Slutrapport för period 1 April 2012 maj 2015 Miljösamverkan Västerbotten

Transkript

1 Slutrapport för period 1 April 2012 maj 2015 Miljösamverkan Västerbotten Miljösamverkan Västerbotten är ett samverkansforum om tillsyn och prövning enligt miljöbalkens regelverk för kommuner och verksamhetsutövare i Västerbottens län.

2 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syfte Mål Beskrivning av verksamheten Verksamheten Verksamheten Verksamheten Verksamheten Resultat - kvantitativa och kvalitativa effekter Effektmål Uppföljning av effektmålet Ökad kvalitet i myndighetsutövningen Uppföljning av effektmålen Ökad konkurrenskraft hos verksamhetsutövarna och Förbättrat miljöarbete hos verksamhetsutövarna Förbättrat miljöarbete hos verksamhetsutövarna Resultatmål och Aktivitetsmål Uppföljning av Resultatmål Uppföljning av Aktivitetsmål Budget Slutord Bilaga 1 Indikatorer för Miljösamverkan Västerbotten... 1

3 1. Inledning 1.1 Bakgrund Motiven till att bilda ett forum för regional miljösamverkan i Västerbotten var flera och de kom både från nationellt och regionalt/lokalt håll. Dels hade en Miljömålsrådet i en utvärdering av miljökvalitetsmålen ansett att nätverk och forum för dialoger kring miljömålen mellan myndigheter och näringslivet behövde etableras och förstärkas för att öka förståelsen för olika utgångspunkter inom företag och myndigheter i fråga om hur miljöarbetet utvecklas, och för att effektiva regler och god efterlevnad av miljölagstiftningen/ miljöbalken, dels fanns önskemål både från kommunerna i länet och länsstyrelsen att skapa samsyn och en mer resurseffektiv myndighetsutövning inom området miljö- och hälsoskydd. Vidare fanns goda erfarenheter från 11 andra regionala miljösamverkan. I den projektbeskrivning som skrevs under 2011 angavs följande specifika motiv för regional miljösamverkan i Västerbotten: Ökad samverkan krävs mellan myndigheter för att klara kompetenskraven Arbetsområdet miljö- och hälsoskydd växer, utvecklas och förändras ständigt. För att svara upp mot lagstiftningens intentioner måste varje kommun och länsstyrelse ha tillgång till bred och hög kompetens inom prövnings- och tillsynsområdet. Det är knappast möjligt att varje enskild kommun på sikt ska ha den kunskap och kompetens som är nödvändig för att klara dessa alltmer komplexa arbetsuppgifter. Ökad samverkan krävs mellan myndigheter för att utnyttja resurserna på bästa sätt Vårt län har 15 kommuner. Varje kommun har ett miljökontor eller motsvarande med uppdrag att bland annat bedriva tillsyn och prövning enligt miljöbalken. Det innebär att man arbetar med samma frågeställningar på många ställen. En samverkan mellan kommunerna, att hjälpas åt med exempelvis handläggningsrutiner, taxekonstruktioner, bedömningsgrunder med mera kan göra arbetet enklare och öppna för en ökad kvalitet i arbetet i den enskilda kommunen. Brist på samverkan mellan myndigheter ger olika lagtillämpning och snedvrider konkurrensen Utan samverkan ökar risken att lagar och föreskrifter tillämpas olika. Detta kan i vissa fall snedvrida konkurrensen mellan verksamhetsutövare i olika kommuner. Skillnader i tillämpningen av regelverket skapar irritation bland verksamhetsutövare och osäkerhet bland myndigheter. Detta är något framkommit enligt Tillväxtverkets undersökningar och även framfört av Svenskt Näringslivs regelnämnd. Brist på kompetens inom företagen försämrar deras konkurrenskraft Även företag, speciellt mindre företag, har problem med att hålla sig informerade om nya lagar och regler inom miljöområdet. Låg miljökompetens hos företagen minskar deras konkurrenskraft och försämrar förutsättningarna för att utvecklas och växa. Brister i kommunikation och kunskap ger sämre miljöarbete hos företagen Brister i kommunikation och mellan tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare minskar förutsättningarna för ett effektivt miljöarbete. Låg kompetens hos företagen ger också större risk för en negativ miljöpåverkan. Region Västerbotten har mindre resurser än tidigare att vara motor i samverkan Under de senaste åren har Region Västerbottens möjligheter att arbeta med miljösamverkan minskat. Detta har medfört att tidigare bedriven samverkan inte fungerat vilket många mindre kommuner upplevt som ett problem. Dialog med näringslivsföreträdare ger stöd för projektet Region Västerbotten har i haft en dialog med företrädare för Företagarna Västerbotten, Handelskammaren och Svenskt Näringsliv. Samtliga ger sitt stöd för projektet och ser dialog och samverkan som ett bra initiativ och positivt för företagens arbete med miljöfrågorna. 1

4 1.2 Syfte Syftet med Miljösamverkan Västerbotten (period 1, april 2012-maj 2015) har varit att skapa ett forum för samverkan mellan kommuner, länsstyrelse, regionförbund och näringsliv kring frågor som gäller tillsyn och prövning enligt miljöbalken med det vidare syftet att; höja kompetensen hos myndigheterna inom miljö- och hälsoskyddsområdet. genom samverkan skapa förutsättning för att myndigheterna kan dela kompetens med varandra i syfte att öka spetskompetensen ge bättre resursutnyttjande hos myndigheterna leda till samsyn och mer likartade bedömningsgrunder vid tillämpningen av miljöbalkens regelverk och en mer rättssäker handläggning av miljöfrågorna i länet öka kunskapen om miljö hos verksamhetsutövare och höja deras konkurrenskraft öka kunskapen om miljö hos verksamhetsutövare och därmed förbättra förutsättningar för ett bra miljöarbete och att nå miljömål och hållbar utveckling skapa en stabil plattform för miljösamverkan som kan fortleva efter projektet etablera en god kommunikation mellan näringsliv och myndigheter genom bland annat mötesplatser i delprojekten och genom att ta fram lättbegripligt informationsmaterial utveckla arbetet med projektinriktad tillsyn som metod 1.3 Mål För projektperiod 1 (april maj 2015) har det funnits tre effektmål, tre övergripande resultatmål samt ett antal specifika aktivitetsmål där ett mål i sig var att utveckla indikatorer för att kunna mäta effekterna av, och följa upp, de övergripande effektmålen. Effektmål 1. ökad kvalitet i myndighetsutövningen 2. ökad konkurrenskraft hos verksamhetsutövarna 3. förbättrat miljöarbete hos verksamhetsutövarna Resultatmål 1. minst tre delprojekt ska ha genomförts under projektperioden 2. alla kommuner i Västerbotten ska ha deltagit i minst ett delprojekt 3. projektet ska ha nått minst 200 företag och verksamhetsutövare inom ramen för delprojekten Aktivitetsmål - övergripande - delprojekt - seminarier, utbildningar - presidieträffar utveckla en egen Hemsida och logotyp hitta minst 6 st. mått som kan indikera effekter av miljösamverkan ta fram minst 3 st. vägledningar (en per projekt) riktade till tillsynsmyndigheter ta fram minst 3 st. gemensamma informationsmaterial alla delprojekt ska utvärderas och slutrapporteras anordna minst 3 st. temadagar, seminariedagar eller minimässor riktade till VU anordna minst 3 st. temadagar, projektarbetsdagar eller seminariedagar riktade TM genomföra minst 3 st. möten för presidierna i länets miljönämnder/presidier för att informera om Miljösamverkan Västerbotten och andra aktuella miljöfrågor. (Aktiviteten samordnas gärna med plan och bygg) - slutrapportera skriva slutrapport, utvärdera, följa upp projektet ska kunna redovisa kvalitativa och kvantitativa effekter av samverkan Målgrupper för Miljösamverkan Västerbotten period 1 är miljö- och hälsoskyddshandläggare inom länets kommuner, miljöhandläggare inom länsstyrelsen samt verksamhetsutövare med miljöfarlig verksamhet inom såväl den offentliga som den privata sektorn. 2

5 2. Beskrivning av verksamheten 2.1 Verksamheten 2012 Sammanfattning av verksamheten under 2012: - Nulägesanalys av kommunernas samverkan, samsyn, behov etc. - Utveckling av indikatorer, mått för att mäta miljösamverkan - Framtagande av hemsida - Framtagande av logotyp - Ägargruppsmöte - Start delprojekt Egenkontroll med fokus på riskbedömning - Start delprojekt Inventering av nedlagda deponier - Regelbundna styrgruppsmöten - Elektroniska nyhetsbrev varje månad Då Miljösamverkan Västerbotten (fortsatt kallat Miljösamverkan) påbörjade sin verksamhet, i april 2012, så genomfördes en nulägesanalys vad gällde miljöförvaltningarnas befintliga samsyn, samverkan och förväntningar på miljösamverkan etc. Miljösamverkan frågade också inom vilka områden kommunerna önskade ökad kompetens, vilka faktorer de upplevde som viktiga för en god samverkan och vad som skulle få dem att delta i Miljösamverkans delprojekt. Vid ett möte med ägargruppen i augusti 2012 fick kommunerna gemensamt besluta om vilka delprojekt som skulle inleda Miljösamverkans verksamhet; Egenkontroll med fokus på riskbedömning, Inventering av nedlagda deponier och Avfall för anläggningsändamål. För vart och ett av delprojekten sattes projektgrupper ihop och projektledare utsågs för respektive delprojekt. Faktorer som kommunerna nämnde som viktiga för en fungerande samverkan och för att kommunerna skulle delta i delprojekten var: öppenhet mellan aktörerna, ledningens stöd för att delta aktivt, tydlig och bra styrning av delprojekten samt planering av delprojekt i god tid (innan verksamhetsplanering). Ytterligare faktorer som nämndes för kommunerna skulle ha möjlighet att delta i de olika delprojekten att de hade tid och ekonomi att avsätta och att delprojekten skulle vara till nytta för den egna verksamheten. Under 2012 togs en webbplattform och en logotyp för Miljösamverkan Västerbotten fram. Tanken med webbplattformen är att den både ska innehålla grundläggande information om miljöbalkens regelverk riktad till de bägge målgrupperna. Tanken med webbplatsen är också varit att den ska vara aktuella med nyheter och ett kalendarium med där evenemang listade för målgrupperna visas. Vidare har tanken varit att webbplatsen också skulle fungera som dokumentation för genomförda delprojekt, seminarier, utbildningar, ägargruppsmöten och presidieträffar. I projektbeskrivningen för Miljösamverkan framgick att mäta effekterna av miljösamverkan är svårt och att det skulle vara ett projekt i sig att utveckla minst 6 mått för detta. Utifrån Miljösamverkans effektmål togs 34 indikatorer fram för detta ändamål (bilaga 1) och de mått som valdes var dels sådana som andra regionala miljösamverkan använt eller som länsstyrelsen använder i sin uppföljning av miljö- och hälsoskyddsverksamheterna, dels togs flera nya mått fram där miljöförvaltningarna och verksamhetsutövare har fått skatta sin upplevelse av olika faktorer. Då några av måtten var onödigt komplicerade eller inte precist relevanta utvecklades måtten mellan 2011 och Uppföljningar av kommunernas verksamhet har gjorts en gång per år medan uppföljning av effekterna hos verksamhetsutövare har gjorts vid några av delprojekten. Under hösten 2012 påbörjades delprojekten Egenkontroll med fokus på riskbedömning och Inventering av nedlagda deponier. Respektive projektgrupp beslutade om delprojektens form och omfattning, och har också tagit fram delprojektens material och slutrapport. Inom bägge delprojekten har informationsträffar och utbildning för verksamhetsutövarna anordnats. Delprojektet Egenkontroll med fokus på riskbedömning innehöll även en tillsynskampanj där 126 verksamhetsutövare 3

6 inkluderades. Delprojektet Inventering av nedlagda deponier resulterade i att verksamhetsutövarna i alla länets kommuner inventerade och riskklassade så gott som länets samtliga nedlagda deponier. Under året hölls regelbundna styrgruppsmöten, i första hand via telefon. Varje månad har också ett elektroniskt nyhetsbrev med notiser från webbplatsen skickats ut till drygt 100 prenumeranter. 2.2 Verksamheten 2013 Sammanfattning av verksamheten under 2013: - Genomförande och avslut delprojekt Egenkontroll med fokus på riskbedömning - Genomförande och avslut delprojekt Inventering av nedlagda deponier - Uppstart, genomförande och avslut delprojekt Avfall för anläggningsändamål - Seminarium Inomhusmiljö och hälsa (feb, samverkan KOMIN, VLL, Umu, Lst) - Dialogmöte med VA-samverkansgruppen (mars) - Dialogmöte med Samrådsgrupp avfall (dec) - Seminarium Miljökvalitetsmål, miljökvalitetsnormer och folkhälsomål (sept., SEE-veckan, samverkan Hållbara Västerbotten, Lst, Umu, VLL, RV) - Utbildning Riskbaserad taxa (okt, samverkan Lst, Umeå, Luleå kommuner) - Presidieträff och ägargruppsmöte med fokus miljömål, klimatanpassning och kompetensutveckling Åtalsanmälningar (jan) - Ägargruppsmöte (maj) - Presidieträff och ägargruppsmöte med kompetensutveckling Korrekt- och brukarvänlig myndighetsutövning (okt) - Länsstyrelsens miljöskyddsdagar (okt, samverkan Lst) - Utbildning Ventilationen är viktig (dec, även webb, samverkan KOMIN, Umu, VLL, Lst) - Utbildningar om MIFO, om MIFO-inventering etc. - Dialogmöte med entreprenörer som använder avfall för anläggningsändamål - Informationsträffar om Egenkontroll med fokus på riskbedömning i cirka fem av länets kommuner - Framtagande av föreläsningsfilm om Egenkontroll med fokus riskbedömning (38 min, filmning RV) - Regelbundna styrgruppsmöten - Vedeldningsbroshyr inkl. kampanj i några kommuner (höst, samverkan ICCI) - Elektroniska nyhetsbrev varje månad - Handledning examensarbeten vid Miljö- och hälsoskyddsprogrammet, Umeå universitet - Framtagande av kortfilm om Hållbara Västerbotten/SEE (2,20 min, Under våren 2013 påbörjades ett 3:e delprojekt; Avfall för anläggningsändamål. Projektgruppen som tillsattes bestämde att detta skulle vara ett kunskapsprojekt och att det framförallt skulle resultera i ett handläggarstöd. Verksamhetsutövarna bjöds in till ett dialogmöte först i slutskedet av projektet. Projektet finns dokumenterat på Miljösamverkans hemsida. Under 2013 hölls tre träffar med ägargruppen och på två av dessa var politikerna i miljö- och hälsoskyddsnämnderna med. Vid dessa träffar har dels Miljösamverkan presenterat och diskuterat verksamheten, dels har deltagarna fått kompetensutvecklats om miljömålen, klimatanpassning, åtalsanmälningar och korrekt- och brukarvänlig myndighetsutövning. Under året var Miljösamverkan Västerbotten arrangör eller medarrangör till flera seminarier och utbildningar. Valda ämnen grundades framförallt i kommunernas eller verksamhetsutövarnas behov vad gäller kompetensutveckling och inspiration. I några fall har Miljösamverkan tillsammans med forumet Hållbara Västerbotten valt att anordna seminarier om aktuella miljö- och hållbarhetsfrågor vilka haft en tydligare koppling till miljökvalitetsmålen än miljöbalkens konkreta regelverk. En av utbildningarna webbsändes av Region Västerbotten vilket var ett mycket uppskattat initiativ. Inbjudningarna till seminarier och utbildningar gjordes även i de allra flesta fall även utanför det egna länet, till aktörer i de tre grannlänen Norrbotten, Västernorrland och Jämtland. Vice versa, när Kommunförbundet i Norrbotten har anordnat utbildningar och seminarier relevanta för miljöinspektörer har även inspektörerna i Västerbotten bjudits in. Alla seminarier där Miljösamverkan 4

7 Västerbotten medverkat som arrangör i någon form finns dokumenterade på webbplatsen under fliken Seminarier. De tre delprojekten som påbörjats tidigare avslutades alla tre under Slutträffar för länets miljöinspektörer hölls för respektive delprojekt. Slutrapporter från delprojekten inkl. handläggarstöd och informationsmaterial finns dokumenterat på webbplatsen, under flikarna Projekt och I skrift. Under hösten 2013 genomfördes också en informationskampanj om vedeldning riktad till hushåll. Samverkan skedde med länsstyrelsen och International Cryosphere Climate Initiative, ICCI, med stöd av Nordiska ministerrådet. Vännäs, Norsjö och Lycksele kommuner deltog i kampanjen. Under året hölls regelbundna styrgruppsmöten, i första hand via telefon. Det elektroniska nyhetsbrevet har också skickats ut varje månad. 2.3 Verksamheten 2014 Sammanfattning av verksamheten under 2014: - Uppstart, genomförande och avslut delprojekt Små avlopp - Uppstart delprojekt Externa boenden - Uppstart delprojekt Skjutbanor - Seminarium Byggnadsrelaterad ohälsa (feb, webb, samverkan KOMIN) - Seminarium/utbildning Energikunskap och energitillsyn (april, samverkan Lst, Energimyndigheten) - Seminarium Småskalig biobränsleeldning emissioner, halter och hälsorisker (maj, samverkan Umu, VLL, m fl) - Seminarium Hållbar konsumtion, miljömål och folkhälsomål (sept., SEE-veckan, webb) - Utbildning Krav på miljö- och hälsoskydd vid anläggande av små avlopp - Presidieträff och ägargruppsmöte med kompetensutveckling Juridik VA och planering (maj) - Utbildning Lär dig mer om buller (nov, webb) - Regelbundna styrgruppsmöten - Elektroniska nyhetsbrev varje månad - Handledning examensarbeten vid Miljö- och hälsoskyddsprogrammet, Umeå universitet - Handledning praktikant Under 2014 startade tre nya delprojekt: Små avlopp, Externa boenden och Skjutbanor. Inom delprojektet Små avlopp fanns det gott om erfarenheter från kommunerna att dela med sig av, och ett omfattande handläggarstöd fram. Delprojektet med en informationsträff för länets samtliga kommuner där materialet presenterades och diskuterades och en utbildning för maskinentreprenörer om krav på miljö- och hälsoskydd vid anläggande av små avlopp genomfördes. Materialet finns dokumenterat på Miljösamverkans webbplats. Under året arrangerade Miljösamverkan ett flertal seminarier och utbildningar. Då det tidigare visat sig att webbsändning och filmning varit uppskattat webbsändes och filmades de flesta utbildningarna/seminarierna under Ett av seminarierna (Om byggnadsrelaterad ohälsa) hade hela 350 tittare via webben. Dokumentation från alla seminarier och utbildningar finns att tillgå via Miljösamverkanswebben. Under 2014 handlade en av verksamheten också om att besluta om hur en kommande period för Miljösamverkan borde organiseras. Kommunerna, ägarna, beslutade vid ett möte i maj att en ny ansökan om regionala utvecklingsmedel skulle göras, och att huvudmannaskapet fortsatt borde ligga på Region Västerbotten. En ny projektansökan utarbetades, och ansökan skedde. I december 2014 beviljades projektmedel för ytterligare ett år (av tre ansökta) med uppmaningen att försöka ansöka komplettera projektet med EU-medel, från till exempel EU:s strukturfonder. Styrgruppsmöten hölls regelbundet i första hand via telefon, och nyhetsbrevet med notiser från webbplatsen skickades ut i princip varje månad till de drygt 100 prenumeranterna. 5

8 Under sept maj 2015 har Miljösamverkan haft en praktikant som har arbetstränat. Under handledning från Miljösamverkan ansvarade denna för projektledning och genomförande av delprojektet Externa boenden. Under året var Miljösamverkans projektledare sjukskriven på deltid ett par månader varför antalet genomförda aktiviteter var något lägre än under Sjukskrivningen möjliggjorde dock att det fanns ekonomiskt utrymme för en förlängning av Miljösamverkan period Verksamheten 2015 Sammanfattning av verksamheten under 2015: - Genomförande och avslut delprojekt Externa boende - Genomförande och avslut delprojekt Skjutbanor - Projektpresentation av slutförda delprojekt för tillsynsmyndigheterna - Seminarium Cirkulär ekonomi (maj, samverkan Hållbara Västerbotten, Lst, RV) - Ägargruppsmöte (feb) - Dialogmöte med Samrådsgrupp avfall (april) - Regelbundna styrgruppsmöten - Elektroniska nyhetsbrev varje månad - Handledning examensarbeten vid Miljö- och hälsoskyddsprogrammet, Umeå universitet - Handledning praktikant - Slutrapportering Miljösamverkan, period 1 Under 2015 genomfördes och avslutades delprojekten om Externa boenden och Skjutbanor. Det material som tagits fram inom delprojekten redovisades, och diskuterades, på en slutträff. Materialet finns dokumenterat på webbplatsen. Ett seminarium om Cirkulär ekonomi anordnades och webbsändes. Ett dialogmöte med Samrådsgrupp avfall har också genomförts. Ett ägargruppsmöte anordnades i februari för att diskutera inriktningen på det fortsatta Miljösamverkan. Miljösamverkansprojektet förlängdes, fram till och med Den kommande projektperioden kommer att genomföras Två styrgruppsmöten har hållits via telefon. Varje månad har ett elektroniskt nyhetsbrev med aktuella notiser från webbplatsen skickats ut till drygt 100 prenumeranter. I maj 2015 lämnade projektledaren Miljösamverkan Västerbotten, och en rekrytering av ny projektledare var påbörjad vid det tillfället. 3. Resultat - kvantitativa och kvalitativa effekter 3.1 Effektmål Miljösamverkan Västerbotten period 1 har haft tre övergripande effektmål: 1. Ökad kvalitet i myndighetsutövningen 2. Ökad konkurrenskraft hos verksamhetsutövarna 3. Förbättrat miljöarbete hos verksamhetsutövarna Uppföljning av effektmålet Ökad kvalitet i myndighetsutövningen Det ena effektmålet handlar om Ökad kvalitet i myndighetsutövningen. För att följa upp målet har ett antal indikatorer, mått utvecklats, och ökad kvalitet i myndighetsutövningen handlar bland annat om ökad resurseffektivitet, ökad samverkan, ökad kompetens, om samsyn och likartade bedömningar. En ökad kvalitet kan också innebära att tillsynen ska vara planerad och kunna prioriteras exempelvis 6

9 Bjurholm Dorotea Lycksele Malå/Norsjö Nordmaling Robetsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele utifrån miljökvalitetsmålens dignitet. Utifrån verksamhetsutövarnas perspektiv kan kvalitet i myndighetsutövningen innebära en god rättsäkerhet vid tillsyn och prövning, att kommunerna har likartade taxor och att miljöhandläggarna har god kompetens om både lagstiftning, de olika verksamheterna och dessas påverkan på miljön och människors hälsa samt att handläggningen är snabb och effektiv. Enkät till miljöförvaltningarna 2015 För att följa upp effektmålet har miljöförvaltningarna fått skatta sin upplevelse angående i vilken utsträckning Miljösamverkan Västerbotten period 1 har bidragit till att uppfylla Miljösamverkans syften och effektmålet Ökad kvalitet i myndighetsutövningen. Miljöförvaltningarna har på en skala 1 till 5 där 1 innebär att Miljösamverkan Västerbotten har bidragit till det listade syftet i låg grad, och 5 i hög grad svarat följande (n=8): höja kompetensen hos myndigheterna inom miljö- och hälsoskyddsområdet 4,25 ge bättre resursutnyttjande hos myndigheterna 3,875 utveckla arbetet med projektinriktad tillsyn som metod 4,125 genom samverkan skapa förutsättning för att myndigheterna kan dela kompetens med varandra i syfte att öka spetskompetensen 4,125 leda till samsyn och mer likartade bedömningsgrunder vid tillämpningen av miljöbalkens regelverk och en mer rättssäker handläggning av miljöfrågorna i länet 4,25 Årlig uppföljning av miljöförvaltningarnas verksamhet Miljöförvaltningarna har årligen (2012, 2013, 2014 resp avseende verksamhetsåren 2011, 2012, 2013 resp. 2014) fått besvara vissa frågor för att kunna mäta förändringen över tiden vad gäller effektmålets och syftenas uppfyllelse, antingen på en skala 1 till 10 eller 1 till 5 där 1 innebär i låg utsträckning/inte alls och 5 alt. 10 innebär i mycket hög utsträckning. Händelsestyrd vs. planerad tillsyn Figur 1. Händelsestyrd (1-5) vs. planerad tillsyn (6-10) hos miljöförvaltningarna i länet avseende verksamhetsåren 2011, 2012, 2013 resp Utifrån det resultat som visas är det svårt att visa på en förändring över tiden, i några kommuner kan en liten ökning av planerad tillsyn ses över åren. 7

10 Bjurholm Dorotea Lycksele Malå/Norsjö Nordmaling Robetsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Bjurholm Dorotea Lycksele Malå/Norsjö Nordmaling Robetsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Miljökvalitetsmålen som grund för tillsyn Figur 2. Miljöförvaltningarna i länets användning miljömålen som grund för tillsynen avseende verksamhetsåren 2011, 2012, 2013 resp Resultatet visar snarare att miljömålen används som grund för tillsyn i relativt låg utsträckning. Frågan som ställdes om 2011 års verksamhet var om miljömålen ligger i linje med miljötillsynen, detta har troligen lett till att flera kommuner svarat ett högre värde 2011 än senare år. Samverkan med andra miljöförvaltningar i länet Figur 3. Miljöförvaltningarna i länets samverkan med andra miljöförvaltningar i länet avseende verksamhetsåren 2011, 2012, 2013 resp Resultatet visar att samverkan med andra miljöförvaltningar är god, och att den totalt sett har ökat, med ett undantag, under de år som Miljösamverkan Västerbotten bedrivit verksamhet. 8

11 Bjurholm Dorotea Lycksele Malå/Norsjö Nordmaling Robetsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Bjurholm Dorotea Lycksele Malå/Norsjö Nordmaling Robetsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Bjurholm Dorotea Lycksele Malå/Norsjö Nordmaling Robetsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Samverkan med miljöförvaltningar i andra län Figur 4. Miljöförvaltningarna i länets samverkan med miljöförvaltningar i andra län avseende verksamhetsåren 2011, 2012, 2013 resp Resultatet tyder på att samverkan med miljöförvaltningar i andra län sker relativt sporadiskt, att den varierar mellan åren och mellan kommunerna. Samverkan med kommunernas näringslivskontor Figur 5. Miljöförvaltningarna i länets samverkan med kommunens näringslivskontor avseende verksamhetsåren 2011, 2012, 2013 resp Resultatet visar att samverkan med kommunernas näringslivskontor har varierat över åren och också mellan kommunerna. Samverkan med länsstyrelsen Figur 6. Miljöförvaltningarna i länets samverkan med länsstyrelsen avseende verksamhetsåren 2011, 2012, 2013 resp Resultatet visar att miljöförvaltningarna samverkar med länsstyrelsen i relativt stor utsträckning. 9

12 Bjurholm Dorotea Lycksele Malå/Norsjö Nordmaling Robetsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Bjurholm Dorotea Lycksele Malå/Norsjö Nordmaling Robetsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Likartade bedömningar Figur 7. Miljöförvaltningarnas upplevelse om i vilken utsträckning de gjort likartade bedömningar som andra kommuner i länet under avseende verksamhetsåren 2011, 2012, 2013 resp Resultatet visar att kommunerna upplever att de gör likartade bedömningar i relativt stor utsträckning och att den har ökat något idag jämfört med tiden före Miljösamverkan Västerbotten startade. Timtaxa miljöbalkstillsyn och livsmedelstillsyn Miljöbalkstaxans och livsmedelstaxans storlek varierar mellan kommunerna. Om den är ungefär lika i de olika kommunerna är det också ett mått på samsyn och likformighet, inte minst för verksamhetsutövare som bedriver verksamhet i flera kommuner. Normalt betalar verksamheterna en årlig fast avgift och en rörlig timtaxa för inspektioner etc. I enkäten till miljöförvaltningarna har vi efterfrågat den rörliga timtaxan. Taxan ska svara mot de faktiska kostnader tillsynsmyndigheten har för att kontrollera verksamhetsutövarnas efterlevnad av lagstiftningen som kostnader för inspektion, administration, fordon, lokaler, it etc. Taxan varierar också normalt med verksamheternas storlek, omfattning och risk. Även om livsmedelstillsyn leget utanför Miljösamverkan Västerbottens verksamhetsområde har vi efterfrågat dess storlek, för att få en till jämförelse kommunerna emellan kr 900 kr 800 kr 700 kr 600 kr 500 kr 400 kr 300 kr 200 kr 100 kr 0 kr Figur 8. Miljöbalkstaxan varierar i länets kommuner, från 700 till drygt 900 kronor per timme tillsyn avseende verksamhetsåren 2011, 2012, 2013 resp Skillnaden mellan kommunernas taxa är mindre idag än när Miljösamverkan Västerbotten startade

13 Bjurholm Dorotea Lycksele Malå/Norsjö Nordmaling Robetsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Bjurholm Dorotea Lycksele Malå/Norsjö Nordmaling Robetsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele kr kr kr 800 kr 600 kr 400 kr 200 kr 0 kr Figur 9. Livsmedelstaxan varierar i länets kommuner, från 700 till drygt 1200 kronor per timme tillsyn avseende verksamhetsåren 2011, 2012, 2013 resp Skillnaden mellan kommunernas taxa är mindre idag än när Miljösamverkan Västerbotten startade 2012, dock finns relativt stora skillnader ändå. Antal handläggningsdagar värmepump Figur 10. Den genomsnittliga tiden för handläggning av ett ärende om värmepumpar varierar i länets kommuner, från 2-3 till cirka 20 dagar, under 2011, 2012, 2013 resp Verksamhetsutövarnas perspektiv på kvalitet i myndighetsutövningen Miljösamverkan har vid två tillfällen skickat ut en enkät till verksamhetsutövare som deltagit i delprojekten Inventering av nedlagda deponier samt Egenkontroll med fokus på riskbedömning om deras syn på tillsynsmyndigheternas kompetens, rättsäkerhet mm. Verksamhetsutövarnas har graderat sin upplevelse på en skala 1 till 10 där 1 innebär att verksamhetsutövaren upplever att tillsynsmyndigheten har låg eller ingen relevant kompetens etc., och 10 att tillsynsmyndigheten har mycket god, mycket hög kompetens etc. 11

14 Inventering av nedlagda deponier (n=10) Egenkontroll med fokus på riskbedömning (n=52) Figur 11a och 11b. Upplevelse av miljöförvaltningens och länsstyrelsens kompetens i resp. delprojekts ämne. Resultatet visar att de flesta verksamhetsutövarna upplever att länsstyrelsen/kommunens miljöförvaltning har god kompetens. Figur 12a och 12b. Verksamhetsutövarnas upplevelse av miljöförvaltningens och länsstyrelsens rättsäkerhet. Resultatet visar att de flesta verksamhetsutövarna upplever att länsstyrelsens/kommunens miljöförvaltnings rättsäkerhet som relativt eller mycket god. Figur 13a och 13b. Verksamhetsutövarnas upplevelse ang. miljöförvaltningarnas lika behandling (om olika kommuner, olika verksamheter). Resultatet visar att flertalet verksamhetsutövare upplever att länsstyrelsen/kommunens miljöförvaltning gör likartade bedömning oavsett företag och kommun. Figur 14a och 14b. Verksamhetsutövarnas upplevelse ang. om de får valuta för tillsynsavgiften. Resultatet visar att ungefär hälften av flesta verksamhetsutövarna upplever att de får valuta för tillsynsavgiften. 12

15 3.1.2 Uppföljning av effektmålen Ökad konkurrenskraft hos verksamhetsutövarna och Förbättrat miljöarbete hos verksamhetsutövarna Förbättrat miljöarbete hos verksamhetsutövarna Det andra av miljösamverkans effektmål har varit att öka verksamhetsutövarnas och företagens kunskap om miljö och hållbar utveckling för att därmed dels bidra till miljökvalitetsmålens uppfyllelse och god lagefterlevnad, dels att öka deras konkurrenskraft. Att möte Miljösamverkans Västerbottens bidrag till företagens konkurrenskraft är i sig inte möjligt eller ens rimligt då konkurrenskraft beror att betydligt fler saker än miljökunskaper. I två av delprojekten, Inventering av nedlagda deponier samt Egenkontroll med fokus på riskbedömning har det dock varit relevant att följa upp företagens/verksamhetsutövarnas ökade kunskap till följd av projektet. Verksamhetsutövaren har fått ange i vilken utsträckning, 1 till 10 där 1 innebär i låg utsträckning/inte alls och 10 innebär i mycket hög utsträckning, delprojektet bidraget till effektmålet. Inventering av nedlagda deponier Egenkontroll med fokus på riskbedömning Figur 15a och 15b. Informationen inom delprojektet är anpassad. Resultatet visar att informationen upplevs ganska relevant och anpassad, något mer i delprojektet Egenkontroll med fokus på riskbedömning. Figur 16a och 16b. Verksamhetsutövarnas upplevelse av i vilken utsträckning delprojektet gett en ökad kunskap i allmänhet om inventering av förorenade områden respektive egenkontroll. Resultatet visar att fler än hälften av verksamhetsutövarna upplever att de har ökat sin kunskap inom respektive område i relativt hög utsträckning i bägge delprojekten. Figur 17a och 17b. Verksamhetsutövarnas upplevelse av i vilken utsträckning delprojektet gett en ökad kunskap i synnerhet om nedlagda deponier respektive miljöriskbedömning och verksamhetens påverkan på miljö och hälsa. Resultaten visar att fler än hälften av verksamhetsutövarna upplever att de ökat sin kunskap inom delprojektens specifika ämne/inriktning. 13

16 Figur 18a och 18b. Verksamhetsutövarens arbete med miljöfrågor i övrigt. Resultatet visar att flertalet verksamhetsutövare inom delprojekten inkluderar miljöfrågor/miljöaspekter i sina verksamheter. Antal VU med miljöpolicy: Ja: 4 st, Nej 6 st Antal VU med miljöledningssystem: Ja 1 st, Nej 9 st Antal VU med miljöpolicy: Ja 44 st, Nej 7 st Antal VU med miljöledningssystem: Ja 40 st, Nej 12st Avfall för anläggningsmaterial I samband med slutförandet av delprojektet Avfall för anläggningsändamål hölls ett dialogmöte med verksamhetsutövare/entreprenörer. Vid mötet fick verksamhetsutövarna bland annat uttrycka sina behov av stöd etc. Bland annat önskade VU mer kunskap om prövnings- och tillsynsmyndigheternas bedömningsgrunder. VU lyfte också fram vikten av att lika villkor och lika bedömningar i de olika kommuner, då många entreprenörer bedriver verksamhet i flera kommuner. Verksamhetsutövarna önskade också erhålla ett mer substantiellt material än ett enkelt informationsmaterial varför den slutrapport som togs fram gjordes i två versioner; en riktad till tillsynsmyndigheter och en riktad till verksamhetsutövare. Små avlopp En komptensutvecklingseftermiddag hölls i november 2014 där materialet presenterades och bedömningsgrunder diskuterades. Materialet reviderades något efter denna träff. Materialet är också Ett material riktat till fastighetsägare och en utbildning för entreprenörer som anlägger småskaliga avlopp. Externa boenden och Skjutbanor Inom ramen för delprojekt Externa boenden och Skjutbanor har inga möten hållits med VU utan dessa får ta del av framtaget material etc. av resp. kommun. Enkät till miljöförvaltningarna 2015 Några av frågorna på enkäten till Miljöförvaltningarna kan kopplas till effektmålen om Ökad konkurrenskraft och ökad kunskap miljö hos verksamhetsutövarna. öka kunskapen om miljö hos verksamhetsutövare och höja deras konkurrenskraft 3,25 öka kunskapen om miljö hos verksamhetsutövare och därmed förbättra förutsättningar för ett bra miljöarbete och att nå miljömål och hållbar utveckling 3,25 etablera en god kommunikation mellan näringsliv och myndigheter genom bland annat mötesplatser i delprojekten och genom att ta fram lättbegripligt informationsmaterial 3, Resultatmål och Aktivitetsmål Uppföljning av Resultatmål Resultatmål Uppföljning 1. minst 3 delprojekt ska ha 6 delprojekt har genomförts under projektperioden genomförts under 1. Egenkontroll med fokus på riskbedömning projektperioden 2. Inventering av nedlagda deponier 3. Avfall för anläggningsändamål 4. Små avlopp 14

17 2. Alla kommuner i Västerbotten ska ha deltagit i minst ett delprojekt 3. Projektet ska ha nått minst 200 företag och verksamhetsutövare inom ramen för delprojekten 5. Externa boenden 6. Skjutbanor Alla kommuner har deltagit i minst ett delprojekt 1. Egenkontroll med fokus på riskbedömning (Umeå, Skellefteå, Storuman, Åsele, Lst deltog o projektgruppen, flertalet kommuner i länet deltog på ett eller annat sätt i tillsynskampanjen eller har använt sig av delar av framtaget material ) 2. Inventering av nedlagda deponier (Bjurholm, Skellefteå, Vilhelmina, Malå-Norsjö, Lst i projektgruppen och alla kommuner utom Umeå (redan utfört inventeringar) och Lycksele deltog i projektet. 3. Avfall för anläggningsändamål (Skellefteå, Vännäs, Lycksele, Umeå, Lst deltog i projektgruppen) 4. Små avlopp (Vännäs, Robertsfors, Umeå, Skellefteå, Lst deltog i projektgruppen) 5. Externa boenden (Vindeln, Åsele, Arvidsjaur, Lst deltog i projektgruppen) 6. Skjutbanor (Umeå, Skellefteå, Lst deltog i projektgruppen) Inom delprojekten: - Egenkontroll med fokus på riskbedömning 126 företag/verksamhetsutövare - Inventering av nedlagda deponier; tekniska förvaltningar; 14 (alla utom Umeå som redan genomfört inventeringar) - Dialogmöte Avfall för anläggningsändamål; 33 företag/ verksamhetsutövare - Små avlopp; 12 företag, entreprenör vid utbildning, ett större antal fastighetsägare ibland annat Vännäs och Robertsfors kommuner 2014 (samt Nordmaling 2015). - Externa boenden och Skjutbanor, material distribuerat till kommunerna för utskick/information till verksamhetsutövare i resp. kommun. Vid seminarier, utbildningar: omkring 500 åhörare live och åtminstone lika många via webben Uppföljning av Aktivitetsmål Aktivitetsmål Minst 3 vägledningar (en per projekt) ska tas fram Ta fram minst 3 gemensamma informationsmaterial Anordna minst 3 temadagar, seminariedagar eller minimässor riktade till VU Anordna minst 3 temadagar, projektarbetsdagar eller seminariedagar riktade TM Alla delprojekt ska utvärderas och slutrapporteras Uppföljning 6 handläggarstöd med checklistor, mallar, bedömningsgrunder, relevant lagstiftning etc. är framtagna 6 informationsmaterial är framtagna 19 temadagar, seminarier, utbildningar etc har anordnats under projekttiden, vid 16 av dessa har företag, verksamhetsutövare varit en av målgrupperna 19 temadagar, seminarier, utbildningar etc har anordnats under projekttiden, vid 18 av dessa har tillsynsmyndigheterna varit en av målgrupperna Slutrapporter finns för alla 6 delprojekten, dokumentation av samtliga delprojekt finns på Alla delprojekt har presenterats och reviderats utifrån miljöinspektörerna i länets och miljöhandläggare på länsstyrelsens synpunkter. Ett handläggarstöd har också reviderats utifrån branschorganisationens synpunkter. Två av delprojekten har utvärderats på ett tydligt sätt med verksamhetsutövarnas synpunkter. 15

18 Alla slutrapporter finns också publicerade i den för landets alla miljösamverkan gemensamma webbplattformen En hemsida finns framtagen och två logotyper finns framtagna vilka återges på denna rapports framsida. 3 presidieträffar och 6 ägargruppsmöten är genomförda under perioden. Dessa finns dokumenterade på Egen Hemsida och logotyp ska utvecklas Genomföra minst 3 möten för presidierna i länets miljönämnder/presidier för att informera om Miljösamverkan Västerbotten och andra aktuella miljöfrågor. (Aktiviteten samordnas gärna med plan och bygg) Hitta minst 6 mått som kan indikera effekter av miljösamverkan Projektet ska kunna redovisa Se resultatpresentation i denna rapport. kvalitativa och kvantitativa effekter av samverkan Slutrapportera Denna rapport, maj 2015 I övrigt har regelbundna styrgruppsmöten hållits, ca varannan månad. Minnesanteckningar från dessa finns också dokumenterade på hemsidan. 34 indikatorer är utvecklade för att mäta och följa upp effekterna av Miljösamverkan Västerbottens verksamhet. 4. Budget Beräknat före projektstart Kostnadsslag, kr År 1 År 2 År 3 Kostnad enligt beslut Kostnad enligt beslut Kostnad enligt beslut Egen personal inkl. soc avg Köp av tjänst Lokalkostnader Investeringar Övriga kostnader Projektintäkter (-) Summa godkända nettokostn Kostnader för aktiviteter i projektet som andra offentliga aktörer utför och betalar - (Offentliga bidrag i annat än pengar) TOTAL KOSTNAD

19 Utfall mars 2015 Kostnadsslag, kr Kostnad enligt beslut Rekv Rekv Rekv Rekv Rekv Återstår Ber Återstår Egen personal inkl soc avg Köp av tjänst Lokalkostnader Investeringar 0 0 Övriga kostnader Projektintäkter (-) 0 Summa godkända nettokostn Kostnader för aktiviteter i projektet som andra offentliga aktörer utför och betalar - (Offentliga bidrag i annat än pengar) TOTAL KOSTNAD Slutord Miljösamverkan Västerbotten period 1 har om man får tolka ovanstående resultat levt upp till sina syften och mål. Bland annat är antalet genomförda delprojekt det dubbla mot det från början planerade, och antalet seminarier/utbildningar åtminstone det tredubbla. Därtill har Miljösamverkan genomfört en rad aktiviteter som inte funnits med i projektbeskrivningen, såsom en informationskampanj om vedeldning, examensarbetshandledning, nyhetsbrev etc. Miljösamverkan Västerbotten har också varit Region Västerbottens representant i SEE, Västerbottens hållbarhetsveckas ledningsgrupp. Delprojekten har både varit kunskapsprojekt och tillsynskampanjer, bägge formerna får anses vara värdefulla på sina sätt. De nationella myndigheterna har parallellt genomfört några nationella tillsynskampanjer. Vid seminarier och utbildningar har samverkan har utöver länsstyrelsen och länets miljöförvaltningar ofta skett med även landstinget och universitetet men också näringslivsaktörer/konsulterna. Att olika aktörer har medverkat ger ofta en nyanserad bild av det ämne som har belysts och diskuterats. Inbjudningar till seminarier/utbildningar har också i nästan samtliga fall grannlänen vilket har uppskattats av dem. Flera seminarier/utbildningar är också filmade och webbsända vilket möjliggjort ett högre deltagande. Några saker bör förslagsvis utvecklas vid en kommande period för Miljösamverkan Västerbotten: - Beslut om delprojekt i god tid för miljöförvaltningarnas årliga verksamhetsplaneringar för att öka miljöförvaltningarnas möjlighet att delta aktivt i delprojekten - Användandet av miljömålen som grund vid val av delprojekt - Samverkan med näringslivskontoren och inkludering av näringslivsaktörer i delprojekt och i Miljösamverkansprojektet som sådant - Kopplingen till regionala utvecklingsstrategin, länets miljö- och folkhälsomål, länets miljöoch klimatstrategi / Umeå Lisa Redin, projektledare Miljösamverkan Västerbotten april 2012-maj

20 Bilaga 1 Indikatorer för Miljösamverkan Västerbotten INDIKATORER för att mäta och följa upp MILJÖSAMVERKAN VÄSTERBOTTEN Effektmål: ÖKAD KVALITET PÅ MYNDIGHETERNAS ARBETE Personella resurser Inspektionsfrekvens Resurseffektivitet (följs upp årligen gm enkät t kommunerna) Taxa och självfinansieringsgrad (följs upp årligen gm enkät t kommunerna) Åtalsanmälningar (följs upp årligen gm enkät t kommunerna) Handläggningstid (följs upp årligen gm enkät t kommunerna) Miljömålstillsyn (följs upp årligen gm enkät t kommunerna) Samverkan (följs upp årligen gm enkät t kommunerna) Samsyn och Kompetensutveckling (följs upp efter delprojekt mm.) Antal årsarbetskrafter inom miljöbalkens område totalt/bedömt behov Antal årsarbetskrafter inom miljöbalkens, inspektörer eller motsvarande, totalt/bedömt behov Antal årsarbetskrafter inom miljöbalkens, stödjande personal, totalt/bedömt behov Antal tillsynsobjekt miljöbalkstillsyn A-, B- och C-verksamheter Antal inspektioner A-, B- och C-verksamheter Beskriv om taxa tillämpas för tillsynen (fast eller timbaserad) och i så fall hur stor andel av verksamheten är finansierad miljöbalkstaxa? Taxa, kr per timme exkl. moms för miljöbalkstillsyn A-, B- och C- verksamheter Antal åtalsanmälningar A-, B- och C-verksamheter Antal dagar (medelvärde) avser tid från registrering av inkommen handling till expediering anmälan värmepumpar Antal dagar (medelvärde) avser tid från registrering av inkommen handling till expediering klagomål bostad Upplevelse, 1-5, ang. i vilken utsträckning miljömålen används som grund för tillsyn och prövning. Upplevelse, 1-10, ang. projektstyrd verksamhet vs. händelsestyrd. Beskrivning på vilket sätt de nationella eller regionala miljömålsuppföljningarna tjänat som underlag för arbetet med tillsynsplan och behovsutredningen. Upplevelse 1-5 ang. samverkan med näringslivskontor där 5 är i hög grad och 1 inte alls. Upplevelse 1-5 ang. samverkan med andra kommuner inom länet där 5 är i hög grad och 1 inte alls. Upplevelse 1-5 ang. samverkan med andra kommuner utanför länet där 5 är i hög grad och 1 inte alls. Upplevelse 1-5 ang. samverkan med länsstyrelsen där 5 är i hög grad och 1 inte alls. Upplevelse 1-5 ang. i vilken utsträckning likartade bedömningar som andra MF inom länet görs där 5 är i hög grad och 1 inte alls. Antal kommuner i länet som deltar i miljösamverkans olika delprojekt Antal kommuner i länet som medverkar på Miljösamverkans olika utbildningar Antal kommuner i länet som deltar med politiker/tjänstemän på presidier

21 Effektmål: ÖKAD KUNSKAP OM MILJÖ HOS VU samt ÖKAD KONKURRENSKRAFT HOS VU Företagens nöjdhet (följs upp efter genomfört delprojekt gm enkät till medverkande företag) Miljökompetens (följs upp efter projekttid) Konkurrenskraft (marknadsandelar) (följs upp efter genomfört delprojekt gm enkät till medverkande företag (ej pkt 1) Företagens upplevelse ang. miljömyndighetens information, 1-10, där 10 är väl anpassad och relevant information och 1 är icke anpassad och irrelevant information (muntligt, skriftligt, webbplats) Företagens upplevelse ang. miljömyndighetens kompetens, 1-10, där 10 är mycket hög kompetens och 1 är mycket låg/irrelevant kompetens (kunskap och kompetens, förmåga att hjälpa till) Företagens upplevelse ang. miljömyndighetens rättsäkerhet, 1-10, där 10 är mycket hög rättsäkerhet och 1 är obefintlig/mycket låg rättsäkerhet (tydlighet i lagar och regler, motiv till beslut, kommunicering av underlag till beslut, information om att överklaga) Företagens upplevelse ang. om miljömyndighetens service och grad av rättvisa i relation till vad som kan förväntas, 1-10, där 10 är service och rättvisa i mycket hög utsträckning och 1 är i mycket utsträckning/inte alls. Företagets upplevelse ang. att man får valuta för tillsynsavgiften mm, 1-10, där 10 är valuta för tillsynsavgiften i mycket hög utsträckning och 1 är i mycket låg utsträckning/inte alls. Företagens upplevelse ang. om miljömyndighetens beslut gått med eller mot dem? Ja/Nej. Antal företag som deltar på minimässa, temadag, utställning inom resp. delprojekt Antal genomförda minimässor/utbildningar/utställningar för företag Antal framtagna informationsmaterial, vägledningar för företag Antal genomförda tillsynsbesök/företagsdialoger inom ramen för miljösamverkan som i annat fall inte skulle ha genomförts. Företagens upplevelse ang. ökade förutsättningar för att miljökunnande ska kunna bidra till ökad konkurrenskraft, 1-10, efter deltagande i projekt, där 10 är i mycket hög utsträckning och 1 är i mycket låg utsträckning/inte alls. Andel/antal företag (som deltar i resp. projekt) med miljöledningssystem. Andel/antal företag (som deltar i resp. projekt) med miljöpolicy. Efter genomfört projekt görs också intervjuer med målgrupperna ang. projektets nytta.

22

23