Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Skånegatan

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Skånegatan

2 Innehåll Grunduppgifter... 3 Utvärdering... 4 Främjande insatser... 4 Att stödja barnens utveckling av empati... 4 Att ge barnen upplevelser av berikande olikhet... 4 Kartläggning... 5 Förebyggande åtgärder... 5 Projektbaserat arbetssätt... 5 Pedagogiska miljöer inomhus... 5 Pedagogiska miljöer utomhus... 6 Rutiner för akuta situationer... 7 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling... 7 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn... 7 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal... 7 Rutiner för uppföljning... 7 Rutiner för dokumentation... 8 Handlingsplan för hur utredning startas och anmäls till huvudman om en elev utsätts för diskriminering, trakasserier eller annan form av kränkande behandling

3 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Helena Carlander, förskolechef Vår vision Själva grunden för arbetet mot diskriminering eller annan kränkande behandling läggs genom den anda och atmosfär som finns på vår förskola. Det är vi vuxna som arbetar på förskolan, som tillsammans har ansvar för att skapa och bevara den. Det är vi som är förebilder för barnen. Hur vi är och gör i alla typer av sammanhang påverkar barnen. Atmosfären på vår förskola är välkomnande, trivsam, tolerant, öppen och full av glädje. Vår förskola är en trygg plats där varje barn i en förtroendefull miljö och i mötet med andra barn och vuxna, frimodigt kan utveckla den person man är. Alla barn har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i förskolan oavsett könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, funktionshinder eller ålder. Kontinuerligt arbete bedrivs för att aktivt främja likabehandling oavsett könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. På vår förskola förekommer inte uppträdande som kränker ett barns rätt. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Vi har arbetat fram vår plan med barnens görande, tänkande, resonerande, liksom våra erfarenheter som grund. Vi har observerat, samtalat, reflekterat och planerat utifrån olika situationer som inträffat under många års förskoleverksamhet. Vi tror på ett salutogent förhållningssätt. Vi tror på det positiva klimatet, positiva gemensamma upplevelser och en atmosfär som varje dag "andas" respekt, glädje, värme och demokrati. Vi har inte haft särskilda samtal om hur man är mot varandra osv. I stället har vi arbetat med de frågorna aktivt, i alla relevanta situationer. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarepresentanterna i förskolans brukarråd har tagit del av planen och givits möjlighet att kommentera den och komma med eventuella tillägg. Personalens delaktighet All personal informeras regelbundet och återkommande om lagen om främjande av likabehandling respektive mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Förskolechef är ansvarig för att nyanställd personal informeras om lagen och om förskolans arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling. Vid planering, utvärdering och pedagogiska samtal tas regelbundet frågor upp om förhållningssätt mellan barn/barn, mellan barn och vuxna och mellan vuxna. Pedagogerna deltar i olika former av lärgruppssamtal med pedagogista eller på apt där de har möjlighet att bolla olika dilemman och få stöd av varandra. Förankring av planen Vår plan, för att främja likabehandling och för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling, skall vara ett levande dokument. Vi skall 3

4 regelbundet på arbetsplatsträffar, planeringskvällar och vid möten med föräldrar arbeta för att göra vår plan känd. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi har tillsammans i arbetslagen gått igenom och reviderat planen på arbetsplatsträffar. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechef och pedagoger. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Planen är fortfarande aktuell. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Den årliga planen utvärderas och revideras kontinuerligt, minst en gång varje år. I utvärderingen deltar personal och föräldrarepresentanter i föräldraråd. Ansvarig för att årets plan utvärderas Helena Carlander, förskolechef. Främjande insatser Att stödja barnens utveckling av empati Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Mål och uppföljning Vi skall arbeta för att stödja barnens utveckling av empati, så att de lär sig känna igen känslor och känslouttryck hos både sig själva och andra så att de lättare kan läsa av egnas och andras reaktioner och ta hänsyn till dem. Detta arbete följs regelbundet upp på avdelningsmöten. Insats Vi skall uppmana och uppmuntra barnen till att trösta, eller på annat sätt hjälpa, en kompis som är ledsen. Vi skall också stanna upp i t ex sagor eller berättelser för att fokusera på känslor och hur de kan ta sig till uttryck. Ansvarig Pedagogerna Datum när det ska vara klart Detta är ett arbete som pågår kontinuerligt Att ge barnen upplevelser av berikande olikhet Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Att ge barnen möjligheter att uppleva den rikedom och tillgång det innebär att personer men också saker är olika. Insats 4

5 Vi skall hela tiden, i olika sammanhang men också i t ex sagor och berättelser, lyfta fram och arbeta med olikheter som en tillgång. Det kan röra sig om olika egenskaper som alla är viktiga men ibland behövs i olika sammanhang. Det kan vara intressen, färdigheter, erfarenheter, utseende, tankar osv. Ansvarig Pedagogerna Datum när det ska vara klart Detta arbete skall ständigt pågå. Kartläggning Kartläggningsmetoder För att kartlägga de risker som kan finnas i vår verksamhet har vi gått igenom lagen, vårt uppdrag och vid flera olika tillfällen fört samtal. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck och etnisk tillhörighet Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen I vårt kartläggningsarbete har vi bland annat använt oss av resultat från föräldraenkäten/brukarenkäten, det vill säga Nöjd barnindex och Nöjd föräldraindex. Barnen är genom projekten delaktiga. Möjligheter skapas, bland annat utifrån det vidgade språkbegreppet, för att alla ska få uttrycka sin åsikt och sina tankar. Med de äldre barnen förs samtal kring hur de upplever och känner kring sin vistelse på förskolan. Hur personalen har involverats i kartläggningen Diskussion i lärgrupper, nätverk och på arbetsplatsträffar där all personal deltagit. Personalen förväntas observera, dokumentera, reflektera, utvärdera och kartlägga likabehandlingsarbetet utifrån riskområden vid bestämda tidpunkter, så som december och januari. Arbetslagen förväntas avsätta tid på ROP för att analysera sitt underlag och föra detta vidare till arbetsgruppen. Resultat och analys Stress och hög arbetsbelastning kan göra att man som pedagog brister i bemötandet i vissa situationer. Det kan leda till att man tilltalar eller tillrättavisar barn på ett sätt som kan upplevas som kränkande. Det är viktigt att man som vuxen återkopplar till ett barn om man som vuxen brustit och blivit arg, talar om det som hände och ber barnet om förlåtelse. Att man bekräftar bådas känslor. Det kan uppstå situationer där ett barn signalerar att det inte vill vara med ett annat barn. Det kan leda till ett kroppsspråk eller ordval som barnet kan känna sig kränkt av. Förebyggande åtgärder Projektbaserat arbetssätt Utgångspunkten för våra projektarbeten är att möta barnen i deras erfarenhetsvärld. Projekten är en process över tid där barn tillsammans med pedagoger utforskar och upptäcker världen/omvärlden. Reflektioner, observationer och pedagogisk dokumentation leder projekten vidare och blir på så vis en viktig del av lärprocesserna. Värden så som demokrati och delaktighet blir tydliga och levande under projektets gång. Pedagogiska miljöer inomhus Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder 5

6 Mål och uppföljning Vi skapar pedagogiska miljöer med stora möjligheter till möten för att barnen i en trygg miljö skall kunna utveckla samspel och öka sin förståelse för olikheter. Utvärdering sker på APT, i pedagoggrupp och i reflektionsmöten utifrån observationer och i samtal med barn och föräldrar. Åtgärd I vårt Reggio Emiliainspirerade arbetssätt ingår att erbjuda många och rika tillfällen för samspel, samarbete och samlärande runt ett gemensamt innehåll. Det främjar och stödjer goda kamratrelationer som i sin tur, medför ett gott klimat. Vi skapar rutiner efter våra barngruppers aktuella behov. För att skapa trygghet är det viktigt att rutiner och miljöer är tydliga och att pedagogerna bemöter barn och föräldrar lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. Vi går aktivt in i situationer där vi upplever att någon form av kränkning eller diskriminering förekommer. Vi strävar efter att en pedagog alltid är närvarande i de olika pedagogiska miljöerna. Motivera åtgärd Vi arbetar ständigt med att skapa och behålla en god, tolerant atmosfär som grund för positiva möten mellan människor. Pedagogerna arbetar så att de är tillsammans med eller nära barnen. Ansvarig Pedagoger och förskolechef Datum när det ska vara klart Vi arbetar fortlöpande under året för att skapa fungerande rutiner och möten mellan barn, föräldrar och pedagoger. Pedagogiska miljöer utomhus Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning Vi skapar rutiner i våra utomhusmiljöer efter våra aktuella barngruppers behov. För att skapa trygghet är det viktigt att rutiner och miljöer är tydliga och att pedagogerna bemöter barn och föräldrar lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. Åtgärd Vi går aktivt in i situationer där vi upplever att någon form av kränkning eller diskriminering förekommer. Vi strävar efter att en pedagog alltid är närvarande i barnens lek och i de olika pedagogiska miljöerna. Motivera åtgärd Vi har arbetat för att skapa olika lekstationer på våra båda utegårdar. Vi vill fortsätta att utveckla dessa och att arbeta vidare för att skapa trygghet genom att rutiner och lekmiljöer är tydliga och väl kommunicerade. Ansvarig Pedagoger och förskolechef Datum när det ska vara klart Vi arbetar fortlöpande för att skapa fungerande rutiner och möten mellan barn, föräldrar och pedagoger. 6

7 Rutiner för akuta situationer Policy Alla barn har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i förskolan oavsett barnets och/eller anhörigas könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Alla tecken på, eller misstankar om att barn känner sig diskriminerade, kränkta eller trakasserade tas alltid på allvar och leder till ett snabbt agerande från pedagogerna, detta oavsett om det är barn eller en vuxen som har orsakat kränkningen. Enligt den nya skollagen (SFS 2010:800) är personal i förskolan som får kännedom om att ett barn kan ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling skyldig att anmäla detta till förskolechefen. Chefen är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagogerna ska alltid vara närvarande i barnens lek och aktivitet. Det innebär att pedagogen alltid har uppsikt över alla platser där barnen är, både inom - och utomhus. På Skånegatans förskola är alla barn allas ansvar. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Cicilia Oddhammar avdelning Ädelstenen Mia Lundin Classon avdelning Juvelen Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Om en situation uppstår där vi misstänker att ett barn känner sig kränkt ska pedagogen genast ta tag i situationen. Är det ett annat barn som utfört kränkningen, samtalar vi med både barnet som känner sig utsatt och den/dem som utfört kränkningen. Den akuta situationen måste lösas så att båda parter utvecklar förståelse för situationen och utifrån ålder och mognad, utvecklar empati. Vi berättar samma dag för föräldrarna till både barnet som upplevt kränkningen och den som utfört den kränkande handlingen. Vi berättar hur vi uppfattade situationen, hur barnen upplevde den och om den känns uppklarad eller ej. Vi ber föräldrarna samtala om situationen hemma, för att se om det kommer fram ytterligare saker som vi inte uppfattat. Vid behov för vi vidare samtal med barnen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Om en situation uppstår då vi misstänker att en vuxen utsätter ett barn för kränkning ska annan pedagog gå in i den akuta situationen. Pedagogen bryter situationen och ber den som utfört den kränkande handlingen att lämna situationen. Vi pratar om handlingen utanför barngrupp direkt med den berörda pedagogen på egen hand eller tillsammans med förskolechef. Om det råder osäkerhet kring agerande från personal, tar vi kontakt med förskolechef som hjälper oss vidare. Rutiner för uppföljning När det gäller kränkning av barn till barn, använder vi observation som verktyg för att följa upp barnen. Vi skapar möten mellan de berörda barnen och pedagoger där vi kan ställa frågor eller barnen själva kan berätta hur de upplever sin vistelse på förskolan. Vi är även uppmärksamma på om föräldrarna förmedlar eller visar oro för sitt barns vistelse. Det är pedagogerna som bär ansvaret för uppföljning. Ovanstående uppföljning ska ske inom en månad. När det gäller kränkning pedagog till barn, är det förskolechefens uppgift att följa upp och utvärdera hur pedagogen mår och utför sina arbetsuppgifter. Det är pedagogernas ansvar att följa upp barnet som blivit utsatt. Ovanstående uppföljning ska ske inom en månad. 7

8 Rutiner för dokumentation Gäller kränkningen barn mot barn, är det pedagogen som dokumenterar nuläget, vad som har hänt och vilka åtgärder som ska vidtas. Det är viktigt att diarieföra med datum. Dokumentationen ska förvaras hos förskolechefen. Gäller kränkningen personal mot barn, är det förskolechefen som ansvarar för dokumentationen och vilka åtgärder som ska vidtas. Ansvarsförhållande Pedagogerna har ansvaret för barnen i gruppen, men även att stötta den pedagog som utfört kränkning och visa goda exempel. Förskolechefen har ansvar för att ge den berörda pedagogen hjälp så det inte upprepas. Handlingsplan för hur utredning startas och anmäls till huvudman om en elev utsätts för diskriminering, trakasserier eller annan form av kränkande behandling. 1. När en lärare, förskollärare eller annan personal får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är han/hon skyldig att anmäla detta till rektorn. 2. När rektor/förskolechef får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten anmäls detta till huvudmannen (Områdeschef och Utskottet). 3. Med stöd av rektor/förskolechef utreder huvudmannen skyndsamt omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidtas de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. 8