Kvalitetsredovisning lå 10/11

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning lå 10/11 Malmköpings grundskoleområde f-9 Malmaskolan Ekbackens skola Bettna skola Rektor Reino Dahl, Biträdande rektor, Lars Unnersjö,

2 2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 1. UNDERLAG FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN OCH RUTINER FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN UNDERLAG FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN RUTINER FÖR ARBETET MED KVALITETSREDOVISNINGEN 4 2. ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING OCH MÅL FÖR DEN AKTUELLA TIDSPERIODEN ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING MÅL FÖR DEN AKTUELLA TIDSPERIODEN 6 3. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE ANSVARSOMRÅDEN OCH VERKSAMHET STYRNING PERSONAL ANTAL ÅRSARBETARE PERSONALTÄTHET OCH KOMPETENS FRITIDSHEM FÖRSKOLEKLASS GRUNDSKOLA Grundskola ANTAL BARN/ELEVER ANTAL ELEVER I GRUNDSKOLAN ANTAL ELEVER MED ANNAT MODERSMÅL ARBETET I VERKSAMHETEN PRIORITERADE OMRÅDEN ARBETSMILJÖ SJUKFRÅNVARO, TILLBUD OCH REHABILITERINGSUTREDNINGAR BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD LIKABEHANDLINGSPLAN HÄLSA OCH LIVSSTIL JÄMSTÄLLDHET RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE 12

3 NÖJD- KUND- INDEX (NKI) NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE, UTVECKLING OCH KUNSKAPER BARNS/ELEVERS INFLYTANDE OCH ANSVAR 16 3

4 4 1. Underlag för kvalitetsredovisningen och rutiner för kvalitetsredovisningen 1.1 Underlag för kvalitetsredovisningen För att skaffa en så god grund som möjligt för kvalitetsuppföljningen använder vi oss av ett brett sortiment av mätinstrument, bl a: *Screeningtester i skolår *DLS-tester, skolår 3, i sv och ma *Nationella prov i skolår 3 *Nationella prov i skolår 5 *Nationella prov i skolår 9 *Enkäter till elever och föräldrar i skolår 2,5 och 8 *Uppföljning av mål, arbetslagsvis *Betygsuppföljning skolår 8 och 9. *Skriftliga rapporter från arbetslagen om verksamheten i stort 1.2 Rutiner för arbetet med kvalitetsredovisningen Uppgifterna som ligger till grund för kvalitetsredovisningen fås via genomförande, insamling och analys av de olika testerna/proven, enkäterna samt insamling/utvärdering av arbetslagens verksamheter. 2. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden 2.1 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Kunskapsresultaten - Når eleverna mål i respektive ämne? Resultaten redovisas längre ner i detta dokument De olika arbetslagen söker sina vägar att förbättra resultaten så att vi får en ännu högre måluppfyllelse. Ekbackens skola lärarna arbetar över klass- och årskursgränser. Skapar vid behov nya elevgrupperingar för att möta varje elevs behov. Malmaskolan f-6 vid behov skapas nya grupperingar för att möta varje elevs behov. Även läxläsningsstöd har tillskapas.. Malmaskolan 7-9 kopplingen till målen ska göras än tydligare och konkretare. Det läggs in mer praktiska moment i ex matematik- och NO-undervisningen. I samband med att den nya läroplanen/nya kursplanerna gör vi målen tydligare och förbättrar utvärderingsmatriserna. Bettna skola Lärarna har startat läsbefrämjande projekt, i samarbete med skolbiblioteket. Man avser också att utveckla utomhuspedagogiken, särskilt med tanke på elever med koncentrationssvårigheter.

5 5 Elev i behov av särskilt stöd inlärningsmässigt, socialt etc För att identifiera de elever som är i behov av särskilt stöd använder vi förstås observation av elever i olika situationer, social inlärningsmässiga etc. Dessutom utvärderas elevernas resultat i inlärningssituationerna, ständigt. Som komplement till detta har vi olika screeningmateriel, som framförallt speciallärarna använder sig av. De elever som visar sig vara i behov av ett särkilt stöd får ett enskilt utformat åtgärdsprogram utarbetat åt sig. Det kan handla om specialundervisning, användning av sk alternativa verktyg (ex inlästa läromedel, talsynteser, div dataprogram, alphasmart, Daisyspelare etc), användandet av särskilda program för ex läsinlärning/stärkning av läsningen (Rydaholmsmetoden). Vi utvärderar och utvecklar ständigt våra elevvårdsstrukturer, ex elevvårdsgruppen, för att hitta den optimala organisationen för varje enskilt arbetslag. I ett kommungemensamt arbete gör vi nu också en insats för att förbättra våra åtgärdsprogram och kartläggningen inför dessa. Resultat På det hela taget lyckas enskilda lärare, arbetslag och speciallärare väl med att identifiera och kartlägga elever i behov av särskilt stöd. Elever i behov stöd får sådant även om behovet ibland överstiger tillgången. Barns/elevers/föräldrars ansvar och inflytande På individplanet ges eleven/föräldern möjlighet till inflytande via utvecklingssamtal (individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram). Många lärare/klasser använder också loggböcker och veckobrev (pappers- eller elektroniska). Via Rexnet, framförallt i skolåren 7-9, kommer föräldrar åt en hel mängd information om läxor, redovisningar, prov och tester etc. I själva undervisningssituationen för läraren samtal med individen/gruppen/klassen om ex val av läromedel, redovisningsmetoder etc. På klass-, arbetslags- och gruppnivå finns, beroende på verksamhet, klassråd, elevråd, matråd, miljöråd, caféråd. På föräldranivå har skolorna i området föräldramöten och Skolråd. Skolråden träffas 2ggr/termin. Vi brukar också bjuda in elevernas anhöriga till öppet hus i våra skolor varje vår. Föräldrarna har under året engagerats i och tom drivit skolaktiviteter som ex matematikverkstad en kväll och, skolstarts/-avslutningsaktiviteter. Skolorna genomför årligen en attitydundersökning bland elever och föräldrar (åk 2,5, 8). Resultat Det individuella inflytande på individnivå är stort. Vissa grupper fungerar dessutom utmärkt, t ex matrådet. I en del andra fall, ex en del elevråd, behöver vi gemensamt med eleverna förbättra verksamheterna. Via enkätundersökningar får vi kvitto på att de flesta elever och föräldrar i stort sett är nöjda med våra verksamheter.

6 6 Barns/elevers/ trygghet På individ- och gruppnivå skapar mentorer/klassföreståndare trygghet genom att ha en nära kontakt med elev/grupp/klass. Strukturer för att stödja trygghetsskapandet är antimobbningsgrupperna, rastvakterna och kamratstödjarna. Ovanstående finns bl a beskrivet i områdets Likabehandlingsplan som ligger till grund för vårt trygghetsskapande arbete. Resultat Via enkätundersökningar, utvärderingar i klasser/grupper/enskilt och trygghetskartor, får vi en ganska god bild av hur våra verksamheter upplevs. Generellt har vi miljöer som upplevs som trygga. Hälsa och Livsstil En hälsobefrämjande livsstil uppmärksammaspå många sätt i verksamheterna. I den dagliga verksamheten ligger kortare pass med fysisk aktivitet. I undervisningen ingår häsa- och livstilsfrågor i många ämnen. I de senare skolåren finns även en, mycket populär, sk profilgrupp Livstil&Hälsa med fokus på dessa frågor. Inom elevvården arbetar vi kring (äldre) elevers skolkproblematik. Även arbetet mot rökning är periodvis intensifierat. Rökningen i de senare årskurserna är nu nere på historiskt låga siffror. Den sk ÖPP-modellen använd i framförallt åk Mål för den aktuella tidsperioden Kunskapsresultaten Avser: Når eleverna mål i respektive ämne? *Hur ser resultaten ut? (nationella prov, DLS-tester etc) *Vad bygger vi uppfattningen om resultaten på? Vilka metoder för utvärdering använder vi oss av. *Vad ska vi göra för att resultaten ska bli bättre? Resonemanget utgår från dagsläget och hur arbetssätt/prioriteringar/uppföljningar kan ändras. Elever i behov av särskilt stöd Avser: Barn/elever i behov av särskilt stöd, utifrån olika aspekter, inlärning, sociala funktionshinder etc. *Hur hittar/kartlägger vi elever i behov av särskilt stöd? *Vilka metoder och pedagogiska hjälpmedel använder vi i undervisningen/verksamheten? *Hur sker uppföljningen? *Vad vi är nöjda med i arbetet? *Vad kan vi förbättra?

7 7 Barns/elevers/föräldrars ansvar och inflytande Avser: Barns/elevers och föräldrars möjlighet att kunna påverka vad som händer i elevens skolgång/fritidstid? *Hur arbetar vi? Vilka metoder använder vi? *Hur vet vi om arbetet är framgångsrikt? *Hur vet vi om barnen/eleverna känner sig trygga/otrygga? *Vad vi är nöjda med i arbetet. *Vad kan vi förbättra? Barns/elevers trygghet Avser: Mobbning, trakasserier, diskriminering etc *Hur arbetar vi? *Hur vet vi om arbetet är framgångsrikt? *Hur vet vi om barnen/eleverna känner sig trygga/otrygga? *Vad vi är nöjda med i arbetet? *Vad skulle vi kunna ändra för att det ska bli bättre? Hälsa och livsstil Avser: Barns/elevers välbefinnande, rörelse och motion, drogförebyggande, skolk etc *Hur arbetar vi? *Hur vet vi om arbetet är framgångsrikt? *Vad vi är nöjda med i arbetet. *Vad skulle vi kunna ändra för att det ska bli bättre? Arbetslagens egna mål Avser: De två mål arbetslaget satte upp under höstterminen *Vilka är målen? *Hur har vi valt att arbeta för att genomföra dem? *Hur har det gått? *Vad kan ändras för att det ska gå ännu 3. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 3.1 Ansvarsområden och verksamhet består av Malmaskolan i Malmköping (f-9) Bettna skola (f-5) samt Ekbackens skola i Sparreholm (f-6). Alla tre skolorna har fritidshem. På Malmaskolan finns en separat fritidsklubb driven av kultur- och fritidsförvaltningen. På Ekbacken och på Bettna skola är klubbarnen integrerade i fritidshemmen.

8 8 3.2 Styrning I grunden för all verksamhet inom. ligger framförallt Skollagen. Andra nationella styrdokument är Grundskoleförordningen, i den finns bl a Läroplan för det obligatoriska skolväsende, förskoleklassen och fritidshemmet samt förordningen om Kursplaner för grundskolan. Andra nationella dokument av central betydelse är förstås arbetsmijölagstiftningen och Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Likabehandlingsplanen reviderades under lå 09/10, till viss del i samarbete med elever och föräldrar. Fortsatt revidering av planen sker under En annan viktig del av vårt lokala skyddsarbete. är den lokala arbetsmiljöplanen där även brandskyddsplanen ingår. Rent generellt tas planerna fram under samarbete mellan skolledning, arbetslag, fackliga företrädare, elever och i viss mån föräldrar. Under läsåret har förberedelser för implementeringen av den nya läroplanen, lgr 11 och av den nya skollagen från Personal antal årsarbetare Malmaskolan Redov. 09/10 Redov. 10/11 Budget 10/11 Avvikelse 10/11 f-klass 2,0 1,5 1,5 0 skolår ,39 12,63 12,63 0 skolår ,35 13,89 13,89 0 A-grupp 3,05 3,04 3,04 0 Fritidshemmet 5,15 5,00 5, Totalt antal årsarbetare (åa) 34,94 36,06 36,06 Ekbackens skola Redov. 09/10 Redov. 10/11 Budget 10/11 Avvikelse 10/11 f-klass 0,75 0,75 0,75 0 skolår 1-5 5,06 4,21 4,21 0 skolår 6-9 1,00 0,79 0,79 0 Fritidshemmet 2,12 2,25 2, Totalt antal årsarbetare (åa) 8,93 8,00 8,00 0 Bettna skola Redov. 09/10 Redov. 10/11 Budget 10/11 f-klass 0,75 0,75 0 skolår 1-5 5,78 5,78 0 Fritidshemmet 2,08 2,08 0 Totalt antal årsarbetare (åa) 8,61 8,61 0

9 3.4 Personaltäthet och kompetens Fritidshem Fritidshem Antal barn/elever per årsarbetare Andel årsarbetare (%) med pedagogisk utbildning 09/10 10/11 09/10 10/11 Malmaskolan 20 20,3 78% 80% Ekbackens skola 17,1 15,1 47% 42% Bettna skola 16,8 44% Totalt 19,1 18,3 69% 63% Förskoleklass Förskoleklass Antal lärare/100 barn/elever Andel årsarbetare (%) med pedagogisk utbildning 09/10 10/11 09/10 10/1 Malmaskolan 5,7 6,5 100% 100% Ekbackens skola 7,5 7,1 100% 100% Bettna skola 6,8 100% Totalt 6,1 6,7 100% 100% Grundskola 1-5 Grundskola 1-5 Antal lärare/100 barn/elever Andel lärare (%) med behörig utbildning 09/10 10/11 09/10 10/11 Malmaskolan 1-5 6,5 6,5 94% 99% Ekbacken 1-5 6,6 5,7 95% 92% Bettna skola 6,1 97% Totalt 6,5 6,2 95% 97% Grundskola 6-9 Grundskola 6-9 Antal lärare/100 barn/elever Andel lärare (%) med behörig utbildning 09/10 10/11 09/10 10/11 Malmaskolan 6-9 8,4 87% 89% Ekbacken ,6 94% 92% Totalt 8,5 87% 89%

10 Antal barn/elever Antal elever i grundskolan Antal elever i grundskolan 15 oktober 2010 Enhet Fritidsh F-kl År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 Sa Malmaskolan /440 Ekbackens skola /109 Bettna skola /111 Totalt /660 Antal elever i grundskolan 15 mars 2011 Enhet Fritidsh F-kl År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 Sa Malmaskolan /439 Ekbackens skola /107 Bettna skola /115 Totalt / Antal elever med annat modersmål Antal barn/elever med annat modersmål 15 oktober 2010 & 15 mars 2011 Antal barn/elever med Enhet/skola annat modersmål Malmköpings gr-skoleomr f-9 Totalt Antal barn/elever med undervisning i Sv Antal barn/elever i modersmålsundervisning 4 Antal barn/elever i Förberedelseklass År Antal f-5 Antal 6-9 Sa 15/10 15/3 15/10 15/3 07/ / / / Malmköpingsområdet hade ingen egen FBK under lå 10/ Arbetet i verksamheten 4.1. Prioriterade områden Elever i behov av särskilt stöd Året 2010/11 har inneburit stora ansträngningar för verksamheten för att ge de elever som är i behov av särskilt stöd, vad de behöver. Ett läsår som detta, då vi har flera elever med behov av särskilda insatser, märks det att resurserna är knappa. Vi har svårt att leva upp till lagens bokstav om att alla elever som har behov av stöd, skall få det.

11 Kunskapsresultaten Betygsresultat för läsåret visar en stabilitet jämfört med föregående år. Vi är nöjda med att andelen elever som har betyg i alla ämnen är högre än på länge. Fler elever än föregående år är också gymnasiebehöriga. Dock har vi generellt en bit kvar till en nivå där vi kan vara tillfredsställda. Om man nu någonsin kan bli det, i den här verksamheten Arbetsmiljö Inom området har vi vinnlagt oss om att samla in analysera och rapportera de tillbud, olycksfall samt de fall av hot/våld som inträffar. Under läsåret rapporterades 1 olycksfall och 2 tillbud bland personalen. Motsvarande siffror för eleverna är 31 olycksfall och 2 tillbud. Vad gäller fall av hot/våld rapporterades har ett antal händelser registrerats som senare låg till grund för anmälningar till skolinspektionen avseende en elevs skolsituation Sjukfrånvaro, tillbud och rehabiliteringsutredningar 08/09 09/10 10/11 Total sjukfrånvaro under året i % 2,9 5,38 5,15 Sjukfrånvaro, korttids, under året i % 0,82 2,72 2, Barn i behov av särskilt stöd Alla lärare har i uppgift att identifiera elever i behov av särskilt stöd. Skolan ska möta enskilda elever/grupper av elever på rätt nivå. Detta ställer krav på en flexibel undervisning inom klasser/grupper men även på samarbete mellan klasser/grupper och kanske mellan arbetslagen. Special- och andra lärare med särskilt ansvar för olika typer av stödundervisning arbetar aktivt med tester och andra diagnosmetoder, enligt rutiner, för att identifiera elever med särskilda stödbehov. Beslut om vilka elever som ska erbjudas särskilt stöd (ex specialundervisning) tas av rektor. Innan beslut om särskilda stödåtgärder fattas, skall ärendet behandlas i elevvårdsgruppen. I samband med beslut om att sätta in särskilt stöd för elev, ska detta dokumenteras i ett åtgärdsprogram. En liten uppfattning om hur stor omfattningen av det särskilda stödet är att se på antalet åtgärdsprogram under läsåret: Bettna skola, åk f-5: 20 åp Ekbackens skola, åk f-6: 18 åp Malmaskolan, åk f-6: 35 åp Malmaskolan, åk 7-9: 30 åp Totalt 103 st

12 Under läsåret hade vi 7 elevassistenter/-handledare i våra verksamheter, stöttandes just ca 10 elever varav en placerats av socialtjänsten i annan kommun Likabehandlingsplan Områdets skolor har individuella likabehandlingsplaner. Den större skolan, Malmaskolan, har dessutom olika varianter beroende på vilken verksamhetsgen den avser. 4.4 Hälsa och livsstil Områdets skolor har aktiva antimobbningsgrupper med olika arbetsmetoder. Vissa arbetslag använder sig bl a av Friendskonceptet. Lärarna i de tidigare skolåren är utbildade i Röris för att kunna leda eleverna i enkel vardagsmotion. Skolorna arbetar med brukarenkäter riktade till elever och föräldrar i skolåren 2, 5 och 8. I skolornas klasser och grupper arbetar man med etiska frågor, exempelvis med sk EQ-material. 4.5 Jämställdhet Området har en utbildad genuspedagog. Pedagoger i förskoleklass, fritidshem och grundskola arbetar kontinuerligt med värdegrundsfrågor. 5 Resultat och måluppfyllelse 5.1 Grundskolan åk 3, Malmaskolan Antal elever 10/11 åk 3 10/11 09/10 08/09 07/08 06/07 DLS-test, Läsa 85% 92%* 92% 81% DLS-test, Skriva 80% 70% 100% 73% Malmaskolan genomförde inga DLS-test under Grundskolan åk 3, Ekbacken Antal elever 10/11 09/10 08/09 07/08 06/07 skola 10/11 åk 3 DLS-test, Läsa 9 78% 100% 80% 75% 100% DLS-test, Skriv 9 78% 91% 60% 82% 70% Grundskolan åk 3, Bettna skola Antal elever skola 10/11 åk 3 10/11 09/10 08/09 07/08 06/07 DLS-test, Läsa 10 80% DLS-test, Skriva 8 63% Grundskolan åk 3, Nationella prov Malmaskolan Andel elever i åk 3 som enl. nationella ämnesproven når målen i Svenska/Svenska som andraspråk Andelen elever i åk 3 som enl. nationella ämnesproven når målen Matematik Antal elever år 3 10/ % 33 10/11 09/10 08/09 07/08 06/07 05/06 92%

13 13 Grundskolan åk 3, Nationella prov Ekbackens skola Andel elever i åk 3 som enl. nationella ämnesproven når målen i Svenska/Svenska som andraspråk Andelen elever i åk 3 som enl. nationella ämnesproven når målen i Matematik Antal elever år 3 10/ % 11 83% 10/11 09/10 08/09 07/08 06/07 05/06 Grundskolan åk 3, Nationella prov Bettna skola Andel elever i åk 3 som enl. nationella ämnesproven når målen i Svenska/Svenska som andraspråk Andelen elever i åk 3 som enl. nationella ämnesproven når målen i Matematik Antal elever år 3 10/ % 12 42% 10/11 09/10 08/09 07/08 06/07 05/06 Lärarna i Bettna skola förklarar det svaga resultatet i matematik med att eleverna i provsituation blev mycket stressade. Flera elever gjorde därför fel i uppgifter som de i vanliga fall klarar av. För att nå ökad måluppfyllelse avseende förmågan att läsa och skriva, beaktar vi speciellt följande fem punkter. 1 Lärare arbetar med att identifiera och kartlägga elever i behov av särskilt stöd. 2 Speciallärare/pedagoger arbetar med tester el liknande för att identifiera elever i behov av särskilt stöd. 3 Åtgärdsprogram upprättas vid behov och enligt plan samt förvaras på anvisade platser. 4 Elever i behov av specialundervisning erbjudas sådan. 5 Elever i behov av svenska A-undervisning, erbjuds sådant Grundskolan år 9, nationella prov och betyg Skola - Andel (%) av eleverna som nått målen Nationella prov Betyg 08/09 09/10 10/11 08/09 09/10 10/11 Svenska 92% 93% 89% 94% 100% Matematik 76% 64% 81% 92% 93,1 Engelska 96% 93% 86% 94% 96,6 Kemi 81% 90% Det relativt svaga resultatet i nationella provet i matematik beror på att flera elever låg precis i underkant att bli godkända på provet. Dessa elever har under åk 7-9 i övrigt presterat godkända resultat i matematiken. Under våren i åk 9 har skolan dessutom intensifierat stödet till de elever som riskerat att ej nå betyget godkänd.

14 14 Grundskolan år 9 Betyg, meritvärde, behörighet Skola till gymnasieskola 07/08 08/09 09/10 10/11 Andel (%) elever som nått målen i alla ämnen 77% 69% 73% 79% Andel (%) elever som inte nått målen i ett ämne 8% 11% 8% 7% Andel (%) elever som inte nått målen i två eller flera 15% 19% 19% 14% ämnen Genomsnittligt meritvärde ,6 205,9 200,3 Andel behöriga till gymnasiet 94% 86% 92% 93% Årets betygsresultat visar att områdets åk 9 fortsatt håller en hög nivå vad gäller behörigheten till de nationella gymnasieprogrammen. Det genomsnittliga meritvärdetär lägre än fjolåret men högre än åren dessförinnan. Vi kan vara nöjda med att den relativt höga procentsiffran för andel elever som nått målen i alla ämnen. För flera elever som legat i riskzonen till att inte nå målen har de insatta resurserna fallit väl ut och eleverna har lyckats nå de uppsatta målen. Skolan har satt in de resurser som stått till buds. Kontakter har knutits med stödfunktioner utanför skolan, ex soc och BUP. Kontakterna med förälder/föräldrarna har vid behov varit intensiva. I två fall har vi inte nått ända fram, två elever som inte blev gymnasiebehöriga. Skola arbetar systematiskt med att stötta de elever som är i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogram har upprättats, de elever som inte nått målen har erbjudits stöd, både enskilt och i grupp Vad gäller behörighet till gymnasiet, så är vi på den höga nivå som präglat Malmaskolan genom åren. 5.2 Nöjd- Kund- index (NKI) Ekbackens skola Verksamhet Medelbetyg lå 09/10 Medelbetyg lå 10/11 a) Hur nöjd är man med verksamheten i dess helhet 7,4 6,1 b) Hur väl verksamheten uppfyller ens förväntningar 7,5 5,8 c) Hur verksamheten är jämfört med en ideal sådan 6,2 4,7 Totalt: NKI-index 66,7 50,3 Det lägre värdet på Ekbacken härrör ur de problem som under läsåret funnits i de tidigare årskurserna och förskoleklassen. Personal och skolledning arbetade under vårterminens senare del intensivt med problemen i klasserna. Uppfattningen är att, efter de insatser som gjorts, situationen förbättrats. Noterbart är att svarsfrekvensen på föräldraenkäten är ca 50%. Malmaskolan Verksamhet Medelbetyg lå 09/10 Medelbetyg lå 10/11 a) Hur nöjd är man med verksamheten i dess helhet 6,8 7,0 b) Hur väl verksamheten uppfyller ens förväntningar 6,9 6,9 c) Hur verksamheten är jämfört med en ideal sådan 6,3 6,3 Totalt: NKI-index 62,9 63,4

15 Normer och värden I skolornas klasser och grupper arbetar man med etiska frågor, exempelvis med sk EQ-material. Varje arbetslag arbetar enligt sin egen Likabehandlingsplan. Det innebär bl a aktiva antimobbningsgrupper. Inom några arbetslag använder man sig av det sk Friendskonceptet Stommen i Friends är eleverna som med hjälp av aktiva vuxna, bedriver ett förebyggande och aktivistisk arbete för elever, mot kränkande behandling. Området använder sig av brukarenkäter till elever och föräldrar i skolåren 2, 5 och 8. Områdets skolor arbetar aktivt med Individuella UtvecklingsPlaner och ÅtgärdsProgram för att ge den enskilde eleven möjlighet att nå målen och dessutom sporras att gå vidare mot strävansmålen. Ett annat viktigt inslag i verksamheten är att tydligt kommunicera målen till eleverna, vilket vi skolorna och de enskilda lärarna gör. I arbetet att stödja elevernas måluppfyllelse, är föräldrarnas åtaganden av avgörande betydelse. Därför engagerar vi dem dels på enskilda barnets nivå men även i våra skolråd. Ett råd för Malmaskolan f-6, ett för 7-9 ett för Ekbackens skola och ett för Bettna skola. I Bettna skola har vi även ett gott samarbete med föräldraföreningen Barnens bästa. Strävan är att föräldrarna i områdets skolor ska få och ta ett större ansvar för råden och verksamheten där i. 5.4 Lärande, utveckling och kunskaper I Malmaskolans tidigare skolår använder lärarna läromedlet Pilen i svenska. Pilen anses vara ett utmärkt redskap för såväl enskilda elever som för grupper av elever. För att identifiera de elever som är i behov av särskilt stöd använder vi förstås observation av elever i olika situationer, social inlärningsmässiga etc. Dessutom utvärderas elevernas resultat i inlärningssituationerna, ständigt. Som komplement till detta har vi olika screeningmateriel, som framförallt speciallärarna använder sig av. De elever som visar sig vara i behov av ett särkilt stöd får ett enskilt utformat åtgärdsprogram utarbetat åt sig. Det kan handla om specialundervisning, användning av sk alternativa verktyg (ex inlästa läromedel, talsynteser, div dataprogram, alphasmart, Daisyspelare etc), användandet av särskilda program för ex läsinlärning/stärkning av läsningen (Rydaholmsmetoden). Vi utvärderar och utvecklar ständigt våra elevvårdsstrukturer, ex elevvårdsgruppen, för att hitta den optimala organisationen för varje enskilt arbetslag.

16 5.5 Barns/elevers inflytande och ansvar 16 Nedan följer fem punkter området valt att beakta under ovanstående verksamhetsmål. 1 För varje elev genomförs ett utvecklingssamtal varje termin. 2 En Individuell UtvecklingsPlan ska upprättas för varje elev i samband med utvecklingssamtalet. 3 Klassråden och elevråden ska ha en god förankring i elevgrupperna, elevrådsfunktionärerna får utbildning samt att de värnar elevernas intressen i samarbete med lärare och skolledning. 4 Elevskyddsombud i åk 7-9 ska vara utsedda, har fått utbildning samt verkar i enlighet med intentionerna för elevskyddsombud. 5 Mat- och miljöråd ska ha en regelbunden verksamhet.