Bensin och diesel som ett stort tekniskt system

Transkript

1 Bensin och diesel som ett stort tekniskt system Linköpings Universitet Richard Dahlgren TGTU37 Alexander Fjellström Jasmin Dzeko

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Bakgrundsfakta... 4 Bensin... 4 Diesel... 4 Olja... 5 Bensin och dieselpriser... 5 Stora tekniska system... 6 Bensin och diesel som ett stort tekniskt system... 7 Varför segrade bensinbilen?... 8 Aktörer... 9 Diskussion Hur påverkas samhället och vi som enskilda individer av det stora tekniska systemet bensin och diesel? Varför konkurrerades elbilen ut? Aktörernas påverkan på systemet och den enskilda individen Källförteckning Bilder Böcker Internetkällor

3 Inledning Bensin och diesel har funnits med oss de senaste hundra åren och är en självklar del av vår vardag. Det är ett självklart system för många, men det är få som vet hur systemet fungerar samt dess uppkomst. Under årets gång har dock problem dykt upp på området som gör att folk börjar fråga sig hur stor del ska egentligen systemet bensin och diesel ha i vår vardag? Inledningsvis i uppsatsen tas grundläggande fakta om bensin och diesel upp vilket följs av en historisk syn och utveckling av systemet. I Bakgrundsinformationen kommer även en del aktörer tas upp som påverkar bensin och diesel som system. Detta på grund av att de dagligen påverkar oss ekonomsikt, politiskt, miljömässigt m.m. Avslutningsvis följer en diskussion där vi sammanfattar och diskuterar vårt resultat. Målet med uppsatsen är att ta reda på hur bensin och diesel som system har utvecklats genom historien samt hur systemet ser ut idag. Vi tar även upp hur bensinbilen segrade över elbilen i ett historiskt perspektiv. Metod Vi kommer till stor del använda oss av kurslitteraturen (Världens gång- Teknikens utveckling av Per Gyberg) samt boken Politik, Mobilitet och Miljö av Gunnar Falkemark. Dessa källor har vi stor tillit till och anser att de är bra källor med korrekt och relevant information. Vi har även använt oss av internetkällor, både hemsidor och artiklar. Vi har varit källkritiska i valet av internetkällor och bara använt oss av seriösa och tillförlitliga källor enligt vår uppfattning. Frågeställningar Vilka stora aktörer har inflytande över bensin och diesel? Hur har bensin och diesel som ett stort tekniskt system utvecklats inom historien? Hur påverkas samhället och vi som enskilda individer av det stora tekniska systemet bensin och diesel? Hur segrade bensinbilen över elbilen i ett historiskt perspektiv? Vilka faktorer påverkar bensin och dieselpriserna? 3

4 Bakgrundsfakta Bensin och diesel är bränslen som används i våra fordon idag. Bensin används i huvuddel i vanliga bilar jämfört med diesel som används mer till nyttofordon såsom traktorer, lastbilar, fartyg m.m. Dessa bränslen består av kolväteblandningar. Idag är det oftast inte ren bensin eller diesel vi tankar. I huvuddelen av 95 oktanig bensin i Sverige är etanol till tillsatt. I diesel är det vanligt att det är tillsatt biologisk diesel, så kallad FAME. Enligt gällande lag i Sverige får bensin maximalt innehålla 5vol% etanol och diesel 5vol% FAME. Eftersom man tillsätter förnyelsebart bränsle minskar koldioxidutsläppen. 1 Bensin Det viktigaste motorbränslet idag är bensin. Det finns flera olika sorters bensin, vi har valt att inrikta oss på den vanligaste som används i våra fordon. Namnet bensin är egentligen en förkortning från dess riktiga samlingsnamn, laboratoriebensin. Bensin används även till medel som motverkar isbildning/korrosion. Kokpunkten ligger mellan grader. Det finns flera sätt att framställa bensin. Det vanligaste är genom fraktionerad destillation av råolja. Beroende av råoljans ursprung så skiljer så skiljer sig andelen bensinråvara mellan 1-20 procent. Det går även att framställa bensin ur Fisher-Tropsch-processes, vilken är en syntetisk process från en blandning av koldioxid och väte. Efter det första steget i processen raffineras de sedan vidare för att få sina speciella krav, exempel på krav är oktantal, lättflyktighet och lukt. Oktantalet är ett mätvärde på hur hög kompressionen bensinen tål utan att självantända. De flesta bensindrivna bilar går att köra på 95-oktanig bensin, för att få ut maximal effekt ska rekommendationen av oktantalet användas. På grund av att förväxling ej ska ske mellan bensin och andra vätskor färgas bensinen eftersom den från början är färglös. 2 Diesel Namnet diesel kommer från den tyska ingenjören Rudolf Diesel som uppfann dieselmotorn år Diesel är egentligen en förkortning av namnet dieselolja. Idag finns det alternativ till den fossila dieseln, det är de vegetabiliska oljorna. Diesel har en högre kokpunkt än bensin, kokpunkten ligger mellan grader. Eftersom diesel har en högre kokpunkt än bensin så är det högre kompression i en dieselmotor. Detta beror även på att dieselmotorer inte har några tändstift (bensinmotorer) som antänder bränslet utan det är trycket (kompressionen) som antänder dieseln. Såsom bensinen är även dieseln färglös och färgas därmed för att förväxling med andra vätskor ej ska ske. Försöken med vegetabiliska oljor började redan under 1920-talet men har under 1980-talet utvecklats med goda resultat. En blandning av rapsolja och metanol ger ett bränsle med väldigt likvärdiga egenskaper som dieselolja, detta är fortfarande under utveckling

5 Olja Det finns 3 stycken grupper av olja: mineralolja, feta oljor och eteriska oljor. Oljan som används för att framställa bränslen såsom bensin och diesel är mineralolja, även kallad bergolja/råolja. Mineralolja består till 95 % av kolväten. Oljan står för världens största energiproduktion och är därmed den viktigaste energiråvaran på jorden. Det finns 4 olika stora kategorier som oljeprodukterna kan delas in i. Dessa är bränslen, asfalt, smörjmedel och vaxer. Den största av kategorierna är bränsle. 5 Bensin och dieselpriser Bensin och dieselpriserna har alltid varierat. Det skiljer sig nästan från varje dag, det både höjs och sänks. Bensin och dieselpriset består nästan till två tredjedelar av skatter. Skatterna är uppdelade i flera delar, dessa är energiskatt, koldioxidskatt, moms på bensin/diesel och moms på skatten. 6 I nuläget är det extra svårt att göra någon slags prognos över prisutvecklingen, på grund av världsekonomin är osäker. Det är flera olika faktorer som bestämmer priset på bränslet. Ulf Svahn, vd för svenska Petroleuminstitutet resonerar i en artikel skriven av Christina Lindqvist Sjöström att det framför allt är faktorerna nedan som bestämmer priset på bensin och diesel. Efterfrågan på världsmarknaden har stor inverkan på priset. Under den kallare årstiden på året sjunker nästan alltid efterfrågan på diesel och bensin och därmed blir priset lägre, tvärtom gäller för de varmare årstiderna. Råoljepriset, vilket till stor del styrs av tillgången på olja påverkar bensin och dieselpriserna. Utvecklingen av dollarn bestämmer även priset. Då råolja handlas i dollar och att USA stor för en stor del av världsekonomin. Alltså utvecklingen i världsekonomin styr stor del av priset

6 Stora tekniska system Stora tekniska system har en rad olika faser som de brukar gå igenom under den tid som systemet existerar. Den första av dessa faser är etableringsfasen. Ofta kan etableringsfasen komma efter att en uppfinning skapats som gör det möjligt för ett stort tekniskt system att skapas och utvecklas. När ett system befinner sig i etableringsfasen är det en väldigt osäker period. Eftersom systemet troligen är helt nytt så krävs det aktörer som går in finansiellt och politiskt för att få systemet att utvecklas, dessa aktörer brukar dock vara väldigt försiktiga då nya projekt har en tendens till att vara osäkra att satsa på. 8 Nästa fas är expansionsfasen. I denna fas försöker man få systemet att expandera, både för att det ska löna sig för de aktörer som är med i skapandet av systemet, och för att man vill ha fler som använder sig av systemet, även detta oftast i vinningssyfte. Efter en tid i expansionsfasen kan man tala om att systemet når en tröghet i utvecklingen eller momentum som det kallas. Detta innebär att systemet näst intill styr sin egen utveckling. Det är svårt för aktörer att styra utvecklingen i en viss riktning eller att stoppa tillväxten av systemet. Detta på grund av att det har investerats så mycket i systemet, både ekonomiskt, politisk, socialt och tekniskt. Något som framhävs när man läser om momentumfasen är att det är människan som har skapat fasen, då det är så många som tjänar på det. Det är inte tekniken som styr sig själv. 9 Under expansionsfasen händer det också att vissa delar av systemet inte utvecklas lika snabbt som de andra delarna i systemet och då skapar en form av flaskhals. Det krävs då en uppfinning som kan få bort flaskhalsen och bibehålla en jämn utveckling av hela systemet. En teori om stora tekniska system är att det är dessa flaskhalsar som leder till en utveckling av systemen. Utan dessa skulle ett system kunna bli färdigt, och man skulle inte behöva göra mer i systemet. Som det ser ut nu så kommer det dock alltid finnas flaskhalsar inom ett stort tekniskt system. 10 Den sista delen i stora tekniska system är stagnationsfasen. Detta är då systemen antingen stagnerar, det vill säga slutar att utvecklas och bara existerar som de är, eller avvecklas helt. Det finns olika anledningar till att det kan bli så. Det vanligaste är att systemet inte ses som ekonomiskt hållbart längre och aktörer börjar dra sig ur utvecklingen, eller så blir systemet utkonkurrerat av ett nytt bättre system. Viktigt här är att peka på att det är aktörerna som bestämmer om systemet är ekonomiskt hållbart eller om det finns ett annat bättre system, så även detta visar på att det är människan som styr system och inte systemen som styr sig själva Världens gång teknikens utveckling s ibid s ibid s ibid s

7 Bensin och diesel som ett stort tekniskt system När man läser om stora tekniska system framkommer det att det går att passa in bensin och diesel i de faser som finns i ett stort tekniskt system. Under etableringsfasen ser man tydligt en rad uppfinningar som gör att bensin och diesel blir ett tekniskt system. Här kommer bland annat förbränningsmotorn, raffinaderier, massproduktion av T-forden som exempel på uppfinningar som påverkat systemet. Man ser också att det är politiska och ekonomiska aktörer som gjort att bensin och diesel är ett så stort system idag. Det var med hjälp av olika aktörer som bensinbilen lyckades konkurrera ut elbilen och andra bilar som drivs med alternativa drivmedel. Detta gjorde att bensin och diesel utvecklades till ett stort tekniskt system. 12 Inom expansionsfasen kan man se att systemet har blivit extremt stort. Bensin och diesel används idag över hela världen och då främst som fordonsbränsle. Politiker och andra aktörer har lyckats skapa ett samhälle som är beroende av att man måste kunna transportera sig längre sträckor. Eftersom att de flesta fordon under 1900-talet drevs av bensin och diesel, så blev dessa de mest använda drivmedlen och detta ledde till en explosionsartad utveckling av bensin och diesel som ett stort tekniskt system. Idag är systemet inne i momentumfasen. Man ser detta tydligt genom svårigheterna med att få ett alternativt system att expandera, dessutom expanderar fortfarande bensin och diesel system väldigt fort. En av svårigheterna med att byta ut systemet är att de flesta i västvärlden har en, eller flera, bensindrivna bilar vilket gör att de håller systemet vid liv. Dessutom har de som satsat ekonomiskt på bensin och diesel fått igen sina pengar tusenfalt vilket gör att de kan satsa jättesummor på att hålla systemet vid liv. Man kan också se att det finns flaskhalsar i systemet som påverkar utvecklingen. Den idag största flaskhalsen är att priset på bensin och diesel är så högt att människor letar efter alternativa metoder, vilket gör att företag höjer bensinpriserna ännu mer för att bibehålla sin vinst. Början till denna höjning av priset är dock en annan flaskhals, nämligen att oljan börjar ta slut. Detta gör att priserna höjs och också att olika inflytelserika aktörer börjar överge systemet för att satsa på ett system som kan överleva längre, och dra in mer pengar. Bland annat kan man se att hela länder, till exempel Förenade Arabemiraten, vars ekonomi är väldigt beroende av oljan, nu letar efter alternativa sätt att hålla sin levnadsstandard vid liv. Detta kan tyda på att stora aktörer är på väg att lämna oljemarknaden för att satsa på en marknad som har en mer ekonomiskt säker framtid. 13 Dessutom ser vi idag en stor utveckling och expandering av andra konkurrerande system som är på god väg att ta över delar av den marknad bensin och diesel tidigare hade. Bland annat har elbilen kommit tillbaka och vunnit mark. Även biogas används idag som bränsle, framförallt mycket hos kommuner och andra företag. Man försöker också att utveckla andra (Förenade Arabemiraten, ekonomi)

8 metoder för att minska sitt beroende av bensin och diesel. Bland annat försöker man få fram vätgas som ett drivmedel. 14 Varför segrade bensinbilen? De första fordonen och bilarna drevs av ånga, detta var den vanligaste driften för fordon fram till bensin och eldrivna bilar började skapas. På 1880-talet gjorde tyskarna Gottlieb Daimler och Carl Benz de första bensindrivna bilarna. Det hade funnits fordon/maskiner drivna av bensin tidigare, men dessa tyskar gjorde de första bensinfordonen med billiknande drag. Samtidigt under 1880-talet utvecklades eldrivna fordon, dessa baserades på Gason Plantés uppfinning av blyackumulatorn. I det svenska uppslagsverket Nordisk Familjebok i upplagan från 1904 indelas bilarna/automobilerna i tre olika klasser: elektricitetsautomobiler, explosionsautomobiler och ångautomobiler. Elektricitetsautomobilen ansågs ha en idealisk motor, enkel, ofarlig, lättskött, renlig och gick utan vibrationer. Däremot var batteriet/ackumulatorn mer svårskött, den var tvungen att laddas ofta, efter 75stycken laddningar behövdes den bytas ut och därmed blev kostnaderna för elbilen höga. Explosionsautomobilen betraktades som lättskött och hade en toppfart på 130km/h. Utan att fylla på bränsle och vatten kunde den köras upp till km. Bilar som drevs av ånga ansågs vara lättkörda och motorn ha flera fördelar, men nackdelar med ångpannan fanns. Det tog lång tid att elda upp pannan, behövde ständig tillsyn och efter höst 100km behövde förrådet förnyas. 15 Dessa olika slags fordon ansågs förbättra miljön i större städer i början av 1900-talet. Det var då stora problem med bortforslingen av hästspillning och döda hästar. Med nya transportmedel försvann detta miljöproblem. Flera årtionden senare insåg forskarna att bensinbilar också är ett miljöproblem, vilket alla är medvetna om idag. Elbilen konkurrerades snabbt ut av den bensindrivna bilen. Frågan varför elbilen så snabbt försvann har forskare undersökt. Den vanligaste förklaringen är att förbränningsmotorn var tekniskt överlägsen. Andra förklaringar är att bensinbilen var och är även idag billigare än elbilen. Batteriernas laddningskapacitet var låg, det tog lång tid att ladda dem och det var svårigheter att hitta platser utanför städer för laddning. En nationell standard hade behövts för batterier, vilket aldrig skapades. Enligt forskarna Robin Cowan och Staffan Hultén hade alla drivningssystem runt 1900-talet flera olika slags problem. Dessa forskare anser att bensinbilens producenter segrade eftersom de åtgärdade dessa problem snabbare än de andra systemen. Året 1912 konstruerades en elektrisk startmotor för bensinbilen, vilket gjorde att även kvinnor kunde köra bilen då den tunga/svåra uppgiften att veva igång motorn uteblev Politik, Mobilitet och Miljö av Gunnar Falkemark sid Politik, Mobilitet och Miljö av Gunnar Falkemark sid

9 Aktörer Kontrollen över råvarorna har alltid varit en viktig del för ekonomin i ett land genom världens historia. I det moderna samhället är makten över oljan viktig för speciellt USA och Ryssland eftersom oljan bidrar till landets tillväxt och militären. Genom att ha en välfungerad militär kan man skydda sig effektivt mot hot från utlandet. Oljan bidrar också så att vi kan transportera större mängder gods och därmed utvidga handel inom och utom landet. Handeln i sin tur gör vårt samhälle rikare. Olja används även för att tillverka plast, den har varit en nyckelråvara under hela 1900-talet 17 År 1960 bildades OPEC (organization of the petroleum exporting countries) av länder som exporterar olja i stora mängder, man hade då första mötet i Baghdad i Irak. De första länderna som grundade OPEC var Iran, Irak, Saudiarabien, Kuwait och Venezuela. Idag består OPEC av 12 medlemsländer och dessa länder är Algeriet, Angola, Ecuador, Iran, Irak, Kuwait, Libyen, Nigeria, Qatar, Saudiarabien, förenade arabemiraten och Venezuela. OPEC:s uppgift är att se till så att medlemmarna följer samma policy, skyddar medlemsländernas rättigheter och ser till så att varje medlem får sin rätta inkomst. OPEC ser till att minska fluktuationen och öka stabiliteten i den globala oljemarknaden. Lika viktig uppgift är att se till så att länderna runt världen får sin olja för rätt pris. OPEC har sitt huvudkontor i Wien och finns i 3 kontinenter (Afrika, Mellanöstern och Latinamerika). OPEC-länderna träffas 2 gånger varje år för att bestämma vilken policy de ska ha och hur de ska tillfredställa framtidens oljebehov. Delegaterna för varje medlemsland är ministrar för olja, energi eller liknande ministerpost. OPEC exporterar 55 % av all olja internationellt. Denna organisation står alltså för en väldigt stor del av produktionen och exporten av olja därmed har de ett stort inflytande när det gäller priset på oljan. 18 Det finns flera bolag i världen som har makten över oljan ett sådant bolag är Exxon mobil. De är ett av de största oljebolagen i världen och de exporterar både olja och naturgas. De grundades år 1866 med namnet Standard, genom årtionden har de ständigt bytt namn, idag heter de Exxon mobil. Oljebolagets uppgift är att hitta nya oljekällor i 38 länder och producera olja i 23 länder runt om i världen. År 2007 gick Exxon mobil med en vinst på 40,6 miljarder dollar. 19 Vi i väst har ett ekonomiskt beroende av olja, desto mer förnyelsebara bränslen som utvecklas minskar vår beroende av oljan. När stora utvecklingsländer som t.ex. Kina och Indien kommer längre fram i utvecklingen leder det till att efterfrågan på olja kommer öka markant &lpos=rubrik_

10 Diskussion Hur påverkas samhället och vi som enskilda individer av det stora tekniska systemet bensin och diesel? Samhället och individen har länge varit beroende av systemet bensin och diesel. Mycket av detta beroende har vi själva skapat även om vi varit väldigt påverkade av olika aktörer. Framförallt då ekonomiska och politiska aktörer. Ända sedan T-forden så har bensin och diesel varit det ledande drivmedlet för fordon. Det till och med slog ut så gott som alla andra drivmedel under större delen av 1900-talet. Vid millennieskiftet 2000 så hade så gott som alla familjer i västvärlden, västra Europa samt USA, en eller flera bilar. Så gott som alla av dessa bilar är bensin eller dieseldrivna. Detta gör att när politiker och samhällplanerare vill bygga ut samhället och planera inför framtiden så har de i bakhuvudet att alla har bil, och alla kan ta sig överallt. Detta gör att när samhällen byggs så byggs de på ett sätt så att man nästan måste ha bil. Man bygger stora handelsområden utanför staden där allt är mycket billigare, men dit kan man bara ta sig om man har bil. Man bygger förorter där man vill att folk ska bo för att dagtid ta bilen in till staden för att jobba. Den ekonomiska världsutvecklingens grund under 1900-talet har påverkats mycket av den stora tillgången på olja. Transporterna möjliggjorde den industriella produktionen som gjorde att västvärldens levnadsstandard höjdes under 1900-talet. Vanliga människor skaffade snart sig en egen bil vilket gav en stor frihet att transportera sig. Samhällsplaneringen i dagens moderna samhälle speglar möjligheten att transportera sig nästan överallt. Detta har varit jättebra för framförallt familjer som har bil. Men har man inte bil så blir det betydligt svårare att klara sig i dagens samhälle. Det finns såklart kollektivtrafik. Men det är inte lätt att ta bussen med sin fru och tre barn ut till ett shoppingområde några kilometer utanför stadskärnan för att storhandla, och sedan ta sig hem med buss till andra änden av staden. Detta gör att man får känslan av att samhället är byggt på ett sätt som kräver existensen av systemet bensin och diesel samt att individen förväntas vara en del av systemet, genom att äga och använda en, eller flera, bilar. När man pratar om bensin och diesel som ett stort tekniskt system är det svårt att se huruvida systemet befinner sig i momentumfasen eller i stagnationsfasen. Vi har idag så mycket flaskhalsar i systemet att frågan är om inte hela systemet är på väg att stagnera. Vi vet idag att systemet kommer att försvinna helt när oljan tar slut. Dock vet vi inte när oljan tar slut vilket gör att aktörer är väldigt försiktiga med hur de ska hantera problemen. Är det värt att få bort flaskhalsarna om systemet ändå försvinner snart? Om det i framtiden skulle bli så att systemet bensin och diesel avvecklas så finns fortfarande ett samhälle kvar som är beroende av ett sådant system. Detta gör att det idag är väldigt stora krav på forskare, politiker och andra aktörer att hitta alternativa drivmedel och system som gör att man kan bibehålla dagens system utan att behöva strukturera om hela samhället. 10

11 Varför konkurrerades elbilen ut? Elbilen och den bensindriva bilen konstruerades ungefär samtidigt i slutet av 1800-talet. Det är idag många personer som inte vet om att det fanns elbilar för så länge sedan. Detta beror förmodligen på att elbilen snabbt konkurrerades ut av den bensindrivna bilen. Om man läser i uppslagsverket Nordisk Familjebok i upplagan från 1904 framstår faktiskt elbilen som ett bra fordon, den var enkel, lättskött och gick utan vibrationer. Bensinbilen, explosionsautomobilen som den kallades då framstod som ett fordon som kunde köras långt utan service. Varför konkurrerades då elbilen så snabbt ut? Vi människor har alltid varit beroende av pengar, vi vill gärna få ut så mycket som möjligt av de pengar vi har. Elbilen var och är även idag ett fordon med högt inköpspris. Jämfört med inköpspriset på en bensinbil är skillnaden stor (bensinbilen lägre inköpspris). Då de första bilarna kom var det en klassfråga om vilka som införskaffa sig ett fordon, på grund av priset. När priset blev lägre på bensindriva bilar kunde fler personer införskaffa sig en bil. Priset på de dyra elbilarna kvarstod och därmed hade få personer ekonomin för en sådan bil. Efterfrågan på bensindrivna bilar ökade då fler hade ekonomin för en bil, och i och med detta ökade utvecklingen av dem och samhället anpassades. Den nationella standarden för bensindrivna fordon utvecklades snabbt. I butiker i och utanför städer kunde bensin och reservdelar inhandlas och verkstäder öppnades vilket gjorde att folk kunde resa längre sträckor. Denna standard utvecklades aldrig för elbilar. Problemet med batterikapaciteten kvarstod och utvecklades inte tillräckligt fort. Utanför städerna fanns få laddningsstationer, vilket gjorde att man inte kunde åka längre sträckor med elbilen. Här ser vi några faktorer varför folket faktiskt valde att inhandla bensindrivna fordon istället för eldrivna fordon. Dessa faktorer var förmodligen döden för elbilen. I dagens samhälle kvarstår ungefär samma problem som för hundra år sedan. Eldrivna bilar är fortfarande mycket dyrare än bensin och dieseldrivna bilar. De har en kortare transportstäcka och laddningen tar fortfarande lång tid. En faktor som har stor betydelse idag är miljön, vi vet att oljan kommer att ta slut och vi påverkar miljön negativt med fossila bränslen. Därmed är el ett bra alternativ till fossila bränslen. Idag finns det elbilar och så kallade hybridbilar som drivs av både el och bensin/diesel. De största problemen laddningskapacitet och laddningstid kvarstår tyvärr fortfarande. Om dessa problem kan lösas kanske el blir världens nya bränsle. Aktörernas påverkan på systemet och den enskilda individen I dagens samhälle är det vanligt att vi åker bil till jobbet, konsumerar plast, förbrukar bensin/diesel och åker flygplan till andra länder. Det som ger oss möjligheten att resa och att konsumera är oljan som vi utvinner från naturtillgångar från hela världen. När vi tankar bilen betalar vi priset för oljan till bolag och till staten som tar skatt på den. Det är ingen tvekan om att de aktörer(bolag och organisationer) som kontrollerar oljan har ett stort inflytande i politiken och har mycket kapital där de kan styra privatpersoner och intressenter. De kan prissätta oljan så att vi konsumenter kan få betala dyrt. Ett exempel är när amerikanerna blev missnöjda på ett oljebolag vid namn Exxon Mobil. Bolaget höjde priset på oljan som fick 11

12 amerikanska medborgare att betala dyrare priser än normalt. Ett annat exempel där oljejättarna har påverkat politiken är den senaste Irak kriget. Under Saddams tid nationaliserades Iraks olja och utländska oljebolag sparkades ut. Oljebolagen pressade dåvarande bushs regering att starta krig i Irak. Idag får bolagen utvinna olja i frihet i Irak. Internationella organisationen OPEC (organization of the petroleum exporting countries) styr också priset på oljan på den internationella planen. Om kriser och krig skulle drabba deras länder kan de höja priset på oljan. Vi har sett hur priserna steg när USA invaderade Irak och när revolutionen utbröt i Iran. Detta beroende som vi har i väst till olja tycker jag är dåligt. Vi tycker att det borde satsas mer på ny teknik och på att framställa förnyelsebara bränslen. Då slipper vi bli kontrollerade av stigande priser, organisationer och oljebolag utanför Sverige. 12

13 Källförteckning Bilder Bilden från framsidan hämtad Böcker Politik, Mobilitet och Miljö av Gunnar Falkemark Sid Världens gång teknikens utveckling av Per Gyberg Sid Internetkällor Centerpartiet: EU-rapport från juni hämtad Contra: artikel ur tidningen Contra, nummer 4 från 2007 skriven av C G Holm hämtad Ekonomifakta: artikel av Alexandra Stråberg, publicerad hämtad E24 (nyhetshemsida): artikel av Christina Lindqvist Sjöström, publicerad hämtad Håll Sverige Rent hämtad Landguiden (Förenade Arabemiraten, ekonomi) hämtad Nationalencyklopedin hämtad hämtad hämtad hämtad hämtad Organization of the Petroleum Exporting Countries (OPEC) hämtad

14 Svenska petroleum institutet hämtad Sveriges television: nyhetsartikel av Claes JB Löfgren, publicerad pos=rubrik_ hämtad