SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Transkript

1 Norrbottens LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 29 Företagarna och Swedbank i samarbete

2 Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Småföretagsbarometern mäter hur småföretagarna uppfattar det ekonomiska läget idag och inom den närmaste framtiden. Barometern omfattar företag med 1 49 anställda och baseras på telefonintervjuer som genomfördes av SIFO Research International under mars 29. Samtliga barometrar och bilagor kan hämtas hem från respektive organisations hemsida på Internet. SWEDBANK OCH SPARBANKERNA Postadress: Stockholm Telefon: Telefax: Internet: Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för barometern utgörs av intervjuer med småföretag. Därmed är det företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Undersökningen, som genomförts sedan 1985, omfattar denna gång 4 12 företagare inom det privata näringslivet med 1 49 anställda. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och OH-bilder kan hämta hem materialet från respektive organisations hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, Niclas Berg och Lotta Norberg (Företagarna) är författare till denna rapport. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till kunskapen om de små företagens betydelse för den svenska ekonomin. FÖRETAGARNA Postadress: Stockholm Telefon: Telefax: Internet: Swedbank och Sparbankerna Företagarna SMÅFÖRETAGSBAROMETERN VÅREN 29 1

3 Innehåll Länet Sammanfattning av Länsbarometern... 3 Länsfakta... 4 Svagaste konjunkturen sedan Regionala skillnader Hela landet Småföretagsbarometern våren 29 (riket) och konjunkturindikatorn : För att underlätta snabba svar på intervjufrågorna ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring eller annan statistik. a) ja eller nej b) större, oförändrad eller mindre Svaren räknas om till procentandelar och företagen vägs samman efter antal anställda eller förädlingsvärde. För att underlätta tolkningen av de frågor som besvaras enligt b) redovisas ett uttryck som direkt anger den inträffade eller förväntade förändringens riktning och styrka. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar (ökat/större) och negativa (minskat/mindre) benämns netto tal. Konjunkturindikatorn: en för beställningar, sysselsättning och omsättning läggs samman och bildar konjunkturindikatorn. Sammanfattning av Länsbarometern för Norrbottens län Avmattningen i småföretagskonjunkturen som påbörjades hösten 27, har nu tagit rejäl fart. Den globala finansoron samt en allt svagare inhemsk efterfrågan påverkar länets småföretag negativt. Konjunkturindikatorn, som är summan av nettotalen för beställningar, omsättning och sysselsättning i länet, faller från 82 till -17. Småföretagen räknar med ett fortsatt svagt tillväxtår under 21. Norrbottens konjunkturindikator väntas dock påbörja en långsam återhämtning och indikatorn spås stiga från -17 till 3. I likhet med större delen av riket slår den svagare konjunkturen hårdast mot industriföretagen. I Norrbottens fall rasar industriindikatorn från 74 till -25, medan tjänsteindikatorn faller från 86 till -9. Sysselsättningstillväxten i länet faller kraftigt från höstens mätning och har nu blivit negativ för första gången sedan Den negativa sysselsättningstillväxten i länet förväntas bestå under den kommande tolvmånadersperioden. Orderingången har försvagats kraftigt sedan höstens mätning. et för beställningar för Norrbottens småföretag minskar från 3 till -2. Omsättningstillväxten drabbas också hårt, nettotalet faller från 38 till 13, vilket är strax under snittet för riket. Resursutnyttjandet har rasat sedan förra mätningen, från 55 procent som uppger att de arbetade för fullt, till 3 procent. Länet redovisar en negativ lönsamhetstillväxt, nettotalet faller från tidigare 5 till -6, vilket är strax över snittnoteringen för riket i helhet. Andelen företag som ser goda expansionsutsikter ligger kvar på 65 procent sedan höstens mätning, över genomsnittet i riket. En svag efterfrågan är det främsta tillväxthindret enligt länets småföretag. 2 SMÅFÖRETAGSBAROMETERN VÅREN 29 KONJUNKTURBILDEN I Norrbottens LÄN 3

4 Länsfakta Norrbottens län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag (exkl. jordbruk) varav småföretag ( 49 anställda) Jordbruk Offentligägd affärsverksamhet Offentlig verksamhet Totalt Riket Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag (exkl. jordbruk) varav småföretag ( 49 anställda) Jordbruk Offentligägd affärsverksamhet Offentlig verksamhet Totalt Svagaste konjunkturen sedan 1992 Tillväxtutsikterna för länets småföretag har förmörkats avsevärt sedan höstens mätning. Avmattningen som inleddes 27 har nu tagit ordentlig fart. Konjunkturnedgången är bred och har slagit mot alla branscher. Tjänstenäringens nettotal faller från 86 till -9. Motsvarande förändring hos industrin är ett fall från 74 till -25. Båda sektorerna upplever således en negativ tillväxttakt. Norrbottens läns samlade konjunkturindikator faller med hela 99 punkter, från 82 till -17, en nivå som inte uppmätts i länet sedan De konjunkturprognoser som småföretagen själva uppgav för ett år sedan har kommit ordentligt på skam, vilket understryker hur snabbt och relativt oväntat dagens förvärrade situation uppkommit. Småföretagen ser en bottning av konjunkturen under de kommande tolv månaderna och en måttlig återhämtning förväntas. Det är industrin som ensamt tros stå för länets minimala tillväxttakt under kommande året. Norrbottens industriindikator tros stiga från -25 till 14. Samtidigt spås tjänstesektorn fortsatt få brottas med negativa tillväxttal. Sammantaget väntas Norrbottens läns konjunkturindikator stiga marginellt, från -17 till 3. Det är alltså ingen snabb återhämtning som småföretagen ser framför sig. Konjunkturläget för småföretag i riket och i länet 2 15 Norrbotten Riket 1 5 Arbetsställe: Fast plats där arbete utförs. Ett företag kan ha flera arbetsställen. Antal företag: Antal företag registrerade i länet. Småföretag: Privatägda företag med 49 anställda, exkl jordbruk. Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret 31/ Konjunkturindikatorn = beställningar + omsättning + sysselsättning V95 V96 V97 V98 V99 V H V1 H1 V2 H2 V3 H3 V4 H4 V5 H5 V6 H6 V7 H7 V8 H8 V9 V1 4 KONJUNKTURBILDEN I Norrbottens LÄN KONJUNKTURBILDEN I Norrbottens LÄN 5

5 Konjunkturindikatorns tre delkomponenter: 1. Orderingången rasar ihop På grund av den globala konjunkturavmattningen och av en lägre efterfrågan, beroende på den finansiella oron, har orderingången försvagats kraftigt. Endast 2 procent av småföretagen har haft en ökad orderingång de senaste tolv månaderna, och mer än dubbelt så många, 41 procent, redovisar en försämrad ordersituation under perioden. et, som är saldot mellan ökad respektive minskad orderingång, faller från 3 till -2. Raset är betydligt större i industrin än i tjänstesektorn. I likhet med övriga riket förväntas orderingången bottna och vända uppåt under de kommande tolv månaderna. Det är länets industrinäring som är mest optimistisk, sektorns nettotal förväntas öka från -25 till 21. Även tjänstesektorn tror på en starkare utveckling under perioden, men är försiktigare i sin prognos och spår att tjänstenettotalet ökar från -13 till 7. Sammantaget förväntas ordertillväxten stiga från -2 till Svagare omsättningstillväxt Omsättningstillväxten har mattats av betydligt sedan förra mätningen. 43 procent rapporterar en högre omsättning under de senaste tolv månaderna medan 3 procent redovisar en vikande. et faller därmed från 38 till 13, vilket är något lägre än riksgenomsnittet. Tillväxten har inte varit svagare i länet sedan början på 199- talet. Nedgången i tillväxten har drabbat tjänstesektorn i större omfattning än industrisektorn. I takt med att orderingången försvagas ytterligare väntas även omsättningstillväxten följa med nedåt. Sammantaget tros nettotalet falla från 13 i vårmätningen till -4 under det kommande året. Tjänstesektorn i länet ser en betydligt större nedväxling än industrinäringen. Industrins nettotal tros om ett år hamna på 2, medan tjänstesek Beställningar 7 Riket Norrbotten V95 V96 V97 V98 V99 V H V1 H1 V2 H2 V3 H3 V4 H4 V5 H5 V6 H6 V7 H7 V8 H8 V9 V1 Beställningar våren 29 Ökat Minskat 1 Norrbottens län 2 % 41 % -2 (3, hösten 8) Hela landet 31 % 32 % (31) Nettoprognos för Norrbottens län, våren 9 (gjord våren 8) 5 Kommande 12 månader Ökat Minskat 1 Norrbottens län 32 % 16 % 16 Hela landet 32 % 18 % 14 1 Avrundning kan medföra att nettotalet inte blir exakt Omsättning 7 Riket Norrbotten V95 V96 V97 V98 V99 V H V1 H1 V2 H2 V3 H3 V4 H4 V5 H5 V6 H6 V7 H7 V8 H8 V9 V1 Omsättning våren 29 Ökat Minskat 1 Norrbottens län 43 % 3 % 13 (38, hösten 8) Hela landet 43 % 28 % 15 (35) Nettoprognos för Norrbottens län, våren 9 (gjord våren 8) 57 Kommande 12 månader Ökat Minskat 1 Norrbottens län 28 % 32 % -4 Hela landet 35 % 27 % 8 1 Avrundning kan medföra att nettotalet inte blir exakt 6 KONJUNKTURBILDEN I Norrbottens LÄN KONJUNKTURBILDEN I Norrbottens LÄN 7

6 torns nettotal väntas slå om och bli negativ under perioden. Endast två län i riket har en tjänstenäring med lägre ställda förväntningar angående omsättningen. 3. Negativ sysselsättningstillväxt För första gången sedan 1992 uppvisar Norrbotten en negativ sysselsättningstillväxt. Det är alltså fler företag som uppger en krympande arbetsstyrka än som uppger en ökande. Endast 15 procent av företagen har ökat antalet anställda under det senaste året. Samtidigt har 25 procent gjort neddragningar. et faller därmed, från 14 till -1, vilket är avsevärt lägre än genomsnittet för landet. I likhet med resten av riket är det industrisektorn som står för majoriteten av nedväxlingen. Hela 31 procent av de tillverkande småföretagen har gjort personalneddragningar. Motsvarande andel för tjänsteföretagen landar på 21 procent. Sysselsättningstillväxten kommer fortsatt vara negativ under de kommande tolv månaderna, enligt företagen. Jämfört med övriga 5 Sysselsättning 35 Riket Norrbotten V95 V96 V97 V98 V99 V H V1 H1 V2 H2 V3 H3 V4 H4 V5 H5 V6 H6 V7 H7 V8 H8 V9 V1 Sysselsättning våren 29 Ökat Minskat 1 Norrbottens län 15 % 25 % -1 (14, hösten 8) Hela landet 21 % 22 % -1 (16) Nettoprognos för Norrbottens län, våren 9 (gjord våren 8) 33 riket är planerna för nyrekryteringar i lägre än genomsnittet. 14 procent av Norrbottens läns småföretag planerar trots allt en ökad personalstyrka. Motsvarande andel för hela landet ligger på 18 procent. Samtidigt tror 23 procent av företagen att personalneddragningar blir nödvändiga under perioden. et förväntas därmed stiga marginellt, från -1 till -9 (riket 2). En pressad lönsamhet och ett extremt svagt kapacitetsutnyttjande är faktorer som pekar mot en svag sysselsättning i regionen även framöver. Rekordlågt kapacitetsutnyttjande Kapacitetsutnyttjandet faller kraftigt i regionen sedan höstens mätning. Endast 3 procent av småföretagen uppger att de arbetar med fullt resursutnyttjande, en nedgång med hela 25 punkter sedan förra undersökningen. Inom industrin uppger förbluffande låga 22 procent att de arbetar för fullt. Det extremt låga kapacitetsutnyttjandet är bekymrande för Norrbottens fortsatta konjunkturutveckling. Framförallt sysselsättningstillväxten riskerar att utvecklas negativt så länge företagen inte arbetar för full kapacitet. Pressad lönsamhet Företagens lönsamhet har pressats ned ytterligare som en följd av en svagare efterfrågan och lägre omsättningstillväxt. 3 procent av företagen redovisar en förbättrad lönsamhet, men hela 37 procent rapporterar samtidigt om en försämrad sådan. Lönsamhetstillväxten har alltså blivit negativ under det senaste året. Det är främst tjänstenäringen som fått se kraftigt försämrade lönsamhetsnivåer. Den pressade lönsamheten förväntas bestå under de kommande tolv månaderna. Endast 25 procent av företagen tror på en förbättrad lönsamhet, vilket är en av de lägre andelarna i riket. Det förväntas Lönsamhet våren 29 Ökat Minskat 1 Norrbottens län 3 % 37 % -6 (5, hösten 8) Hela landet 27 % 35 % -8 (12) Nettoprognos för Norrbottens län, våren 9 (gjord våren 8) 31 Kommande 12 månader Ökat Minskat 1 Norrbottens län 14 % 23 % -9 Hela landet 18 % 16 % 2 1 Avrundning kan medföra att nettotalet inte blir exakt Kommande 12 månader Ökat Minskat 1 Norrbottens län 25 % 27 % -2 Hela landet 28 % 29 % 1 Avrundning kan medföra att nettotalet inte blir exakt KONJUNKTURBILDEN I Norrbottens LÄN KONJUNKTURBILDEN I Norrbottens LÄN 9

7 Andelen företag som anser att det finns goda utsikter att expandera De viktigaste tillväxthindren för småföretag Gotland Stockholm Östergötland Norrbotten Södermanland Skåne Västra Götaland Jämtland Jönköping Halland Örebro Dalarna Västerbotten Värmland Västernorrland Kalmar Uppsala Blekinge Västmanland Kronoberg Gävleborg Riket (59) Procent Procent Svag efterfrågan Brist på arbetskraft Riket Svårt att få extern finansiering Norrbotten Räntenivån Arbetsrätten Vill ej växa Vet ej fortsatt vara tjänstesektorn som drabbas hårdast. Beslut om nyanställningar och investeringar vilar ofta på lönsamhetens storlek, vilket gör de lågt ställda förväntningarna på lönsamheten än mer oroande. 23 procent av företagen räknar med att kunna höja sina försäljningspriser under det närmsta året, en nedgång med 11 punkter från i höstas. Storleken på prishöjningarna torde dock fortsatt vara relativt begränsade med tanke på den svaga efterfrågan till följd av den allmänna konjunkturavmattningen. 65 procent ser expansionsutsikter... Konjunkturförsvagningen har inte dämpat företagens expansionslusta nämnvärt. 65 procent av länets småföretag ser goda utsikter för en expansion, vilket är samma andel som i förra mätningen. Industrisektorns utsikter för expansion har dock förmörkats sedan i höstas, medan tjänstesektorn anser att utsikterna är något bättre nu än tidigare. 73 procent av tillverkningsindustrin ser expansionsutsikterna som goda, vilket är en bit över genomsnittet för landet. Motsvarande andel för tjänstesektorn landar på 59 procent.... men svag efterfrågan är ett stort hinder Det enskilt största hindret för expansion i länets småföretag är den svaga efterfrågan, vilket 36 procent av företagen uppger. Därefter följer andra hinder (16 procent), brist på extern finansiering (12 procent) och, fortfarande, brist på lämplig arbetskraft (12 procent). Andelen som uppger svag efterfrågan som primärt tillväxthinder har fördubblats sedan höstens mätning, då den har ökat från 18 till 36 procent. Då utgjorde brist på lämplig arbetskraft det största hindret. Tjänsteföretagen har störst bekymmer med den svaga efterfrågan 39 procent av Norrbottens tjänsteföretag anger detta som det främsta tillväxthindret. Med tanke på den kraftiga nedgången som vi ser kommer den svaga efterfrågan troligtvis fortsätta dominera bland de faktorer som hindrar Norrbottens småföretag från att växa. Företagen möter den svaga efterfrågan med olika åtgärder, 6 procent uppger t.ex. att man genomfört kostnadsbesparingar av olika slag. Samtidigt är det värt att notera att 39 procent av Norrbottens småföretag ser dagens kris som en möjlighet att intensifiera satsningar på nya produkter/tjänster. 1 KONJUNKTURBILDEN I Norrbottens LÄN KONJUNKTURBILDEN I Norrbottens LÄN 11

8 Regionala skillnader Svag konjunktur i hela riket I följande två stapeldiagram presenteras konjunkturläget för varje enskilt län, liksom företagens förväntningar inför de kommande tolv månaderna. Vårens barometer visar att tillväxten i samtliga län mattats av väsentligt sedan förra mätningen. Prognoserna som småföretagen gav för ett år sedan har kommit på skam, vilket understryker hur snabbt ekonomin försämrats. Det är småföretagen i Jämtlands län som rapporterar den starkaste konjunkturutvecklingen i riket, vilket kan ha att göra med regionens relativt starka position inom turistnäringen. Av övriga län är det Gotland och Uppsala som uppvisar en fortsatt relativt hyfsad konjunktur. Jönköpings län, vars näringsliv är relativt industridominerat, redovisar Sveriges svagaste småföretagskonjunktur. Även småföretagen i Gävleborg och Västernorrland uppfattar dagens konjunktur som historiskt svag. Sysselsättningstillväxten i småföretagen har blivit negativ i de flesta länen. Starkaste sysselsättningen finns i Jämtlands och Stockholms län. Jobbtillväxten är svagast i Jönköpings län där nästan vart tredje småföretag gjort personalneddragningar. Långsam återhämtning väntas Småföretagen spår en bottenformation av konjunkturen under de kommande tolv månaderna och majoriteten av rikets län förväntar sig en måttlig återhämtning under perioden. Gotlands och Jämtlands län har rikets högst ställda förväntningar. Sex av landets 21 län förväntar sig dock en fortsatt negativ tillväxttakt, där Blekinge läns småföretag har de lägst ställda förväntningarna om den framtida konjunkturutvecklingen. Jobbtillväxten väntas bli fortsatt marginell. Kalmar län har de högst ställda förväntningarna när det gäller sysselsättningstillväxten. I Blekinge och Örebro län förväntas dock en kraftig negativ tillväxt. Konjunkturläget våren 29 Företagens förväntningar om konjunkturen inför det kommande året Jämtland Uppsala Gotland Stockholm Kalmar Västra Götaland Skåne Östergötland Värmland Kronoberg Södermanland Örebro Västmanland Dalarna Blekinge Halland Västerbotten Norrbotten Gävleborg Västernorrland Jönköping Riket (14) Gotland Jämtland Östergötland Kalmar Värmland Skåne Stockholm Västra Götaland Uppsala Södermanland Kronoberg Dalarna Västernorrland Norrbotten Västerbotten Halland Gävleborg Jönköping Västmanland Örebro Blekinge Riket (24) KONJUNKTURBILDEN I Norrbottens LÄN KONJUNKTURBILDEN I Norrbottens LÄN 13

9 Negativ tillväxt dominerar På detta uppslag presenteras konjunkturläget i form av en karta för att visa geografiska skillnader i landets småföretagskonjunktur, samt förändringar från tidigare år. Den samlade konjunkturindikatorn (som består av nettotalen för beställningar, omsättning och sysselsättning) har delats in i olika färgfält beroende på indikatorns värde ju starkare konjunktur, desto mörkare färg. Vårens karta jämförs här med de två senaste vårundersökningarna 27 och 28. Som vi ser har kartan blivit betydligt ljusare i vårens undersökning jämfört med samma tidpunkt i fjol, vilket visar på en avsevärt beskedligare tillväxttakt än tidigare. Majoriteten av rikets län uppvisar en negativ tillväxttakt. Konjunkturindikatorn för våren 29 > < -25 AC BD Z Y OPR N LM Våren 27 Våren 28 AC Z Y X W S U T D E F H G K C AB BD Z X W S C U T AB D OPR N I LM E F H I G K Y AC BD N OPR LM S F G K W T E H U D X I C AB AB Stockholms län C Uppsala län D Södermanlands län E Östergötlands län F Jönköpings län G Kronobergs län H Kalmar län I Gotlands län K Blekinge län LM Skåne län N Hallands län OPR Västra Götalands län S Värmlands län T Örebro län U Västmanlands län W Dalarnas län X Gävleborgs län Y Västernorrlands län Z Jämtlands län AC Västerbottens län BD Norrbottens län 14 KONJUNKTURBILDEN I HELA LANDET KONJUNKTURBILDEN I HELA LANDET 15

10 Sammanfattning Konjunkturnedgången bland de mindre företagen har fördjupats. Den samlade konjunkturindikatorn som är en summering av nettotalen för beställningar, omsättning och sysselsättning sjönk till 14 i vårens mätning jämfört med 82 i höstas. (Ju lägre värde desto svagare konjunktur.) Det innebär att småföretagskonjunkturen befinner sig på den lägsta nivån sedan 1992, dvs mitt under den svenska finans- och fastighetskrisen. Lågkonjunkturen bland småföretagen förväntas fortsätta det närmaste året. Även om konjunkturindikatorn stiger från 12 till 24 är det alltjämt en låg aktivitet bland landets småföretag. Företagen förutser således en svag vändning uppåt i konjunkturen. En tredjedel av småföretagen anser att lönsamheten har försämrats de senaste tolv månaderna. Någon förbättring förutses inte det närmaste året. Det svaga efter frågeläget medför att företagen inte kan höja sina försäljningspriser i samma omfattning som tidigare. I vårmätningen uppgav 3 % av företagen att de skulle höja sina priser, en minskning från 39 % i höstas och från närmare 5 % våren 28. Trots den djupa konjunkturnedgången anser 6 % av småföretagen att det finns goda expansionsmöjligheter, vilket är i stort sett oförändrad andel jämfört med höstbarometern Svag efterfrågan är det enskilt största tillväxthindret för Sveriges småföretag (35 % av företagen) jämfört med 2 % i höstas. Bristen på arbetskraft, som tidigare ha varit det enskilt största tillväxthindret, har påtagligt minskat i betydelse från 21 % till 11 %. Bland de åtgärder som småföretagen planerar att genomföra för att möta den svaga konjunkturen är kostnadsneddragningar vanligast förekommande (52 % av svaren). Därefter följer satsningar i att utveckla nya produkter och tjänster (35 %) och sänkta försäljningspriser (16 %). Det är relativt få företag som svarar att de inte planerar några åtgärder alls (14 % av svaren). Omkring vart femte företag uppger att de haft likviditetsproblem det senaste halvåret. Sena betalningar och minskad efterfrågan är de enskilt viktigaste förklaringarna Småföretagsbarometern våren 29 Lågkonjunkturen biter sig fast hos småföretagen Konjunkturläget för de svenska småföretagen (färre än 5 anställda) försvagas i snabb takt. Konjunkturindikatorn, som är en summering av nettotalen för beställningar, omsättning och sysselsättning, sjönk till 14 i vårens undersökning jämfört med 82 i höstmätningen förra året. Det är den lägsta indexnivån sedan början av 199-talet. Orderingången svarar för den största nedgången, men även de två andra delkomponenterna (omsättning och sysselsättning) i indikatorn faller kraftigt. Nedgången i småföretagskonjunkturen har dock hittills inte nått de nivåer som rådde under 1992 då konjunkturindikatorn var negativ. Konjunkturnedgången är bred och omfattar så gott som alla branscher. Fallet har varit kraftigast för tillverkningsföretagen där konjunkturindikatorn rasat till 2 från 8 i höstundersökningen. I tjänstesektorn har nedgången begränsats till 46 jämfört med höstens 96. Ett annat sätt belysa frågan är att analysera småföretagen utifrån deras huvudsakliga slutkunder. Mätt på detta sätt uppvisar företag med slutkunder inom offentlig sektor och bolag med exportinriktning en något högre aktivitet under de senaste tolv månaderna än det övriga näringslivet. Konjunkturomslaget sedan i höstas är dock påfallande Diagram 1: Konjunkturindikatorn för samtliga företag Beställningar Sysselsättning Omsättning Konjunkturindikator -2 V H V H V H V H H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V V SMÅFÖRETAGSBAROMETERN våren 9 SMÅFÖRETAGSBAROMETERN våren 9 17

11 Diagram 2: Konjunkturindikatorn, utfall och förväntning V H V H V H V H Utfall Förväntning H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V V stort. Den största omsvängningen har skett i de exportinriktade företagen där konjunkturindikatorn fallit från 117 till 27. Företag med försäljning till den offentliga sektorn har också drabbats av en väsentligt lägre aktivitet, ett fall från 118 i höstmätningen till 46 i årets vårundersökning. Det svagaste konjunkturläget en konjunkturindikator på 1 finns bland de bolag som har sin huvudsakliga försäljning mot svenska hushåll men även bland de som har en stor exponering mot andra företag i Sverige. Baserat på företagarnas egna bedömningar förutses konjunkturindikatorn stiga från 14 till 24 om ett år. Det innebär att fallet i småföretagskonjunkturen skulle bromsas upp, men någon bärkraftig återhämtning avspeglas ännu inte i företagens planer. Att indikatorn vänder upp kan till största delen förklaras av att en växande andel företag räknar med en oförändrad utveckling de närmaste 12 månaderna eller att nedgången blir mindre kraftig jämfört med tidigare. Förväntningarna om en ökad orderingång, omsättning och sysselsättning är däremot lågt ställda, vilket tyder på att företagen har en fortsatt dämpad syn om den framtida konjunkturutvecklingen. Det gäller framför allt de bolag som har sin huvudsakliga försäljning till andra företag i Sverige och med inriktning mot varuproduktion och varuhandel. De mest optimistiska bedömningarna om läget våren 21 görs bland tjänsteföretagen och de som bedriver någon form av exportverksamhet. Företag som har de svenska hushållen som slutkund, räknar också med en konjunkturförstärkning. Riskerna för en sämre utveckling kan inte uteslutas när den svenska arbetsmarknaden försvagas i snabb takt. Fallet i ordergången förväntas avta Orderingången för de svenska småföretagen, som toppade under 26/27, fortsätter att peka nedåt. I samband med att den globala finanskrisen eskalerade i höstas har effekterna på den reala ekonomin satt allt tydligare avtryck i de mindre företagens orderböcker. et för beställningar föll från 3 i höstas till i vårens mätning. Andelen företag som uppvisar ökade beställningar har fallit från 45 % i höstas till 31 % samtidigt som fler företag redovisar en krympande orderingång (31 % av företagen). Det är de varuproducerande branscherna som drabbats hårdast av den vikande efterfrågan. et för antalet beställningar föll här till minus 1 från 16 i höstas. Småföretagen är dock försiktigt optimistiska inför de närmaste tolv månaderna och förutser att nedgången i antalet beställningar kommer att bromsas upp. Delindexet för orderingången stiger till 12, vilket alltjämt får betraktas som en svag siffra. Merparten av Diagram 3: Beställningar, samtliga företag -2 V H V H V H V H H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V V SMÅFÖRETAGSBAROMETERN våren 9 SMÅFÖRETAGSBAROMETERN våren 9 19

12 6 småföretagarna (58 %) räknar med en oförändrad eller minskad orderingång om ett år. Att 1 % av företagen är tveksamma om vart orderingången är på väg är ytterligare ett bevis på det osäkra konjunkturläget. En jämfört med i höstas oförändrad andel (31 %) tror att orderingången är högre om ett år, vilket tyder på att företagarna räknar med en fortsatt dämpad marknadstillväxt samtidigt som konkurrensen hårdnar. De mest optimistiska bedömningarna om det framtida orderläget är företag som har sin huvudsakliga försäljning till svenska hushåll. Här anger närmare 4 % av företagen att antalet beställningar kommer att stiga jämfört med 32 % för riket som helhet. Men detta skall ses i ljuset av att det är en förväntad uppgång från låga nivåer. En fortsatt försvagad svensk arbetsmarknad och en kraftigt ökad arbetslöshet kan dock äventyra företagens planer. Småföretag med försäljning till andra företag i Sverige och till offentlig sektor är däremot betydligt mindre optimistiska, även om också de förutspår en viss förbättring det kommande året. Kraftigt försvagad omsättningstillväxt Det försämrade orderläget både på export- och hemmamarknaden bidrog till att småföretagens omsättningstillväxt avtog kraftigt. Netto talet för omsättningen föll till 15 från 35 i höstas. Andelen företag, som uppvisar en ökad omsättning, sjönk till 43 % jämfört med 52 % i höstbarometern. Samtidigt är det fler som anser att Diagram 4: Omsättning, samtliga företag 6 omsättningsvolymen har minskat de senaste 12 månaderna, med en ökning från 2 % till 27 %. Den svagaste omsättningsutvecklingen sker i företag som i huvudsak riktar sig mot svenska hushåll (nettotal 7) där bland annat varuförmedlande företag ingår. Den största förändringen från i höstas svarar dock exportföretagen för och de som har sin försäljning mot företag i Sverige. Här har det försämrade efterfrågeläget bidragit till att mindre än hälften av företagen redovisar en ökad omsättning jämfört med 55 6 % i höstmätningen. Småföretagen räknar inte med någon förbättring i omsättningen det närmaste året. et bedöms sjunka till 9, en nivå som inte noterats sedan lågkonjunkturen i början av 199-talet. Drygt vart fjärde företag räknar med att omsättningen kommer att försämras om 12 månader jämfört med 35 % som förutser en ökning. Den förväntade stabiliseringen i småföretagens orderingång är således inte tillräcklig för att höja den totala omsättningen och därmed vända den nedåtgående trenden. En bidragande faktor kan vara att det tar tid innan en förbättring i företagens orderböcker leder till en högre omsättningstillväxt. Företag med försäljning till andra bolag i Sverige har den mest pessimistiska bedömningen, där mer än vart tredje företag räknar med en krympande omsättning. Detta står i skarp kontrast till exportföretagen där det finns en majoritet av företag som förutser en ökad omsättning. Företag med försäljning mot svenska hushåll räknar också med en större uppgång än övrigt nä- Diagram 5: Sysselsättning, samtliga företag V H V H V H V H H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V V V H V H V H V H H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V V SMÅFÖRETAGSBAROMETERN våren 9 SMÅFÖRETAGSBAROMETERN våren 9 21

13 ringsliv. Detta får betraktas som en optimistisk prognos, inte minst när hushållens ekonomiska ställning äventyras av en snabbt stigande arbetslöshet. Kronförsvagningen har hittills inte haft någon effekt alls på verksamheten, anser drygt 5 % av småföretagen. Hos de företag som bedömer att krondeprecieringen har haft en inverkan, anser 37 % att det missgynnat företagets verksamhet. Ofta har det lett till stigande inköpskostnader, medan effekterna på företagets försäljning varit relativt blygsam. Även i exportföretagen är det färre än hälften (45 %) som anser att kronförsvagningen har haft en positiv effekt på företaget. Småföretagen minskar antalet anställda För första gången sedan 1993 faller sysselsättningen bland landets småföretag. et för antalet anställda föll till minus 2 jämfört med plus 17 i höstbarometern. Det är en påtaglig omsvängning på arbetsmarknaden. Konjunkturnedgången har nu blivit så kraftig och långvarig att även småföretagen tvingas anpassa personalstyrkan till den lägre produktionen. Nästan en tredjedel av företagen (28 %) har färre anställda jämfört med för ett år sedan. I höstas var motsvarande andel 13 %. Det är i synnerhet inom industrin och i handelsföretagen som företagen dragit ned på personalstyrkan. Privata tjänsteföretag fortsätter dock att nyanställa, om än i en avtagande takt. Här stannade netttotalet på 13. Svagare orderläge och en avtagande omsättningsutveckling bidrar till att småföretagen kommer att vara försiktiga med nyanställningar under det närmaste året. et för sysselsättningen förutses stiga till blygsamma 2, vilket innebär att skillnaden mellan de företag som redovisar nyanställningar respektive personalnedskärningar är liten. Positivt är att flertalet småföretag, två av tre företag, räknar med att kunna bibehålla personalstyrkan. Riskerna ligger dock på nedåtsidan, inte minst om konjunkturnedgången fördjupas och lönsamheten försämras ytterligare. Återigen är det företagen inom de sysselsättningsintensiva tjänstebranscherna som har de mest optimistiska anställningsplanerna. Nyanställningsbehovet bedöms också vara högre i de företag som har exportverksamhet. I småföretag med slutkunder på den svenska marknaden är det vanligare att personalstyrkan kommer att krympa eller vara oförändrad det närmaste året Lönsamheten försämras i snabb takt Den finansiella situationen för landets småföretag har försämrats och allt fler är nu mindre nöjda med lönsamhetsutvecklingen. et för lönsamheten föll till minus 7 i vårens barometer jämfört med 12 i höstas. Det är första gången sedan 1993 som nettotalet är negativt. En tredjedel av företagen anser att lönsamheten är sämre än för ett år sedan, jämfört med 27 % som redovisar en förbättrad lönsamhet. Även om de ekonomiska förutsättningarna har försämrats sedan i höstas, är lönsamhetsproblemen ännu inte lika alarmerande som i början av 199-talet då småföretagens bedömning om lönsamheten var väsentligt mer negativ. et för lönsamheten pendlade då kring minus 15. Lönsamhetsförsämringen har hittills varit tydligast bland de företag som har sin huvudsakliga försäljning mot svenska hushåll, inte minst detaljhandelsföretagen. Inom industrin är det elektronikföretagen som påverkats särskilt hårt av det försämrade konjunkturläget. Småföretagen har i allmänhet låga förväntningar om den framtida lönsamhetsutvecklingen. Nästan 3 % av landets småföretagare räknar med en fortsatt minskad lönsamhet det kommande året, samtidigt som andelen som räknar med en lönsamhetsförbättring är i stort sett oförändrad (27 %). Sammantaget innebär det att nettotalet hamnar kring -strecket. De mest pessimistiska bedömningarna görs av varuförmedlande företag och företag verksamma inom varu- Diagram 6: Lönsamhet, samtliga företag V H V H V H V H (Ny vägning från V1: Förädlingsvärde) H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V V SMÅFÖRETAGSBAROMETERN våren 9 SMÅFÖRETAGSBAROMETERN våren 9 23

14 produktion. I tjänsteföretagen förväntas en viss förbättring (nettotal 14) efter en period med vikande lönsamhet. Sammanfattningsvis kommer de svenska småföretagen att stå inför en period med svag lönsamhetsutveckling. Behovet av rationaliseringar och effektiviseringar kommer därför att genomsyra småföretagskonjunkturen den närmaste framtiden. Förutom en svag efterfrågan pressas småföretagens lönsamhet av en hårdnande priskonkurrens. För ett år sedan var det drygt hälften av landets mindre företag som räknade med att höja sina försäljningspriser de närmaste tolv månaderna. Denna andel krympte till 39 % i höstas och i vårbarometern är det 3 % som planerar att höja priserna. Priskonkurrensen förefaller vara störst för företag som har sin verksamhet gentemot andra företag i Sverige och för de med exportinriktning. Här planerar omkring en femtedel av företagen prishöjningar, vilket i stort är samma andel som förutser prissänkningar. För den grupp av företag som har de svenska hushållen eller den offentliga sektorn som största kund finns det en klar överrepresentation som prognostiserar stigande försäljningspriser. Aktiva insatser görs för att möta lågkonjunkturen Den djupa lågkonjunkturen med risk för att återhämtningen dröjer innebär ökade utmaningar för landets småföretag. I vårens barometer fick småföretagen ange vilka åtgärder som planeras för att möta den svaga efterfrågan. Eftersom fler svarsalternativ är möjliga blir de summerade procenttalen större än 1. En majoritet av landets mindre företag, 52 %, planerar ytterligare kostnadsbesparingar, vilket bland annat kan innefatta färre anställda. Det näst vanligaste svaret för att möta den svaga efterfrågan är satsningar på nya varor och tjänster, som utgjorde 35 % av samtliga svar. Mer än en tredjedel av småföretagen planerar således offensiva satsningar för att parera nedgången, vilket är en positiv signal. Detta är särskilt utmärkande inom elektronikindustrin, där två av tre företag planerar att investera i nya produkter. Detta är en bransch som kännetecknas av en snabb teknisk utveckling. Även handelsföretagen är aktiva här och nästan vartannat företag planerar att vidareutveckla sin produktflora. En sjättedel (16 %) av småföretagen planerar sänkta försäljningspriser när efterfrågan försvagas. Denna strategi är mest förekommande inom detalj- och byggindustrin, där vart fjärde företag räknar med att sänka priserna på sina varor och tjänster. Gruppen företag, som svarar att de inte har vidtagit eller planerar några åtgärder när efterfrågan försvagas, uppgick till 14 % av samtliga svar. Det betyder att merparten av småföretagen planerar någon form av insatser för att möta den svaga efterfrågan. Andelen företag som planerar produktionsnedläggning eller produktionsutflyttning utgör 7 % av svaren, en siffra som bör ge anledning till oro. Konjunkturläget i olika delbranscher Lågkonjunkturen fördjupas för handelsföretagen Konjunkturindikatorn (beställningar ingår ej) för varuförmedlande företag föll till minus 2 i vårens barometer från 4 i höstas. En minskad privat konsumtion och ett ökat hushållssparande slår allt hårdare på företagens omsättning. Det har lett till att fler småföretagare anger en lägre omsättning under den gångna tolvmånadersperioden. et för omsättningen har sjunkit till 4, vilket är den lägsta nivån sedan De försämrade marknadsförutsättningarna har inneburit att företagen tvingas minska antalet anställda och i vårbarometern föll nettotalet för sysselsättningen till minus 6. Någon ljusning i sikte räknar landets varuförmedlande företag inte med. Den nedåtgående trenden förväntas fortsätta och konjunkturindikatorn förutses sjunka till -5 om ett år. Nedgången drivs av en vikande omsättningsutveckling samtidigt som fler personalnedskärningar planeras. Samtliga delbranscher i den varuförmedlande sektorn har påverkats negativt av den kraftiga konjunkturnedgången i svensk ekonomi. Det svagaste konjunkturläget återfinns bland företag verksamma inom sällanköps- och detaljhandeln där konjunkturindikatorn föll till minus 48 respektive minus 23. Nedgången i konjunkturen har bidragit till en påtagligt försämrad lönsamhetsutveckling för de varu förmedlande företagen, inte minst i handelssektorn där mer än 4 % anser att den har minskat under de gångna tolv månaderna. Bland dessa handelsföretag har också mer än vart fjärde företag ge- 24 SMÅFÖRETAGSBAROMETERN våren 9 SMÅFÖRETAGSBAROMETERN våren 9 25

15 Diagram 7: Konjunkturläget i olika branscher (indikatorn exkl. nettotalet för beställningar) Diagram 8: Det förväntade konjunkturläget i olika branscher (indikatorn exkl. nettotalet för beställningar) Övriga privata tjänster Övriga privata tjänster Uppdragsverksamhet Uppdragsverksamhet Partihandel Tillverkningsindustri Totalt Hotell o restaurang Byggnadsindustri Totalt Tillverkningsindustri Detaljhandel Samfärdsel Partihandel Hotell o restaurang Elektronik Detaljhandel V 9 H 8 Elektronik Sällanköpshandel Byggnadsindustri V 1 V9 Sällanköpshandel Samfärdsel nomfört personalnedskärningar. Konjunkturnedgången har hittills inte varit lika påtaglig inom partihandeln. Den samlade konjunkturindikatorn hamnade på 32, vilket till och med är en högre nivå än vad övriga näringslivet visar. Framtidsförväntningarna är överlag lågt ställda. Mest pessimistiska är företagen inom samfärdsel både avseende omsättning och sysselsättning. En lättare uppgång förutses däremot bland hushållsnära handelsföretag. Det skall dock ses i ljuset av den senaste tidens kraftiga konjunkturfall. Den snabbt stigande arbetslösheten i svensk ekonomi kan emellertid försämra handelsföretagens tillväxtmöjligheter. Partihandeln, som hittills har klarat konjunkturnedgången relativt väl, räknar med en väsentligt svagare utveckling under det närmaste året varför branschens konjunkturindikator sjunker till 6 om ett år. Nedgång inom industrin men förväntningar finns om en vändning Konjunkturnedgången för den varuproducerande sektorn har fördjupats, vilket företagen till viss del signalerade i fjolårets höstbaro- I diagram 7 och 8 redovisas konjunkturindikatorn för branscherna utan delkomponenten beställningar (då denna inte redovisas för varuförmedlande företag). I diagram 9 presenteras den fullständiga indikatorn, dvs inklusive beställningskomponenten för de varu- och tjänsteproducerande företagen. Det kan påverka rangordningen mellan branscherna. meter. Den samlade konjunkturindikatorn föll till låga 2 i vårens barometer jämfört med 8 i höstundersökningen (beställningar ingår). Det svaga efterfrågeläget både inom och utanför Sveriges gränser bidrog till att nettotalet för beställningar sjönk till minus 6 från 27 i höstas, och svarar därmed för den största nedgången i konjunkturindikatorn. Den långvariga perioden med ökad sysselsättning inom den varuproducerande sektorn har brutits och nettotalet för antalet anställda hamnade på minus 9, vilket är en nedgång med 21 indexenheter från i höstas. Den svagaste konjunkturen återfinns inom elektronikindustrin där konjunkturindikatorn föll till minus 2, driven av en kraftig nedgång i orderingången. Detta är också en bransch som är känslig för svängningar i den globala efterfrågan, vilket torde ha påverkat branschen mer än vad företagarna kunde förutse i höstas. Den hemmamarknadsberoende byggindustrin har 26 SMÅFÖRETAGSBAROMETERN våren 9 SMÅFÖRETAGSBAROMETERN våren 9 27

16 Diagram 9: Konjunkturläget när beställningskomponenten har lagts till (varuproducerande och tjänsteproducerande företag) Övriga privata tjänster Uppdragsverksamhet Tillverkningsindustri Totalt Elektronikindustri Byggnadsindustri V 1 V 9 H påverkats negativt av den vikande byggkonjunkturen varför konjunkturindikatorn för denna delbransch sjönk till 4 jämfört med 78 i höstbarometern. De varuproducerande småföretagen förutser inte någon påtaglig förstärkning i konjunturen. Trots att den samlade konjunkturindikatorn stiger från 2 till 15 är det ett värde som innebär fortsatt låg aktivitet. Andelen företag som förutser en ökad orderingång, omsättning och sysselsättning de närmaste 12 månaderna är i stort desamma som under den gångna tolvmånadersperioden. Detta visar också på att småföretagarna inte har skruvat upp sina tillväxtförväntningar för det närmaste året. Istället är det färre företagare som räknar med att nedgången fortsätter. Branschvisa skillnader finns dock. Tillverkningsföretagen, exklusive elektronikföretagen, har de mest expansiva planerna där nettotalet förväntas stiga till drygt 35 men är långt i från de nivåer som rådde i höstas då konjunturindikatorn låg över 8-strecket. Elektronikindustrin bedömer att konjunkturfallet kommer att bromsas upp även om indikatorn hamnar på minussidan. Byggföretagen är mer pessimistiska och räknar med att indikatorn för den samlade konjunkturen faller till minus 15 om ett år Fortsatt tillväxt i tjänsteföretagen Konjunkturläget bland tjänsteföretagen fortsätter att försvagas om än inte i samma takt som i industrin och i handelssektorn. I vårens baro meter sjönk konjunkturindikatorn för tjänsteproducerande företag till 46 jämfört med 96 i höstbarometern. Nedgången drivs framför allt av en svagare ökning i antalet nya order när efterfrågan på tjänster avtar. Detta var särskilt tydligt inom den uppdragsverksamma delen av tjänstesektorn där konjunkturindikatorn föll till 37 från 95 i höstas. Det försämrade orderläget har emellertid inte hindrat tjänsteproducerande företag från att nyanställa. Mer än vart fjärde företag har ökat personalstyrkan under den senaste tolvmånadersperioden, medan endast vart tionde företag dragit ned på antalet anställda. Tjänsteföretagen har en mer optimistisk syn på den framtida konjunkturutvecklingen än i övriga delar av näringslivet. Konjunkturindikatorn förutses stiga till 53 om ett år och hamnar därmed på en väsentligt högre nivå jämfört med den totala småföretagspopulationen. Det innebär att konjunkturnedgången bland landets mindre tjänsteproducerande företag skulle bli väsentligt mildare jämfört lågkonjunkturåren i början av 199-talet. De mest optimistiska bedömningarna görs av företag verksamma inom övriga privata tjäns- Diagram 1: Konjunkturläget i småföretagen utifrån deras slutkunder Konjunkturindikator, utfall Konjunkturindikator, förväntningar Procent Prishöjningar Lönsamhet Expansion Svenska hushåll Offentlig sektor Andra företag i Sverige Vill ej växa Konjunkturindikator summan av nettotalen för sysselsättning, beställningar och omsättning. För de övriga gäller andelen som ser möjligheter till prishöjningar, som förutser högre lönsamhet, som förutser expansion samt andel företag som uppger att de ej vill växa som största tillväxthinder. Export 28 SMÅFÖRETAGSBAROMETERN våren 9 SMÅFÖRETAGSBAROMETERN våren 9 29

17 ter, trots att den förväntade konjunkturindikatorn beräknas sjunka till 78 jämfört med 95 under den senaste tolv månadersperioden. I den andra delbranschen, uppdragsverksamhet, väntas indikatorn stiga till 52. Risken finnas dock att den pågående konjunkturnedgången i svensk ekonomi kan påverka tjänsteföretagen hårdare än vad småföretagarna förutspår i vårens barometer. Tillväxthinder Svag efterfrågan är det största tillväxthindret En majoritet av landets småföretag, 59 %, anser att det finns goda utsikter att expandera. Det är i stort sett samma andel som i höstas (61 %) trots att de kortsiktiga tillväxtutsikterna påtagligt försämrats sedan dess. De största expansionsutsikterna finns hos exportinriktade företag där en andel på drygt 7 % ser goda tillväxtmöjligheter. Även tjänsteföretagen såsom uppdragsverksamhet och övriga privata tjänsteföretag ser goda möjligheter att expandera, omkring 7 % av företagen. En svag efterfrågan upplevs numera som det enskilt största tillväxthindret bland landets småföretagare, en andel på drygt 3 % av företagen jämfört med 2 % i höstas. Detta framträder särskilt tydligt inom detaljhandel- och industrisektorn där närmare 4 % bedömer att den svaga efterfrågan begränsar företagens expansionsmöj- ligheter. Exportföretagen är en annan grupp av företag som påverkas hårdare relativt andra näringslivsbranscher (43 % av företagen) när de globala tillväxtutsikterna försämras. Det näst största tillväxthindret för ytterligare expansion är att företagen inte själva vill växa. En andel på 16 % anger detta som skäl, vilket är en nedgång jämfört med i höstas. Det är framför allt de mindre småföretagen, färre än 5 anställda, som är mindre benägna att expandera. Generationsskiften, krångel med regelverk och administrativ börda som växer med antalet anställa kan vara några förklaringar. Svårigheter att rekrytera lämplig arbetskraft har på kort tid blivit ett mindre tillväxthinder för landets småföretag. I höstas uppgav 21 % av företagen brist på arbetskraft. Denna andel har nu fallit till 11 % i vårens Småföretagsbarometer. De lägsta bristtalen finns inom detaljhandel, elektronik och tillverkningsföretagen. Byggindustrin fortsätter dock att tillhöra den bransch där det alltjämt finns vissa svårigheter att hitta lämplig arbetskraft följt av uppdragsverksamhet och övriga privata tjänster. Diagram 12: Småföretagens arbetskraftsbrist Byggindustrin Diagram 11: De viktigaste tillväxthindren för en ökad expansion Uppdragsverksamhet 3 Procent V 9. Samtliga företag V 9. Företag som ser expansionsmöjligheter H 8. Samtliga företag Övriga privata tjänster Totalt Tillverkningsindustrin Samfärdsel 2 1 Elektronikindustrin Sällanköpshandeln Hotell och restaurang Partihandel V 9 H 8 Svag efterfrågan Brist på arbetskraft Brist på extern finansiering Räntenivån Arbetsrätten Vill ej växa Vet ej Detaljhandel Procent SMÅFÖRETAGSBAROMETERN våren 9 SMÅFÖRETAGSBAROMETERN våren 9 31

18 Bristen på extern finansiering upplevs som ett större hinder för tillväxt i vårens undersökning jämfört med i höstas. Andelen har vuxit från 6 % av landets samtliga småföretag till 11 %. Det är framför allt i de expansiva företagen som bristande extern finansiering är mer vanligt förekommande. Här anser 14 % av företagen att detta är det största hindret för ytterligare expansion. Knappt vart tionde företag (7 %) svarar att arbetsrätten är det enskilt största tillväxthindret, vilket är en i stort sett oförändrad andel jämfört med höstbarometern. Genomförda och planerade personalminskningar och därmed tillhörande arbetsrättsliga regler har inte påverkat småföretagens expansionsmöjligheter i någon större utsträckning. Det svaga efterfrågeläget kan vara en bidragande faktor till att de arbetsrättsliga reglerna upplevs som ett mindre bekymmer för en framtida expansion. Räntenivån anses som ett mindre tillväxthinder än vad företagarna uppgav i höstas, en nedgång från 11 % till 3 %. Sedan i höstas har ränteläget blivit väsentligt lägre i spåren av den globala konjunkturnedgången och Riksbankens räntesänkningar Små förändringar i företagsklimatet Utifrån en tiogradig skala, där 1 är mycket svagt och 1 är mycket starkt, får småföretagen bedöma det aktuella företagsklimatet. Vårbarometern visar att företagen har i stort sett samma syn som i höstas. I genomsnitt blev betyget 5,4 en mindre nedjustering från 5,5 i höstbarometern. Andelen företag som anger ett betyg högre än 5 var 46 % i vårens undersökning jämfört med 44 % i höstas. För ett år sedan var medelbetyget på företagsklimatet 6,3, och två av tre företag satte ett betyg som var högre än 5. Diagram 13: Sammanfattande betyg för företagsklimatet. (Betygsskala 1 1, där 1 är mycket svagt och 1 är mycket starkt) Procent Våren 8 Hösten 8 Våren 9 Vart femte företag har haft tillfälliga likviditetsproblem Den globala konjunkturnedgången och en världsomspännande finanskris har inneburit påtagliga finansiella påfrestningar för näringslivets företag. I Småföretagsbarometern har en fråga ställts huruvida småföretagen med upp till 5 anställda haft tillfälliga likvitetsproblem under det senaste halvåret. Drygt vart femte företag anser att de har haft detta. De branschvisa skillnaderna är relativt små och gäller oavsett om det är ett litet eller ett större småföretag. Den främsta anledningen till att småföretaget hamnar i en sådan situation är en kraftigt minskad efterfrågan på det enskilda företagets varor eller tjänster. Det svarar närmare 3 % av företagen. Den nästa vanliga anledningen är sena betalningar från kunder, vilket 25 % av de mindre företagen anger. Att likviditetsproblemen skulle uppstå på grund av svårigheter att få bankkrediter eller externt kapital anger 9 % respektive 5 % av företagen. De finansiella restriktionerna upplevs som ett något större problem i tillverkningsindustrin (19 %) jämfört med tjänsteföretagen (11 %) SMÅFÖRETAGSBAROMETERN våren 9 SMÅFÖRETAGSBAROMETERN våren 9 33