Handledare: Linda Kjellberg
|
|
- Johanna Jakobsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handledare: Linda Kjellberg
2 INNEHÅLL: REFERAT 3 INLEDNING 3 LITTERATURÖVERSIKT 4 OLIKA TYPER AV KRAFTFODERMEDEL 4 Spannmål 4 Kvarnbiprodukter 5 Sockerfodermedel 5 Proteinfodermedel 5 Energifodermedel 5 Fabriksblandade fodermedel 5 NORMAL KONSUMTION 6 HÄSTTANDENS UPPBYGGNAD 6 TUGGNING 7 BETEENDESTÖRNINGAR 7 Krubbitning 7 Vävning 8 Boxvandring 8 Träätning 8 Koprofagering 8 MATERIAL OCH METODER 9 STATISTISKA ANALYSER 9 RESULTAT 9 DISKUSSION 12 SLUTSATS OCH HYPOTESPRÖVNING 13 REFERENSER 13 Personliga meddelanden 13 BILAGA
3 REFERAT Syftet med denna studie är att undersöka om det för hästen tar olika lång tid att äta olika sorters kraftfodermedel och huruvida detta väsentligt kan förlänga ättiderna hos hästar. Förlängda ättider innebär för hästen att den sysslosätts under en längre period. Detta är till stor fördel då man vill försöka eliminera eller minska förekomsten av beteendestörningar. De beteendestörningarna som är närmast förknippade med foder/utfodringsrutiner är framför allt träätning och krubbitning. Även tandproblem kan uppstå om hästen äter för kort tid och inte sliter ned sina tänder på det sätt som är önskvärt. Frågeställningen var vilket av hel havre, krossad havre och pellets som ger längst ättid. Nio stycken framlottade hästar deltog i undersökningen och ett cross-over försök tillämpades. Ättider för tre olika kraftfodermedel (hel havre, krossad havre och pellets) uppmättes under tre dagar. Hänsyn togs till eventuella avvikande beteenden i ätandet. Därefter gjordes statistiska tester för att kontrollera om det gick att se någon skillnad mellan ättiderna hos de olika fodermedlen. Vår hypotes var att det är mest tidskrävande att äta krossad havre och att det tar kortast tid att äta pelleterat foder. Resultatet visade att olika sorters kraftfoder tar olika lång tid att äta. Studien visade signifikant skillnad mellan fodermedlen och vi kunde anta våra hypoteser. Generellt äts dock kraftfoder relativt fort, vilket innebär att man genom att byta till ett annat kraftfoder endast skulle förlänga ättiden marginellt. För att minska sysslolösheten hos hästar bör man istället eftersträva att utfodra dem med en större grovfodergiva. INLEDNING Hästar är sedan tusentals år vana vid att livnära sig på näringsfattig mat, vilket kräver stora mängder för att täcka näringsbehovet. En vild häst spenderar upp till 18 timmar per dygn med att beta och söka mat. Detta har lett till att hästar idag fortfarande har samma fysiska och psykiska behov av att äta ofta och länge. Att äta är helt enkelt en av hästens vanligaste naturliga aktiviteter. På grund av det aktiva användandet av den tama hästen så skulle inte detta näringsfattiga gräs täcka hästens näringsbehov, utan ett mer näringsrikt foder krävs. Detta är orsaken till att vi idag, förutom ett betydligt mer näringsrikt grovfoder, även utfodrar våra hästar med olika typer av kraftfoder. Då tamhästar får ett näringsrikare foder än vildhästar har de inte behov av en lika stor mängd, vilket i sin tur resulterar i kortare ättider. Genom att förkorta hästens ättid tar vi bort en av hästens naturliga huvudsysselsättningar. För få utfodringstillfällen påverkar också detta. Minskad mängd foder tillsammans med alldeles för få utfodringstillfällen förkortar alltså den tid som hästarna spenderar att äta. Detta kan leda till psykiska problem, så som beteendestörningar. Beteendestörningar uppträder ofta på grund av sysslolöshet. De beteendestörningar som är vanligast är träätning, luftsnappning och krubbitning. Hästar kan även börja väva eller boxvandra. 3
4 Också hästens tänder påverkas av ett högt intag av kraftfoder istället för grovfoder. Kraftfoder kräver, förutom en mindre mängd, även färre tuggor/kg vilket i sin tur resulterar i att tänderna slits mindre. Längre ättider ökar saliveringen, vilket också är positivt för fodersmältningen. Ett sätt att minska uppstallade hästars sysslolöshet är att öka ättiderna det naturligaste sättet för hästen att tillbringa dagen. Syftet med studien är att undersöka om det går att förlänga ättiden av kraftfoder. De frågeställningar vi tar upp är; - Vilket av nedanstående kraftfoder ger längst ättid? - Kan man genom att byta kraftfoder till sin häst väsentligt förlänga ättiden och därigenom få den sysselsatt en längre tid? De kraftfoder som jämförs är hel havre, krossad havre och pelleterat foder. Vår hypotes är att det tar längst tid för hästarna att äta den krossade havren och kortast tid att äta pelleterat foder. LITTERATURÖVERSIKT OLIKA TYPER AV KRAFTFODERMEDEL Det finns många olika typer av kraftfodermedel. Dessa brukar traditionsenligt delas in i spannmål, kvarnbiprodukter, sockerfodermedel och proteinfodermedel. I dagens hästutfodring tillkommer ofta även energifodermedel (Planck et al., 1998). Idag fodras det även till stor del med fabriksblandade fodermedel. Utöver dessa fodermedel ges även tillskott av vitaminer och mineraler (Olsson & Planck, 1991). Spannmål Till spannmål räknas havre, korn, vete och majs. Hästar fodras inte med råg. Generellt för dessa är de innehåller mycket stärkelse och därigenom i första hand en energikälla för hästen (Olsson & Planck, 1991). Havre kan utfodras hel, stöpt, klippt, krossad eller skalad. Fördelen med hel havre är att det är lättare att hålla en god hygienisk nivå på fodret. Nackdelen är att den för somliga hästar kan vara svår att tugga sönder ordentligt om den är för hårt torkad. Detta kan då leda till att hästen inte kan tillgodogöra sig innehållet som önskat. Stöpt havre innebär att man slår hett vatten över den hela havren. På detta vis kan havren smältas bättre, samtidigt som dammet binds. Klippt eller krossad havre innebär att den näringsrika havrekärnan blir mer lättillgänglig för hästen eftersom skalet är trasigt. Klippt/krossad havre bör dock förbrukas inom tio dagar annars kan enzymer och värdefulla fettsyror påverkas negativt. Skalad havre är ovanligare och ges till hästar som behöver ett stort energitillskott (Olsson & Planck, 1991). 4
5 Korn fodras pga sin hårda kärna alltid stöpt, krossad eller grovmald. Smakligheten är lägre än hos havre. Vete är däremot ett smakligare foder. Liksom korn bör det fodras krossat eller grovmalt (Olsson & Planck, 1991). Majs kännetecknas av ett högt energivärde och ett högt innehåll av lysin. Detta är vanligare ute i världen, men börjar användas allt mer i Sverige. Den går att utfodra hel, men föredras krossad (Olsson & Planck, 1991). Kvarnbiprodukter Vetegroddar och vetekli är biprodukter från kvarnindustrin vid vetemjölframställning. Dessa är bra för fodersmältningen (Olsson & Planck, 1991). Övriga kvarnbiprodukter är havrekli och havreskal som är biprodukter från havregrynsframställning och vid skalning av havre (Planck et al., 1998). Sockerfodermedel Betmassa, betfor, betfiber och melass är biprodukter vid sockertillverkningen (Planck et al., 1998). Gemensamt för dessa är att de har en stor smaklighet. Betfor skall alltid blötläggas före utfodring (sväller) och man rekommenderar även att melassen blandas med 1/3 vatten för att bryta dess seghet (Olsson & Planck, 1991). Proteinfodermedel Hit räknas fodermedel med proteininnehåll <17 % (Planck et al., 1998). Det finns både vegetabiliska och animaliska proteinfodermedel. Exempel på proteinfodermedel är sojamjöl, protamyl, ärtor och rapsfrökaka. Dessa ges vid behov som komplement till den övriga foderstaten (Olsson & Planck, 1991). Energifodermedel Vegetabiliska oljor av olika slag kan användas som energifodermedel till hästar. Oljan skall vara av livsmedelkvalitet (Planck et al., 1998). Fabriksblandade Fodermedel Det finns två sorter fabriksblandade fodermedel. Det ena är helfoder, som ofta innehåller spannmål, och det andra koncentrat. Helfodren, som kan ha många olika sammansättningar, 5
6 kan ges som enda kraftfoder, medan ett koncentrat är ett tillskottsfoder. Fabriksblandade fodermedel. kan vara i form av pellets eller müsli (Olsson & Planck, 1991). NORMAL KONSUMTION Hur mycket en häst behöver äta för att kunna upprätthålla en god fysik beror på dess storlek, ålder, ras, kön, temperament och arbetsinsats. Även utomhustemperatur påverkar foderbehovet (Olsson & Planck, 1991). Av grovfoder (hö, halm, bete, lucern/grönpellets) behöver en häst få i sig minst 1 kg ts/100 kg kroppsvikt. Ts står för torrsubstans. I allt grovfoder förekommer en viss vattenhalt. Denna halt beror på hur mycket torkat fodret är. 1 kg ts motsvarar ca 4-7 kg bete, 1,8-2,5 kg hösilage, 1,2 kg hö och 1,1 kg halm. En häst som väger 500 kg behöver således minst 5 kg ts. Fodras den med hö innebär detta 5x1,2 = 6 kg hö. Grovfodergivan bör delas upp på minst två utfodringstillfällen och optimalt är 3-4 utfodringstillfällen per dag. Av kraftfoder bör man maximalt ge 0,4 kg/100 kg kroppsvikt och utfodringstillfälle (Planck et al., 1998). Kraftfodergivan bör inte överstiga 50 % av den totala fodergivan (pers. medd. Kjellberg, 2003). Fri tillgång till vatten rekommenderas (Planck et al., 1998). HÄSTTANDENS UPPBYGGNAD Hästens mun består av 36 (ston) till 40 tänder (valacker/hingstar). Utöver dessa kan de även ha 1-2 stycken så kallade vargtänder, vilka här inte är medräknade, eftersom inte alla hästar har dem. Överkäken är bredare än underkäken. Framtänderna, 6 stycken i den övre och 6 stycken i underkäken, benämns incisiver. Dessa finns från början som mjölktänder och ersätts senare av permanenta tänder. Kindtänderna, 6 stycken i vardera käkhalva, delas in i premolarer och molarer. Premolarerna finns hos den unga hästen som mjölktänder och byts sedan till permanenta, medan molarerna från början är permanenta. Hos halvblod och fullblod kan hingstar/valacker även få 1-4 extra tänder, canintänder (hingsttänder). Dessa är belägna i mellanrummet mellan fram och kindtänderna i både över och underkäke. Alla hästar kan få en till två extratänder i överkäken, vargtänder. En vargtand är en mycket liten tand, belägen alldeles framför den första stora kindtanden (Sandgren, 1990). Hästtanden består av 4 olika delar; pulpa, dentin, emalj och cement. Emalj är kroppens hårdaste material. Hästens fram och kindtänder är strecktecknade. Deras tandemalj är veckad. Veckningen sker vid tandbildningen och ger inbuktningar både från tuggytan och tandens sidor. Denna inbuktning är fylld med benväv och kallas cement. Cementen är till för att hindra att tanden spräcks av grus eller andra hårda partiklar som annars skulle kunna pressas in mellan emaljvecken. Hästen är växtätare och växtfibrerna sliter vid tuggning ned emaljen, trots att detta är kroppens hårdaste material (Björnhag et al., 1996). Tillväxten sker i tandens rot och skjuts successivt ut, men nöts ned lika mycket så att tanden fortfarande bibehåller samma längd (ca två mm per år). Detta sker i ca 10 år och därefter sker tillväxten genom en pålagring av cement och sedan genom atrofi. Tänderna växer totalt i ca 20 år. När tändernas tillväxt upphör kan djuret endast leva så lång tid som återstår tills tänderna nötts ned helt. (Björnhag et al., 1996). 6
7 TUGGNING Hästen tar upp foder med hjälp av läpparna och framtänderna. Eventuella bettavvikelser, t.ex. överbett, utgör här inget problem för den uppstallade hästen, men kan ha betydelse för en häst på bete. Eftersom hästens överkäke är bredare än dess underkäke, så kan den bara tugga på en sida i taget. I gengäld kan de röra käken i sidled. Den tuggar ungefär 5 minuter på en sida innan den byter. Tuggrörelsen sker med en roterande rörelse så att fodrets fibrer skärs sönder av emaljåsarna. Denna roterande rörelse sker genom att underkäken rör sig utåt åt ett håll med öppna käkar och in mot medellinjen med sammanpressade käkar. Samtidigt rör sig underkäken längsgående. Parallellt med denna mekaniska sönderdelning av fodret sker dessutom en kemisk bearbetning av fodret genom smörjande saliv. Tuggningen har till uppgift att sönderdela fodret för att näringsinnehållet skall bli mer lättillgängligt för matsmältningsapparaten. Saliven i sin tur underlättar för hästen att tugga och svälja (Björnhag et al., 1996). Man har i tidigare studier på ponnier (Meyer et al., 1975) kommit fram till att krossad havre tar längre tid att äta än hel havre och även att det krävdes fler tuggningar för krossad havre än för hel havre. Det konstaterades att 1 kg kraftfoder generellt tar runt 10 minuter med 800 till 1200 tuggningar för en häst att äta, medan 1 kg hö tar 40 minuter och kräver mellan 3000 och 3500 tuggningar. Även Ellis och Hill (2002) har undersökt tuggfrekvens och ättider. De kom fram till att antal tuggor/minut uppgår till omkring när de äter grovfoder. Att äta 1 kg hö tog ca 35 minuter medan 1 kg lucernhack tog ca 20 minuter. BETEENDESTÖRNINGAR Gemensamma nämnare för alla sorts stereotypier är att individen ser inåtvänd ut och upprepar regelbundet morfologiskt lika rörelser, samt att dessa saknar uppenbar funktion (Mason, 1991). Med stereotypi menar man för hästen onormala beteenden (Pers. medd., Rundgren, 2001). De vanligaste är krubbitning, vävning och boxvandring. Utöver stereotypier förekommer även naturliga beteenden/rörelser som är riktade mot fel mål (Fraser & Brown 1990). Denna beteendestörning är i sig ett naturlig beteende, men i sammanhanget blir det onaturligt. Stereotypier och övriga beteendestörningar anses bero på att hästen just då inte kan utföra de beteenden till vilka den är starkt motiverad (Duncan et al., 1993). Risken för stereotypier hos t.ex. galopphästar ökar om kraftfodergivan ökar. Den minskar dock om de får mer grovfoder (Redbo, 1997). Krubbitning Detta är en stereotypi där hästen tar stöd med framtänderna mot krubbans (eller annan) kant, böjer sin nacke och frambringar ett gulpande ljud (McGreevy et al., 1995b). Det ansågs tidigare att detta ljud förorsakades av att hästen sväljer luft. I färskare studier har man dock, 7
8 med hjälp av endoskopi och video och röntgenteknik, påvisat att hästen inte sväljer luft trots de gulpande ljuden (McGreevy et al., 1995a). Studier har visat att antal utfodringstillfällen/dag har ett starkt samband med frekvensen av krubbitning. Krubbitningen ökar dessutom strax före och efter en kraftfodergiva (Kusunose, 1992). Vävning Hästen vaggar från sida till sida på frambenen under kortare eller längre tid (McGreevy et al., 1995b). Framdelen svänger som en pendel, vilket leder till att frambenen utsätts för en onaturlig belastning och kan ge skador på senor och leder (Green & Pettersson, 1999). Detta kan utvecklas spontant eller läras av andra hästar (social facilitering) (Pers. medd., Rundgren, 2001). Boxvandring Hästen går oavbrutet runt i boxen i en cirkel (McGreevy et al., 1995b). Samma skador som vid vävning är vanligt. Träätning Detta är ett för hästen naturligt beteende, som dock får utlopp mot fel föremål och klassas därför som en beteendestörning, inte stereotypi. Hästen äter på staket eller stallinredningar av och till (McGreevy et al., 1995b). Beteendet återfinns naturligt hos hästen då trä och bark är en naturlig del av hästens föda, framför allt under perioder med betesbrist. Så är dock inte fallet i den uppstallade hästens situation och tyder här på sysslolöshet, nervositet eller stress. Det är vanligast förekommande hos hästar som är uppstallade, ofta i samband med en för låg grovfodergiva (Gagnon & Barbizon, 2002). Minskad grovfodergiva ökar dessutom risken för träätning hos både travoch galopphästar (Redbo, 1997). Koprofagering Frilevande hästar koprofagerar vid extrem näringsbrist och är liksom träätning då ett naturligt beteende. Hos unga föl är koprofagering helt naturligt och förmodligen ett sätt att stimulera etablering av tarmfloran. Hos tamhästen kan det också vara ett tecken på en brist av något slag, men likväl ett tecken på sysslolöshet (pers. medd. Rundgren, 2001). 8
9 MATERIAL OCH METOD I denna studie användes nio stycken halvblodhästar. Dessa var uppstallade i varsin box i Kungsgårdsstallet på Ridskolan Strömsholm, Kolbäck. Hästarna lottades fram bland lämpliga hästar. Med lämpliga hästar ansågs de vara, som inte hade några anmärkningsvärda ätstörningar, tandfel eller andra problem som kunde ge ett missvisande resultat. Tre stycken valacker och sex stycken ston av en ålder mellan 6 och 16 år deltog i studien. Samtliga hästar hade stått uppstallade i samma stall, på samma anläggning under en längre tid. De hade alla samma rutiner gällande hagvistelse och motion. Ättider på hel havre, krossad havre och pelleterat foder mättes. Försöken utfördes som ett cross-over försök, dvs. alla hästar fick under olika tillfällen äta 1 kg av de olika fodermedlen. Detta gjordes under tre utfodringstillfällen. Samtliga tillfällen var förlagda till eftermiddagen då hästarna inte fick något grovfoder. Hästarna fick inte heller något annat foder iblandat (mineraler etc.), som kunde ha påverkat studien. Alla krubbor var nyligen rengjorda så inte heller rester av annat foder kunde finnas kvar. Samtliga hästar i hela stallet utfodrades samtidigt. Nio stycken personer utrustade med tidtagarur vilket innebar en tidtagare per häst. Tidtagningen startades då hästen satte mulen i krubban och avslutades då hästen lämnade krubban definitivt. Tidtagningen fortgick med andra ord även fast hästen tog en drickpaus innan den fortsatte äta, tittade upp eller dylikt. Detta på grund av att hästen trots allt fortfarande var sysselsatt med ätandet. Vattendrickande, irritation mot andra hästar eller andra avbrott noterades också av tidtagaren. STATISTISKA ANALYSER Då försöken var avklarade gjordes en envägs variansanalys för upprepade mätningar. Analysen gjordes i Sigma Stat. Den jämförde om behandlingarnas medelvärden och mätområden skiljde sig åt. Man undersökte därigenom om det fanns någon signifikant skillnad mellan grupperna (hel havre, krossad havre och pelleterat foder). För att sedan kunna urskilja om någon eller några av grupperna skiljer sig från de andra gjordes sedan en parvis jämförelse (Tukeys Test). Här jämfördes havrekross/pelleterat foder, havrekross/helhavre och pelleterat foder/helhavre. Resultatet visar då om överlappningen är tillräckligt liten för att de olika grupperna skall kunna anses vara signifikant skilda. RESULTAT Alla individer som ingick i studien fullföljde försöken, dvs. inga bortfall förekom. Däremot fick två stycken observationer göras om på grund av tidtagaren bedömde att hästarna första gången var mycket misstänksamma mot krossad havre, vilket ledde till att de inte började äta förrän efter flera minuter. Inga aggressioner mot boxgrannar, vattendrickande eller andra längre pauser inträffade, se bilaga 1. Flera av hästarna gjorde dock kortare pauser under ätandet, men detta verkar inte ha 9
10 påverkat studien då dessa hästars resultat ändå blev detsamma som övrigas. Flera av hästarna tog korta pauser i ätandet då de åt krossad havre jämfört med de andra fodermedlen. Ingen analys har dock gjorts på detta i denna studie. Samtliga hästar tog längst tid på sig att äta den krossade havren, den hela havren tog nästlängst tid och pelleterat foder gick fortast att äta, se figur 1. 10
11 Antal minuter 18,00 16,00 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0, Figur 1. Försökhästarnas uppmätta ättider av de olika fodermedlen. De ljusgrå staplarna längst till vänster visar hur lång tid det tog att äta krossad havre, de mörkgrå, mellersta staplarna visar hel havre och de vita pellets. Y-axeln visar antal minuter hästarna åt och x-axeln visar de individuella resultaten för varje häst. Variansanalysen visade att ättiden på de olika kraftfodergrupperna skiljde sig signifikant åt (p=<0,001), se figur 2. Det tog ca 10 minuter för hästarna att äta krossad havre, drygt 8 minuter för hel havre och knappt 7 minuter för pellets. Största standardavvikelsen uppvisade krossad havre och lägst pelleterat foder. De olika grupperna jämfördes sedan parvis, se tabell 1. Även där skiljde sig fodergrupperna signifikant åt och störst skillnad uppvisade krossad havre och pellets. Ättid i minuter Krossad havre Hel havre Pellets Figur 2. Figuren visar de olika fodermedlens medelvärde och standardavvikelse av den uppmätta ättiden. 11
12 Tabell 1 Fodergruppernas signifikanta skillnader enligt Tukey test Jämförelse P P<0,050 Kross vs. Pellets <0,001 Ja Kross vs. Havre <0,028 Ja Havre vs. Pellets <0,014 Ja DISKUSSION Ättiderna mellan de olika kraftfodermedlen: pellets, hel havre och krossad havre, skilde sig markant från varandra. Den statistiska analysen visade att skillnaderna mellan de olika fodermedlens resultat var tillräckligt stora för att inte bero på slumpen (P=<0,001). Även Meyer et. al (1975) fann att ättiden för krossad havre var längre än för hel havre. För att säkerställa resultatet och se vilken/vilka fodermedel som skilde sig mest från de övriga gjordes även en parvis jämförelse (Tukey test). Även här syntes en signifikant skillnad, då samtliga resultat underskred P<0,05. Resultatet visade att överlappningen var tillräckligt liten för att säga att behandlingarna var signifikant skilda i alla tre fallen. Noteras bör att ingen invänjning gjordes på något utav fodermedlen, vilket kan ha inneburit att vissa hästar åt fodermedlen för första gången. Detta kan ha påverkat ättiden. Dock gjordes två observationer om eftersom dessa hästar var mycket misstänksamma. Vårt förslag är att man om möjligt har en invänjningstid för varje kraftfodersort och därigenom få ett säkrare resultat. Ättiden ökade då vi utfodrade krossad havre, men eftersom hästarna, oberoende av kraftfodersort, äter kraftfoder relativt fort så anser vi inte att detta kan komma att påverka graden av sysslolöshet hos dem. För att förlänga ättiderna bör man istället eftersträva att ge mer grovfoder, som tar längre tid för hästen att äta, vilket medför att de är mer sysselsatta och risken för eventuella beteendestörningar borde då minska. Ett förslag till en ny studie att är att undersöka ättider av grovfoder med olika ts-halter. Kan grovfodrets ts-halt påverka ättiden? Här borde det gå att urskilja skillnad eftersom ts-halten i olika grovfoder kan skifta väsentligt. Som tidigare nämnts är det optimalt att ge grovfoder 3-4 gånger per dag. På så sätt får man en lagom spridning av utfodringstillfällen och hästarna hinner lugnt äta upp foder från föregående giva. Studier har dock visat att krubbitningsfrekvensen ökar med antal ökade kraftfodertillfällen/dag (Kusunose, 1992), vilket innebär att man kanske bör eftersträva att ge kraftfoder vid färre tillfällen är grovfoder. Hos tävlingshästar och andra hästar som kräver stora mängder kraftfoder för att kunna täcka sitt näringsbehov kan tyvärr detta vara en omöjlighet, eftersom man ej bör ge mer än 0,4 kg kraftfoder per 100 kg häst och giva. Det anses ej heller lämpligt att kraftfodergivan utgör mer än 50% av den totala fodergivan. Intressant vore att göra vidare studier på om fodrets volymvikt påverkar ättiden. I denna undersökning tog det längst tid för hästarna att äta det foder som hade lägst volymvikt och kortast tid att äta det som hade högst. Någon studie på detta gjordes dock inte och man kan inte heller utesluta om fodrets struktur eller smaklighet påverkade ättiden. För att öka kunskapen om hästarnas ättider i relation till volymvikten borde man alltså jämföra ättider på samma kraftfodermedel med olika volymvikt (ex. havre, pellets eller andra fabriksblandade färdigfoder). På så sätt kan man utesluta ovanstående faktorer. Müslifoder kan vara 12
13 smakligare än vårt försöks-fodermedel och det vore intressant att mäta om detta påverkar ättiden. Tidigare studier (Meyer et al., 1975) har visat att krossad havre tar längre tid att äta än hel havre och även att det krävdes fler tuggningar för krossad havre än för hel havre. Att jämföra antal tuggor/minut på andra fodermedel vore också intressant att undersöka, samt om det finns något samband mellan kraftfodrets volymvikt och antal tuggor. SLUTSATS OCH HYPOTESPRÖVNING Slutsatsen av studien är att det finns en signifikant skillnad mellan kraftfodersort och hästars ättider, men att hästars totala ättid under ett helt dygn påverkas marginellt. Vi antar därmed vår hypotes att krossad havre tar längst tid att äta, därefter kommer havre och kortast tid tar det för pellets. REFERENSER Litteratur Björnhag G., Jonsson E., Lindgren E. och Malmfors B Husdjur. s , Centraltryckeriet, Borås. Ellis A.D.1, Hill J Feed Factors Affecting Intake Behaviour and Water Consumption in Horses. 1 Research Institute for Animal Husbandry, PV, Lelystad, The Netherlands 2 Writtle Agricultural College, Chelmsford, UK. EAAP, Cairo. Gagnon L.C. och Barbizon D Consumption Time of Cubed Rations As Compared to Long stemmed Hay and Grain in Weanlings. Publications and Information, Animal and Range Sciences, Extension Service, Montana State University, MT Kusunose R Diurnal pattern of Cribbing in Stabled Horses. Jpn. J. Equine Sci. Vol. 3 s McGreevy P. D., Richardsson J. D., Nicol C. J. och Lane J. G. 1995a. Radiographic and endoscopic study of horses performing an oral based stereotypy. Equine vet. Journal. Vol. 27, s McGreevy P. D., Cripps N., Green L.E. och Nicol C. J. 1995b. Management factors associated with stereotypic and redirected behaviour in the Thoroughbred horse. Equine vet. Journal. Vol. 27 (2) s Meyer, v. H., Ahlswedeu L. och Reinhardt H.J Untersuchungen über Fressdauer, Kaufrequenz und Futterzerkleinerung beim Pferd. Deutsche Tierärztliche Wochenschrift. Vol. 82, s
14 Olsson B.A. och Plank C Rätt foderstat bättre häst. Andra upplagan. Hermods, Malmö. Pettersson H., Green B. och ICA-Förlaget AB Håll hästen frisk. Femte upplagan. s Västerås: ICA Bokförlag. Planck C., Lindberg J.E., Rundgren M., Roneus M., Lundström B., Åhäll P.G., Larson L.H. och Leander B Hästen näringsbehov och fodermedel. Andra upplagan. SLU. Skara. Redbo I Grovfoder minskar hästars beteendestörningar. Fakta husdjur. SLU. Vol 12. Rundgren M Beteendestörningar och oönskade beteenden. Allmänna Veterinärmötet, 6-8 sep, Malmö. Sandgren B Hästens anatomi. S Ansvarig utgivare STC. Avesta Offset AB. Personliga meddelanden Rundgren, Margareta Agronomie Dr. Sveriges Lantbruksuniversitet. Föreläsning Flyinge Kungsgård. Kjellberg, Linda Agronom. Ridskolan Strömsholm. 14
15 Bilaga 1 Häst Dricker Paus i Aggression Slickar/biter Övriga Tid Nr vatten ätandet mot grannen i krubban observationer Min sek Foder: Pellets ggr ggr 2 ggr Foder: Hel havre Häst Dricker Paus i Aggression Slickar/biter Övriga Tid Nr vatten Ätandet mot grannen i krubban observationer Min sek 1 2 ggr ggr Spiller ut ggr ggr 7 44 Foder: Krossad havre Häst Dricker Paus i Aggression Slickar/biter Övriga Tid Nr vatten ätandet mot grannen i krubban observationer Min sek 1 2 ggr ggr ggr ggr ggr Spiller ut ggr
Foder UTFODRING AV HÄSTEN
Foder Hästen är en gräsätare och i vilt tillstånd söker den föda omkring 16-18 timmar varje dygn. Uppstallade hästar måste utfodras regelbundet med rätt och lagom mängd foder vid varje tillfälle för att
Läs merUTFODRINGSTIPS. För dig som jobbar i travstall
UTFODRINGSTIPS För dig som jobbar i travstall HästKraft har sedan i början på 2 (hösilage) av högsta kvalitet till Vi såg tidigt ett behov av ett kvalitetssäkrat hösilage till våra travstall, samtidigt
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING. FÖRORD sid 2. REFERAT sid 2. INLEDNING sid 2. LITTERATURÖVERSIKT sid 2 Havre sid 2 Beteende ättider sid 4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD sid 2 REFERAT sid 2 INLEDNING sid 2 LITTERATURÖVERSIKT sid 2 Havre sid 2 Beteende ättider sid 4 EGEN UNDERSÖKNING sid 4 MATERIAL OCH METODER sid 4 sid 4 Djur sid 4 Material
Läs merBetfor en riktig klassiker!
Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2015 Vad finns det för orsaker till stereotypier som inte är foderrelaterade?
Läs merBetfor en riktig klassiker!
Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att
Läs merTEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Hoppning: Visa: Teori:
TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Lätt B:1 Hoppning: Banhoppning, minst 8 hinder. Hinderhöjd LC = 60-100 cm beroende på häststorlek. Visa: Sadling och betsling, tillpassning av ridmundering, dekorativ hästvård,
Läs merBetfor Inte bara nyttigt
Betfor Inte bara nyttigt Betfor. Från hobbyridning Betfor har varit en viktig komponent i svenska hästars foderstat i mer än 50 år. Skälet till detta är ganska självklart, efter- Betfor påverkar en rad
Läs merHästens tänder. Distriktsveterinärerna tipsar
tänder Distriktsveterinärerna tipsar Hästens tänder 2 Inledning Vi människor har haft hästen som husdjur i nästan 6000 år, vilket endast är en bråkdel av den tid som hästen har funnits och utvecklats till
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2013/2014 Grupphållning eller enskild uppstallning - Samband med
Läs merBetfor Inte bara nyttigt
Betfor Inte bara nyttigt Betfor. Från hobbyridning till OS-final. Betfor har varit en viktig komponent i svenska hästars foderstat i mer än 70 år. Skälet till detta är ganska självklart, eftersom Betfor
Läs merUnghästprojektet på Wången 2010-2012
Unghästprojektet på Wången 2010-2012 1-3-åriga travhästar fodrade utan kraftfoder och tränade i kortare distanser Den här studien har visat att ettåriga travhästar som utfodras med ett energirikt grovfoder
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2015 Faktorer som påverkar krubbitning Marie Genberg Strömsholm
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap. Pelleterat grovfoder. Marie Ryman
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 p 2012 Pelleterat grovfoder Marie Ryman Strömsholm HANDLEDARE: Karin
Läs merUtfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008
Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och
Läs mersto, föl och den växande unghästen
Utfodring Det digivande stoet ska producera mjölk till fölet och fölet och unghästen ska växa till full storlek, det innebär högre näringsbehov för dessa hästar och kräver extra tillägg i foderstaten för
Läs merHIPPOS. Framgång föder framgång
HIPPOS Framgång föder framgång AB Johan Hansson har sedan 1981 producerat hästfoder med stor framgång och har nu ett av marknadens mest omtyckta hästfoder. EDEL HIPPOS erbjuder ett komplett högkvalitativt
Läs merMärke 2. Käftgrop. Kindkjedjegrop
Märke 2 Huvudeds delar Mungipa Nosrygg Näsborre Mun Underläpp Haka Käftgrop Kindkjedjegrop Ganasch Skoning Skorna spikas fast i hoven med spikar som kallas sömmar. Man kan se huvuden på dem här. (6 st)
Läs merHästen delar. Ryttarmärke 3. Hovens delar
Hästen delar Ryttarmärke 3 Hovens delar Ridlära Lodrät sits. I den lodräta siten går det en lodrät linje som går genom axel-höft-häl. Sedan går den en rak linje från armbågen-handen-hästens mun. Bakifrån
Läs merHÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box
Hippologenheten Fördjupningsarbete nr 326 2007 HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box Jenny Dillner & Charlotte Jibréus Strömsholm HANDLEDARE: Linda Kjellberg, Strömsholm Bitr.Margareta
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2015 Hur kan förekomsten av vävning hos häst minskas då stereotypin
Läs merHur föds svenska fullblod upp?
Hur föds svenska fullblod upp? Ett fördjupningsarbete av Caroline Söderberg och Gabriella Carlsson, Steg 3 2011 1 Inledning Alla uppfödare vill föda upp hållbara, snabba och framgångsrika hästar. Alla
Läs mervitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se
vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Kvarnbyfoders mineralfodersortiment till häst är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Magsår hos häst.
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2014 Magsår hos häst -Hur ofta förekommer och hur ska magsår förebyggas?
Läs merHIPPOS FODER. Framgång föder framgång
FODER Framgång föder framgång Foderprogrammet anpassat till modern hästhållning AB Johan Hansson har sedan 1981 producerat hästfoder med stor framgång och har nu ett av marknadens mest välrenomerade hästfoder.
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Nina Pietarila
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Olika inhyssningssystem och deras påverkan på unghästens mentala
Läs merHÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER. www.kvarnbyfoder.se
HÄST vitafor MINERALER HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Vitafor Hästmineraler är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.
Läs merFå den bästa starten
Få den bästa starten Det bästa från naturen För att stoet och hingsten kan leverera hälsosamma avkommor, är det viktigt med en bra start i livet. Fodrets näringsämnen påverkar alla kroppens funktioner,
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2015 Positiva effekter av att hålla hästar i grupp Lina Sundin
Läs merKrubbitning, vävning och andra beteendestörningar hos hästar
Krubbitning, vävning och andra beteendestörningar hos hästar Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz Del 3 Stereotypa beteendestörningar hos hästar har ett klart och tydligt samband med hästhållningens
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Sambandet mellan utfodring och stereotypien krubbitning Jessica
Läs merHästar och foderstater
Hästar och foderstater Hästar är räsätare och har en mae som är anpassad till räs. Stora mänder av andra foder som spannmål är farlit för hästar eftersom de inte kan bryta ner spannmål i större mänder.
Läs merDra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.
Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135
Läs merHögklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!
Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för
Läs merFrågor & Svar BACK TO BASIC
Frågor & Svar BACK TO BASIC FOTO: ERIK RUNDELIUS Betfor Back to basic! Betfor har funnits i mer än 70 år. Det är ingen tillfällighet. Under de senaste åren har vetenskapliga försök visat det som erfarna
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Hur påverkas föls beteende och hull av avvänjning? Susanna
Läs merUTFODRING I FINMASKIGA HÖNÄT - Hästens ättid och skötarens arbetsmiljö
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Nr K27 Examensarbete på kandidatnivå 2013 UTFODRING I FINMASKIGA HÖNÄT - Hästens ättid och skötarens
Läs merHästägares kunskapsnivå och attityder angående hästutfodring
Hästägares kunskapsnivå och attityder angående hästutfodring Horse owners knowledge and attitudes regarding horse feeding Andrea Gröndahl Etologi och djurskyddsprogrammet Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merBra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merUtnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen
Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Økomelk-konferanse
Läs merNÖT 2013-14. www.edelfoder.se
NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer
Läs merTypfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Läs merSveriges lantbruksuniversitet
Sveriges lantbruksuniversitet Hittade inga indexord. Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2015 FAKTORER SOM PÅVERKAR LIGGBETEENDET
Läs merKan mjölkkor äta bara grovfoder?
Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Uppkomst till Stereotypiskt beteende av Krubbitning Emie-Lie
Läs merHårt arbete, kärlek och Dynavena. Chaigon: ägare Maria Borg
Hårt arbete, kärlek och Dynavena. Chaigon: ägare Maria Borg Varför fodra med Dynavena? Och vad innehåller Dynavena Mycket hög smältbarhet. Eftersom fodret inne h ål ler ångkokt spann mål med mycket natur
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Halm vs. Spån Om hästen själv får välja Caroline Lagerhjelm
Läs merLADDA NER LÄSA. Beskrivning. Grovfoder till häst PDF ladda ner
Grovfoder till häst PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare:. Dricker hästen mer eller mindre när den äter blött ensilage? Vad händer när hästen får ett överskott av protein? Vad påverkar grovfodrets
Läs merBra att veta om. fjäderfäproduktion. Svenska Foders Fodersortiment. Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg. Tänk på...
Nytt&Nyttigt Fågelfoder för en lyckad produktion Producerad av Svenska Foder AB Om Fjäderfä 2014 2015 Tänk på... Bra att veta om Svenska Foders Fodersortiment Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg fjäderfäproduktion
Läs mer! Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2015
HANDLEDARE: Linda Kjellberg, Strömsholm Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2015 Seminariekurs i hästens
Läs merFodertillgångens och ättidens effekt på hästars välbefinnande
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Fodertillgångens och ättidens effekt på hästars välbefinnande Amanda Landstedt Självständigt arbete i veterinärmedicin,
Läs merHUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?
Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning
Läs merHästhållningens påverkan på prevalensen av stereotypier hos häst
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Hästhållningens påverkan på prevalensen av stereotypier hos häst Mia Hedlund Uppsala 2015 Kandidatarbete
Läs merFördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines
Fördjupningsarbete Steg 3 HT 2010 Kissing Spines Av: Jessica Ohlson Inledning Jag har valt att skriva mitt fördjupningsarbete om kissing spines. Min huvudsakliga fråga är om den hästskötsel som normalt
Läs merNG FÅ EMS N U T R I T I O N C O N C E P T S
FÅNG EMS NUTRITION CONCEPTS - Att det finns flera orsaker till att hästen får fång? - Akut överfodring med stärkelse eller protein kan resultera i en feljäsning i grovtarmen med fång som följd. - Långvarig
Läs merHästägarmöte 28 augusti 2018
Hästägarmöte 28 augusti 2018 PROGRAM Fodersituationen Råd för anpassning av foderstater och fodermedel. Råd för hästhållningen på bete och inför stallperioden. FIKA Djurskydd Djurskyddskontroller och annan
Läs merEn jämförelse av hästens tidsbudget och dygnsrytm frilevande och i stall
En jämförelse av hästens tidsbudget och dygnsrytm frilevande och i stall Av Louise Olsson Foto: Rebecca Nilsson Engelsk titel: A comparison of the horse time budget and diurnal rhythm feral and stabled
Läs merHIPPOS. Framgång föder framgång
HIPPOS Fraån föder fraån AB Johan Hansson har sedan 1981 producerat hästfoder med stor fraån och har nu ett av marknadens mest omtyckta hästfoder. EDEL HIPPOS erbjuder ett komplett hökvalitativt foderoch
Läs merKonsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning
Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja
Läs merTypfoderstater. för ekologiska tackor och lamm
Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller
Läs merTypfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Läs merVikt Hur mkt väger min häst? Det finns tabeller för olika raser men det bästa är naturligtvis att kontrollera vikten på sin egen häst.
FODERSTATSBERÄKNING HÄSTEN Det är några saker vi måste ta reda på innan vi kan beräkna en foderstat. Börja med att analysera grov- och kraftfodret. Glöm ej att beräkna kvoterna då du anser att foderstaten
Läs merTräckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen
Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen Är spannmålskrossen rätt inställd? Fungerar hackningen av majsensilaget tillfredställande? Får korna tillräckligt
Läs merActive stable. - nytänkande på hästens villkor. Tema: Utfodring
Active stable - nytänkande på hästens villkor Harmoniska hästgrupper, minskad arbetsbörda och i längden en bättre ekonomi. Det är några av argumenten för det tyska stallsystemet Active stable som just
Läs merEn jämförelse av beteenden mellan vävande hästar och två icke vävande hästar under liknande förhållanden.
En jämförelse av beteenden mellan vävande hästar och två icke vävande hästar under liknande förhållanden. A comparison of behaviour in weaving and non-weaving horses under similar conditions. Martina Westlund
Läs merEnzymer och fiberfraktioner
Enzymer och fiberfraktioner i slaktkycklingfoder, Institutionen för husdjurens utfodring och vård Innehåll # Vad är fiber? # Hur påverkar fiber kycklingen? # Vad är enzymer? # Hur påverkar enzymer kycklingen?
Läs merSeminariekurs i hästens biologi, 5 p 2012. Att utfodra hästen fett i form av vegetabilisk olja. Sofhie Hagen. Strömsholm
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 p 2012 Att utfodra hästen fett i form av vegetabilisk olja Sofhie
Läs merEDEL Nöt Framgång föder framgång
EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.
Läs merRAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10
RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008 Foto: Ulrike Segerström Titel: Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län,
Läs merEffekten av en aktivitetsboll på krubbitning hos häst
Effekten av en aktivitetsboll på krubbitning hos häst The effect of a foraging device on crib-biting in horses Sara Asteborg Sveriges Lantbruksuniversitet Skara 2006 Studentarbete 91 Institutionen för
Läs merMjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor
Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -
Läs merGe din häst mer livsglädje
Ge din häst mer livsglädje Det bästa från naturen Hästar med en hälsosam och ett starkt immunförsvar har sällan hälsosamma problem. Hästar i naturen äter ofta upp mot 60 olika växter varje dag och rör
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Överhull hos häst och dess konsekvenser
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Överhull hos häst och dess konsekvenser Sandra Englund Strömsholm
Läs merGör mer än att flytta fram fodret MIXA OM DET med DeLaval OptiDuo
Gör mer än att flytta fram fodret MIXA OM DET med DeLaval OptiDuo NÖJ DIG INTE MED ATT BARA PUTTA FRAM FODRET Att regelbundet flytta fram fodret på foderbordet gör det tillgängligare för korna, men det
Läs merSkapa bättre prestationer
Skapa bättre prestationer Undvik fodring med krubbfoder mindre än 5 timmar före start. Ska du rida först på dagen, så hoppa över morgonfodring. 1-2 kg hö innan 2 timmar före start hjälper till att hålla
Läs merÅkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson
Kjell Martinsson Kjell Martinsson, SLU NJV Grovfodercentrum Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder Del 2 Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder, 11 mars 2009 i Jakobstad Sammandrag
Läs merEmissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige
Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan.Bertilsson@slu.se Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Kungsängens forskningscentrum
Läs merHur ofta och vad hästar äter spelar roll för deras välbefinnande och svar på arbete.
Hur ofta och vad hästar äter spelar roll för deras välbefinnande och svar på arbete. Utfodringens inverkan på prestation och hälsa hos hästar JAN ERIK LINDBERG De flesta hästar som svettas mycket har saltbrist.
Läs merSlutrapport Hästars fosforbehov Projektets syfte, hypoteser och slutsatser
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 Slutrapport Hästars fosforbehov Professor Anna Jansson och Professor
Läs merStereotypier hos häst
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Stereotypier hos häst Foto:
Läs merNÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind
NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande
Läs merPlugghäfte inför teoriprov för Ryttarmärke III. Ryttarmärke III
Plugghäfte inför teoriprov för Ryttarmärke III Ryttarmärke III Innehåll Sida Krav Ryttarmärke III (Rött) 2 Tränsens olika delar 3 Olika typer av Nosgrimmor 4 Sadelns olika delar 5 Hästens olika kroppsdelar,
Läs merOptimal näring för tävling, avel och hobby
Optimal näring för tävling, avel och hobby Av Linda Linnane BSc (Hons) Hästfysiolog/Näringsfysiolog Fibrer först och främst Fibrer tillsammans med vatten är det mest grundläggande och viktigaste näringsämnet
Läs merPÅVERKAR DRICKSVATTENTEMPERATUREN I VINTERKLIMAT VATTENINTAGET HOS HÄSTAR I REGELBUNDET ARBETE?
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Hippologiskt Examensarbete nr 385 2010 PÅVERKAR DRICKSVATTENTEMPERATUREN I VINTERKLIMAT VATTENINTAGET
Läs merHÖKRUBBOR MED FINMASKIGT HÖNÄT - Skötarens arbetstid samt hästens ättid
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi Hippologenheten K55 Examensarbete på kandidatnivå 2016 HÖKRUBBOR MED
Läs merFODER i ekologisk produktion
FODER i ekologisk produktion Foton: Dan-Axel Danielsson Jordbruksinformation 12 2016 1 2 I denna skrift tar vi upp de vanligaste fodermedlen i ekologisk produktion. För varje foder beskriver vi innehåll,
Läs merSLUTRAPPORT 06-03-2010 Kan brist på natrium och magnesium hos häst orsaka kardiovaskulära förändringar: finns det några enkla markörer?
SLUTRAPPORT 06-03-2010 Kan brist på natrium och magnesium hos häst orsaka kardiovaskulära förändringar: finns det några enkla markörer? Docent Anna Jansson* och professor Clarence Kvart**, *Inst för husdjurens
Läs merJordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar
Jordbruksinformation 10-2010 Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Text: Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst AB Foto omslag: Anna Jarander Mycket bete i foderstaten är
Läs merFång. Distriktsveterinärerna tipsar
Fång Distriktsveterinärerna tipsar 2 Vad är fång? Fång är en inflammation i lammellagret i hästens hovar. Lamellagret är fästet mellan hovkapseln och hovbenet. Inflammationen gör så att hästen får mycket
Läs merOM DET BLIR FEL. Fryspunkt. Januari 2003 1
OM DET BLIR FEL Fryspunkt Januari 2003 1 2 Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av detta häfte får reproduceras i någon form eller på något sätt utan tillåtelse från utgivaren. Illustrationer där inget
Läs merEn enkätstudie om utfodringsrutiner, hästhållning och hälsostatus hos galoppörer i träning hos svenska proffstränare Jessica Schenck
En enkätstudie om utfodringsrutiner, hästhållning och hälsostatus hos galoppörer i träning hos svenska proffstränare Jessica Schenck Fördjupningsarbete i amatörtränarkursen Steg 3, hösten 2014, Svensk
Läs merNya tider nya strategier
malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara
Läs merGrupphästhållning - något för din häst och dig? AgrD Karin Morgan, docent SLU Chef FoU
Grupphästhållning - något för din häst och dig? AgrD Karin Morgan, docent SLU Chef FoU Dags att väcka den björn som sover! Arbetsmiljö Företagande Kunden Tätortsnära hästhållning Samhällets krav Hästens
Läs merVägen till lönsam lammproduktion
Vägen till lönsam lammproduktion Trygghet och kvalitet Svenska Foder omsätter ca. 1 800 miljoner kronor och är den största privata leverantören av foder och växtodlingsprodukter till svenskt lantbruk.
Läs merUppstallningsavtal för häst på Allstar Ranch
Allstar Ranch Misela Vrucina Altjärn 15 92266 Tavelsjö Sweden Uppstallningsavtal för häst på Allstar Ranch Hyresvärd: Misela Vrucina Person/Org.Nummer: 8703238629 Telefon: 0706202832 Hästägare/Fodervärd:
Läs merAMS og beitning. Eva Spörndly, Institutionen för husdjurens utfodring och Vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
AMS og beitning Eva Spörndly, Institutionen för husdjurens utfodring och Vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Bete och AM Typ av betesdrift Fördelar med bete Problem med bete Bete och AM Olika
Läs mer2016-04-05 Sida 1 av 22
Sida 1 av 22 Ju fler möjligheter det finns att hantera olika fodermedel på gården, desto fler olika produkter blir aktuella att utfodra till köttdjur. Detta ställer stora krav på både uppfödare och rådgivare,
Läs merDet går lika bra med rapsfett
Sida 1 av 5 Bakgrund Mjölkfe ets sammansä ning kan i hög grad påverkas av u odringen, särskilt om fe llsä s i fodret. En typisk fe syrasammansä ning i komjölk är cirka 70% mä at fe, 25% enkelomä at fe
Läs merBibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken
Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt
Läs mer