En enkätstudie om utfodringsrutiner, hästhållning och hälsostatus hos galoppörer i träning hos svenska proffstränare Jessica Schenck

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En enkätstudie om utfodringsrutiner, hästhållning och hälsostatus hos galoppörer i träning hos svenska proffstränare Jessica Schenck"

Transkript

1 En enkätstudie om utfodringsrutiner, hästhållning och hälsostatus hos galoppörer i träning hos svenska proffstränare Jessica Schenck Fördjupningsarbete i amatörtränarkursen Steg 3, hösten 2014, Svensk Galopp Kontaktperson: J. Schenck, Sammanfattning Syftet med den här studien var att samla in information om utfodringsrutiner, hästhållningsrutiner och hälsoproblem hos galoppörer som är i träning hos svenska proffstränare. Tjugonio proffstränare intervjuades och i medeltal hade tränarna 14.3 hästar i träning och totalt tränades 415 hästar. Resultatet visade att kraftfodergivan i medeltal varierade mellan 4,7 kg och 5,6 kg till starthästar. Grovfodergivan varierade i medeltal mellan 8,0 kg till 9,6 kg för hö och mellan 10,1 kg och 12,8 kg för hösilage. En tredjedel av tränarna uppgav att hästarna inte gick ut i hage dagligen. Stereotypiska beteenden förekom hos hälften av tränarna och 6 % av hästarna var krubbitare. Hälsoproblemen kan bero dels på en hög kraftfodergiva och stärkelsegiva och dels på att utevistelsetiden för hästarna är reducerad. Ingen vetenskaplig studie har utförts på galoppörer i full träning som går på lösdrift alternativt har en lång utevistelsetid kombinerat med boxhållning och dessutom har utfodrats med enbart högkvalitativt grovfoder och därmed en låg stärkelsegiva. Det skulle i framtiden vara av intresse att utföra en sådan studie av galoppörer för att se om hälsoproblemen går att minska och att hästarna samtidigt kan prestera i samma utsträckning. Bakgrund Det är vanligt förekommande med hälsoproblem som t.ex. stereotypiska beteenden, kolik och magsår hos fullblodshästar i galoppträning. I dagsläget är kraftfoder ett vanligt inslag hos galoppörernas foderstater och kraftfoder innehåller ofta höga koncentrationer av stärkelse. Det är väl känt att en diet med högt stärkelseinnehåll är associerat med hälsoproblem hos häst. En hög stärkelsediet är kopplat till magproblem hos häst och kan orsaka magsår vilket är ett vanligt problem som bl.a. Murray et al. (1996) visat i en studie där fullblodshästar i träning i USA studerades. Den studien visade att ca 90 % av galoppörerna hade skador på magsäckens slemhinna som undersöktes med gastroskopi. Ett annat vanligt förekommande problem hos galoppörer är kolik. Kolik är en multifunktionell sjukdom i hästens mag- eller tarmsystem. En studie av Hillyer et al. (2001) visade att 7 % av galoppörerna fick kolikproblem under ett år. Stereotypiska beteenden som krubbitning, boxvandring, vävning och träätning är ett allmänt kända problem hos galoppörer (Winskill et al. 1995). I Sverige har stereotypiska beteenden studerats av Redbo et al. (1998) och i den studien ingick 644 fullblodshästar i träning och av dessa visade 3 % krubbitning, 16 % träätning, 5 % vävning och 2 % boxvandring. I studien ingick även 4596

2 varmblodiga travare och i jämförelse med galoppörerna visade travarna på mindre stereotypiska beteenden. En signifikant skillnad mellan de två grupperna var utfodringsrutiner där galoppörerna utfodrades med mer kraftfoder i jämförelse med travarna. Återkommande korsförlamningar orsakar smärta och muskelnekros och hos galoppörer kan det påverka upp till 5 % av populationen (MacLeay, 1999). En orsakande faktor till korsförlamning tros vara en diet med högt innehåll av lösliga kolhydrater, d.v.s. stärkelse (McKenzie et al., 2003). En studie av McKenzie et al. (2003) visade att korsförlamningar som var orsakande av träning kunde minskas genom att utfodra hästarna med en foderdiet med lågt stärkelseinnehåll och med högt fettinnehåll. Sammantaget visar detta att det finns ett behov av att förbättra förhållandena för galoppörer för att förebygga hälsoproblem och främja en framgångsrik karriär. Därför är en diet som dels stöder ett naturligt beteende och är anpassad till hästens mag- och tarmsystem av intresse. Andra faktor som kan påverka hästens hälsostatus är utevistelsetid och rörelse. Syftet med den här enkätstudien var att se om det finns hälsoproblem hos galoppörer i träning och hur utfodringsrutiner och hästhållningsrutiner ser ut hos svenska proffstränare. Material och metoder På Svensk Galopps webbsida (www.svenskgalopp.se) finns det register över galopptränare och hästar i träning. I Sverige finns det totalt sextio proffstränare (för engelskt fullblod och arabiskt fullblod) med giltig licens för 2014 (Svensk Galopp, 2014). Av dessa proffstränare valdes trettio tränare slumpmässigt ut med hjälp av en randomiserad funktion i Microsoft Excel. Om en tränare inte gick att nå eller om tränaren valde att avstå deltagande valdes nästa tränare på listan. Alla tränare intervjuades muntligt över telefon mellan den 15 oktober och 16 oktober Svaren behandlades konfidentiellt och det var samma person som utförde alla intervjuer. Antalet hästar tränaren hade i träning inhämtades från Svensk Galopps webbsida (www.svenskgalopp.se). Dock uppgav en del tränare att listan inte var uppdaterad. I enkäten inkluderades frågor om utfodringsrutiner som vattentillgång och mängd kraftfoder och grovfoder. Dessutom noterades antal hästar i träning och hästarnas utevistelsetid. Frågor om hästarnas hälsotillstånd ingick och tränarna fick uppge om deras hästar har haft problem med kolik, stereotypiska beteenden, magsår och korsförlamning. Tränarna fick även uppge om de upplever några hälsoproblem som kan vara foderrelaterade. Se Appendix 1 för enkätformuläret. Resultat Totalt intervjuades 29 proffstränare via telefon. Det var tre som avböjde med motiveringarna tidsbrist och enbart en häst i träning. Som registrerad licensbana hade femton tränare Täby, tio tränare Jägersro och fyra tränare Göteborg. Tränarna hade totalt 415 hästar (104 tvååringar eller yngre och 311 treåringar eller äldre) i träning och i medel 14,3 hästar i träning (min = 3,0, max = 33,0),

3 varav i medel 3,0 tvååringar eller yngre (min = 0,0, max = 13,0) eller yngre och i medel 9,9 treåringar eller äldre (min = 3,0, max = 22,0). Hästhållning Alla 29 tränare hade hästarna på box. Dock uppgav tre tränare att de hade en del av sina hästar på lösdrift. En tränare hade cirka hälften på lösdrift av totalt 23 hästar och en annan tränare hade två konvalescenthästar på lösdrift. Spån var det vanligaste strömedlet (79,3 %) följt av halm (24,1 %) och torv (13,8 %). En tränare använde halm under vintertid och spån under sommaren. En tränare använde halm- och spånpellets. Flera tränare påpekade att de föredrog halm men att det är svårt att få tag på halm av god hygienisk kvalitet. En del tränare uppgav att de hästar som drar runt grovfodret i spånet fick stå på halm istället. En tredjedel (31,0 %) av tränarna uppgav att hästarna inte alltid gick ut i hage eller paddock. Detta berodde på bland annat skaderisk och dåligt väder som t.ex. nederbörd. Dessutom uppgav flera tränare att de inte hade tillgång till hagar till alla hästar eftersom anläggningen inte hade utrymme för det. Detta gällde framförallt en del tränare på Täbys anläggning. Flera av dessa tränare hade aldrig hästarna i hage utan de fick gå på skrittmaskin istället (mellan minuter). Hästarna gick ute i genomsnitt minst 2,2 h och i genomsnitt maximalt 3,8 h. Fem tränare lät hästarna gå ute i hage åtta timmar eller längre. Utfodring Hösilage var det vanligaste grovfodret följt av hö och ensilage, Tabell 1. Cirka tio procent uppgav att de även utfodrade med lusern, pelleterad eller hackad. De flesta hästar fick fri tillgång på grovfoder (72,4 %). En tränare gav inte alla unghästar (tvååringar eller yngre) fri tillgång eftersom de blev för kraftiga och en del tränare gav sina unghästar fri tillgång. De flesta tränare (72,4 %) har tillgång till en näringsmässig analys (smältbart råprotein och omsättningsbar energi) på grovfodret. Dock uppger flera av dessa tränare att de ej räknar foderstat utifrån den näringsmässiga analysen på grovfodret. Flest tränare (58,6) utfodrar på golvet, följt av (37,9 %) som utfodrar i foderhäck och därefter stormaskigt hönät (27,6). Andra utfodringssätt är via småmaskigt hönät (17,2 %) och normalt hönät (6,8 %). En tränare utfodrar grovfoder med hjälp av foderautomat. Dryg en tiondel av tränarna (13,8 %) utfodrar både på golv och med hönät. Flera tränare uppgav att de hästar som drar runt fodret på golvet får hönät. En tränare utfodrade några hästar enbart med grovfoder på golvet eftersom de ställer sig på bakbenen i boxen och därmed är risken att fastna med frambenen i hönätet stor. Tre fjärdedelar av tränarna (75,9 %) ger sina hästar kompletteringsfoder eller tillsatser. De flesta tränarna individanpassar kompletteringsfodret och tillsatser och ger det vid behov. De kompletteringsfoder som används är B-, C-, och E- vitamin, noni- juice, vitlök, glukosamin (t.ex. MSM), örter, djävulsklo alger, produkter från Finish Line, Steal Joint, nypon och receptfria preparat för att motverka magsår.

4 Mer än hälften (58,6 %) av tränarna använder både vattenhink och vattenkopp och individanpassar behovet. Tabell 1. Minimal och maximal grovfodergiva (kg) och kraftfodergiva (kg) för starthästar. Andel tränare (%) Minim al giva (kg) Maximal giva (kg) Medel minsta giva Medel maximal giva (kg) (kg) Grovfoder Hö 24,1 6,0 15,0 8,0 9,6 Hösilage 75,9 6,0 20,0 10,1 12,8 Ensilage 6,8 10,0 15,0 10,0 15,0 Kraftfoder Havre 41, 4 1,0 6,0 3,0 3,5 Müsli 34,5 1,0 8,0 3,0 3,5 Pelleterat* 27,6 1,0 7,0 3,1 3,8 Egen mix 20,7 3,0 8,0 4,1 5,4 Korn** 6,9 Betfor** 31,0 Olja** 27,6 Linfröolja** 13,8 Mash** 10,3 Total mängd*** 100 1,0 8,0 4,7 5,6 * T.ex. Krafft groov 60, 90 eller 125, Krafft sport, Hippobas och övrigt pelleterat kraftfoder ** Enbart redogörelse av andel tränare *** Total mängd kraftfoder (havre, müsli, pelleterad, egen mix och korn) Hälsoproblem Kolik och magsår Mer än hälften (58,6 %) av tränarna uppgav att deras hästar hade haft koliksymptom eller kolik det senaste året. Enligt tränarens uppgifter berodde ett fall på dåliga tänder och ett annat på dålig vattentillgång. Av tolv tränare uppgav sju tränare att det är samma häst som haft problem och fem tränare att det har varit olika individer. Totalt har två hästar buköppnats det senaste året varav en häst inte var i träning längre. En tredjedel (31,0 %) av tränarna uppgav att de har haft någon eller några hästar som de har misstänkt haft magsår det senaste året. Endast två hästar har blivit undersökta för magsår. Stereotypiska beteenden Mer än hälften (55,2 %) av tränarna uppgav att de har en eller flera krubbitare. Totalt rapporterades det att 25 hästar har varit krubbitare det senaste året, vilket motsvarar 6 % av hästarna i den här studien. Fyra tränare rapporterade att de hade en häst som boxvandrar, tre tränare rapporterade att de hade en häst som vävde och fyra tränare rapporterade att de hade en häst som var luftsnappare. Träätning uteslöts i denna studie eftersom flera av tränarna hade svårt att uppskatta antalet hästar. En tränare uppgav att en häst bet sönder sitt

5 täcke när den stod inne på box. En tränare lät de hästar med någon stereotyp gå på lösdrift och då försvann beteendet. Flera tränare rapporterade att hästen hade problemet innan den kom. Korsförlamning En femtedel (20,7 %) av tränarna rapporterade att de hade haft en eller flera hästar med korsförlamning eller korsförlamningsliknande symptom. Ett fall rapporterades vara stressrelaterad och problemen försvann efter kastration. Flera tränare uppgav att de ändrat foderstaten genom att minska stärkelsegivan och därmed hade problemen med korsförlamningssymptom minskat. Tränarnas kommentarer kring foderrelaterade problem Två tränare upplevde grovfoderhygien som ett problem och att det är svårt att hitta ett bra grovfoder. En tränare förklarade att det är väldigt viktigt med ett grovfoder med bra näringsinnehåll och att hygienen är bra. En tränare rapporterade att det är risk att hästens ben svullnar upp om de går i en paddock med gräs under sommaren. En tränare sa att det är viktigt att individanpassa foderstater och omgående notera om en häst uppvisar avvikande beteende. Samma tränare påstod att genom att se till att hästarna har tillgång till foder hela tiden så kan magsårsproblematik undvikas. Två tränare uppgav att en hög havregiva och högt proteininnehåll i foderstaten kan orsaka större risk för korsförlamning. En tränare rapporterade att stärkelserikt foder inte är bra eftersom det kan orsaka problem med korsförlamning. En annan tränare utfodrade sina hästar med ett stärkelsefritt riskraftfoder. Detta eftersom en hög stärkelsegiva orsakade att hästarna hade svårt att återhämta sig efter löp och att de dessutom blev stela. Två tränare uppgav att foderbyte kan vara en risk, t.ex. om ett nytt parti introduceras. En av dessa tränare sa att det är viktigt att hästarna dricker och att receptfria preparat med mjölksyrabakterier är ett bra alternativ. En tränare blötlägger havren i kokhett vatten med motiveringen att havren ska bli mer lättsmält och att den blir hygieniskt renare om den sköljs. Tränaren förklarar också att risken för kolik minskar om hästarna får i sig blöt och ljummen mat. En tränare är orolig för foderstrupsförstoppning och ger hästarna blött foder när de kommer in från hagen eller efter löp. Tränaren uppger också att det är viktigt att ha översikt över hästen efter löp och kolla att den tuggar och sväljer. Två tränare förklarade att det är av stor vikt att individanpassa fodringen till vad hästen gör. En av dessa tränare sa att om hästen är i full kondition får den högre kraftgiva och är den ur träning får den liten mängd kraftfoder. Den andra tränaren fodrade efter hästens träningsschema, vid vilodagar fick de mindre giva och vid snabbjobb fick de högre kraftfodergiva. En tränare uppgav att många hästar får för hög kraftfodergiva och en tränare uppgav att en del hästar kan svullna upp i benen om de får hög kraftfodergiva. Dock har detta inte varit ett problem de senaste åren. En tränare uppgav att hästarna kan dricka dåligt vintertid och att salt kan behöva ges som komplement för att öka vattendrickandet. En tränare gav alltid äppelcidervinäger i vattnet eftersom de har egen brunn hemma. Detta för att

6 vattnet ska smaka likadant överallt. Dessutom har äppelcidervinäger en bra effekt på hästens hälsa. Diskussion Det är allmänt känt att det förekommer hälsoproblem hos galoppörer i full träning. Den här studien visade att mer än hälften av tränarna hade en eller flera hästar visade något stereotypiskt beteende som krubbitning, vävning eller boxvandring. Sex procent av hästarna i den här studien var krubbitare vilket är ett resultat som stämmer överens med andra studier, som t.ex. Redbo et al. (1998) där tre procent av hästarna var krubbitare. En femtedel av tränarna hade det senaste året haft problem med korsförlamningssymptom och mer än hälften av tränarna har det senaste året haft en eller flera hästar med koliksymptom. Dessutom har en tredjedel av tränarna haft en eller flera hästar med misstänkt magsårssymptom. Den här studien visar att proffstränare utfodrar galoppörerna med en hög kraftfodergiva med högt stärkelseinnehåll. En intressant fråga som inte ingick i enkätformuläret är hur ofta hästarna utfodras med kraftfoder och grovfoder per dygn. En studie av Ringmark et al. (2012) visade att ettåriga varmblodiga travare, genom att enbart utfodras med en grovfoderdiet med högt energiinnehåll nådde träningsmålen och tillväxtmålen minst lika bra som de åringar med konventionell foderstat med högre kraftfodergiva och högre stärkelseinnehåll. Hästarna i den här studien gick på lösdrift. Sexton åringar fortsatte att tränas och utfodras med fri tillgång på grovfoder med högt näringsinnehåll och kompletteringsfoder och tillsatser. Dessutom utfodrades hästarna med pelleterad lusern vid behov. Nio av hästarna kom till start som treåringar och inga hälsoproblem som kolik, korsförlamningar eller stereotypiska beteenden har rapporterats. Statistiskt sett skulle det ha inträffat två korsförlamningar och tre till fyra fall av kolik om hästarna utfodrats med en konventionell foderstat (Ringmark, muntligt, 2014). Ringmarks studier visar att varmblodiga travare som enbart utfodras med en grovfoderdiet kan prestera minst lika bra som de hästar som utfodras med en konventionell foderdiet. Dessutom verkar hälsostörningar minska. Dock var antalet hästar i studien lågt och det skulle vara intressant att se om samma effekter går att se i ett större hästmaterial. Det går inte av den här studien få fram om hälsoproblemen beror på att hästarna har lite utevistelsetid eller att de utfodras med en hög kraftfodergiva. Dock är det förmodligen en kombination av dessa som kan ha en betydande orsak till hälsoproblemen. Det är flera tränare som inte använder analysresultatet utifrån grovfoderanalysen utan dessa tränare prioriterar att beräkna kraftfodret. I den här studien inhämtades inte analysresultatet men det skulle vara intressant att se analysvärden för omsättningsbar energi och smältbart råprotein. Flera proffstränare som tränar galoppörer hävdar att det inte går att jämföra varmblodiga travare med fullblodshästar. Detta eftersom galoppörer har en annan muskeltyp och därmed måste få en hög kraftfodergiva och att de inte kan utfodras med enbart grovfoder, även om det är högkvalitativt. Dessutom hävdar en del tränare att det inte går att ha galoppörer på lösdrift på grund av

7 hög skaderisk och att hästarna kan få svårt att hålla hullet eller att de inte orkar prestera lika bra. Emellertid finns det olika typer av lösdriftssystem med möjlighet för små eller stora gruppsystem. Det finns även lösdriftssystem där hästen kan gå själv, men med grannhästar. Inga vetenskapliga studier har utförts inom detta område för galoppörer i träning. Därför skulle det i framtiden vara av intresse att utföra en studie på galoppörer för att se om det går att få liknande positiva resultat som för varmblodiga travare. Dock bör den höga grovfodergivan introduceras i ett tidigt skede i hästens liv, helst innan den kommer i träning. Detta eftersom hästens mag- och tarmsystem är komplext och det är flera organismer som t.ex. protozoer, svampar och bakterier som bryter ned fodret. Vid ett foderbyte sker en ändring i den mikrobiologiska floran. Slutsats Svenska proffstränare utfodrar galoppörer med en hög kraftfodergiva med högt stärkelseinnehåll. En tredjedel av tränarna har inte sina hästar ute i hagar dagligen beroende på väderlek och skaderisk, utan hästarna fick istället motionera med hjälp av en skrittmaskin utöver ordinarie träning. Det är vanligt förekommande med hälsoproblem som t.ex. stereotypiska beteenden och kolik. Tack till Jag vill ge ett stort tack till alla tränare som ställde upp i intervjustudien. Jag vill även tacka Sara Ringmark vid Sveriges lantbruksuniversitet för hjälp med att utforma frågorna till enkäten. Referenser Hillyer M.H., Taylor F.G.R. och French P.D A cross- sectional study of colic in horses on Thoroughbred training premises in the British Isles in Equine Veterinary Journal 33, MacLeay J.M., Valberg S.J, Pagan J.D., De la Corte F., Roberts J., Billstrom J., McGinnity J. och Kaese H Effect of diet on Thoroughbred horses with recurrent exertional rhabdomyoiysis performing a standardised exercise test. Equine Exercise Physiology 30, McKenzie E.C., Valberg S.J., Godden S.M., Pagan J.D., MacLeay J.M., Geor R.J. och Carlson G.P Effect of Dietary Starch, Fat and Bicarbonate Content on Exercise Responsens and Serum Creatine Kinase Activity in Equine Recurrent Exterional Rhabdomyolysis. Journal of Veterinary Medicine 17, Murray M.J., Schusser G.F., Pipers F.S. och Gross S.J Factors associated with gastric lesions in Thoroughbreed racehorses. Equine Veterinary Journal 28, Redbo I., Redbo- Torstensson P., Ödberg P.O., Hedendahl A. och Holm J. Factors affecting behavioural disturbances in race- horses. Animal Science 66,

8 Ringmark S., Roepstorff L., Essén- Gustavsson B., Revold T., Lindholm A., Hedenström U., Rundgren M., Ögren G och Jansson A Growth, training response and health in Standardbred yearlings fed a forage- only diet. Animal 1-8. Winskill L., Waran N.K., Channing C. och Young R Stereotypies in the stabled horse: Causes, treatments and prevention. Current Sciences 69, Appendix 1 1. Hur hålls hästarna? Box och/eller lösdrift 2. Vilket eller vilka strömedel används? Halm, kutterspån, torv, halmpellets, spånpellets, övrigt 3. Vilket eller vilka typer av grovfoder använder du dig utav? Hö, hösilage (inplastat men med ts- halt ca eller över 50 %), ensilage (inplastat men med ts- halt under 50 %), lusern (pelleterad), lusern (strå/hackad), halm som extra grovfoder 4. Får dina hästar fri tillgång på grovfoder (hö/hösilage/ensilage) 5. Ungefär hur stor vikt (kg) grovfoder går åt per dygn/häst? 6. Är grovfodret näringsmässiga och kemiska innehåll analyserat? T.ex. smältbart råprotein, omsättningsbar energi, ts- halt. 7. Hur utfodrar du grovfodret? Hönät (småmaskigt eller stormaskigt), foderhäck och golv. 8. Vilka typer av kraftfoder får dina hästar och ungefär hur stor mängd per dygn? Havre, müsli, fibergi, pelleterat kraftfoder (t.ex. Krafft groov, Hippobas), betfor, korn, soja, linfröolja, olja linfrökaka och övrigt. 9. Ger du dina hästar mineraler/salter (utöver saltsten)? 10. Ger du dina hästar något kompletteringsfoder, fodertillskott och tillsatser? T.ex. B- vitamin, C- vitamin, E- vitamin, D- vitamin, vitlök, MSM, glukosamin, örter, djävulsklo, homeopatiska medel, foderjäst, gurkmeja, alger och övrigt 11. Hur ser hästarnas vattentillgång ut Vattenkopp eller hink 12. Går hästarna ut i hage varje dag? a. Har de tillgång till vatten i hagen? b. Ungefär hur många timmar är hästarna ute i hage? 13. Om de inte går i hage går de på skrittmaskin dagligen? Hur länge? 14. Har någon av dina hästar haft problem med kolik/koliksymptom? a. Ungefär hur många av dina hästar har haft kolikproblem? b. Är det vissa individer som får kolik ofta eller är det olika? 15. Har någon häst behövt buköppnats? Hur många hästar?: 16. Har du några hästar som är undersökta för magsår eller har haft magsårsymptom? Hur många hästar och hur ofta?

9 17. Har hästarna några stereotyper (krubbitare, boxvandring, vävare m.m)? Hur många hästar och hur ofta? 18. Har några hästar haft problem med korsförlamning? Hur många hästar och hur ofta? 19. Vad upplever du för problem som kan vara foderrelaterade?

HIPPOS. Framgång föder framgång

HIPPOS. Framgång föder framgång HIPPOS Framgång föder framgång AB Johan Hansson har sedan 1981 producerat hästfoder med stor framgång och har nu ett av marknadens mest omtyckta hästfoder. EDEL HIPPOS erbjuder ett komplett högkvalitativt

Läs mer

Unghästprojektet på Wången 2010-2012

Unghästprojektet på Wången 2010-2012 Unghästprojektet på Wången 2010-2012 1-3-åriga travhästar fodrade utan kraftfoder och tränade i kortare distanser Den här studien har visat att ettåriga travhästar som utfodras med ett energirikt grovfoder

Läs mer

HIPPOS FODER. Framgång föder framgång

HIPPOS FODER. Framgång föder framgång FODER Framgång föder framgång Foderprogrammet anpassat till modern hästhållning AB Johan Hansson har sedan 1981 producerat hästfoder med stor framgång och har nu ett av marknadens mest välrenomerade hästfoder.

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Magsår hos häst.

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Magsår hos häst. Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2014 Magsår hos häst -Hur ofta förekommer och hur ska magsår förebyggas?

Läs mer

Hur föds svenska fullblod upp?

Hur föds svenska fullblod upp? Hur föds svenska fullblod upp? Ett fördjupningsarbete av Caroline Söderberg och Gabriella Carlsson, Steg 3 2011 1 Inledning Alla uppfödare vill föda upp hållbara, snabba och framgångsrika hästar. Alla

Läs mer

sto, föl och den växande unghästen

sto, föl och den växande unghästen Utfodring Det digivande stoet ska producera mjölk till fölet och fölet och unghästen ska växa till full storlek, det innebär högre näringsbehov för dessa hästar och kräver extra tillägg i foderstaten för

Läs mer

Foder UTFODRING AV HÄSTEN

Foder UTFODRING AV HÄSTEN Foder Hästen är en gräsätare och i vilt tillstånd söker den föda omkring 16-18 timmar varje dygn. Uppstallade hästar måste utfodras regelbundet med rätt och lagom mängd foder vid varje tillfälle för att

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2015 Faktorer som påverkar krubbitning Marie Genberg Strömsholm

Läs mer

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008 Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och

Läs mer

Krubbitning, vävning och andra beteendestörningar hos hästar

Krubbitning, vävning och andra beteendestörningar hos hästar Krubbitning, vävning och andra beteendestörningar hos hästar Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz Del 3 Stereotypa beteendestörningar hos hästar har ett klart och tydligt samband med hästhållningens

Läs mer

Upplevd arbetsbelastning inte alltid verklig Anna Jansson

Upplevd arbetsbelastning inte alltid verklig Anna Jansson 1/14 Utfodring före arbete Upplevd arbetsbelastning inte alltid verklig Bra distansritthästar dricker Osteokondros 2/14 Bra fysik med vila på bete Mögeltillväxt i hö under lagring Hullet avgörande för

Läs mer

vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se

vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Kvarnbyfoders mineralfodersortiment till häst är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.

Läs mer

NG FÅ EMS N U T R I T I O N C O N C E P T S

NG FÅ EMS N U T R I T I O N C O N C E P T S FÅNG EMS NUTRITION CONCEPTS - Att det finns flera orsaker till att hästen får fång? - Akut överfodring med stärkelse eller protein kan resultera i en feljäsning i grovtarmen med fång som följd. - Långvarig

Läs mer

Få den bästa starten

Få den bästa starten Få den bästa starten Det bästa från naturen För att stoet och hingsten kan leverera hälsosamma avkommor, är det viktigt med en bra start i livet. Fodrets näringsämnen påverkar alla kroppens funktioner,

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Nina Pietarila

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Nina Pietarila Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Olika inhyssningssystem och deras påverkan på unghästens mentala

Läs mer

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER. www.kvarnbyfoder.se

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER. www.kvarnbyfoder.se HÄST vitafor MINERALER HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Vitafor Hästmineraler är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.

Läs mer

Betfor Inte bara nyttigt

Betfor Inte bara nyttigt Betfor Inte bara nyttigt Betfor. Från hobbyridning Betfor har varit en viktig komponent i svenska hästars foderstat i mer än 50 år. Skälet till detta är ganska självklart, efter- Betfor påverkar en rad

Läs mer

Märke 2. Käftgrop. Kindkjedjegrop

Märke 2. Käftgrop. Kindkjedjegrop Märke 2 Huvudeds delar Mungipa Nosrygg Näsborre Mun Underläpp Haka Käftgrop Kindkjedjegrop Ganasch Skoning Skorna spikas fast i hoven med spikar som kallas sömmar. Man kan se huvuden på dem här. (6 st)

Läs mer

HIPPOS. Framgång föder framgång

HIPPOS. Framgång föder framgång HIPPOS Fraån föder fraån AB Johan Hansson har sedan 1981 producerat hästfoder med stor fraån och har nu ett av marknadens mest omtyckta hästfoder. EDEL HIPPOS erbjuder ett komplett hökvalitativt foderoch

Läs mer

TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Hoppning: Visa: Teori:

TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Hoppning: Visa: Teori: TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Lätt B:1 Hoppning: Banhoppning, minst 8 hinder. Hinderhöjd LC = 60-100 cm beroende på häststorlek. Visa: Sadling och betsling, tillpassning av ridmundering, dekorativ hästvård,

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2015 Vad finns det för orsaker till stereotypier som inte är foderrelaterade?

Läs mer

Optimal trivsel vid optimal utfodring

Optimal trivsel vid optimal utfodring Vers.0213 rodukter Stärkelse % Socker % Energi MJ/kg Barley Rings 43,5 2,5 13,5 1,02 Build Up Conditioning Cubes 19,0 5,5 12,5 0,95 Build Up Conditioning Mix 23,5 8,0 12,5 0,95 Mix - 7,0 8,4 0,63 Competition

Läs mer

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Halm vs. Spån Om hästen själv får välja Caroline Lagerhjelm

Läs mer

Kolik. Distriktsveterinärerna tipsar

Kolik. Distriktsveterinärerna tipsar Kolik Distriktsveterinärerna tipsar 2 Vad är kolik? Kolik betyder ont i magen. Hästen kan få ont i magen av många olika anledningar, allt från helt ofarligt till livshotande. Nonchalera aldrig tecken på

Läs mer

UTFODRING I FINMASKIGA HÖNÄT - Hästens ättid och skötarens arbetsmiljö

UTFODRING I FINMASKIGA HÖNÄT - Hästens ättid och skötarens arbetsmiljö Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Nr K27 Examensarbete på kandidatnivå 2013 UTFODRING I FINMASKIGA HÖNÄT - Hästens ättid och skötarens

Läs mer

Hästägares kunskapsnivå och attityder angående hästutfodring

Hästägares kunskapsnivå och attityder angående hästutfodring Hästägares kunskapsnivå och attityder angående hästutfodring Horse owners knowledge and attitudes regarding horse feeding Andrea Gröndahl Etologi och djurskyddsprogrammet Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Seminariekurs i hästens biologi, 5 p 2012. Att utfodra hästen fett i form av vegetabilisk olja. Sofhie Hagen. Strömsholm

Seminariekurs i hästens biologi, 5 p 2012. Att utfodra hästen fett i form av vegetabilisk olja. Sofhie Hagen. Strömsholm Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 p 2012 Att utfodra hästen fett i form av vegetabilisk olja Sofhie

Läs mer

2014-10-16 Författare Jan Erik Svensson. Tränares samt jockey/kusk uppfattning om sättet att värma upp trav kontra galopphäst.

2014-10-16 Författare Jan Erik Svensson. Tränares samt jockey/kusk uppfattning om sättet att värma upp trav kontra galopphäst. 2014-10-16 Författare Jan Erik Svensson Uppvärmning galopphäst kontra travhäst. Tränares samt jockey/kusk uppfattning om sättet att värma upp trav kontra galopphäst. I detta arbete vill jag försöka få

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Uppkomst till Stereotypiskt beteende av Krubbitning Emie-Lie

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Hur påverkas föls beteende och hull av avvänjning? Susanna

Läs mer

Breaking & Training young horses

Breaking & Training young horses Breaking & Training young horses Muggeridge, Stiwing, Hoas och Coldreys om konsten att rida in hästar. Russel Muggeridge, Strömsholm, Madeleine Stiwing, Jutagården och Lorentz Hoas, Stall Anderse arbetar

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Överutfodring med protein. L.

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Överutfodring med protein. L. Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Överutfodring med protein L.Ploug Elkjær Strömsholm HANDLEDARE:

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2015 Skleros, ökad bentäthet, i carpalbenen hos häst Lydia Östlund

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2013/2014 Grupphållning eller enskild uppstallning - Samband med

Läs mer

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Sambandet mellan utfodring och stereotypien krubbitning Jessica

Läs mer

EDEL Nöt Framgång föder framgång

EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.

Läs mer

RS Mustang. Rainer Ström Vd

RS Mustang. Rainer Ström Vd RS Mustang RS Produkter/RS Mustang Lång erfarenhet RS Produkter har funnits i snart 30 år och varit aktiva i utvecklingen av stallströprodukter i Sverige. Idag har vi strötillverkning i tre anläggningar

Läs mer

Vikt Hur mkt väger min häst? Det finns tabeller för olika raser men det bästa är naturligtvis att kontrollera vikten på sin egen häst.

Vikt Hur mkt väger min häst? Det finns tabeller för olika raser men det bästa är naturligtvis att kontrollera vikten på sin egen häst. FODERSTATSBERÄKNING HÄSTEN Det är några saker vi måste ta reda på innan vi kan beräkna en foderstat. Börja med att analysera grov- och kraftfodret. Glöm ej att beräkna kvoterna då du anser att foderstaten

Läs mer

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines Fördjupningsarbete Steg 3 HT 2010 Kissing Spines Av: Jessica Ohlson Inledning Jag har valt att skriva mitt fördjupningsarbete om kissing spines. Min huvudsakliga fråga är om den hästskötsel som normalt

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2015 Ekvint metabolt syndrom Sabina Erikstedt Strömsholm HANDLEDARE:

Läs mer

Hästar och foderstater

Hästar och foderstater Hästar och foderstater Hästar är räsätare och har en mae som är anpassad till räs. Stora mänder av andra foder som spannmål är farlit för hästar eftersom de inte kan bryta ner spannmål i större mänder.

Läs mer

Fång. Distriktsveterinärerna tipsar

Fång. Distriktsveterinärerna tipsar Fång Distriktsveterinärerna tipsar 2 Vad är fång? Fång är en inflammation i lammellagret i hästens hovar. Lamellagret är fästet mellan hovkapseln och hovbenet. Inflammationen gör så att hästen får mycket

Läs mer

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen.

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Upprätthåller din hunds rörlighet för att få ut det mesta av livet. En guide från din veterinär och Nestlé Purina. Ledmobilitet GAD (dog UPPRÄTTHÅLLER HÄLSAN

Läs mer

INTERVALLTRÄNING SOM TRÄNINGSMETOD

INTERVALLTRÄNING SOM TRÄNINGSMETOD INTERVALLTRÄNING SOM TRÄNINGSMETOD FÖRDJUPNINGSARBETE TILL STEG-3 KURSEN JANUARI 2005 AV JOHANNA ERICSSON Innehållsförteckning sidnr. Inledning... 1 Material och metoder.. 1 Vad är intervallträning?. 1

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Goda skäl att öka andelen grovfoder Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

PÅVERKAR DRICKSVATTENTEMPERATUREN I VINTERKLIMAT VATTENINTAGET HOS HÄSTAR I REGELBUNDET ARBETE?

PÅVERKAR DRICKSVATTENTEMPERATUREN I VINTERKLIMAT VATTENINTAGET HOS HÄSTAR I REGELBUNDET ARBETE? Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Hippologiskt Examensarbete nr 385 2010 PÅVERKAR DRICKSVATTENTEMPERATUREN I VINTERKLIMAT VATTENINTAGET

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

En enkätstudie om foderkunskap på ridskolor

En enkätstudie om foderkunskap på ridskolor Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science En enkätstudie om foderkunskap

Läs mer

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden

Läs mer

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson Kjell Martinsson Kjell Martinsson, SLU NJV Grovfodercentrum Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder Del 2 Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder, 11 mars 2009 i Jakobstad Sammandrag

Läs mer

Vasselpulver Fettrikt vasselpulver Dextros Monohydrat. Magnesium 0,2 % Salt 1,5 % Natrium 0,46 % Vitamin A IE/kg

Vasselpulver Fettrikt vasselpulver Dextros Monohydrat. Magnesium 0,2 % Salt 1,5 % Natrium 0,46 % Vitamin A IE/kg Equilac - Mjölkersättning till föl Mjölkersättning till moderslösa föl eller som komplement, om stoet inte producerar tillräckligt med mjölk. Equilac innehåller ett lättsmält och högkvalitativt torkat

Läs mer

Stress hos hästar i träning

Stress hos hästar i träning Stress hos hästar i träning Stress är något som ofta hör till vardagen hos en galoppör. De tränas tidigt att bli explosiva, reagera snabbt och springa fort. De vi använder oss av är deras naturliga flyktinstinkter.

Läs mer

Foderkatalog. Tillskott som hjälper din häst att må bra KRAFFT. Nyheter! Vinter/vår 2016 020-30 40 40. direkt@krafft.nu

Foderkatalog. Tillskott som hjälper din häst att må bra KRAFFT. Nyheter! Vinter/vår 2016 020-30 40 40. direkt@krafft.nu Foderkatalog Vinter/vår 016 Nyheter! Tillskott som hjälper din häst att må bra KRAFFT Direkt 00-30 0 0 direkt@krafft.nu KRAFFT A PRODUCT OF SWEDEN Vårt produktlöfte Välmående hästar Det spelar ingen roll

Läs mer

Orsaker till kolik hos häst

Orsaker till kolik hos häst Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Orsaker till kolik hos

Läs mer

Att träna arabiska fullblod jämfört med engelska fullblod.

Att träna arabiska fullblod jämfört med engelska fullblod. Madeleine Fridlund Steg 3 Amatörtränarutbildning Svensk Galopp Hösten 2010.......... Att träna arabiska fullblod jämfört med engelska fullblod. En intervjustudie med 6 tränare som har erfarenhet av att

Läs mer

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2015 Positiva effekter av att hålla hästar i grupp Lina Sundin

Läs mer

Slutrapport från projektet 0447016 Utfodring för hälsa och prestation

Slutrapport från projektet 0447016 Utfodring för hälsa och prestation Slutrapport från projektet 0447016 Utfodring för hälsa och prestation Bakgrund Trav-, galopp-, fälttävlan och distansritthästar, men också högdräktiga, digivande och växande hästar har ett högt närings-

Läs mer

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa

Läs mer

Hårt arbete, kärlek och Dynavena. Chaigon: ägare Maria Borg

Hårt arbete, kärlek och Dynavena. Chaigon: ägare Maria Borg Hårt arbete, kärlek och Dynavena. Chaigon: ägare Maria Borg Varför fodra med Dynavena? Och vad innehåller Dynavena Mycket hög smältbarhet. Eftersom fodret inne h ål ler ångkokt spann mål med mycket natur

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Dikor Götala.  Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström Dikor Götala Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm Annika Arnesson och Frida Dahlström www.slu.se/husdjurmiljohalsa Mixat foder eller separat utfodring? Foto: Annika Arnesson Syftet

Läs mer

Foderkatalog. Tillskott som hjälper din häst att må bra KRAFFT. Nyheter! Vinter/vår 2016 020-30 40 40. direkt@krafft.nu

Foderkatalog. Tillskott som hjälper din häst att må bra KRAFFT. Nyheter! Vinter/vår 2016 020-30 40 40. direkt@krafft.nu Foderkatalog Vinter/vår 016 Nyheter! Tillskott som hjälper din häst att må bra KRAFFT Direkt 00-30 0 0 direkt@krafft.nu KRAFFT A PRODUCT OF SWEDEN Vårt produktlöfte Välmående hästar Det spelar ingen roll

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap. Pelleterat grovfoder. Marie Ryman

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap. Pelleterat grovfoder. Marie Ryman Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 p 2012 Pelleterat grovfoder Marie Ryman Strömsholm HANDLEDARE: Karin

Läs mer

Skapa bättre prestationer

Skapa bättre prestationer Skapa bättre prestationer Undvik fodring med krubbfoder mindre än 5 timmar före start. Ska du rida först på dagen, så hoppa över morgonfodring. 1-2 kg hö innan 2 timmar före start hjälper till att hålla

Läs mer

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning! Till rådgivningstjänsterna Fråga Kon och Hälsopaket Mjölk har ett antal trappor för åtgärder tagits fram, baserade på de djurbedömningar som utförs inom tjänsterna. Trapporna bygger på att de mest grundläggande

Läs mer

Ge din häst mer livsglädje

Ge din häst mer livsglädje Ge din häst mer livsglädje Det bästa från naturen Hästar med en hälsosam och ett starkt immunförsvar har sällan hälsosamma problem. Hästar i naturen äter ofta upp mot 60 olika växter varje dag och rör

Läs mer

Effekten av en aktivitetsboll på krubbitning hos häst

Effekten av en aktivitetsboll på krubbitning hos häst Effekten av en aktivitetsboll på krubbitning hos häst The effect of a foraging device on crib-biting in horses Sara Asteborg Sveriges Lantbruksuniversitet Skara 2006 Studentarbete 91 Institutionen för

Läs mer

4) Ett träckprov kan vara en god markör för intag och överutfodring av fosfor både hos unga och äldre hästar (bättre än ett urinprov).

4) Ett träckprov kan vara en god markör för intag och överutfodring av fosfor både hos unga och äldre hästar (bättre än ett urinprov). 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 Träckanalys - en bra markör för överutfodring med fosfor? Professor

Läs mer

Slutrapport Hästars fosforbehov Projektets syfte, hypoteser och slutsatser

Slutrapport Hästars fosforbehov Projektets syfte, hypoteser och slutsatser 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 Slutrapport Hästars fosforbehov Professor Anna Jansson och Professor

Läs mer

Generella utfodringsrekommendationer

Generella utfodringsrekommendationer Generella utfodringsrekommendationer Generella utfodringsrekommendationer St Hippolyt Foderstatsberäkning och rekommendationer Fem övergripande frågor! 1. Häst information Ras, prestation, hull, vikt,

Läs mer

Nya tider nya strategier

Nya tider nya strategier malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara

Läs mer

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat

Läs mer

på Gotland Några goda råd

på Gotland Några goda råd på Gotland Några goda råd enna broschyr är framtagen i samarbete mellan Svenska djurhälsovården, Gotlands fåravelsförening, miljö och hälsoskyddskontoret, Gotlands lammklippare och Swedish Meats. Syftet

Läs mer

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer

Läs mer

Förstå din katts. MAGhälsa

Förstå din katts. MAGhälsa Förstå din katts MAGhälsa Precis som människor kan katter lida av störningar i mage och tarm som leder till kräkningar och diarré. Dessa störningar är ofta kortvariga och läker ut av sig själv men kan

Läs mer

Innehållsdeklaration. Hästens Skafferi. En produktguide från Svenska Foder

Innehållsdeklaration. Hästens Skafferi. En produktguide från Svenska Foder Innehållsdeklaration Hästens Skafferi En produktguide från Svenska Foder Råvaror Näringsinnehåll, per kg Foderjäst* Linfrökaka Svarthavre Havre Korn Vetekli Lusernpellets Sojamjöl Foderkalk Energi, enl

Läs mer

OM DET BLIR FEL. Fryspunkt. Januari 2003 1

OM DET BLIR FEL. Fryspunkt. Januari 2003 1 OM DET BLIR FEL Fryspunkt Januari 2003 1 2 Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av detta häfte får reproduceras i någon form eller på något sätt utan tillåtelse från utgivaren. Illustrationer där inget

Läs mer

Omvårdnad av häst i boxvila - Ett examensarbete baserat på en enkät gjord bland hästägare i Sverige

Omvårdnad av häst i boxvila - Ett examensarbete baserat på en enkät gjord bland hästägare i Sverige Omvårdnad av häst i boxvila - Ett examensarbete baserat på en enkät gjord bland hästägare i Sverige Nursing care of horses in stall confinement A thesis based on a survey conducted among Swedish horseowners

Läs mer

Vallfoder som enda foder till får

Vallfoder som enda foder till får Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,

Läs mer

SLUTRAPPORT 06-03-2010 Kan brist på natrium och magnesium hos häst orsaka kardiovaskulära förändringar: finns det några enkla markörer?

SLUTRAPPORT 06-03-2010 Kan brist på natrium och magnesium hos häst orsaka kardiovaskulära förändringar: finns det några enkla markörer? SLUTRAPPORT 06-03-2010 Kan brist på natrium och magnesium hos häst orsaka kardiovaskulära förändringar: finns det några enkla markörer? Docent Anna Jansson* och professor Clarence Kvart**, *Inst för husdjurens

Läs mer

HUR PÅVERKAS HÄSTENS VATTENINTAG OCH VIKT VID OLIKA FODERDIETER?

HUR PÅVERKAS HÄSTENS VATTENINTAG OCH VIKT VID OLIKA FODERDIETER? Hippologenheten Fördjupningsarbete nr 347 2008 HUR PÅVERKAS HÄSTENS VATTENINTAG OCH VIKT VID OLIKA FODERDIETER? Cajsa Löfqvist Wången HANDLEDARE: Malin Connysson, Wången Fördjupningsarbete omfattande 5

Läs mer

Uppgifterna är baserade på vad hyresvärden själv lämnat och Flyinge AB ansvarar inte för riktigheten i uppgifterna.

Uppgifterna är baserade på vad hyresvärden själv lämnat och Flyinge AB ansvarar inte för riktigheten i uppgifterna. Fler hyresvärdar som erbjuder stallplatser finns i dokumentet med bostäder: Uppgifterna är baserade på vad hyresvärden själv lämnat och Flyinge AB ansvarar inte för riktigheten i uppgifterna. Namn Ulrika

Läs mer

En jämförelse av hästens tidsbudget och dygnsrytm frilevande och i stall

En jämförelse av hästens tidsbudget och dygnsrytm frilevande och i stall En jämförelse av hästens tidsbudget och dygnsrytm frilevande och i stall Av Louise Olsson Foto: Rebecca Nilsson Engelsk titel: A comparison of the horse time budget and diurnal rhythm feral and stabled

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Tryptofan en aminosyras funktion.

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Tryptofan en aminosyras funktion. Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Tryptofan en aminosyras funktion Ida Rising Strömsholm HANDLEDARE:

Läs mer

Förstå din hunds. Ledhälsa

Förstå din hunds. Ledhälsa Förstå din hunds Ledhälsa Varför är god ledrörlighet så viktigt? Ledsjukdom är ett av de vanligaste tillstånd som påverkar hundar. Man uppskattar att så många som en av fem hundar över ett års ålder drabbas

Läs mer

Vägen till lönsam lammproduktion

Vägen till lönsam lammproduktion Vägen till lönsam lammproduktion Trygghet och kvalitet Svenska Foder omsätter ca. 1 800 miljoner kronor och är den största privata leverantören av foder och växtodlingsprodukter till svenskt lantbruk.

Läs mer

Upplagring, överskott, dysfunktion, sjuk. Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Uttömning, brist, dysfunktion, sjuk

Upplagring, överskott, dysfunktion, sjuk. Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Uttömning, brist, dysfunktion, sjuk Ingen kedja är starkare än den svagaste länken Ingen kedja är starkare än den svagaste länken Håll koll på mineralerna Anett Seeman & Maria Torsein Gård och Djurhälsan Laktation Kalvning Dräktighet Mjölkperiod

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2014 Näringsmässiga faktorer som påverkar hovens kvalitet Matilda

Läs mer

HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box

HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box Hippologenheten Fördjupningsarbete nr 326 2007 HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box Jenny Dillner & Charlotte Jibréus Strömsholm HANDLEDARE: Linda Kjellberg, Strömsholm Bitr.Margareta

Läs mer