Innspill fra Institutt for sosiologi og statsvitenskap vedrørende konsepter for faglig organisering.

Transkript

1 1 av 5 Fakultet for samfunnsvitenskap og teknologiledelse Institutt for sosiologi og statsvitenskap bes Notat Til: Gruppe for faglig organisering Kopi til: Fra: Institutt for sosiologi og statsvitenskap. Signatur: Innspill fra Institutt for sosiologi og statsvitenskap vedrørende konsepter for faglig organisering. Vårt Innspill er tredelt. Den første delen utgjøres av et notat fra Peter Sohlberg der kriteriene for vurdering av konseptene problematiseres. Det andre er et notat med prinsipielle betraktninger rundt valg av prinsipp for organisering på nivå 2. Dette avsluttes med en konkret vurdering av de fire konseptene. Kommentarer till faglig organisering av det nye NTNU Det är viktigt att beslutet om fakultetsstruktur baseras på tillämpning av de relevanta kriterier som presenteras och inte gör på adhoc-mässiga grunder. I beslut som gäller en så central och viktig problematik som att skapa strategier för en ny universitetsstruktur är det rimligt att tillämpa det regelverk som gäller internt för akademiska argumentationer, dvs. att de i någon mening skall vara forskningsbaserade, dvs. ha en empirisk evidens och vara logiskt koherenta. I samband med diskussionen kring organisatoriska modeller sägs inledningsvis: Det finnes knapt (empirisk belegg for å hevde at den ende eller andre organisasjonsmodellen gir større sannsynlighet for høy akademisk kvalitet og attraktivitet sid 5). En rimlig förutsättning i ett akademiskt sammanhang är att ett sådant påstående föregås av en inventering av relevant forskningslitteratur på området. Vi saknar emellertid referenser som grund för påståendet. Samtidigt har detta yttrande allvarliga implikationer. Betyder det att, vad vi ser som det mest centrala kriteriet (hög faglig kvalitet) inte kan sättas i sammanhang med de olika organisationsmodellerna? Det torde ändå vara givet att vad som sägs om målet att verksamheten skall vara internationellt fremragande forskning och undervisning måste vara ett överordnat mål och andra målsättningar underordnade detta. Att se en höggradig internationell kvalitet som annat än överordnad ambition måste ses som en bristande ambitionsnivå och något som vore till skada för NTNU. Det kan också Postadresse Org.nr Besøksadresse Telefon 7491 Trondheim E-post: Bygg 9, nivå iss@svt.ntnu.no NTNU Dragvoll Telefaks Trondheim Tlf: + 47 All korrespondanse som inngår i saksbehandling skal adresseres til saksbehandlende enhet ved NTNU og ikke direkte til enkeltpersoner. Ved henvendelse vennligst oppgi referanse.

2 2 av 5 konstateras att högkvalitativ undervisning i universitetssfären alltid måste vara forskningsbaserad och i kontakt med forskningens utveckling på det aktuella området. Det är självfallet en god ordning att specificera kriterier för att välja konsept och att på så sätt skapa en tydlighet och transparens i beslutsprocessen. För att detta ska fungera på ett tillfredsställande sätt ur faglig synpunkt, krävs emellertid att kriterierna är rimligt konsistenta och kan operationaliseras på ett någorlunda distinkt sätt. Det är självfallet nödvändigt att rangera de olika kriterierna. Kommentar till kriterierna Följande kommentarer baseras på att det överordnade målet med organisationen är fremragende forskning och undervisning. Egenart og genkjennbarhet: Detta är, som det är formulerat i dokumentet, ett otillfredsställande kriterium. Det är oklart vad slags egenart det kunde vara frågan om och till vilken målgrupp den vänder sig och får därigenom en lite allmän managementkaraktär. Ser vi till egenart inom universitetsvärlden i termer av branding torde den eftersträvansvärda egenarten vara högklassig forskning och undervisning vid de olika institutionerna. I dagens specialiserade forskningsvärld förhåller sig forskare och avancerade studenter knappast till universitet i deras helhet utan till specifika forskningsmiljöer av relevans. I den mån universitetet som helhet är av intresse för dessa grupper, handlar det snarast om generella arbetsvillkor. Vad gäller gjenkjennbarhet kan denna i en viss aspekt vara av viss betydelse för organisation av institutionerna och därigenom, åtminstone implicit, fakulteterna. Vid den interna diskussionen vid ISS har framkommit ett viktigt argument som är kopplat just till gjenkjennbarhet. Forskare med internationell bakgrund vid instituttet har påpekat att övergripande och breda paraplybeteckningar på institutt och sektioner i ett internationellt perspektiv ger associationer till hopplockad verksamhet av lägre kvalitet. Förhållandet att små institutt och sektioner eventuellt kan vara administrativt svårhanterade, utesluter inte att de kan vara forskningsmässigt framstående och högklassiga. Att subsummera dessa verksamheter under generella paraplybeteckningar utan internationell referens är att försvaga NTNU:s varumärke i ett internationellt perspektiv. Faglig identitet: Detta måste ses som ett helt centralt kriterium för att avgöra organisationsstruktur. Det är den fagliga verksamheten i enskilda forskningsgrupper och hos individuella forskare som är den dynamiska basen för universitetens verksamhet. Detta är inte något som kan konstrueras utifrån, utan måste utgå från den inre utvecklingen i forskningsgrupper och hos enskilda forskare. Ett nytt internationellt slagkraftigt forskningsämne kan aldrig konstrueras externt, utan måste uppstå som en utveckling från pågående forskningsaktivitet. Att administrativt skapa nya former av forskningsenheter, som inte utgår från forskningens inre dynamik, har aldrig visat sig vara ett framgångsrikt recept. Administrativt kan emellertid skapas strukturer som möjliggör bibehållande och utveckling av existerande fagliga identiteter. De flesta framgångsrika forskningsprojekt har redan betydande internationella nätverk och har i ett internationellt perspektiv överhuvudtaget inte något problem med den egna fagliga identiteten. Faglig synergi, tverfaglighet og mobilitet: I enlighet med vad som sagts om «Faglig Identitet» ovan är detta kvaliteter som huvudsakligen inte kan skapas externt genom organisatoriska åtgärder. Tverfagligt samarbete måste utgå från de enskilda fagens behov och utvecklingsdynamik och kan inte åstadkommas genom administrativa åtgärder, annat än att dessa åtgärder kan skapa flexibilitet och möjliggöra för eventuellt nya konstellationer. Även vad gäller mobilitet, i den mån den är önskvärd, gäller det att åstadkomma flexibla lösningar utgående från institutionernas behov. Att

3 3 av 5 skapa en sådan flexibilitet är emellertid något som inte har någon bäring för olika fakultetskonstruktioner. En sådan strategi, baserad på att själva fakultetskonstruktionen skulle skapa nya ämnes- och samarbetskonstellationer, innebär en olycklig toppstyrning och att störa den naturliga dynamik som finns inom de enskilda fagen och forskningsgrupperna. Fleksibilitet: Se punkten ovan om faglig synergi, tverfaglighet og mobilitet. Flexibilitet är inte ett kriterium som kan vara utslagsgivande för ett val mellan olika fakultetsmodeller, utan måste vara en nödvändig egenskap hos varje modell. Flexibiliteten måste baseras på möjligheten för enskilda forskare och forskningsgrupper att utvecklas på basis av fagens egen dynamik. Kostnader: När det gäller en så stor förändring som det här är frågan om och som måste anses gälla över lång tid är det svårt att se kostnad som ett väsentligt kriterium för att välja mellan olika fakultetsmodeller. Langsiktig, grunnleggende forskning. Detta är också ett helt centralt kriterium för att välja mellan fakultetsmodeller. All verksamhet vid ett universitet är självfallet beroende av att det existerar möjligheter för god och långsiktig forskning. Utan en sådan forskningsverksamhet av god internationell kvalitet riskerar verksamheten att få en mer provinsiell karaktär utan den oförutsägbara dynamik som kännetecknar en god universitetskultur. Detta står inte på något sätt i motsättning till undervisning av god kvalitet. God undervisning förutsätter genomtänkta undervisningsmetoder; engagerade och uppdaterade lärare; samt framför allt att den baseras på kontakt med en levande forskningskultur. Utvecklingen av vilka som helst avancerade undervisningsmetoder som inte är förankrade i en substantiell och avancerad forskningskultur gör att verksamheten på sikt stagnerar och alltmer får en gymnasial karaktär. Ledelse og medvirkning: Detta är ett kriterium som knappast kan användas för att särskilja mellan olika fakultetsmodeller. De forskningsmässiga implikationerna av olika organisationsformer måste anses överordnade. God ledelse och medvirkning måste ses som något som skall uppnås oberoende av modell. Samfunnsrelevans: Detta är en synnerligen komplex aspekt, vilken förtjänar en oberoende och explicit diskussion, men som i denna form knappast kan fungera som ett utslagsgivande kriterium för att välja mellan olika fakultetsmodeller. Strategisk evne: Det är svårt att se att detta kriterium kan diskriminera mellan de olika fakultetsmodellerna som de nu är formulerade. Frågan är också i vad mån det är tänkt att fakulteterna som en organisatorisk enhet skall initiera olika typer av forskningsinriktningar. Ett sådant synsätt med vad det innebär av toppstyrning och bristande tillvaratagande av initiativ på institutionsnivå kan lätt bli problematiskt. Avslutande kommentar: Det är ett självfallet ett viktigt steg att fastställa en ny fakultetsstruktur och det kan konstateras att det skall ske en extern evaluering av hela fusionsprocessen, vilket är en god ordning. Ur kvalitetssäkringssynpunkt vore det emellertid angeläget med mellanstationer i denna process. En sådan lämplig mellanstation vore att organisera en hearing rörande de olika fakultetsmodellerna med externa experter på organisationsprocesser och universitetsstruktur. På så sätt skulle vi redan nu få ett omvärldsperspektiv på NTNU och dess framtida fakultetsorganisation. En sådan hearing av externa experter på området skulle skapa en transparent process och ge oss ett mer allsidigt beslutsunderlag på en evidensbaserad grund. En sådan peer review är också i enlighet med den akademiska logik som i övrigt kännetecknar vår verksamhet. En hearing med externa experter skulle inte behöva vara särskilt kostbar och skulle lätt kunna organiseras. Med den

4 4 av 5 organisationsforskningskompetens och de forskningsnätverk som finns vid NTNU skulle det tämligen lätt gå att få fram lämpliga experter. Prinsipper for organisering på nivå 2. I en universitetsorganisasjon med tre nivåer, kan en i hovedsak legge to hovedprinsipper til grunn for organiseringen på nivå 2: Organisering ut fra betraktninger om størrelse og kontrollspenn: Nivå 2 skal avlaste nivå 1 med hensyn til driftsoppgaver, personalforvaltning og detaljbudsjettering. Avgjørende for utforming av nivå 2 må da være en avveiing mellom stordriftsfordeler og koordineringsutfordringer. For å unngå for stort spenn i myndighet, ansvar og ressurser, taler dette for et begrenset antall fakulteter med ikke alt for stor forskjell i størrelse. For NTNU vil dette gi store og faglig heterogene fakulteter, der strategisk ansvar de facto vil ligge på instituttnivået. Med fakulteter som primært ivaretar administrative funksjoner, kan en ikke gå ut fra at fakultetene i seg selv vil ha noen vesentlig rolle for å få til faglige synergier eller nyskaping. I organisasjonsfaglig terminologi vil dette være en form for divisjonalisert struktur, der hvert fakultet nærmest er et universitet i seg selv. Organisering ut fra strategiske og markedsmessige hensyn: Nivå 2 skal i tillegg til de administrative oppgavene også være strategiske aktører, både internt og eksternt. Intern strategi vil da være rettet mot å få til koordinering og faglige synergier mellom fagmiljøer som kan samarbeide om undervisning og forskning. En ekstern fakultetsstrategi kan da rettes dels mot (1) å imøtekomme undervisningsbehov innenfor de aktuelle fagområdene, (2) mot eksterne finansieringskilder for forskning og (3) mot mulige samarbeidspartnere i næringsliv, forvaltning og akademia. For å ivareta slike strategiske hensyn, må fakultetene være sammensatt av fag som enten opererer i forhold til samme type markeder for forskning og undervisning, eller der en ser tydelige potensialer for faglig samarbeid eller synergier. Organisasjonsfaglig kan en slik løsning karakteriseres som en kombinasjon av funksjons- og markedsbasert organisering. Dersom en velger en slik løsning for NTNU, vil en logisk ende opp med fakulteter som vil variere en god del i størrelse, noe som antakelig vil innebære et større sentralt ansvar for en del funksjoner. Vurderinger av konseptene ut fra ISS perspektiv Vårt utgangspunkt er at det er viktig for NTNU å ha et sterkt og samlet samfunnsvitenskapelig fagmiljø. Vår vurdering et at kriteriene i liten grad peker på noen bestemt løsning. Vurderingen vil blant annet avhenge av det nivå vi tar utgangspunkt i og vekting av kriteriene. I en SWOT-analyse ved fakultetet, kom disse kriteriene best ut: Egenart og identitet. Fakultetene bør ha et klart faglig fellesskap som gir dem en tydelig egenart. Strategisk evne og økonomisk bærekraft. Fakultetene må ha evne til å gjøre strategiske tilpasninger innenfor alle aktiviteter. Dette innebærer blant annet at det må ha en viss størrelse for å kunne gi tilfredsstillende støtte til f.eks. til EU-søknader. Langsiktig grunnleggende forskning på høyt internasjonalt nivå. Ledelse og medvirkning

5 5 av 5 Dette er alle viktige kriterier som vi ønsker skal tillegges vekt i utformingen av de endelige forslagene til ny fakultetsstruktur. Til slutt vil vi gi en vurdering av de fire konseptene sett fra ISS side. K1 gir bare 4 fakulteter og vil være lite ønskelig sett fra vårt synspunkt. Dette gir fakulteter med stor faglig bredde og svært mange institutter, som i praksis vil kreve store, sammenslåtte institutter eller et nivå mellom fakultetene og instituttene. Siden vår identitet både innad og utad i hovedsak er knyttet til instituttet og ikke til fakultetsnivået, vil det være viktig for oss å beholde ISS slik det er i dag uten å inngå i en større, kunstig instituttkonstruksjon. Vi står i fare for ikke å bli oppfattet seriøst både nasjonalt og spesielt internasjonalt hvis vi skulle inngå denne type institutt. Et bedre alternativ hvis det ønskes få enheter på toppen, vil være Uppsala-modellen der en starter med vitenskapsområder med flere fakulteter under disse. K2 gir stort SVT fakultet der store deler av HIST vil inngå. Liksom K1 vil dette gi et SVT-fakultet med stor bredde og mange institutt. Slik vi argumenterte under K1, vil det primære for oss være å sikre instituttets integritet og dermed løse koordineringsproblemene på andre måter enn å slå sammen til store institutter. Problemet kan løses enten ved å innebære et nytt nivå mellom fakultet og institutt, ved Uppsala-modellen, eller ved en mellomløsning mellom konsept 2 og 3, der f.eks. lærerutdanningen skilles ut som et eget fakultet. Et mulig problem i både K1 og K2 er det lett kan føre til økt byråkratisering gjennom etablering av administrasjoner på flere nivåer enn i dag. Dersom en velger en løsning som skissert i K3, vil vi se oss best tjent med å være i samme fakultet som økonomifagene, f.eks. i et fakultet for Økonomi, organisasjon og ledelse. Begrunnelsen er at vi her ser størst potensial for samarbeid og synergier, særlig i undervisning, med tema som ledelse, organisasjon, arbeidsliv, offentlig administrasjon, internasjonal politikk, forskningsmetode mm. K4 vil ikke gi tilfredsstillende integrasjon fra høgskolemiljøene og bør derfor være uaktuell. Siden situasjonen er uoversiktlig, med mange mulig utfall når det gjelder strukturen på nivå 2, mener vi det er viktig at institutter som faglig sett kan tilhøre flere fakulteter får stor grad av medbestemmelse når det gjelder fakultetstilhørighet. Det er her viktig at disse instituttene sine vurderinger og ønsker blir vektlagt i stor grad når det gjelder innplassering i fremtidig fakultetsstruktur. Med hilsen Kristen Ringdal Instituttleder Institutt for sosiologi og statsvitenskap Britt Elin Stene kontorsjef