Mål , avdelning 33 Christer Lidgard m.fl../. Danderyds kommun angående laglighetsprövning enligt kommunallagen

Transkript

1 Förvaltningsrätten i Stockholm Stockholm Stockholm FÖRSLAG TILL YTTRANDE Mål , avdelning 33 Christer Lidgard m.fl../. Danderyds kommun angående laglighetsprövning enligt kommunallagen Med anledning av att Christer Lidgard, Carolin Robson och Siv Sahlström har överklagat Kommunfullmäktige i Danderyds beslut av den 28 juni 2016, 76 får Danderyds kommun (Kommunen) lämna följande yttrande. 1. INSTÄLLNING TILL ÖVERKLAGANDENA Kommunen bestrider överklagandena och hemställer att dessa avslås. 2. UTVECKLING AV TALAN 2.1 Rättsliga utgångspunkter Vid laglighetsprövning enligt kommunallagen (nedan KL ) skall domstolen endast bedöma det överklagade beslutets laglighet och inte dess sakliga innehåll eller lämplighet. Enligt 10 kap. 8 KL skall följaktligen ett kommunalt beslut upphävas endast om: 1. det inte har tillkommit i laga ordning; 2. beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen; 3. det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter; eller 4. beslutet strider mot lag eller annan författning. Andermyr Advokat AB, Box 70396, Stockholm Tel , Mobil E-post. siv.ann@andermyr.se

2 2.2 Bakgrund Good to Great Tennis Properties AB (nedan Good to Great) har ansökt om att dels få förvärva del av fastigheten Djursholm 2:421, (tidigare del av Djursholm 2:369) nu fastighetsbildad till Djursholm 2:447, för att uppföra en tennisanläggning samt dels nyttja mark i anslutning till fastigheten för utomhustennisbanor. Kommunfullmäktige godkände , 47, köpeavtal med Good to Great och kommunstyrelsen godkände ett nyttjanderättsavtal avseende mark i anslutning till fastigheten. Kommunfullmäktiges beslut överklagades till Förvaltningsrätten, som i dom meddelad , mål nr , upphävde beslutet med anledning av att köpeskillingen i för stor utsträckning avvek från framtagen oberoende värdering. Kommunledningskontoret upprättade därefter ett nytt förslag till köpeavtal för samma område i syfte att rätta det av Förvaltningsdomstolen upphävda beslutet och enligt detta köpeavtal säljs fastigheten för en köpeskilling som helt överensstämmer med den oberoende värderingen, dvs för 500 kr/kvm. Eftersom fastigheten Djursholm 2:447 är kvm bestämdes köpeskillingen till kronor. Den ursprungliga värderingen upprättades i november 2014 och värderingen uppdaterades därför per maj Den uppdaterade värderingen fastställde det tidigare bedömda marknadsvärdet. Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 13 juni 2016 beslutades om minoritetsåterremiss i 62. För den begärda återremissen åberopades att fastigheten borde värderas av annat värderingsinstitut, att ärendet ska remitteras till berörda nämnder i kommunen samt att kultur- och fritidsnämnden ska ges i uppdrag att kartlägga markens behov för annan idrott. Med hänsyn till Förvaltningsrättens dom i mål bedömdes ärendet vara tillräckligt berett och kommunfullmäktige beslutade den 28 juni 2016, 76, att godkänna det nya förlaget till köpeavtal. Beslutet innebär att rättelse vidtagits utan oskäligt dröjsmål vilket förutsätts i 10 kap 15 KL. 2.3 Klagandenas grunder för överklagande Sammanfattningsvis anför klagandena följande till stöd för sin talan. 2

3 Ingen miljökonsekvensbeskrivning har redovisats inför beslutet. Kommunen har inte sålt fastigheten efter anbudsförfarande och Bryggans värdering är felaktig och beslutet gynnar enskild näringsidkare och strider mot 2 kap 8 KL/EUs statsstödsregler. Majoriteten har nonchalerat KLs syfte med återremiss. Köpeavtalet har inte gjorts beroende av att kommunfullmäktiges beslut vinner laga kraft eller försetts med en hävningsklausul. Beslutet gäller en fastighet som kommunen inte äger och därmed inte kan sälja. Beslutet strider mot den kommunala kompetensen. Beslutet strider mot en rad lagar (fornminneslagen m.fl) eftersom kommunen inte utrett om marken går att bebygga. På grund av att fakta undanhållits inför beslut i kommunstyrelsen och fullmäktige har befogenheter överskridits. 3

4 2.4 Kommunens grunder för bestridande Allmänna utgångspunkter Det nu överklagade beslutet avser samma försäljning som kommunfullmäktige beslutade om , 47, och som varit föremål för laglighetsprövning genom Förvaltningsrättens dom i mål Kommunfullmäktiges tidigare beslutet upphävdes och enda skälet till det var att köpeskillingen understeg det av Bryggan bedömda marknadsvärdet om 500 kr/kvm. I det nu överklagade beslutet överensstämmer köpeskillingen helt med Bryggans värdering och värderingen har dessutom aktualiserats per maj Beslutet utgör således ett beslut om rättelse enligt 10 kap 15 KL. Förvaltningsrättens dom i mål har vunnit laga kraft och de omständigheter kring försäljningen som Förvaltningsrätten därvid tagit ställning till ska därför inte prövas på nytt. Det Förvaltningsrätten ska bedöma är lagligheten av Kommunens ställningstagande i rättelsefrågan Närmare om de omständigheter som klagandena anför Kommuner har rätt att köpa och sälja fastigheter och verkar i denna roll som vilken annan fastighetsägare som helst. Kommunen måste följa formkraven i jordabalken och lämna de upplysningar som krävs i den civilrättsliga processen, men kommunen agerar inte som myndighet i sin säljarroll och har inte någon skyldighet att se till att miljökonsekvenser prövats eller att fornminnen beaktas etc. Ofta kräves fullmäktiges godkännande av en fastighetsförsäljning, men kommunen har inte någon skyldighet att låta avtalets giltighet bero av att fullmäktiges beslut vinner laga kraft eller införa någon hävningsklausul. Eftersom det nu överklagade beslutet var en rättelse helt i enlighet med Förvaltningsrättens dom så bedömdes köpet kunna verkställas utan laga kraft. Kommunens övervägande härvidlag kan inte blir föremål för Förvaltningsrättens bedömning annat än genom att inhibition kan meddelas efter klagandenas yrkande. Yrkande om inhibition har lämnats utan bifall i detta mål. När det däremot gäller köpeskillingens bestämmande så finns särskilda regler för kommuner som hindrar dem från att köpa fastigheter för dyrt eller att sälja dem för billigt, d v s 2 kap 8 KL och EUs statsstödsregler. Som Förvaltningsrätten redan angett i mål så kan kommunen, för att bestämma ett korrekt marknadsvärde, endera tillämpa öppet anbudsförfarande eller låta en oberoende expert bedöma marknadsvärdet. Förvaltningsrätten har genom domen godtagit Bryggans värdering och ansett att Kommunen ska sälja fastigheten till det av Bryggan bedömda marknadsvärdet, vilket Kommunen nu har gjort. Värderingsmannen Lars Westin är av Samhällsbyggarna auktoriserad fastighetsvärderare vilket framgår av den uppdaterade värdebedömningen, se bilaga 1 samt av medarbetarbeskrivning på Bryggans hemsida, stockholm@bryggan.se. Auktoriserade fastighetsvärderare följer de villkor som krävs för att en värdering ska blir korrekt och varken 4

5 Förvaltningsrätten eller Kommunen har haft anledning att ifrågasätta den tillämpade värderingsmetoden. Bryggan har i värderingsutlåtandet använts sig av flera värderingsmetoder, både jämförelseobjekt och teoretiska kalkyler där värdet bestäms utifrån hyresbetalningsförmåga. Den senare metoden som är vanlig i värderingssammanhang bygger på generella antaganden och inte på den specifika köparens ekonomi. Sammanfattningsvis har klagandena inte anfört något som kan ifrågasätta den av Bryggan utförda värderingen och klagandena har inte själva presenterat någon värdering eller på annat sätt gjort sannolikt att fastighetens värde skulle vara högre. Jämförelser med värderingar av andra fastigheter med andra användningsändamål, som kontor eller bostäder, kan självklart inte komma ifråga. Det aktuella området har varit föremål för flera fastighetsbildningar under senare tid. Området är idag en egen fastighet som har beteckningen Djursholm 2:447 och Kommunen står fortfarande som lagfaren ägare, se bilaga 2. Fastigheten är avstyckad från Djursholm 2:421 den 22 maj 2015, medan beteckningen 2:241 är en ren felskrivning i tjänsteutlåtanden där två siffror blivit omkastade. Området har tidigare tillhört fastigheten Djursholm 2:369 som reglerats in i fastigheten Djursholm 2:421 och detta är skälet till att Bryggans värdering anger fastighetsbeteckningen Djursholm 2:369. Det råder dock inte någon tvekan om att värderingen avser det område som idag har fastighetsbeteckningen 2:447 samt att Kommunen varit ägare till området vid kommunfullmäktiges beslut. Som ovan angetts så ska Kommunens roll som fastighetsägare skiljas från dess roll som myndighetsutövare. Kommunen har som myndighet skyldighet enligt t ex plan- och bygglagen och miljöbalken m.fl. lagar att beakta allmänna och enskilda intressen vid prövningar i samband med detaljplanering och beslut om bygglov eller vid tillståndsbeslut för olika verksamheter enligt miljöbalken m.m. De avvägningar och bedömningar som Kommunen härvid beslutar om kan överklagas särskilt genom olika former av förvaltningsbesvär, men påverkar inte alls Kommunens rätt att sälja marken och är inte omständigheter som Förvaltningsrätten kan ta hänsyn till vid en laglighetsprövning. Förvaltningsrätten ska inte heller pröva om beslutets sakliga innehåll vad gäller lämplighet eller ändamålsenlighet. Vad avser den formella hanteringen av ärendet vad gäller beredningar och återremiss så kan följande sägas. Förvaltningsrätten har i sin dom i mål inte ansett att klaganden visat att beredningstvånget åsidosatts. Kommunen har härvid uppgett att det är kommunstyrelsen i kommunen som ansvarar för markpolitiken och att ärendet i försäljningsskedet inte berör någon annan nämnd, medan facknämnder däremot senare kan beröras som en följd av kommunfullmäktiges beslut och med detta avses huvudsakligen kommunen i dess myndighetsroll. Vad gäller beslutsunderlagets kvalitet och allsidighet så är detta inte något som Förvaltningsrätten kan underkänna. Med anledning av att Förvaltningsrätten således inte ansett att beredningstvånget åsidosatts så har ärendet inte beretts ytterligare inför rättelsebeslutet. Påståendet att väsentliga fakta har undanhållits i ärendet bestrids. 5

6 På grund av yrkande om återremiss har kommunfullmäktige emellertid återremitterat ärendet vid sitt beslut den 13 juni 2016 med stöd av 5 kap 36 KL då minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna begärde det. Inte heller återremissen har emellertid föranlett ytterligare beredning med hänsyn till Förvaltningsrättens dom i mål och enligt KL så bestämmer majoriteten omfattningen på beredningsåtgärderna efter återremiss. 3. SAMMANFATTNING Med hänsyn till att klagandena inte anfört några omständigheter som visar att grund för undanröjande av det överklagade beslutet föreligger enligt 10 kap 8 KL ska överklagandena avslås. Dag som ovan Siv Ann Andermyr 6