IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM FÖR HALMSTAD 9:173 SLOTTSMÖLLANS TEGELBRUK HALMSTAD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM FÖR HALMSTAD 9:173 SLOTTSMÖLLANS TEGELBRUK HALMSTAD"

Transkript

1 IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM FÖR HALMSTAD 9:173 SLOTTSMÖLLANS TEGELBRUK HALMSTAD

2 MEDVERKANDE I GESTALTNINGSPROGRAMMET HALMSTADS KOMMUN Charlotte Örnbring, planarkitekt Sara Jakobsson, exploateringsingenjör Frida Guntell, exploateringsingenjör WHITE ARKITEKTER AB Lars Nilsson, arkitekt Maria Milton, planeringsarkitekt Jonas Zetterberg, planeringsarkitekt Åsa Hüffmeier, arkitekt Josefine Wikholm, arkitekt Anika Meincke, landskapsarkitekt 2

3 INNEHÅLL 1. INLEDNING 1.1 BAKGRUND - SYFTE OCH PLATSENS FÖRUTSÄTTNINGAR sidan HISTORISK ÖVERSIKT - KORTFATTAD SAMMANFATTNING STADSBYGGNADSKARAKTÄR GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR BEBYGGELSE 2.1 PUNKTHUSEN NÄRSERVICELOKALER OCH FÖRSKOLA BYGGNADSELEMENT SOCKELVÅNING GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR FÖRGÅRDS- MARK OCH DET GRÖNA TAKET 3.1 FÖRGÅRDSMARK DET GRÖNA TAKET GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR MARK 4.1 GENERELLA PRINCIPER ÖVERGRIPANDE GATUSTRUKTUR GRÖNSTRUKTUR TORGET PARKERING MARKMATERIAL BELYSNING FÄRGSÄTTNING UTSMYCKNING 40 3

4 1. INLEDNING 1. INLEDNING 4

5 1. INLEDNING Slottsmöllans tegelbruk 5

6 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Detta gestaltningsprogram har tagits fram i samband med detaljplanearbetet för Halmstad 9:173, Slottsmöllans tegelbruk. Programmet förtydligar detaljplanens intentioner och utgör underlag för kommande projekterings- och gestaltningsinsatser. Gestaltningsprogrammet är framtaget på uppdrag av Samhällsbyggnadskontoret och ska ingå i det exploateringsavtal som tecknas mellan Halmstads kommun och ägaren till fastigheten Halmstad 9:173. SYFTE Gestaltningsprogrammets syfte är att skapa en gemensam målbild för alla inblandade under arbetet med utbyggnaden av Slottsmöllans tegelbruk. Det ska skapa en generell helhetsbild och därigenom säkerställa önskad kvalitet och karaktär genom sina gestaltningsprinciper. Gestaltningsprogrammet redovisar alltså inte det slutgiltiga utseendet på bebyggelsen. Bildmaterialet ska ses som inspirerande referensbilder som tillsammans med bildtexter kan tjäna som hjälp när det gäller t ex materialval och skala. Exemplen kan med andra ord inte tillämpas direkt på det nya området. PLATSENS FÖRUTSÄTTNINGAR Bebyggelsen placeras där det öppna jordbrukslandskapet möter staden och naturen längs Nissan. Hur den nya bebyggelsen upplevs i landskapsbilden är av stor vikt och ställer höga krav på utförandet av bostäderna och det mindre stadsdelscentrat. De tre punkthusen placeras så att de ger ett högt och slankt intryck. I vyn mot Halmstad från Norra infarten ska husen upplevas besläktade med befintliga uppstickande byggnader i staden. Planområdet ligger i ett område av riksintresse för kulturmiljövården och omges av miljöer som t.ex. Övraby kyrkoruin i öster. Målet är att planerad bebyggelse ska främja en upplevelse och ett sammanhang med kulturmiljön. Det är viktigt att områdets växtlighet har ett naturligt samband med det omgivande landskapet. Ambitionen bör vara att återskapa tidigare växtstruktur från Nissans närområde, innan tegelbruket uppfördes. Det nya området ska med gångstråk kopplas ihop med befintliga bostadsområden. I det här fallet gångstråket mellan centrum och Kärleken som passerar planområdet. Den fysiska miljön utformas så att den bidrar till att människornas rörelser koncentreras till några få gångstråk istället för att spridas ut. Närservicen med sitt entrétorg bildar en attraktiv målpunkt som medför att andra än de som bor där får anledning att ta sig dit. Man skapar förutsättningar för gatuliv. 6

7 1. INLEDNING Slottsmöllans tegelbruk BILDFÖRKLARINGAR 1. FLYGBILD ÖVER Slottsmöllans tegelbruk SPERLINGHOLMSVÄGEN 2 3 7

8 1. INLEDNING 1.2 Historisk översikt Slottsmöllan är ett fd industriområde invid Nissan i Halmstad, Hallands län. Industriområdet etablerades i mitten av 1800-talet när familjen Wallbergs färgeri flyttade dit och ett tegelbruk anlades för att leverera tegel till den stora nybyggnationen i staden. En tegelugn byggs och en lertäckt tas upp och man börjar tillverka tegel. Tegeln kom att användas i många byggnader i Halmstad. Fabrikens maskiner drevs av vattenkraft från Nissan brann textilfabriken ned men en ny fabrik byggs och står färdig redan året därpå. Man bygger även en kvarnbyggnad, verkstad, smedja, bageri och bostäder till arbetarna. Även en disponentbostad byggs. Alfred Wallberg tar över företaget från sin far och man återupptar tillverkningen av handslaget tegel år Wallbergs industri expanderade sedan med bland annat en ylletextilfabrik. Industriepoken slutade 1990 då tillverkningsindustrin flyttade och området gjordes då om till ett företagscenter. Hela området byggdes upp av tegel från eget tegelbruk. 8

9 1. INLEDNING SLOTTSMÖLLAN OMKRING 1870 BYGGNAD FRÅN TEGELBRUKET IDAG. 9

10 1. INLEDNING 1.3 Stadsbyggnadskaraktär Slottsmöllans tegelbruk tar fäste i landskapet det står i och önskar erbjuda en upplevelse utöver det vanliga, både genom den utsikt de boende kan uppleva från sina bostäder och genom sitt organiska formspråk i byggnadens, takets och utemiljöns utformning. Slottsmöllans tegelbruk innehåller bostäder, service och handel, som vänder sig mot en gemensam plats. I områdets sydöstra del planeras även en förskola med 4 avdelningar. Området ska fungera som ett mindre stadsdelscentrum med närhet till kollektivtrafik, med målet att erbjuda boende i närområdet utökad service och ett unikt boende. De tre höga punkthusen bildar en port och blir ett tydligt landmärke vid ankomst till staden från norr. De binds samman med ett grönt tak över markparkering, som ska användas som utemiljö för de boende. Genom naturnära växtlighet smälter taket in i det omgivande landskapet. Det gröna takets sockelvåning utformas med ett tydligt fasadspråk med vertikala lameller i skivor och glas i böljande form. Torglivet har god kontakt med aktiviteterna som finns på insidan. BILDFÖRKLARINGAR 1. Illustrationskarta Slottsmöllans tegelbruk 1 2. VISIONSBILD, PUNKTHUSEN I Slottsmöllans tegelbruk 2 10

11 1. INLEDNING ÅTERSKAPAD NATURMARK PUNKTHUS NÄRSERVICE GRÖNT TAK FÖRGÅRDSMARK TAKTERASS Grönt taklandskap TAKTERASS TORGET PUNKTHUS FÖRGÅRDSMARK TAKTERASS FÖRGÅRDSMARK PUNKTHUS PARKERING NÄRSERVICE GRÖNT TAK ÅTERSKAPAD NATURMARK DAGVATTENDAMM FÖRSKOLA GRÖNT TAK 11

12 2. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR BEBYGGELSEN 2. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR BEBYGGELSEN 12

13 13 2. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR BEBYGGELSEN

14 2. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR BEBYGGELSEN 2.1 Punkthusen Området innehåller ett antal typer av bebyggelse: punkthusen med parkeringen under tak, den nya förskolan och ett antal servicelokaler i olika storlekar. Tillsammans med den omgivande utemiljön gestaltas de som en sammanhållen miljö med organiskt formspråk. KARAKTÄR Bebyggelsen utformas med tre punkthus med en höjd av meter, det vill säga våningar. Detta ställer höga krav på en karaktärsfull utformning. Byggnaderna ska utformas så att de upplevs som höga och slanka. Punkthusen utformas med en ortogonal planform där balkongfronter bildar en organisk form så att husen upplevs ha en böljande form. Mellan byggnaderna anordnas ett upphöjt planterbart bjälklag på vilket det ska skapas en trivsam, skyddad och tyst utemiljö för de boende och en väderskyddad parkering under. Punkthusen ska ha entréer både från parkeringsnivån under bjälklaget, från torget och från utemiljön uppe på bjälklaget. MATERIAL Takkanter och husstommar bör vara av vit betong. Balkongerna ska ha en transparent och genomsiktlig karaktär, exempelvis balkongfronter i perforerad ljusplåt eller präglat glas. För att förstärka den böljande fasadformen föreslås balkonginglasning i smala lameller som styrker organiska formspråket. På lågdelarna föreslås en princip av stående lameller i glas och tätt som omsluter ortogonal byggnadsform. Trapphusen ska utformas dagsljusbelysta med möjlighet till utblickar. Generösa balkonger i goda sollägen ska vara en genomgående boendekvalitet. 14

15 2. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR BEBYGGELSEN BILDFÖRKLARINGAR 1 2 1, 3. DIGITALA VISIONSBILDER, PUNKTHUSEN I Slottsmöllans tegelbruk 2. INSPIRATIONSBILD, PUNKTHUS PANORAMA UTSIKT 5. REFERENSBILD SILOS I GÖTEBORG, VISUALISERING WHITE ARKITEKTER 15

16 2. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR BEBYGGELSEN 2.2 Närservicelokaler och förskola KARAKTÄR Ett större, hus för handel uppförs i max två våningar närmast Norra infarten. Mindre byggnader även de i två våningar placeras inom området på ett sätt som skapar en välkomnande entré för gående från söder, en gemensam torgyta samt som avgränsning mot den större parkeringsplatsen. Alla takytor är väl synliga från bostäderna i punkthusen. Deras utformning är av stor betydelse för områdets upplevelse och deras sammanhang med omgivningen. Taken ska vara gröna för att fördröja dagvatten och för att skapa en vacker utsikt från de höga punkthusen. MATERIAL Material för närservicelokaler och förskola har smala vertikala lameller i skivor och glas som ger möjlighet till upplevelse av svängd form trots plana ingående element. En bebyggelsestruktur som från insidan har god kommunikation med livet på gata och torg. Förskola placeras i två våningsbyggnaden sydöst om parkeringen. Här finns möjlighet att skapa en utemiljö i sydöstra delen av området mot den lugnare och grönare sidan. För service- förskole- och butikslokaler ska alla nyttigheter såsom miljöhus etc samlas under den organiska takformen. 16

17 2. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR BEBYGGELSEN BILDFÖRKLARINGAR 1 2 1, 3-4. VISUALISERING AV NÄRSERVICE I Slottsmöllans tegelbruk 2. EXEMPEL PÅ BEBYGGELSE MED ORGANISKT FORMSPRÅK

18 2. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR BEBYGGELSEN 2.3 Byggnadselement BALKONGER Generösa balkonger i goda sollägen ska vara en genomgående boendekvalitet för punkthusen. Starka vindar ställer krav på inglasning av balkonger. I detta fall kommer smala glaslameller förstärka den organiska formambitionen. Balkongerna erbjuder de boende generösa utblickar mot närområdets böljande landskap. Utsikten ner mot torget och det mindre centrumområdet bildar ett grönt tak genom generösa trädplanteringar och gröna tak. MAterial Balkonger är tänkta prefabricerade i lämplig delning så att böljande form kan uppnås. Detta trots att lägenheterna är i vanlig rektangulär form. Balkongfronten som är i segment, täcker över bjälklagskanten. Balkongfronten bör ha en transparent känsla och kan vara gjord i exempelvis glas med screentryck alternativt perforerad plåt i tonade mönster av hål eller prickar. Vid behov av bullerdämpande åtgärder såsom till exempel inglasning av balkong ska åtgärden integreras i byggnadsgestaltningen. 18

19 2. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR BEBYGGELSEN BILDFÖRKLARINGAR 1 2 2, 5. VISUALISERINGAR WHITE 1,3, 7. INSPIRATION genomsläppligt material , 6, 8. BYGGNADER MED ORGANISKT FORMSPRÅK

20 2. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR BEBYGGELSEN 2.4 Sockelvåning En medveten arkitektonisk gestaltning av bottenvåningar ska ske och redovisas i bygglovsskedet. Det bör beaktas att förgårdsmarken är viktig för helhetsupplevelsen av bottenvåningen. ENTRÉER Det ska vara en ljus trygg känsla vid ankomst till entréer till fots och med bil. Vid ankomst till fots via Tegelbrukstorget över förgårdsmarken är det viktigt att tydliggöra att det finns entréer en bit in under det planterbara bjälklagret. Det ska vara en tydlig entrésituation. Vid gestaltningen av entréer ska det strävas efter att skapa en tydlig visuell kontakt mellan torget och gårdarna. Eftersom läget i vissa fall kan vara utsatt, kan entréer utföras klimatskyddade/bullerskyddade, men ska då utformas med glaspartier som ger så stor genomsiktlighet som möjligt. under taket Utrymmet under taket ska inte upplevas som ett traditionellt p-hus, därför är det viktigt att arbeta med ljus och vegetation i dessa lägen. Håltagning genom det planterbara bjälklagret ska skapa kontakt med gårdsmiljön på det gröna taklandskapet och ge ljusinsläpp till parkeringen under tak. Skyltning till entréer bör utformas med en grafiskt sammanhållen, övergripande gestaltningsidé för varje byggnadsenhet. 20

21 2. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR BEBYGGELSEN BILDFÖRKLARINGAR , 3-6. VISUALISERING Slottsmöllans tegelbruk, WHITE 2. INSPIRATION håltagning med träd

22 3. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR FÖRGÅRDSMARK OCH DET GRÖNA TAKET 3. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR FÖRGÅRDSMARK OCH DET GRÖNA TAKET 22

23 3. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR FÖRGÅRDSMARK OCH DET GRÖNA TAKET 23

24 3. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR FÖRGÅRDSMARK OCH DET GRÖNA TAKET 3.1 Förgårdsmark Karaktär För de boende kommer det att erbjudas två olika typer av utemiljöer: förgårdsmark och takterrasser/ taklandskap på det stora gröna taket mellan husen. Förgårdsmarken delas upp i två zoner genom en låg mur som rumsavskiljare. De två zonerna består av en halvprivat som riktar sig mot byggnadernas entréer och en halvoffentlig zon som riktar sig utåt mot torget. I anslutning till den gemensamma torgytan och till respektive bostadsentré ligger förgårdsmarken i form av entrégårdar, husgemensamma rum som används av boende och besökare. Gårdarna ska erbjuda vindskyddade mötesplatser, möjlighet till lek samt plats för egen mindre odling om så önskas. Vid entréerna ryms cykelparkering, barnvagnsparkering och förrådsytor. Förgårdsmarken utformas så att man kan röra sig mellan dem och på så sätt erbjuda barn och vuxna större rörelsemån, ex. genom att följa slingan som löper runt bostäderna. Förgårdsmarkens halvprivata zon avgränsas mot de halvoffentliga och dey offentliga rummet genom låga murar av tegel. Murarna fungerar som rumsskapande element. Material Murarna uppförs i tegel och är präglande gestaltningselement och samtidig sitt- och lekelement. Tegelanvändningen påminner om det gamla tegelbruket. Tegelsten bör kunna återanvändas vid rivningen av befintlig byggnation. Tegel ska vara ett genomgående gestaltningselement i den privata och offentliga miljön, för att bidra till att skapa en tilltalande identitet. Tegelsten kan användas t.ex. vid val av markbeläggning eller som basmaterial för konst- och lekelement. Tegel i form av krossade stenar kan användas exempelvis vid planteringsytor eller andra ytor som ej behöver beträdas. Förgårdsmarkens halvprivata zon ska vara grön och välkommande, varje gård ska ha sin egen identitet och attraktivitet året runt. De ska tydligt präglas av trädplanteringar och planteringsytor inspirerade av områdets organiska formspråk. Materialet ska vara av hög kvalitet för att säkerställa en på lång sikt hållbar boendemiljö. Den halvoffentliga förgårdsmarken ska markeras genom en annan markbeläggning och signalera att besökare närmar sig bostadsentréerna. 24

25 3. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR FÖRGÅRDSMARK OCH DET GRÖNA TAKET BILDFÖRKLARINGAR , 8. Odling 2. TEGELKROSS 3-4. GRÖNSTRUKTUR 5. LEK 6. GRÖNSTRUKTUR I ORGANISKA FORMER 7. TEGELMUR ATT SITTA PÅ. 25

26 3. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR FÖRGÅRDSMARK OCH DET GRÖNA TAKET 3.2 Det gröna taket I anslutning till punkthusen, ovanför parkeringen, ska ett större sammanhängande, planterbart tak uppföras. Alla byggnaders takytor kommer att vara väl synliga från bostadslägenheterna. Därför är det av stor betydelse att de utformas som gröna taklandskap. GRÖNT TAKLANDSKAP Vegetationen på taklandskapet ska ha karaktär av ängsyta och bör därför ha en jordmån som ger förutsättningar för detta. Genom en mjuk topografi med varierande uppbyggnadshöjder kommer olika typer av gräs växa på taket. På så sätt bidrar vegetationsytorna till en ökad biologisk mångfald i området och gör att byggnaderna smälter in i det angränsande landskapet. Komplementbyggnader såsom förråd och cykelparkering på det gröna taklandskapet ska gestaltas med omsorg och kan med fördel kläs med klätterväxter eller gröna tak och på så sätt bidra till gårdens grönska. TAKTERRASSER Till varje punkthus anläggs en takterrass, som ska förses med sittplatser, grill- och odlingsmöjligheter och lekutrustning. Med tanke på vindförhållanden och god tillgång till sol måste placering och utformning av vistelseytor studeras noga. Takterasserna ska vara ordentligt gröna och rika på växtlighet genom bland annat klippt gräsyta. Väggar, tak och vegetation kommer att användas för att skapa vindskyddade platser. Ett gynnsamt mikroklimat kan skapas genom till exempel spaljéer och vindskydd som inbjuder de boende till att uppehålla sig där. Vistelseytor och sittplatser bör finnas i soliga lägen. De tre takterrasserna kopplas samman via en promenadslinga och gör det möjligt att träffas på taklandskapet. Promenadslingan har ett organiskt formspråk, förslagsvis i grus eller i platsgjuten betong. HÅLTAGNING I BJÄLKLAG BILDFÖRKLARINGAR , 6. HÅLTAGNING FÖR TRÄD ATT VÄXA UPP. 2. VISUALISERING UTEPLATS 3-5, 7-9 möjliga uformningar för taklandskap Taklandskapet ska ha ett antal stora håltagningar som släpper ner dagsljus till parkeringen. Genom öppningarna ska träd växa upp, vilket skapar ett grönare intryck både för parkeringen under tak och för taklandskapet. För att träden ska kunna överleva krävs det stora träd redan vid planeteringstillfället. Skydd mot fall ska placeras indraget om cirka 2m från takkant och utformas så att det inte påverkar vyn från taket eller upp mot taket. Snö, regn och höstlöv låter man falla ner genom varje öppning. 26

27 27 2. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR BEBYGGELSEN

28 4. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR MARK 4. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR MARK 28

29 29 4. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR MARK

30 4. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR MARK 4.1 Generella principer Planområdet avgränsas i norr av åkermark och på de övriga tre sidorna av bilvägar, och ska kunna nås till fots, med cykel, buss eller bil. Placering av infarter och huvudentrén är framför allt styrd av befintlig trafiksituation. Detta innebär att särskild hänsyn ska tas vid utformning av konfliktpunkter (röda markeringar i illustrationen till höger), för att minska risker för fotgängare och cyklister. Särskilt vikt bör läggas vid att skapa tydliga entrépunkter för att underlätta orienteringen. De platser och gator som är offentliga och till för allmänheten ska ha en utformning och funktion som stärker detta. Gatorna ska utformas efter TF standard plan, Teknik- och Fritidsförvaltningen, Halmstad kommun (2011). Gatustrukturen ska vara enkel och tydlig och samtliga gator ska ha asfalt på körbanan. Trafikytor ska vara tillgänglighetsanpassade. Det är viktigt att gestaltningen av de trafiksäkra överfarterna förmedlar en tydlighet och samhörighet med övrigt formspråk. Gator och platser ska vara vackra och vistelsevänliga stadsrum. Såväl upplevelsen av själva stadsrummet som av dess innehåll är viktigt. Gatorna och platserna ska genom en harmonisk skala, rik detaljutformning och genomtänkt möblering ge tilltalande miljöer. Gator och platser ska vara trygga att vistas på under dygnets alla timmar. Genom en mångfunktionalitet, rik detaljutformning och god ljussättning ska trygga miljöer skapas. Gatornas sektioner och materialval ska präglas av staden och vara stadsmässiga. Materialen och sektionerna ska vara robusta för att kunna förändras med tidens krav och nya funktioner. Det känns naturligt att tegel är ett återkommande material inom området med tanke på platsens historiska koppling. Gatorna ska vara trafiksäkra och överblickbara miljöer. Låga hastigheter efterstävas och utformningen ska anpassas till de oskyddade trafikanternas villkor. 4.2 Övergripande gatustruktur GÅNG- OCH CYKELVÄGAR Gående och cyklande ska kunna röra sig tryggt och säkert såväl natt som dag. Gång och cykel är en viktig del av planeringen, för att stärka kommunikationen inom området och underlätta nyttjandet av Nissans rekreationsområde. En befintlig gång- och cykelväg finns i planområdets södra del med koppling till det mer övergripande gång- och cykelnätet. En förlängning av cykelvägen längs Sperlingsholmsvägen ska stärka tillgången och kopplingen till angränsande områden. En gångförbindelse österut mot Övrabys kyrkoruin rekommenderas kopplas samman med promenadslingan. Möten mellan gång- och cykelväg och bilväg ska utformas så att gång- och cykeltrafik prioriteras och kan ske på ett säkert sätt. För att underlätta cykelanvändningen ska cykelparkeringen vara lättillgänglig, nära entréer och ska upplevas trygg. Det ska finnas tillräckligt med parkeringsplatser utomhus för besökare av verksamheterna och väderskyddade platser till de boende. Viktiga gångvägar ska ha en sådan bredd att det är bekvämt att mötas och gå i bredd även för rullstolsburna. SÄKERHET I MÖTEN MELLAN CYKEL- BANOR OCH BILTRAFIK Möten mellan gång- och cykeltrafik och biltrafik ska gestaltas så att gång- och cykeltrafiken ges prioritet, i synnerhet vid mötet mellan bilar till markparkeringen och inlastningszonen där gåendes stråk till kollektivtrafiken korsas. 30

31 4. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR MARK Infart bil p-garage service Entré service Leverans service service Infart bil bostäder Parkering service Entré service Parkering FÖRSKOLA Entreér bostäder ny busshållplats Entré förskola Huvudinfart bil Huvudentré fotgängare Ny cykelbana ENTRÉ FRÅN KOLLEKTIVTRAFIK resp. SÖDER För kollektivtrafikresande eller gående från söder är entrén från Sofiebergsvägen huvudentrépunkten, som ska utformas välkomnande och med tydlig koppling via ett inbjudande entréstråk fram till kvartersplatsen. Extra vikt ska läggas vid väderkomfort, översikt, belysning och trygghet. Ny dragning av lokalbusslinje kan ge möjlighet till en hållplats i sydväst på tomten vid Sofiebergsvägen. BESÖKARE MED BIL VIA SPERLINGS- HOLMSVÄGEN Besökande bilister ska angöra via besöksparkeringen intill närservicelokalerna. Parkeringsplatsen ska genom rik växtlighet upplevas som en värdefull del av det nya kvarteret. Ett stort antal träd ska genom naturlig skuggning motverka kvarterets uppvärmning på sommaren. BOENDE MED BIL VIA TEGELBRUKSVÄ- GEN Boende och besökare till bostäderna ska angöra från öster via Tegelbruksvägen, direkt in i den taktäckta parkeringen, där bostadsentréer enkelt ska nås via trapphusen. Infarten från Sperlingsholmsvägen utformas visuellt tydligt och entrén in i garaget ges extra artikulering genom en trädgrupp som växer genom taket. LEVERANS Leveransen till närservicelokalerna ska ske via infarten från Sperlingsholmsvägen till en vändplats på servicebyggnadens baksida. Påverkan på det offentliga livet ska vara så liten som möjligt. 31

32 4. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR MARK 4.3 Grönstruktur Kvaliteten i de gemensamma rummen ska vara hög för att få människor att vilja stanna till och därigenom skapa grund för spontanta, informella möten. Rummen ska i så stor utsträckning som möjligt innehålla gröna element, för att bryta vind, skapa skugga, rena luften, skapa biologisk mångfald och öka upplevelsen för människorna. En ledande tanke i gestaltningen ska vara att koppla bebyggelsen till landskapet den står i - fysiskt med tydliga vägförbindelser till omgivande rekreationsområden, men också uttrycksmässigt med tanke på de olika befintliga naturkaraktären i närheten: Ån Nissan med sina stränder och sin typiska vegetation, angränsande åkerlandskap och öppna gräsytor. Det ska uppstå en tydlig grön miljö! ÅTERSKAPAD NATURMARK De omgivande grönytorna, som är kopplade till angränsande mark, ska kännas som en naturlig fortsättning av det befintliga, områdestypiska landskapet. Det ska skapas planteringar som liknar den naturligt förekommande vegetationsypen. Deras typiska artsammansättning ska kompletteras med andra arter och sorter, för att få en stabil och väl balanserad växtmiljö, som är både visuellt attraktivt och bidrar med ett värdefullt livrum för växter och djur. Dagvattendamm Den yta som avsatts för dagvatten ligger placerad i områdets sydöstra del i en lågpunkt vilket är den mest fördelaktiga placeringen för självfall samt ytvattenavrinning. Enligt dagvattenutredning av WSP ( ) ska en öppen damm med tät botten anläggas med lågvattennivå på +22,00 m och en släntlutning på 1:5. Vid val av växter för en dagvattendamm ska reningsfunktionen i första hand beaktas. Växterna ska väljas utifrån de förutsättningar som råder på platsen. Det är också viktigt att välja växter utifrån de skötselresurser som finns. BILDFÖRKLARINGAR EXEMPEL PÅ GRÖNSKANDE UTFORMNING och dagvatten

33 4. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR MARK ÅTERSKAPAD NATURMARK FÖRGÅRDS- MARK TAKTERRASS BOSTÄDER TORGET FÖRGÅRDS- MARK FÖRGÅRDS- MARK ÅTERSKAPAD NATURMARK UTEMILJÖ FÖRSKOLA Illustrationsplan, Slottsmöllans tegelbruk 33

34 4. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR MARK 4.4 Torget Den gemensamma ytan mellan närservicelokalernas fasader och bostadsgårdarna, torget, kommer att ha en viktig roll för det offentliga livet i området. Hit ska alla entréer vända sig och skapa målpunkter, fotgängare och cyklister korsar platsen vid hemkomst och besökare har sin angöring här. Torget ska knyta samman omgivande funktioner, men ska också vara en upplevelse i sig. Aktiviteter som kan öka nyttjandet av besökare och boende i olika åldrar bör uppmuntras. KARAKTÄR Utformningen av marken ska samspela med byggnadernas organiska form. Karaktären ska vara ett torg med ett tydligt golv som utgör ett signum för platsen. Torget ska möbleras med grönska i stora sammanhängande upphöjda planteringsytor/-öar. Huvudsakligen ska grönskan bestå av träd med en trädkrona som ger skugga. Växtvalet ska vara så att det belyser årsväxlingarna. material För att tillåta olika rörelsemönster ska marken vara i stort sätt hårdgjord och ska kombineras med aktivitetsöar, promenadslingor och butikernas förzoner som har en grön karaktär med inslag av tegelkross i rabatter. Med inspiration från teglets historia i området ska torgets golv ha tydliga inslag av tegel. Allmänna attaktionspunkter är flera olika stora aktivitetsöar, som ska innehålla sittplatser av tegelmurar under skuggiga träd, lekredskap för olika åldrar och i den största ön också en gräsyta. De valda växterna ska ge området variation under årstiderna med blomning, höstfärger och vackra stammar samt grönska även vintertid. Utöver detta kan perennplanteringar i anslutning till vistelseytor berika upplevelsen. Ytterligare ett lekfullt element är promenadslingan på marknivån, som ska koppla samman entréerna till bostäder och butiker och kan användas av barnen som cykelbana. Torget ska innehålla lekplats, samlingspunkter med möjlighet för både avkoppling och aktivitet, samt öppna ytor för lek och samvaro. 34

35 4. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR MARK BILDFÖRKLARINGAR INSPIRATION TILL AKTIVITETSÖAR, SITTKANTER, PLATSER FÖR SAMLING

36 4. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR MARK 4.5 Parkering karaktär Besökare till närservice och förskola hänvisas till markparkeringen centralt i området med infart från Sperlingholmsvägen. Parkeringar längst i öster ska kunna nyttjas vid hämtning och lämning av barn på förskolan. Markparkeringen till servicen ska ges ett grönt intryck för att visuellt bryta upplevelsen av den stora asfaltsytan och för att sänka temperaturen på sommaren. Upplevelsen av markparkeringen från bostäderna i punkthusen är grön då trädkronorna skapar ett grönskande tak. MATERIAL Nya träd ska få bäst möjliga växtförutsättningar, t.ex. med hjälp av skelettjord och automatisk bevattning och genom ett noggrant utval av träd som klarar en parkeringsmiljö. Parkeringens markbeläggning ska göras i asfalt med växelvis marktegel för att knyta an till områdets tegelhistorik. Parkering till bostadshusen anordnas under det planterbara taket mellan punkthusen. Utrymmets höjd, dagsljusbelysning samt konstgjord belysning kommer att användas för att se till att utrymmet upplevs som tryggt. I taket görs håltagningar, där träd tillåts växa igenom. Parkeringens kontakt utåt är god genom utblickar både mot torg, entreér och håltagningen genom taket. 36

37 4. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR MARK BILDFÖRKLARINGAR Exempel på grönskande parkeringar

38 4. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR MARK 4.6 Markmaterial Materialvalet inom Slottsmöllan ska ha sin utgångspunkt i den omgivande miljön. Färgskalan för markmaterialen ska gå i ljusa nyanser. Markbeläggningar är ett viktigt sammanhållande element i området. De material som utgör basen i området är betong, asfalt och tegel med detaljer utförda i stål. Strukturer och färger på markmaterial ska ge tydliga signaler om funktion och användning. URVAL AV MATERIAL Betongplattor Ska användas som standardmaterial på gatornas gångbanor. Torgets golv ska vara i betongplattor alternativt natursten eller marktegel lagda i dekorativt mönster. Olika typer av markbeläggningar används på ett lekfullt sätt som inslag för att skapa estetiska värden. Asfalt Asfalt används på körbanor och generellt för cykelbanor inom området. På markparkering kan asfalt användas men ska ha tydliga inslag av marktegel. Grus Hårt packat stenmjöl alternativt grus ska användas på gångbanor på det gröna taklandskapet. Marktegel Med inspiration från teglets historia i området ska torgets golv och markparkeringen ha tydliga inslag av marktegel. Tegelkross kan exempelvis användas i rabatter och trädplanteringar. 38

39 4. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR MARK BILDFÖRKLARINGAR EXEMPEL PÅ MARKBELÄGGNING

40 4. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR MARK 4.7 Belysning Slottsmöllans tegelbruk kommer att bli ett tydligt landmärke i Halmstad. För att skapa rätt upplevelse på kvällstid ska speciellt hänsyn läggas på belysningen. Belysningen inom området följer tre huvudprinciper, grundbelysning, kompletterande belysning och effektbelysning. GATOR/TORG/GÅRD Kvarteret ska upplevas som tryggt vid alla tidpunkter på dygnet. Det är därför viktigt att göra stråk ljusa och skapa överblickbarhet och siktlinjer för att minimera upplevelsen av otrygghet. Grundbelysningen i området ska utgöras framförallt av belysning längs gatorna och på torget. Gatorna belyses så att trafikmiljön blir säker och trygg. Vistelseytan på torget ska skapa karaktärsfulla miljöer såväl under dagen som nattetid. För att skapa en stark karaktär inom området belyses torgytan så att den framstår som väsensskild från de omgivande gatorna. Belysningsnivån ska här vara något högre än längs gatorna. Belysning av fasader, parkeringar, entréer, platser och stråk, som är medveten placerad bidrar till en trygg och upplevelserik miljö. Belysningen på det gröna taklandskapet ska generellt vara lågmäld och i en mänskligare skala för att främja möten kvällstid. Grönytorna ljussättes med grundbelysning längs gångstråk och vistelseytor. Lekplats och vattenspegeln på dagvattendammen effektbelyses. 4.8 Färgsättning 4.9 Utsmyckning Slottsmöllans tegelbruk ska ha en karaktär av ljusa material i bland annat tegel och betong. Området ger ett intryck av klorofyllfärg då växtlighet både på tak och mark är genomgående karaktärsdrag. Slottsmöllans tegelbruk ska förses med konst i det offentliga rummet. Den uppförs med fördel av tegel från rivna byggnader för att återkoppla till områdets tidgare användning ska med fördel knna användas för lek. 40

41 4. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR MARK BILDFÖRKLARINGAR Tegelskulptur 2. BELYSNING AV BYGGNAD 3-4. Exempel på belysningspollare 5-6. EFFEKTBELYSNING 41

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR HALMSTAD 9:173 SLOTTSMÖLLANS TEGELBRUK HALMSTAD

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR HALMSTAD 9:173 SLOTTSMÖLLANS TEGELBRUK HALMSTAD GESTALTNINGSPROGRAM FÖR HALMSTAD 9:173 SLOTTSMÖLLANS TEGELBRUK HALMSTAD 2015-05-19 1 MEDVERKANDE I GESTALTNINGSPROGRAMMET HALMSTADS KOMMUN Charlotte Örnbring, planarkitekt Sara Jakobsson, exploateringsingenjör

Läs mer

SLOTTSMÖLLAN - IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM

SLOTTSMÖLLAN - IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM SLOTTSMÖLLAN - IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM 2012-12-11 INLEDNING Detta gestaltningsprogram har tagits fram i samband med detaljplanearbetet för Slottsmöllan. Beskrivningen förtydligar detaljplanens

Läs mer

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1 FJÄLLVRÅKEN Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1 1. Gestaltning 1.1 Byggnad och tomt Tomten ligger högt placerad i Falkenberg med relativt långt avstånd till omkringliggande bostadsbebyggelse i väster.

Läs mer

KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl.

KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl. KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl. Bakgrund Platsen utgör en del av entrén till Haninge och dess gestaltning är viktig som en del

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30. Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.214 2015-01-26 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE GESTALTNINGSPROGRAM Ekerövallen

Läs mer

Kvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b

Kvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b Kvarter 1:8 Kvarteret ligger i den västra delen av detaljplanen i ett av de mest centrala l ägena inom hela utbyggnadsområdet Täby park. ARBETSMATERIAL BYGGHERRE: JM AB ARKITEKT: Erséus Arkitekter AB ca

Läs mer

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt Västerhaninge Utställningshandling 2007-08-10 Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Lundberg T f Planchef Maria Borup Planarkitekt Underlag till gestaltningsprogrammet

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd Vy 1 från Stockholmsvägen NY IDENTITET Konturs förslag till ny bebyggelse vid glädjens trafikplats bygger på att tillföra en mix och mångfald i såväl programinnehåll som arkitektoniskt gestaltning och

Läs mer

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Del av fastigheterna Skrubba 1:1 och Skarpnäcks Gård 1:1 i stadsdelarna Flaten och Skrubba i Stockholms stad och del av fastigheterna

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM ÄLTA 26:1 OCH DEL AV ÄLTA 10:1 DECEMBER 2011, JUSTERAD MAJ 2012 S J ÖGR E N A RKI TEKTER A B 1

GESTALTNINGSPROGRAM ÄLTA 26:1 OCH DEL AV ÄLTA 10:1 DECEMBER 2011, JUSTERAD MAJ 2012 S J ÖGR E N A RKI TEKTER A B 1 GESTALTNINGSPROGRAM ÄLTA 26:1 OCH DEL AV ÄLTA 10:1 DECEMBER 2011, JUSTERAD MAJ 2012 S J ÖGR E N A RKI TEKTER A B 1 SYFTE 3 NULÄGESBESKRIVNING 4 GESTALTNINGSIDÉ 5 ALLMÄN MARK 7 KVARTERSMARK Tillgänglighet

Läs mer

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING VY TORGET VY KANALEN VY TORGET VY GATAN VY PARKERINGEN VY FRÅN SYDÖST VY FRÅN SYDVÄST VY FRÅN NORDOST VY FRÅN NORDVÄST INFART TOMTEN PARKERING 120 st P 24 st DJURGÅRDEN CENTRUM, parallella uppdrag. BESKRIVNING

Läs mer

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. kvarteret Höken. kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 ANTAGANDEHANDLING. tillhörande detaljplan för

GESTALTNINGSPROGRAM. kvarteret Höken. kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 ANTAGANDEHANDLING. tillhörande detaljplan för GESTALTNINGSPROGRAM kvarteret Höken tillhörande detaljplan för kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 Vårt diarienummer med närområde inom Kneippen i Norrköping den 22 maj 2012 reviderad

Läs mer

4. HANDEL HANDEL PARKERINGSDÄCK SMÅ BYGGNADER KOMPLETTERANDE HANDEL OCH SER- VICE SKYLTAR ÖPPNA OCH INTRESSANTA FASADER

4. HANDEL HANDEL PARKERINGSDÄCK SMÅ BYGGNADER KOMPLETTERANDE HANDEL OCH SER- VICE SKYLTAR ÖPPNA OCH INTRESSANTA FASADER 4. HANDEL HANDEL På östra delen av området föreslås en handelsplats med inriktning mot storskalighandel och livsmedel. I tre av kvarteren kommer bostäder kombineras med handel i bottenvåningarna. En unik

Läs mer

LÄRKETORPET GESTALTNINGSPROGRAM BILAGA TILL DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER I LÄRKETORPET ETAPP 1 2011-12-08

LÄRKETORPET GESTALTNINGSPROGRAM BILAGA TILL DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER I LÄRKETORPET ETAPP 1 2011-12-08 LÄRKETORPET GESTALTNINGSPROGRAM BILAGA TILL DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER I LÄRKETORPET ETAPP 1 2011-12-08 ILLUSTRATIONSPLAN skala 1:2000/A3 ÖVERBYVÄGEN BOSTÄDER & VERKSAMHETER 3-5 VÅN återvinningsstation A

Läs mer

Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38

Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38 Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38 Laga kraft 2014-04-11 Sara Eriksdotter Planchef Rikard Lundin Planarkitekt 1 Syfte Gestaltningsprogrammets syfte är att illustrera

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping

GESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping GESTALTNINGSPROGRAM tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen med närområde inom Kneippen i Norrköping Vårt diarienummer den 27 augusti 2015 GRANSKNINGSHANDLING 2(8) Innehållsförteckning Syfte

Läs mer

efem arkitektkontor ab

efem arkitektkontor ab HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM ÖJA INDUSTRIOMRÅDET, YSTAD

GESTALTNINGSPROGRAM ÖJA INDUSTRIOMRÅDET, YSTAD GESTALTNINGSPROGRAM ÖJA INDUSTRIOMRÅDET, YSTAD Innehåll Gestaltningsprogram mål och syfte... 2 Bakgrund, förutsättningar... 2 Övergripande gestaltningsidé... 2 Gator, gaturum... 3 Byggnader - placering,

Läs mer

Pubika & halvprivata stråk och platser

Pubika & halvprivata stråk och platser Pubika & halvprivata stråk och platser Följadne text beskriver stråken och vad som karaktäriserar dem. De publika platserna beskrivs i generellt i detta kapitel för att studeras närmare i det sista kapitlet.

Läs mer

PROGRAMHANDLING 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE

PROGRAMHANDLING 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE BAKGRUND Kvarteret Pyramidens gårdar är idag mycket omtyckta och välanvända och den övergripande

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM KYRKTORGET PARTILLE DEL 2 BYGGNADER 2012-02-06

GESTALTNINGSPROGRAM KYRKTORGET PARTILLE DEL 2 BYGGNADER 2012-02-06 GESTALTNINGSPROGRAM KYRKTORGET PARTILLE DEL 2 BYGGNADER 2012-02-06 2 INNEHÅLL INLEDNING 3 KÖPCENTRET 4 BOSTADSKVARTERET 9 PARKERINGSHUSET 13 3 INLEDNING Detta gestaltningsprogram tillhör detaljplanen för

Läs mer

Detaljplan för fastigheterna Hunnebostrand, Sotenäs kommun 1(9)

Detaljplan för fastigheterna Hunnebostrand, Sotenäs kommun 1(9) Hunnebostrand, Sotenäs kommun 1(9) Gestaltningsprogram för fastigheterna Hunnebostrand Sotenäs kommun Antagandehandling 2008-12-11 Gestaltningsprogrammets syfte Gestaltningsprogrammets syfte är att illustrera

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM TOCKABJÄR BOSTADSOMRÅDE BRÖSARP

GESTALTNINGSPROGRAM TOCKABJÄR BOSTADSOMRÅDE BRÖSARP GESTALTNINGSPROGRAM TOCKABJÄR BOSTADSOMRÅDE BRÖSARP GESTALTNINGSPROGRAM TOCKABJÄR BOSTADSOMRÅDE, BRÖSARP BAKGRUND Sydväst om Brösarp finns ett stort, kuperat skogsområde. Mellan Brösarp och Brunsvik planeras

Läs mer

Inom planområdet förbereds även yta för ett gruppboende.

Inom planområdet förbereds även yta för ett gruppboende. Detaljplan för Ekgården södra (Ritorp 1:1 mm) P 04015 planbeskrivning 7 Verksamhet Norr om och i direkt anslutning till planområdet ligger en mekanisk verkstad. Antal uppskattade transporter per dag med

Läs mer

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 2011-01-10 Sid 1 (9) Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 Gestaltningsprogram INLEDNING... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 2 BEBYGGELSE

Läs mer

träbänkar träspång 1 rad vitblommande körsbärsträd

träbänkar träspång 1 rad vitblommande körsbärsträd Gestaltningsprinciper Tölö Ängar II Gestaltningsprinciper Tölö Ängar II Entrétorg Entrétorg Entrétorg vid Hedeleden Entrén från den kommande Hedeleden markeras av de gärdesgårdar som finns i området idag

Läs mer

Gestaltningsprogram. Detaljplan för del av fastigheten Magnarp 64:1

Gestaltningsprogram. Detaljplan för del av fastigheten Magnarp 64:1 Gestaltningsprogram Detaljplan för del av fastigheten Magnarp 64:1 SYFTE Syftet med ett gestaltningsprogram är att underlätta samarbetet mellan fastighetsägare och kommun genom att illustrera och tydliggöra

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

Program för stadsmiljön inom Hyllie centrumområde

Program för stadsmiljön inom Hyllie centrumområde 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning 3 Övergripande gatustruktur...4 Allmänna mål för den offentlig miljö. 6 Tillgänglighet och trygghet.. 6 Ljussättning..6 Ljussättningen av Hyllie

Läs mer

10 Gaturummets innehåll

10 Gaturummets innehåll 10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,

Läs mer

Stadsarkitektkontoret SAMRÅD Detaljplan för Svanhagen (Skå-Berga 1:12 m.fl.), på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län

Stadsarkitektkontoret SAMRÅD Detaljplan för Svanhagen (Skå-Berga 1:12 m.fl.), på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län Stadsarkitektkontoret 2014 Höst SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Svanhagen (Skå-Berga 1:12 m.fl.), på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2010.6 GESTALTNINGSPROGRAM Gestaltningsprogrammets

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Kv. Mården

GESTALTNINGSPROGRAM. Kv. Mården GESTALTNINGSPROGRAM Kv. Mården Dec 2013 Medverkande Beställare: Umeå Kommun, Detaljplanering Konsult: WSP Samhällsbyggnad, Umeå Uppdragsansvarig: Eva Henriksson Medv landskapsarkitekt: Stina Åslund Allmänt

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16. 2014-09-22 Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.214 GESTALTNINGSPROGRAM 2(8) Gestaltningsprogrammets

Läs mer

DETALJPLAN 5306 kv CEMENTEN 4 och 5, MALMÖ 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM FÖR KVARTER CEMENTEN 4 OCH 5 DP5306

DETALJPLAN 5306 kv CEMENTEN 4 och 5, MALMÖ 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM FÖR KVARTER CEMENTEN 4 OCH 5 DP5306 DETALJPLA 5306 kv CEMETE 4 och 5, MALMÖ 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM KVALITETSPROGRAMMETS SYFTE OCH UPPLÄGG Kvalitetsprogrammet är framtaget som en del i detaljplanearbetet för fastigheterna Cementen 4

Läs mer

Malmö Kommun. Bilaga. metod: bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Ett exempel

Malmö Kommun. Bilaga. metod: bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Ett exempel Malmö Kommun Bilaga metod: bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Ett exempel 1 Bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Innehållet i lekvärdesfaktorn är hämtad från kapitlet Lekvärdesfaktor i dokumentet

Läs mer

3.2.3 Bebyggelse mot stadsparken

3.2.3 Bebyggelse mot stadsparken 3.2.3 Bebyggelse mot stadsparken (GATA 2 och 8) Parkrummen ska avgränsas av tydliga bebyggelsefronter och gator (GATA 2 och 8). Bebyggelsen samverkar med det storskaliga parkrummet i skala och utgör en

Läs mer

1 Befintliga förhållanden

1 Befintliga förhållanden Norsborgsdepån Gestaltningsprogram byggnader och yttre miljö Innehållsförteckning 1. Befintliga förhållanden 1.1 Byggnader och nuvarande användning 1.2 Landskap 1.3 Vägar 2 Förändringar 2.1 Markingrepp

Läs mer

Typsektion. Bullerplank med carport agerar bullerskydd för bostadsbebyggelse. Typsektion. Park med vall agerar bullerskydd för. bostadsbebyggelse.

Typsektion. Bullerplank med carport agerar bullerskydd för bostadsbebyggelse. Typsektion. Park med vall agerar bullerskydd för. bostadsbebyggelse. INDUSTRIBYN INDUSTRIBYN Publika event/ och sportanläggningar Fortsatt utveckling av centrumfunktion Befintlig kultur och fritid Befintliga offentliga byggnader Befintliga offentliga byggnader Befintlig kultur

Läs mer

Gestaltningsprogram Norrsätra verksamhetsområde, Väsjön, Edsberg Laga kraft 2014-03-07

Gestaltningsprogram Norrsätra verksamhetsområde, Väsjön, Edsberg Laga kraft 2014-03-07 , Väsjön, Edsberg Laga kraft 2014-03-07 Dnr 2008/721 Innehåll Gestaltningsprogrammets syfte och mål 3 Bakgrund 3 Planområdets läge samt syfte 3 Beskrivning av området 3 Överordnad struktur- och gestaltningsidé

Läs mer

GÖSTA 2.0 GESTALTNINGSFÖRSLAG UTEMILJÖ BRF HEMMET 18. Stockholm 2015.03.16

GÖSTA 2.0 GESTALTNINGSFÖRSLAG UTEMILJÖ BRF HEMMET 18. Stockholm 2015.03.16 GÖSTA 2.0 GESTALTNINGSFÖRSLAG UTEMILJÖ BRF HEMMET 18 Stockholm 2015.03.16 HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA DAGENS UTEMILJÖ OCH BIBEHÅLLA GÖSTA ÅBERGS ANDA? GESTALTNINGSFÖRSLAG UTEMILJÖ BRF HEMMET 18 VAD SAKS IDAG

Läs mer

KALKBROTTET NV - VÄSTRA PARKEN GESTALTNINGSPROGRAM FÖR YTTRE MILJÖ 2010-10-04

KALKBROTTET NV - VÄSTRA PARKEN GESTALTNINGSPROGRAM FÖR YTTRE MILJÖ 2010-10-04 KALKBROTTET NV - VÄSTRA PARKEN GESTALTNINGSPROGRAM FÖR YTTRE MILJÖ 2010-10-04 Vision och målsättning Innehållsförteckning ANNETORPS GÅRD Förutsättningar/allmänt 2 Höjdutredning 3 Analyser 5 Funktioner

Läs mer

Förslag 2 Höjdplatå i grönområdet

Förslag 2 Höjdplatå i grönområdet Cecilia Sjölin Examensarbete 2004 Södra Guldheden Förslag 2 Höjdplatå i grönområdet Nytt parkeringsdäck (II vån) Befintlig bollplan Beskrivning av platsen Förslaget innebär att man bebygger en del av grönområdet,

Läs mer

Planprogram Backen. Bilaga till antagandehandling. Utvecklingsidéer för Piteås handelsområde

Planprogram Backen. Bilaga till antagandehandling. Utvecklingsidéer för Piteås handelsområde Utvecklingsidéer för Piteås handelsområde 21 Gång- och cykeltrafik Det cykelpendlingsstråk som går mellan Öjebyn och centrala Piteå löper längs med Sundsgatan genom planområdet. Nya gång- och cykelanslutningar

Läs mer

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg Kv. Rosen Trafik Utredare Therese Nyman Linda Lundberg STOCKHOLM 2015-01-23 Bakgrund befintliga vägrum Kvarteret Rosen angränsas av St. Göransgatan och Liljegatan. St. Göransgatan har en karaktär av en

Läs mer

Skolan är en viktig symbol för

Skolan är en viktig symbol för rama in knyta an länk mellan stad o jordbruk små och stora rum odlingskvalitéer skolans betydelse för Hyllie Skolan är en viktig symbol för visionen om det hållbara och klimatsmarta Hyllie. En global förebild

Läs mer

FLYGBILD. folkets park. Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning

FLYGBILD. folkets park. Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning Folkets Park. För våra ögon och skissande händer ett lugnt och underbart skönt område där lummighet och stillhet blandas med öppenhet och vilja. Dessa

Läs mer

Tappström 3:1 m.fl, Ekerö kommun, Stockholms län Gestaltningsprogram. April 2010

Tappström 3:1 m.fl, Ekerö kommun, Stockholms län Gestaltningsprogram. April 2010 Tappström 3:1 m.fl, Ekerö kommun, Stockholms län Gestaltningsprogram April 2010 Kv. Tappström 3:1, Ekerö Gestaltningsprogram FÖRHANDSKOPIA Inledning Inledning Ekerö kommun har under vintern 2009-10 fastställt

Läs mer

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer I det här avsnittet beskrivs hur den idag redan karaktärsfyllda trädgårdsstaden, kan förstärkas i sin läsbarhet och logik, genom

Läs mer

GESTALTNINGSPRINCIPER

GESTALTNINGSPRINCIPER BILAGA PLANBESKRIVNING GESTALTNINGSPRINCIPER Volym och skala Kvarteret mellan Norra Promenaden och Slottsgatan tredelas av gatorna i två husgrupper med bostadsbebyggelse och en med hotellverksamhet/kontor.

Läs mer

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000 vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping 1-2 våningar 3 våningar 4 våningar 5 våningar 6 våningar 7- våningar Sol- och skuggstudie Den nya bebyggelsen har ett våningstal mellan

Läs mer

VÄGARKITEKTUR. Kross. Gräs. Täckning av växtbädd anpassas efter gräsklipparens rörelsemönster. Växter i tråg på stödmur. Klätterväxter på bullerskärm.

VÄGARKITEKTUR. Kross. Gräs. Täckning av växtbädd anpassas efter gräsklipparens rörelsemönster. Växter i tråg på stödmur. Klätterväxter på bullerskärm. Kross Gräs Växter i tråg på stödmur. E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Täckning av växtbädd anpassas efter gräsklipparens rörelsemönster. Klätterväxter på bullerskärm.

Läs mer

Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter

Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun GESTALTNINGSPROGRAM Följande gestaltningsprogram gäller den tillbyggnad som sker från Lejonet 17 och ut över Hantverksgatan,

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Gripen 20 och del av Oskarshamn 3:1, Mejeriplan

Detaljplan för fastigheten Gripen 20 och del av Oskarshamn 3:1, Mejeriplan A 5002 Detaljplan för fastigheten Gripen 20 och del av Oskarshamn 3:1, Mejeriplan Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Arkitekthuset juli 2012, avsnitt solstudier reviderat av WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM Samrådshandling

GESTALTNINGSPROGRAM Samrådshandling GESTALTNINGSPROGRAM Samrådshandling 2013-08-29 Detaljplan för ERIKSBERGS VERKSAMHETSOMRÅDE Del av Marstrand 6:7 m.fl. Kungälvs kommun, Västra Götalands län 1 INNEHÅLL DETALJPLANEN 3 Inledning 3 Detaljplanens

Läs mer

Gestaltningsbilaga. Förslag till detaljplan för Torsby 1:342- Dragudden(Torsby havsvik)

Gestaltningsbilaga. Förslag till detaljplan för Torsby 1:342- Dragudden(Torsby havsvik) Förslag till detaljplan för Torsby 1:342- Dragudden(Torsby havsvik) Gestaltningsbilaga samrådshandling SPN 2013-01-22 dnr:11spn/0312 samhällsbyggnadskontoret GESTALTNINGSBILAGA INNEHÅLL Gestaltningsbilagan

Läs mer

Gestaltningsprogram. Rosen SAMRÅDSHANDLING 1(10) SPN 2011/0008 214 SPN 2011/0008 214. tillhörande detaljplan för kvarteret

Gestaltningsprogram. Rosen SAMRÅDSHANDLING 1(10) SPN 2011/0008 214 SPN 2011/0008 214. tillhörande detaljplan för kvarteret Gestaltningsprogram 1(10) tillhörande detaljplan för kvarteret Rosen med närområde inom Gamla staden i Norrköping den 25 november 2014 SAMRÅDSHANDLING Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag:

Läs mer

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Riktlinjer för hägnader - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Inledning Hägnader av olika slag har länge använts i mänskliga samhällen. Dess främsta funktion har alltid varit att markera eller

Läs mer

KS Teknik & Service arbetar i nuläget med att projektera gata, VA och bilda tomter för både en- och flerbostadshus uppe på Årbol, ovanför Orrvägen.

KS Teknik & Service arbetar i nuläget med att projektera gata, VA och bilda tomter för både en- och flerbostadshus uppe på Årbol, ovanför Orrvägen. VD Roland Kindslätt Tjänsteskrivelse 2015-03-05 Bakgrund Sedan sekelskiftet så har behovet av bostäder sakta men säkert ökat. Främst Edshus AB hade då betydande vakanser men kurvan har över tid ständigt

Läs mer

Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga

Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga INLEDNING För att värna önskade kvaliteter, områdets karaktär och utformningen av byggnader och mark, upprättas i samband med detaljplan ett gestaltningsprogram.

Läs mer

Gestaltningsprogram. Bilaga till planbeskrivningen. Utställningshandling 1(6) SPN-00/0000

Gestaltningsprogram. Bilaga till planbeskrivningen. Utställningshandling 1(6) SPN-00/0000 Gestaltningsprogram Bilaga till planbeskrivningen SPN-00/0000 1(6) tillhörande detaljplan för del av fastigheten Ljura 1:2, med närområde (bostäder vid Albrektsvägen) inom Ljura i Norrköping den 6 februari

Läs mer

"VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR"

VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR "VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR" 1 DRAGONVÄGEN - HALVERA MERA Ett samarbete mellan White arkitekter och Väsbyhem FOKUS: KLIMATSKAL 2 DRAGONVÄGEN - HUR SER DET UT IDAG? 1 Miljonprogramshus. 8st på rad 2 Typexempel

Läs mer

KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN 2014-05-20

KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN 2014-05-20 V KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN 2014-05-20 Flygfoto över Huddinge, planområdet markerat med rött Kvalitetsprogram Dp Brandstegen Detta program har tagits fram av representanter för miljö-

Läs mer

Gestaltningsprogram - Utställningshandling (samma som samrådshandlingen)

Gestaltningsprogram - Utställningshandling (samma som samrådshandlingen) KS06.233 Detaljplan för bostäder på Skiffervägen Hunstugan 1:129 m fl, Lerums kommun Gestaltningsprogram - Utställningshandling (samma som samrådshandlingen) SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Planenheten 2010-08-17

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

SOLNA STAD Tjänsteskrivelse 1 (3) Stadsbyggnadsförvaltningen Karin Olsson SBN/2008:950

SOLNA STAD Tjänsteskrivelse 1 (3) Stadsbyggnadsförvaltningen Karin Olsson SBN/2008:950 SOLNA STAD Tjänsteskrivelse 1 (3) Stadsbyggnadsförvaltningen Karin Olsson 2008-09-15 SBN/2008:950 Järva 2:2, kv Kapplöpningen, Galoppvägen Uppförande av flerbostadshus Förslag till beslut i Stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

ÄLTADALENS FÖRSKOLA FAS 1 TIDIGA SKEDEN GESTALTNING

ÄLTADALENS FÖRSKOLA FAS 1 TIDIGA SKEDEN GESTALTNING ÄLTADALENS FÖRSKOLA FAS 1 TIDIGA SKEDEN GESTALTNING 150922 SITUATIONSPLAN 1:1000 Lek utanför hämta/läma-tider bostäder gruppboende I inlast frd II avdelande gungor 2 hcp p I frd cykelparkering (36 platser)

Läs mer

sol- och skuggstudie NORRA TYRESÖ CENTRUM januari 2014

sol- och skuggstudie NORRA TYRESÖ CENTRUM januari 2014 sol- och skuggstudie NORRA TYRESÖ CENTRUM januari 2014 2 möjlig placering för ny ishall TYRESÖVALLEN ANSLUTNING STUDERAS VIDARE TYRESÖVÄGEN ev entré BOLLMORA ALLÉ möjlig placering för nytt parkeringshus

Läs mer

Västra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad

Västra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad Copenhage n Västra Hamnen Western Harbour MALMÖ Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad då 1 Malmö nu och nu towards sustainable living 2 Grönytefaktorn i Malmö Stad Varför grönytor även på kvartersmark?

Läs mer

GATOR OCH TORG MILJÖ OCH GESTALTNINGSPROGRAM - SIGTUNA STADSÄNGAR 35

GATOR OCH TORG MILJÖ OCH GESTALTNINGSPROGRAM - SIGTUNA STADSÄNGAR 35 GATOR OCH TORG MILJÖ OCH GESTALTNINGSPROGRAM - SIGTUNA STADSÄNGAR 35 4.1 GATORS UTFORMNING - GENERELLT ETT VARIERAT GATURUM Den nya stadsdelen tar sin inspiration från det historiska Sigtuna. Stadsdelens

Läs mer

V A L B O K Ö P S T A D U T F O R M N I N G S P R O G R A M

V A L B O K Ö P S T A D U T F O R M N I N G S P R O G R A M V A L B O K Ö P S T A D U T F O R M N I N G S P R O G R A M 2 0 1 2-1 2-2 1 2012-12-21 Utställningshandling Valbo Köpstad Detaljplan Gävle kommun, Gävleborgs län SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE 801 84 Gävle Besöksadress:

Läs mer

Gestaltningsprogram. Kavallerivägen/Rissneleden

Gestaltningsprogram. Kavallerivägen/Rissneleden Gestaltningsprogram Kavallerivägen/Rissneleden 2013 03 27 Inledning BAKGRUND Planering för sydvästra Rissne har pågått i flera år. Området är utpekat som ett förändringsområde i Fördjupad översiktplan

Läs mer

STADSRADHUS BRF RADIOMASTEN, LULEÅ

STADSRADHUS BRF RADIOMASTEN, LULEÅ 6 MJÖLKUDDSVÄEN 6 TUNASKOLAN 1 5 2 1 Varje radhus får en egen intim och skyddad liten gård med förråd samt terrass med förråd på plan 3. Inglasning av terrassen kommer att fi nnas som tillval. 4 2 Ett

Läs mer

Trygghetsvandring tankar på vägen

Trygghetsvandring tankar på vägen Trygghetsvandring tankar på vägen 1 LÄTT SVENSKA Innehåll Sätt ner foten för ett tryggt, jämställt och mer demokratiskt samhälle... 3 Din kunskap behövs!... 4 Förmöte... 5 Andra mötet vandringen... 5 Avslutande

Läs mer

1.4 Övergripande stadsbyggnadsprinciper, Täby park

1.4 Övergripande stadsbyggnadsprinciper, Täby park 1.4 Övergripande stadsbyggnadsprinciper, Täby park Täby park kommer att byggas ut under en lång tid vilket ökar behovet av en tydlig strategi för hur stadsdelens olika delar fogas samman till en meningsfull

Läs mer

JÄRNVÄGSGATAN 80 24 NYPRODUCERADE HYRESLÄGENHETER FASAD MOT JÄRNVÄGSGATAN

JÄRNVÄGSGATAN 80 24 NYPRODUCERADE HYRESLÄGENHETER FASAD MOT JÄRNVÄGSGATAN JÄRNVÄGSGATAN 80 24 NYPRODUCERADE HYRESLÄGENHETER FASAD MOT JÄRNVÄGSGATAN INTERIÖR Lägenheterna är modernt designade med öppen planlösning, stora ljusinsläpp och generösa balkonger och uteplatser. Färgskalan

Läs mer

ÖNNERED 2009.03.23 HSB GÖTEBORG/LUNNEPLAN HULTING ARKITEKTER, 02 LANDSKAP

ÖNNERED 2009.03.23 HSB GÖTEBORG/LUNNEPLAN HULTING ARKITEKTER, 02 LANDSKAP HSB GÖTEBORG/LUNNEPLAN TRADITION ÖNNERED Önnered är en mycket attraktiv del av Göteborg, ett stycke bohuslän på cykelavstånd från centrum. En lugn miljö med närhet till både service, bad och båtliv. Bebyggelsen

Läs mer

Tvättstugor och källargångar

Tvättstugor och källargångar 1 Tvättstugor och källargångar Tvättstugorna är viktiga, men känns eftersatta och otrygga. De upplevs ofta som trånga, smutsiga och osäkra. Öppna upp ytorna i tvättstugorna, ta bort onödiga väggar och

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

KARAKTÄR GÅGATAN. Ljungby kommun STADSMILJÖPROGRAM Tema Landskapsarkitekter Malmö 2012.11.29 www.temagruppen.se LYSRÖR PÅ VAJER BETONGPLATTOR

KARAKTÄR GÅGATAN. Ljungby kommun STADSMILJÖPROGRAM Tema Landskapsarkitekter Malmö 2012.11.29 www.temagruppen.se LYSRÖR PÅ VAJER BETONGPLATTOR GÅGATAN 8 Gågatan, Eskilsgatan, från Drottninggatan i nordöst till Storgatan i sydväst, passerar genom hela Ljungbys mest centrala delar, och håller samman centrum. Därför är det viktigt att den har en

Läs mer

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar 1 (6) Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar Inledning För att få med tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler.

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler. BOLLEBYGD IDAG Bollebygd ligger beläget på en ås mellan Nolåns och Söråns dalgångar omgiven av skogsbeklädda höjder. Orten är ett typiskt stationssamhälle som byggts upp kring järnvägen. Orten har i huvudsak

Läs mer

Den nya gröna vågen. Lovisa Parke

Den nya gröna vågen. Lovisa Parke Den nya gröna vågen Lovisa Parke Under 1970-talets grönavågenrörelse flyttade människor samman i kollektiv I det här förslaget föreslås den nya gröna vågen som ska öka och förbättra det kollektiva resandet

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 Söderby torgs allé SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över VästraSöderby

Läs mer

Detaljplan för Del av kv. Yrkesskolan Tumba, Botkyrka kommun

Detaljplan för Del av kv. Yrkesskolan Tumba, Botkyrka kommun 2014-07-18 SBN 2014-08-26 10-38x Utställningshandling Detaljplan för Del av kv. Yrkesskolan Tumba, Botkyrka kommun Gestaltningsprogram Referens Raad Al Khafagy SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Stadsbyggnadsenheten

Läs mer

Stadsarkitektkontoret 2014-04-16 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE

Stadsarkitektkontoret 2014-04-16 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE 1(9) Stadsarkitektkontoret 2014-04-16 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2010.10.214 GESTALTNINGSPROGRAM

Läs mer

Samrådshandling GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för fastigheterna TYR 1 och 3 samt del av TYR 8 inom Öst på stan i Umeå kommun, Västerbottens län

Samrådshandling GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för fastigheterna TYR 1 och 3 samt del av TYR 8 inom Öst på stan i Umeå kommun, Västerbottens län Samrådshandling GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för fastigheterna TYR 1 och 3 samt del av TYR 8 inom Öst på stan i Umeå kommun, Västerbottens län PLA 12 28 maj 2014 INLEDNING Gestaltningsprogrammets syfte

Läs mer

Bilaga A. Fotodokumentation Befintlig belysning. Belysningsprogram för Vallentuna kommun MARS 2014

Bilaga A. Fotodokumentation Befintlig belysning. Belysningsprogram för Vallentuna kommun MARS 2014 MARS 2014 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-03-24 KF 13 2014 Bilaga A Fotodokumentation Befintlig belysning Dokumentet är en bilaga till Belysningsprogrammet för Vallentuna kommun. Fotodokumentationen

Läs mer

Arlöv. Flackarp - Arlöv, Arlöv, SLUTpresentation, 11-05-19

Arlöv. Flackarp - Arlöv, Arlöv, SLUTpresentation, 11-05-19 Arlöv INDUSTRI- BYN INDUSTRI- BYN Identitet idag Önskad identitet Grönytor Aktiverade grönytor Vatten Större vägar Stadskärna Järnväg Kommunens grönstruktur 0 100 m 500 m 1000 m Föreslagen grönstruktur

Läs mer

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs.

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs. FÖRSLAG I gestaltningen av det nya området utgår jag från mina associationer till Hammarbyhöjdens karaktär. Jag nytolkar begreppen och gestaltar dem så de nya tolkningarna påminner om eller kontrasterar

Läs mer

Beslut om utökat planuppdrag och beslut om samråd, detaljplan för bostäder vid Södergården

Beslut om utökat planuppdrag och beslut om samråd, detaljplan för bostäder vid Södergården TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2015-04-23 1 (8) Christian Nützel planarkitekt Diarienummer 2012 KSM 0101 Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet Beslut om utökat planuppdrag och beslut om samråd, detaljplan

Läs mer

Mörbylånga kommun Miljö- och byggnadsförvaltningen

Mörbylånga kommun Miljö- och byggnadsförvaltningen FÄRJESTADENS HANDELSOMRÅDE GESTALTNINGSPROGRAM Bilaga till detaljplan för del av Algutsrum 20:10 Brofästet, östra delen. Dnr 06/67, 2009-05-08 Mörbylånga kommun Miljö- och byggnadsförvaltningen INNEHÅLL

Läs mer

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster. 2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga

Läs mer

Brf Hägern, Varvet - Analys

Brf Hägern, Varvet - Analys Anonyma entréer. Negativt Stor, öppna ytor som inte hänger ihop Betraktelseytor utan användbart innehåll Outnyttjad yta vid vattnet Dålig vattenkontakt Få samlings-/sittplatser Anonyma entréer För få cykelplatser

Läs mer