Året med hållbarhetsredovisning

Transkript

1 Året 2009 med hållbarhetsredovisning

2 Visste du att vårt anslag för 2009 var miljoner kronor n den största sammanlagda delen av medarbetarnas arbetstid går åt till att utreda och lagföra brott n polisen informerar om medling på YouTube n om du ringer och trycker 0 blir du automatiskt kopplad till växeln för den polismyndighet där du befinner dig n det totala antalet brott uppgick till brott i Stockholms län, 2009 n Stockholm har anmälda brott per invånare, jämfört med i Skåne och i Västra Götaland n vi har 27 lokala poliskontor i Stockholm. På sommaren har vi 28 eftersom det finns ett flytande poliskontor i skärgården. n andelen redovisade miljöbrott till åklagaren har fördubblats under 2009 n vi har minskat koldioxidutsläppen med 247 ton jämfört med 2007 n medelåldern för poliser är 43 år n 521 medarbetare började i myndigheten under året, varav 39 procent var kvinnor n våra brottsoffersamordnare utbildas i motiverande samtal n Vi har valt att redovisa vårt arbete för ett hållbart samhälle Sedan 2008 har vi redovisat verksamheten enligt riktlinjer från GRI (Global Reporting Initiative). Med en sådan hållbarhetsredovisning blir det lättare att bedöma och jämföra organisationer ur ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv. För oss är det viktigt att vi på ett väsentligt, objektivt och sakligt sätt beskriver vår verksamhet och att vi kan följa vår egen hållbara utveckling över tid. Vi har ett ansvar att föra en aktiv dialog med våra målgrupper i den dagliga verksamheten våra intressenter. Redovisningen är en del i en pågående dialog för en ökad lyhördhet mellan oss och samhället. Redovisningen uppfyller GRI:s riktlinjer för C+ och har granskats av tredje part.

3 Det här är vår spelplan Stockholms län sträcker sig från Roslagen i norr till Södertälje i söder. Här finns allt från milsvida skogar och lantlig idyll till hektisk och myllrande storstad. I Stockholm bor 22 procent av befolkningen, drygt två miljoner. Befolkningen ökade 2009 med personer. I Stockholm finns det politiska och det konstitutionella styret för Sverige vilket gör att polisen har ett särskilt ansvar för säkerhet och bevakning. Huvudstaden är bland annat arrangör och värd för många sportevenemang, stora konferenser och både nationella och internationella politiska möten. Stockholms öar knyts samman av en komplex infrastruktur med tunnelbana, pendeltåg och buss, ett nätverk av motor-vägar, tillfartsleder och tunnlar och här finns Sveriges stora knutpunkt för tåg. Stockholm är en kulturell smältdegel med närmare 180 nationaliteter. har sätet för regering och riksdag. har hamnar för både gods- och passagerartrafik samt internationella flygplatser. är den kungliga familjens permanenta hemvist. är ett attraktivt turistmål med många besökare. I Stockholm arbetar en fjärdedel av Sveriges alla polisanställda. Att vara polisen i huvudstaden innebär speciella förväntningar och ger möjlighet till spännande möten. Vi verkar i en varierande miljö som ställer höga krav på vår verksamhet. Priser och utmärkelser 2009 Myndigheten har vunnit den svenska uttagningen till European Crime Prevention Awards för projeket MUMIN. Mångfaldsprojektet Ge och ta varje dag, i Södertörns polismästardistrikt, fick pris av Stockholms läns landsting. Fredrik Allard från Södertälje polismästardistrikt, fick ett stipendium från Rotary för sitt arbete med att förebygga narkotika och alkoholmissbruk i Södertälje och Nykvarn. Patrick Widell från City polismästardistrikt, utsågs till en av 100 inspiratörer av magasinet Leva för sitt initiativ till Nattknappen.

4 Figur 1: Polisväsendet består av Rikspolisstyrelsen (RPS), 21 polismyndigheter samt Statens kriminaltekniska laboratorium. RPS är den centrala förvaltnings- och tillsynsmyndigheten för Polisen och leds av rikspolischef Bengt Svenson. Carin Götblad är länspolismästare i Stockholms län, Sveriges största polismyndighet. Så styrs polisen All polisiär verksamhet ska leda till minskad brottslighet och ökad trygghet och polisen ska leverera en god service. Inriktningen under de närmaste åren är att den polisiära synligheten ska öka. Polisen måste befinna sig på de platser och vid de tider där brott begås. En synlig och närvarande polis är brottsförebyggande och trygghetsskapande. Riksdagen har genom ett antal lagar bestämt vad polisen ska göra och hur. Regeringen styr polisens verksamhet med förordningar och särskilda beslut. Riksdagen bestämmer de övergripande politiska målen för polisväsendet och anvisar anslag till verksamheten. Justitiedepartementet anger i det årliga regleringsbrevet polisväsendets mål och återrapporteringskrav. Rikspolisstyrelsen (RPS) tilldelar polismyndigheterna medel för att uppnå regleringsbrevets mål och krav. Chefen för en polismyndighet, länspolismästaren, har det övergripande och självständiga ansvaret för myndighetens verksamhet. Länspolismästaren och rikspolischefen utses av regeringen. Ett av de övergripande målen för polisens verksamhet är att öka antalet uppklarade brott i samtliga brottskategorier. I regleringsbrevet till Rikspolisstyrelsen anges övergripande inriktningar, prioriteringar och mål, se tabell 1. Dessa bryter sedan RPS ner i så kallade planeringsförutsättningar med nationella mål för polismyndigheterna som vi i vår tur målsätter och fördelar på olika nivåer. Tabell 1. Övergripande mål för polisens verksamhet enligt regleringsbrev 2009 Verksamhetsområde Brottsförebryggande arbete Utredning och lagföring Övergripande mål Bidra till att minska brottsligheten, dels genom insatser inom det egna ansvarsområdet, dels genom aktiv medverkan i samhällets gemensamma brottsförebyggande arbete Antalet uppklarade brott ska öka i samtliga brottskategorier i Polisens resultatrapporter (PRR).

5 OM - Polismyndigheten i Stockholms län Innehållsförteckning n Om Polismyndigheten i Stockholms län Länspolismästaren har ordet 3 Vilka är vi 4 Våra långsiktiga prioriteringar 5 Vilka möter vi 6 Våra pengar 7 Mätningar ger vägledning 8 Vad minns du från n Medborgarna det goda mötet Den synliga polisen 12 Den tillgängliga polisen 16 När brottet är ett faktum 19 Den effektiva polisen 22 Medborgarnas rätt till rättsäkerhet 24 n Miljön allas vårt ansvar Miljöbrott ett hot mot vår framtid 28 Vår verksamhet vårt miljöansvar 29 n Polisen vår arbetsplats 33 Medarbetarna våra tillgångar 34 Samtal pågår 40 Mångfald, tolerans och respekt 42 Statistik n Om redovisningen Bestyrkanderapport 45 Redovisningsprinciper och hållbarhetsindikatorer 46 Ordlista 48 Omslagsbild Ett gott möte mellan polis och demonstranter. Förvånade poliser fotograferar varandra sedan de avtackats med blommor efter den iranska demonstrationen utanför ryska ambassaden, juli

6 OM - Polismyndigheten i Stockholms län 2

7 OM - Polismyndigheten i Stockholms län Länspolismästaren har ordet År 2009 var händelserikt för Polismyndigheten i Stockholms län. De flesta och de största rubrikerna fick det så kallade helikopterrånet. Ett spektakulärt rån, som i efterhand har börjats rullas upp och där många har häktats i väntan på fortsatt utredning. Men i det långa perspektivet spelar säkerligen andra frågor en viktigare roll, frågor som gör vårt arbete mer hållbart. En av dem var beslutet att utöka de lokala poliskontoren från 15 till 27. Det innebär en förstärkning av den polisiära närvaron i de mest utsatta bostadsområdena. Om detta och om mycket annat berättas i denna hållbarhetsredovisning. Det är den andra hållbarhetsredovisningen vi gör. Och jag är stolt över att vi var den första statliga myndigheten som gjorde en hållbarhetsredovisning enligt fastställda internationella krav. Vi har också fått en del efterföljare. Hållbarhet och uthållighet måste vara nyckelord för allt vad Polisen i Stockholms län ägnar sig åt. Det gäller ekonomin, det gäller personalfrågor, det gäller operativa frågor, det gäller i det brottsförebyggande arbetet och det gäller miljöarbetet. Hållbarhet och uthållighet är det som förenar och som vi måste syfta till i allt vårt arbete. En hållbarhetsredovisning är helt enkelt ett användbart verktyg för att se hur väl vi lyckas eller inte lyckas i våra ambitioner och för utomstående att kunna jämföra oss och vårt arbete med andra. Den svenska polishistorien är full av berättelser om enskilda goda insatser, som efter en tid försvunnit i någon slags glömska. Ibland beroende på att frågan drivits av några enstaka eldsjälar, som sedan gått till andra arbetsuppgifter, eller försvunnit på annat sätt. Andra gånger beroende på att andra frågor dragit till sig uppmärksamheten och engagemanget. Men vad menar vi då med begreppet hållbar utveckling? Det finns definierat av en FN- kommission och det vi menar är att...samhällsutvecklingen ska kunna tillgodose dagens behov utan att äventyra framtida generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det handlar i grunden alltså om en solidaritet mellan generationerna. Det är lätt att förstå denna tanke när det gäller miljöfrågor. På detta område har den allmänna diskussionen förts i sådana termer under många år. Men självklart gäller den principen också på andra områden. Vi måste till exempel hantera vår ekonomi på ett sätt som är hållbart och uthålligt. Och vårt sätt att ta ansvar för våra medarbetare ska också utgå från att det ska vara hållbart och uthålligt. Det är med dessa föresatser vi fortsätter arbetet. Stockholm, mars

8 OM - Polismyndigheten i Stockholms län Vilka är vi Vi verkar i den största polismyndigheten i Sverige med nästan anställda och har en årlig budget på fyra och en halv miljard kronor. De centrala avdelningarna sitter vid Rådhusparken i Stockholm i en stor vacker gul fastighet, byggd Fastigheten är byggd som polishus och är kulturminnesmärkt. I ledningsgruppen 2009 ingick förutom länspolismästaren och biträdande länspolismästaren även cheferna för länets åtta polismästardistrikt och avdelningarna samt informationsdirektören. Ledningsgruppen sammanträder varannan vecka och leds av länspolismästaren som är verkställande. Medborgarnas representanter Polisstyrelsen består av länspolismästaren och 13 politiskt tillsatta ledamöter samt två fackliga representanter. Regeringen utser ledamöterna och mandatperioden löper mellan den första januari 2007 till och med den sista december Polisstyrelsen ska särskilt se till att polisarbetet bedrivs i enlighet med de prioriteringar och riktlinjer som statsmakterna har lagt fast och styrelsen är representanter för medborgarna. Ordförande i Stockholms polisstyrelse är Kristina Alvendal (M) och vice ordförande är Carin Jämtin (S). I Stockholm finns även en polisnämnd i varje polismästardistrikt, sammanlagt åtta stycken. Varje nämnd består av åtta politiskt tillsatta ledamöter och polismästaren i respektive distrikt. Polismyndigheten i Stockholms läns ledningsgrupp och adjungerande ledamöter: Bakre raden, från vänster: Ulf Johansson, City, Johan Grenfors, Gotland, Staffan Kellerborg, informationsdirektör, Kristin Sylten-Henriksson, stabschef, Peter Nilsson, gränspolisavdelningen, Pär Andersson, ekonomidirektör, Leif Jennekvist, Söderort, Pia Sjunnegård-Dahlbom, Roslagen, Gunnar Edeland, Nacka. Främre raden, från vänster: Jan Nyrén, chef rättsenheten, Patrick Ungsäter, Södertälje, Lennart Enocsson, biträdande länspolismästare, Carin Götblad, länspolismästare, Lena Frylemo, Norrort, Nils-Olov Onshagen, Södertörn, Annelie Hedman, personaldirektör, Margareta Linderoth, länskriminalpolisavdelningen. Infällda: Christian Agdur, operativa avdelningen och Michael Fetz, Västerort. 4

9 OM - Polismyndigheten i Stockholms län Våra långsiktiga prioriteringar Kriminalpolitikens övergripande mål är minskad brottslighet och ökad trygghet för medborgarna. Därmed är det också det övergripande målet för Polisen i Stockholms län och ska prägla verksamheten. De boende i Stockholms län ska kunna känna sig trygga i sin vardag. Därför prioriteras det brottsförebyggande arbetet. Och de brott som begås ska utredas så effektivt som möjligt och gärningsmännen ska lagföras. För att skapa trygghet ska polisen också upprätthålla ordning och säkerhet där människor rör sig. Polisen i Stockholms län har byggt upp en infrastruktur för det brottsförebyggande arbetet med särskild fokus på ungdomskriminaliteten. En hörnsten i det arbetet är de poliskontor som öppnats i de mest utsatta bostadsområdena. I en första utbyggnad öppnades 15 poliskontor, och andra etappen, som just avslutats, innebar ytterligare 12 poliskontor. Alla 27 poliskontoren är delar av sina närpolisområden. Poliserna vid poliskontoren blir genom sin synlighet och sin närvaro en naturlig del av vardagen i sina bostadsområden. De knyter kontakter, samlar på sig kunskaper om de lokala förhållandena och ingriper för att förhindra brott. Ett annat sätt att förankra Polisen hos medborgarna är Polisens volontärer, där människor på frivillig basis blir en länk mellan polis och medborgare. I den brottsförebyggande infrastrukturen ingår många delar. Det är till exempel kontaktpoliser med alla skolor, länspolismästarens ungdomsråd och andra ungdomsråd. Ofta handlar det om samverkan med andra. Det är viktigt för oss att just samverka med andra, eftersom vi genom erfarenhet anser oss veta att minskad brottslighet och ökad trygghet nås bäst genom att också andra än Polisen tar del i arbetet. Polisiära metoder är inte tillräckligt. I arbetet med unga missbrukare samarbetar polisen med bland andra Maria Ungdom inom den verksamhet vi kallar Mumin. Vid stödcentrum för unga brottsoffer sker samarbetet med socialtjänsten. I polismästarnas chefsamråd sker en samplanering med beslutsfattare från främst den offentliga sektorn. Men inte ens ett framgångsrikt brottsförebyggande arbete leder fram till ett samhälle helt befriat från brott. Därför är det viktigt att utveckla det utredande polisarbetet, inte minst mot den grova organiserade brottsligheten. Det sker på flera sätt, bland annat genom den satsning som kallas Nova och riktar in sig mot de grövsta yrkeskriminella personerna i länet. Ett annat framgångsrikt exempel är Utredningscentrum för unga lagöverträdare. Arbetet med utredning och lagföring är den verksamhet som tar mest tid av polisarbetet. Polisens ingripandeverksamhet är omfattande. 24 timmar om dygnet, alla dagar om året finns särskilda polisresurser beredda att rycka ut till pågående brott och andra akuta händelser. På allmänna platser ska det råda ordning och säkerhet. Därför läggs det ned mycket arbete vid större sammankomster, som till exempel olika demonstrationer och vid fotbollsmatcher. 5

10 OM - Polismyndigheten i Stockholms län Vilka möter vi Många intressenter både påverkar och påverkas av myndighetens dagliga verksamhet. Alla dessa har olika krav och perspektiv på vår verksamhet. En aktiv och öppen dialog är viktigt för att verksamheten utvecklas i linje med medborgarnas förväntningar och samhällets värderingar. Den här redovisningen är en kanal för oss att kommunicera med medborgarna, våra medarbetare samt för att deklarera vårt ansvar. Prioriteringen av verksamheten utifrån våra intressenter kan skilja sig på lokal Medborgare Brottsoffer Vittnen Besökare i länet Icke-medborgare Ungdomar Lagöverträdare Leverantörer Affärsrelationer Upphandlade avtal och central nivå, se figur 2. Lokala prioriteringar av olika intressentgrupper är närmast en självklarhet. I januari 2010 gjordes en uppföljning på intressentkartan med olika representanter och nyckelfunktioner för verksam- heten. polisen.se PKC Växeln Receptioner Ungdomsråd Det personliga mötet Avtal Leveranser Beställningar Uppdragsgivare Medborgarna Riksdag och regering Rikspolisstyrelsen Återrapportering Resultatdialog Länspolismästarmöten Projekt Samverkan Chefssamråd Offentliga organisationer Stockholms läns landsting Kommuner i länet Statliga myndigheter Projekt Samverkan Intrapolis Sambandet Medarbetarfrukost Arbetsplatsträffar polisen.se Presskontakter Pressmeddelanden Idella organisationer Brottsofferjourer Kvinnojourer Idrottsföreningar Invandrarföreningar KRIS m.fl. Eftersom inga stora förändringar som påverkat verksamhetens inriktning har skett från förra året är intressentkartan oförändrad. Inför denna redovisning identifierades de viktigaste målgrupperna till att vara medborgare och medarbetare. Vi strävar efter ett medborgarfokus i allt vi gör. Vi ska vara effektiva och hushålla väl med offentliga medel. Vi ska också öka samsynen på dessa frågor för alla medarbetare i myndigheten. Denna redovisning blir därmed en del i att stödja polisens värdegrund. Medarbetare Fackförbund Poliser och civila Chefer Media Tidningar Radio TV Internet Figur 2: Den yttre cirkeln visar Polismyndigheten i Stockholms läns intressenter och den inre cirkeln visar exempel på kommunikationsvägarna mellan myndigheten och intressentgrupperna. Intressentdialoger Dialog med ungdomar Polismyndigheten i Stockholms län har skapat olika lokala forum för att ungdomar ska kunna föra en dialog direkt med länspolismästaren eller med den lokala polismästaren. I ungdomsrådet är ungdomarna mellan år och kommer främst ifrån Stockholms förorter. Syftet med ungdomsråden är att lyssna på ungdomarna för att skapa en förståelse mellan polisen och ungdomarna. För att ta tillvara ungdomarnas erfarenheter och idéer träffas ungdomsråden 4-6 gånger per år. Ungdomarna rekryteras till råden med hjälp av fritidsledare, skolpersonal, ungdomsutredare, poliskontorspersonal och närpolisområdenas personal. Ett annat exempel på dialog med ungdomar är projektet Ge och ta varje dag i Södertörns polismästardistrikt - en samverkan mellan polis och skola. Projektet bjöds in till Ungdomsstyrelsens rikskonferens 2009 och fick pris av Stockholms läns landsting för arbetet mot främlingsfientlighet och rasism. Chefssamråd dialog med omvärlden I varje polismästardistrikt finns ett chefssamråd där olika beslutsfattare inom rättskedjan samt socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård, föreningar och näringsliv finns med. Chefssamråden arbetar för att utveckla den lokala samverkan och samplaneringen av verksamheter. Chefssamrådet syftar till att bland annat skapa samsyn och direktkontakter i närsamhället. 6

11 OM - Polismyndigheten i Stockholms län Våra pengar Ett hållbart ekonomiskt perspektiv ska präglas av ett helhetstänkande och en långsiktighet. Regering och riksdag beslutar årligen de ekonomiska ramarna för polisväsendets verksamhet. Myndigheten har vetskap om anslagets ungefärliga storlek cirka tre år framåt i tiden, en verklighet som vi delar med andra myndigheter i Sverige. Tabell 2, jämförelse av utgifter i miljoner kronor Trend Personal Övertidsersättning Lokalhyror Produktionsutgifter* Investeringar % 90% 80% Totalt Årets anslag Myndigheten ska planera och genomföra verksamheten med en ekonomi i balans inom de beslutade ramarna. Förutom det tilldelade anslaget på miljoner kronor för 2009, har myndigheten även haft intäkter på 166 miljoner kronor. Intäkterna kommer främst från passverksamheten, men även från delgivningsverksamheten. Den totala summan var miljoner kronor. Myndighetens största utgiftspost utgörs av 7% personalkostnader, se figur 3. Myndighetens utgifter % 21% 100% { 90% 60% % 50% % 25% 60% % 50% 30% % 30% 20% % 34% 10% 10% Personal Lokalhyror Investeringar 0% *) Med produktionsutgifter avses myndighetens driftskostnader för fordon, tolktjänster, provtagningar, teknisk utrustning, rättsintyg, uniformer, pass och id-kort, kommunikationsutrustning med mera. 13% Övertidsersättning Produktionsutgifter 0% Personal Figur 3: Myndighetens Övertidsersättning utgifter, i miljoner Lokalhyror kronor, uppgick Produktionsutgifter till totalt miljoner Investeringar kronor och produktionsutgifterna är fördelade enligt stapeln. 1 7% 13% 21% 25% 34% 1 Ansträngningar gav resultat För 2009 var den ekonomiska prognosen att myndighetens utgifter skulle öka mer än inkomsterna eftersom ett stort antal polisaspiranter skulle anställas för att nå det nationella målet om poliser. Förutom lön påverkar dessa anställningar kostnader för utrustning och lokaler, se tabell 2. Genom sparprogram och en tydlig ekonomisk styrning blev underskottet endast 52 miljoner kronor. Tidigare år har myndigheten haft en bättre ekonomi och kunde därför balansera upp underskottet med tidigare års sparade anslagsmedel på 47 miljoner kronor. Årets ackumulerade resultat slutade därmed med ett underskott på 5 miljoner kronor. Bevakning Utredningsutgifter Fordonsdrift, vapen Bevakning och uniformer Utredningsutgifter Telefon, radio och IT Övriga produktionsutgifter Fordonsdrift, vapen och uniformer Telefon, radio och IT Övriga produktionsutgifter 7

12 OM - Polismyndigheten i Stockholms län Mätningar ger vägledning Sedan 2005 genomför Brottsförebyggande rådet (Brå), årligen en nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning (NTU) i Sverige. Trygghetsundersökningen bygger på ett slumpmässigt urval av befolkningen i åldern 16 till 79 år och genomförs huvudsakligen genom telefonintervjuer. Cirka personer har deltagit vid varje mättillfälle. procent Förtroende för rättsväsendet Rättsväsendet som helhet Förtroende för rättsväsendet Polisen Åklagarna Domstolarna Kriminalvården Figur 4: Staplarna visar andelen av de tillfrågade personerna som har mycket högt eller ganska högt förtroende för de olika delarna av rättsväsendet. Källa: Brå, NTU Det är mycket positivt att de boende i Stockholms län känner sig tryggare. Vi har idag fler poliser i yttre tjänst och har ökat vår närvaro i många bostadsområden i länet. Carin Götblad länspolismästare Syftet med Brottsförebyggande rådets undersökning är att kartlägga allmänhetens utsatthet för brott som ett komplement till den officiella brottsstatistiken, men också människors upplevelser av trygghet, deras förtroende för rättsväsendet och brottsoffers erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. Trygghet är ett komplicerat begrepp att mäta. NTU mäter inte specifikt polisens särskilda satsningar men ger ändå vägledning om våra prioriteringar får den verkan vi avser i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Enligt undersökningen är den svenska befolkningen i huvudsak ett tryggt folk som i liten utsträckning oroar sig för olika typer av brott. Förtroendet för rättsväsendet som helhet har även ökat sedan den senaste mätningen. Bland rättsväsendets myndigheter, polis, åklagare, domstol och Kriminalvården, har polisen det största förtroendet hos allmänheten, 60 procent, se figur 4. Lägre förtroende men minskad oro Förtroendet hos allmänheten för rättsväsendet varierade bland landets polismyndigheter mellan 52 och 65 procent. Polismyndigheten i Stockholms län fick 58 procent, vilket är en minskning med en procentenhet jämfört med 2008, skillnaden är inte statistiskt säkerställd. Tidigare hade Polismyndigheten i Stockholms län det högsta förtroendet jämfört med andra storstadslän men i den senaste mätningen fick Polismyndigheterna i Skåne och Västra Götaland 60 procent. Samtidigt har oron för att utsättas för våldsbrott minskat i Stockholms län under åren Oron för att utsättas för misshandel/överfall har minskat från 20 till 15 procent under mätperioden i Stockholms län. Andelen som känner sig otrygga vid utevistelse en sen kväll har också minskat från 21 till 18 procent. Unga polisanmäler inte Generellt sett har unga högt förtroende för rättsväsendet, till och med högre än vuxna, men graden av förtroende spelar inte någon avgörande roll för om de väljer att anmäla brott eller inte. Slutsatserna baseras dels på Brås skolundersökning om brott med svar från närmare niondeklassare, dels från den nationella trygghetsundersökningen som även specifikt frågat ungdomar mellan år. Av ungdomarna har 43 procent uppgett att de låtit bli att anmäla misshandelsbrott för att de ser händelsen som bagatellartad och inte värd att anmäla. Andra vanliga skäl är att de anser det vara meningslöst eller att de löst problemet på egen hand. Flickor uppger i större utsträckning än pojkar att de inte vågar anmäla, eller att de avstår för att de känner gärningsmannen. 8

13 OM - Polismyndigheten i Stockholms län Vad minns du bäst från 2009? Lennart Rehnström, inspektör Norrorts polismästardistrikt Vi hade ett ärende med en handikappad pojke som var utsatt för utpressning och ocker av ett gäng ungdomar. Det löstes på ett bra sätt. Vi höll även ett flertal förhör med de misstänkta ungdomarna och vi fick stopp på brotten. Det blev en fällande dom på en av pojkarna, eftersom han var över 15 år. Det var ett ärende lite utöver det vanliga med tanke på de annorlunda omständigheterna. Vi löste ärendet tillsammans i gruppen och det kändes kul. Birgitta Eriksson, assistent Norrorts polismästardistrikt Under 2009 införde vi kvällsöppet under en kväll i veckan här i receptionen i Järfälla. Förut hade vi bara öppet under dagtid, men nu kan man komma hit när man är ledig. Det har inneburit bättre service för invånarna och vi tycker att det har fungerat jättebra. Richard Andersson, stationsbefäl Södertörns polismästardistrikt Rent personligt, fast yrkesrelaterat minns jag att jag började som stationsbefäl i september. Men om jag tänker utifrån polisiära händelser minns jag ett ärende där ett vittne såg hur en exklusiv bil, Audi A8, kördes ombord på en polsk färja. Bilen hade stulits i samband med ett bostadsinbrott. Tack vare kontakt med vår sambandsman i Polen, som i sin tur hade kontakt med polsk polis, greps personen i fråga. Ann-Louise Robin, inspektör Nacka polismästardistrikt Under hösten gick jag steg ett i barnutredarutbildning på 10 veckor. Det var en väldigt bra utbildning och att det är något som alla utredare borde få gå, inte bara de som arbetar med barnutredningar. Man fick veta vad som krävs för att det ska bli en bra förundersökning och vad som krävs för att åklagaren ska kunna väcka åtal. Thomas Mattisson, gruppchef Södertälje polismästardistrikt Personligen gladdes jag åt att jag fick gruppchefstjänsten här på Hovsjös lokala poliskontor. Arbetsmässigt var 2009 jämförelsevis lugnt ett år då vi skördade frukterna från allt hårt jobb året innan. Som enskild händelse minns jag särskilt branden i Hovsjöskolan där två dömdes för mordbrand. Södertälje är en liten stad med en storstads alla problem och vårt jobb är väldigt stimulerande, särskilt som vi märker att utredare allt oftare vänder sig till oss för att få hjälp med till exempel ett förhör eller annan information i ett ärende. Lars Fontander, polisassistent Västerorts polismästardistrikt Jag tänker främst på EU-halvåret. Det var väldigt hög arbetsbelastning för oss i Stockholm. De många kommenderingarna gjorde att vi som inte var kommenderade fick extra mycket att göra på vår vanliga arbetsplats. Jag kände mig ganska slutkörd i höstas för det var så hög arbetsbelastning. Men med tanke på jobbet vi gjorde, med så få personer, gjorde vi ett jättebra jobb och löste arbetsuppgifterna på ett utmärkt sätt. Ursula Eriksson, inspektör Roslagens polismästardistrikt Det har varit ett turbulent år med många trafikeskorter under Sveriges EU-ordförandeskap, många omfall och långa väntetider. I vardagsarbetet satte vi fokus på förare som kör rattonyktra och särskilt återfallsförbrytarna. Vår inofficiella undersökning här i Roslagen visade att 89 procent av de som tagits för rattfylleri satte sig onyktra bakom ratten igen. Under 2010 ska vi se om vår satsning mot rattfulla förare får effekt på annan brottslighet då tidigare forskning visar att just den gruppen står för en stor del av vardagsbrotten. 9

14 MEDBORGARNA - det goda mötet 10

15 MEDBORGARNA - det goda mötet Det goda mötet Det vi gör idag ligger till grund för vår verksamhet i morgon. Vår syn på en hållbar och effektiv polisverksamhet innebär att vi på ett självklart sätt tar tillvara på, och använder oss av, såväl våra egna som andras kunskap och erfarenheter. För att möta de krav som ställs på polisen måste vi ständigt vara öppna för förändringar och vara motorn i arbetet som driver utvecklingen framåt. För att vi ska lyckas är alla anställdas personliga engagemang, effektivitet och delaktighet av stor vikt. På samma sätt är vi beroende av medborgarnas tillit, förtroende och vilja att hjälpa till, liksom den resurs och den kunskap som andra delar i samhället bidrar med. Vi ska vara synliga, tillgängliga och lyhörda inför medborgarnas mångsidiga behov. Vårt mål är att öka tryggheten för alla i samhället. Både i dag och i framtiden. 11

16 MEDBORGARNA - det goda mötet Den synliga polisen Grunden för vår polisverksamhet är länets 39 närpolisområden. Det är på lokal nivå vi möter medborgarna. Ett viktigt uppdrag för närpolisen är att arbeta brottsförebyggande på det lokala planet, ett arbete som endast kan nå framgång genom en god kontakt och dialog med dem som bor i området. BOTKYRKA BROMMA DANDERYD EKERÖ FARSTA GLOBEN HALLSTAVIK HANINGE HUDDINGE HÄSSELBY-VÄLLINGBY JÄRFÄLLA JÄRNA/ NYKVARN KATARINA KISTA KLARA KUNGSHOLMEN LIDINGÖ MARIA NACKA NORRTÄLJE/RIMBO NYNÄSHAMN SALEM SKÄRHOLMEN SIGTUNA SOLLENTUNA SOLNA SUNDBYBERG SÖDRA JÄRVA SÖDERTÄLJE TYRESÖ TÄBY UPPLANDS-VÄSBY UPPLANDS-BRO VALLENTUNA VASASTAN VAXHOLM VÄRMDÖ ÅKERSBERGA ÖSTERMALM 39 NÄRPOLISOMRÅDEN 12 POLISEN I STOCKHOLM BAGARMOSSEN BRANDBERGEN BRO FISKSÄTRA FITTJA FORNHÖJDEN HALLUNDA HOVSJÖ HUSBY HÄSSELBY GÅRD JAKOBSBERG JORDBRO MEDBORGARPLATSEN ORMINGE RIMBO RISSNE RONNA RÅGSVED SKOGÅS SKÄRHOLMEN SLUSSEN STORVRETEN TENSTA TUREBERG VÅRBY VÄSBY ÄLVSJÖ 27 POLISKONTOR Närpolisen - nära medborgarna Vi arbetar med att ständigt förbättra polisens synlighet, tillgänglighet och bemötande. Arbetet inriktas mot att öka den polisiära synligheten på platser och tider då synligheten kan förväntas leda till ökad trygghet och minskad brottslighet. Några av de insatser vi gör för att öka synligheten är att behovsanpassa arbetstiderna för personal i yttre tjänst. Mer personal arbetar fredags- och lördagskvällar. Under året genomfördes två sammanträdesfria veckor (en i april och en i september) i syfte att uppmärksamma vår sammanträdeskultur och att öka synligheten. Under dessa veckor har poliser med ordinarie inre tjänst förstärkt den yttre polisverksamheten, bland annat med fotpatrullering och genom att delta i trafikkontroller. Polisens bolltaktik Inför den allsvenska fotbollssäsongen utvecklade polisen sin taktik för ingripanden på läktare och förhållningssätt inför och under match. Samverkan skedde med bland annat supportergrupperna och fotbollsklubbarna. Målsättning var att alla inblandade i säkerhetsarbetet på och kring arenan polisen, entrévärdar, ordningsvakter och säkerhetspersonal var insatta i varandras ansvarsområden. Den 1 april 2009 ändrades lag 2005:321 om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang så att åklagaren fick möjlighet att direkt förbjuda tillträde till arenan. Klubbarna och polisen har rätt att begära tillträdesförbud om det finns risk för att personer t.ex. stormar planen, kastar in saker eller har med sig pyrotekniska föremål till arenan.

17 MEDBORGARNA - det goda mötet Poliskontor ännu närmre medborgarna Poliskontoren är en förstärkning av närpolisverksamheten och placeringen utgår från en sammanvägd problembild av området. Vid varje poliskontor arbetar fyra till åtta poliser. En central uppgift är att arbeta mot ungdomskriminalitet och öka förtroendet för polisen. Det första poliskontoret öppnade i maj 2006 i Jordbro. Antalet kontor har successivt ökat sedan dess och i och med öppnandet av det 27:e poliskontoret har det planerade antalet poliskontor uppnåtts, se figur 5. I den allmänna debatten uppmärksammas poliskontorens betydelse för den minskade brottsligheten och den ökade tryggheten. Det viktiga är inte själva polislokalen utan det är verksamheten som bedrivs för att synas och lära känna närområdet som är avgörande. Inrättandet av poliskontoren innebär en mer tillgänglig polis med god lokal kännedom och bra relationer till medborgarna i området. I samband med oroligheterna i vissa förorter under 2009 spelade poliskontorspersonalen en viktig roll för att avbryta och förhindra fortsatta oroligheter. Satsningen med lokala poliskontor kommer att utvärderas under 2010 av Brå. Flytande poliskontor Antalet invånare i skärgården ökar under sommaren vilket medför ett större behov av att kunna uträtta några av de vanligaste polisärendena där. Därför provade sjöpolisen att ha flytande poliskontor. Skärgårdsöarna Ingmarsö, Arholma, Nämdö, Möja, Utö samt Ornö besöktes under vissa tider. Genom de flytande poliskontoren fick både sommargäster och bofasta tillgång till service som normalt bara finns på fastlandet. Under 2009 grep sjöpolisen fler båttjuvar än tidigare år. Genom vår ökade tillgänglighet har vi fått in fler tips från allmänheten om båtstölder. Det har haft en stor betydelse för resultatet, säger Björn Cewenhielm, chef för sjöpolisen. EU-ordförandeskapet Figur 5: Kartan visar de lokala poliskontor som öppnats i Stockholms län mellan Inga öppnades under Sverige hade under det andra halvåret 2009 ordförandeskapet i den Europeiska unionen (EU). Planeringen inför de 80 möten av olika slag och storlekar som skulle genomföras under EU-ordförandeskapet inleddes våren/sommaren De möten som hölls i Stockholm varierade mellan några få deltagare till upp emot deltagare. Polisens upp- gift var bland annat att bedöma de olika hotbilder mötena medförde. Särskilt juli månad var en mötesintensiv period vilket bland annat innebar semesterstopp i myndigheten under vecka 29. Polismyndigheten i Stockholms län förstärkte också bevakningen av de EU-möten som hölls på andra platser i landet, till exempel i Åre. 13

18 MEDBORGARNA - det goda mötet Dialog i stundens hetta Efter EU-toppmötet i Göteborg 2001 utarbetade polisen en ny arbetsmetod för att möta upplopp och allvarliga ordningsstörningar. Metoden betonar vikten av att använda dialog i samband med demonstrationer och andra opinionsyttringar. Arbetet ska präglas av transparens, tillgänglighet och social kompetens. Sergels torg 10 januari 2009, cirka demonstrationsdeltagare från Gaza Solidaritet. Organisatörens funktionärer skötte säkerheten nästan helt på egen hand. Polisen behövde stötta funktionärerna vid ett par tillfällen, då känslorna var mycket heta. Samtidigt i Oslo genomfördes en demonstration med svåra kravaller som följd, berättar dialogpolisen Ola Österling. Att arbeta med dialog som metod hjälper till att i samband med demonstrationer och opinionsyttringar säkerställa medborgarnas fri- och rättigheter i 2 kap regeringsformen. Myndigheten har tolv dialogpoliser och de är en länsgemensam resurs som har ett dubbelriktat uppdrag. Dialogpolisen ska fungera som en länk mellan den operativa polisledningen och de etniska, religiösa och opinionsbildande grupperna för att förhindra att stämningen trappas upp på grund av brist på förståelse för varandra. antal 140 Under 2009 genomförde dialogpolisen 123 uppdrag, se figur 6. Två utrikespolitiska faktorer bidrog till årets ökning; krigshandlingar mellan Israel och Palestina och sommarens presidentval i Iran. Inför Sveriges ordförandeskap i EU tog dialoggruppen under våren kontakt med flera av de opinionsbildande parterna. Vid sidan om de möten som hölls i Stockholm deltog dialogpolisen vid möten i såväl Jämtland som Västerbotten. I stort sett alla demonstrationer med politiska förtecken under året genomfördes utan ordningsstörningar. Dialogpolisens uppdrag Dialogpolisens uppdrag En bra demonstration är en demonstration med så få närvarande poliser som möjligt. Ola Österling dialogpolis Figur 6: Ett uppdrag för dialogpolisen kan vara allt från att två dialogpoliser tjänstgör under en protestaktion till att alla dialogpoliser genomför ett stort uppdrag som exempelvis Salem-demonstrationen i södra Stockholm.

19 MEDBORGARNA - det goda mötet Våra volontärer Att vara volontär bygger på engagemang och frivillighet. Våra volontäruppdrag handlar om att förebygga brott, främst i lokalområdet och i nära samarbete med närpolisen. För mer information se volontärernas hemsida En expansiv resurs Volontärernas täta kontakt med polisen såväl före, under och efter ett uppdrag innebär att de är en länk mellan polis och medborgare. Det finns volontärer i alla polismästardistrikt, hos gränspolisen och vid länsgemensamma insatser i samarbete med till exempel dialogpolisen och tunnelbanepolisen. Antalet utbildade volontärer och antalet uppdrag har ökat, se figur 7. Numera omfattas volontärerna av offentlighets- och sekretesslagen. Detta innebär en möjlighet till fler volontäruppdrag, inom till exempel polisens brottsofferstödjande arbete. Under 2009 inleddes ett samarbete med äldrebrottsgruppen i Söderorts polismästardistrikt där volontärer bidragit med information kring åldringsbrott samt besökt äldre brottsdrabbade som önskat ha fortsatt stöd efter polisanmälan. Stödtelefonen Nattknappen fortsatte att utvecklas under Genom Nattknappen kan den som är på väg hem en helgnatt ringa och prata med en volontär hos polisen. Detta är ett sätt att bidra till en ökad trygghet för den som är ensam på väg genom stadens gator en kväll. Som mest ringde drygt 30 personer per natt. n 08 Nattknappen Antal utbildade volontärer samt uppdrag antal Antal volontärer, uppdrag och rapporter Antal volontärer, uppdrag och rapporter Antal uppdrag Antal uppdrag Antal utbildade per år Antal utbildade per år Rapporterade misstänkta Under uppdrag brottsincidenter under uppdrag misstänkta Figur 7: Ökningen av antalet volontäruppdrag har sin förklaring i att rapporterades fler närpolisområden använder volontärer som brottsincidenter ett komplement till ordinarie resurser. 15

20 MEDBORGARNA - det goda mötet Den tillgängliga polisen Det vanligaste mötet mellan medborgare och polis sker i våra receptioner, via telefonväxeln samt genom våra pass- och tillståndsexpeditioner. Vi är en 24-timmarsmyndighet vilket innebär att tillgängligheten ska vara anpassad efter medborgarnas behov. På kommunikationscentralen tas larmsamtalen från 112, SOS Alarm, emot. Hit kommer även radioanrop från poliser i yttre tjänst. Kommunikationscentralen finns på Kungsholmen och här arbetar cirka 160 personer med att leda insatser mot olika typer av händelser, som rån, trafikolyckor och försvunna personer samt beordra ut patruller. Arbetet bedrivs i team och är minutoperativt. Det ställer höga krav på personalen som ofta måste fatta snabba beslut. Vår telefonväxel betjänar även andra myndigheter Under 2009 har ansträngningar gjorts för att korta svarstiderna och ge korrekta svar, bland annat genom att utbilda växeltelefonisterna. Vanliga frågor är frågor om passhantering och enklare frågor om trafik, till exempel om vinterdäck. antal Inkomna samtal till växeln Inkomna samtal till växeln Figur 8: Telefonsamtal till växeln. Antalet inkommande samtal till polisens telefonväxel ökade under 2009 med samtal, vilket ger en ökning på samtal de senaste två åren. 16 Under 2009 inkom drygt 1,1 miljoner samtal till växeln, se figur 8. Medelsvarstiden var 24, 1 sekunder vilket är en förbättring från 2007 då den var 38 sekunder. Målet för året var att svarstiden mätt i median inte skulle överstiga 25 sekunder. Detta mål uppfylldes då mediantiden var 22 sekunder, samma som För 2010 är målet att svara på 90 procent av samtalen inom 60 sekunder. Förutom myndighetens telefonsamtal betjänar telefonväxeln även samtal till Brottsförebyggande rådet, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Polishögskolan, Rikskriminalpolisen och Rikspolisstyrelsen. Under våren 2010 ansluter sig även Riksåklagaren till polisens telefonväxel. Om du ringer och trycker 0 blir du automatiskt kopplad till växeln för den polismyndighet där du befinner dig och kan fråga efter exempelvis en specifik person. Om du inte trycker 0 blir du kopplad till Polisens kontaktcenter, PKC. Där kan du göra enkla polisärenden per telefon som brotts- och förlustanmälningar och ställa frågor under dygnets alla timmar. Ett gemensamt telefonnummer och talsvar för hela landet, har bidragit till att öka tillgängligheten. Från och med 1 januari 2009 är PKC en gemensam organisation för hela Polisen och finns vid sju polismyndigheter, varav Stockholm är en.

21 MEDBORGARNA - det goda mötet Pass nu med fingeravtryck Antalet passansökningar har minskat något medan identitetskortsansökningarna har ökat under 2009, se figur 9. Under sommaren blev det obligatoriskt med fingeravtryck i de nya passen. Men redan i maj inledde passenheten i City ett försök med fingeravtryck. Det ledde till att handläggningstiden vid ansökningstillfället ökade med några minuter. Den genomsnittliga väntetiden för att ansöka om pass under 2009 var 17 minuter och 47 sekunder, se tabell 3. Detta innebar att målet för 2009 om maximalt 20 minuters väntetid uppfylldes. Under året har utveckling av passhanteringen fortsatt. Bland annat har ett sms-system införts där kunden får besked via sms eller e-post om att passet är klart. Även arbetet med ett nytt tidsbokningssystem för passansökningar där kunden själv kan boka tid för sitt passbesök pågår. Under våren fick City passexpedition hjälp av volontärer med att mäta kundnöjdheten hos passbesökarna. Mätningen visade att 80 procent av deltagarna var nöjda med besöket. antal Inkomna pass- och id-kortsansökningar Inkomna pass- och id-kortsansökningar Inkomna pass - och id-kortsansökningar Passansökningar id-kortansökningar Figur 9: Under 2009 inkom sammanlagt pass- och identitetskortsansökningar, en minskning med ansökningar jämfört med Tabell 3, Genomsnittlig väntetid för att ansöka om pass, januari - december 2009 Ny hemsida Under året uppgraderades webbplatserna för intern och extern information och det infördes ett nytt publiceringssystem, Epi-server. En viktig anledning till bytet var att möta verksamhetens behov av informationskanal för extern krisinformation samt för en ökad samordning av såväl nationell som lokal information. Utfall Antal kunder City passexpedition 0:23: Västerorts passexpedition 0:08: Norrorts passexpedition 0:08: Södertörn, Flemingsbergs passexpedition* 0:27: Södertörn, Handens passexpedition* 0:09: Totalt 0:17: Källa: Tillståndsenheten, kösystem. * siffror från och framåt. Systemet togs i bruk under året varpå det ej finns mätresultat för hela året på länets alla passexpeditioner. 17

22 MEDBORGARNA - det goda mötet Vi håller ordning Tillståndsgivning skapar ordning och ger oss information och kunskap om olika inplanerade händelser, vilket många gånger är viktigt i planeringen av våra insatser. Allra tydligast är detta vid stora demonstrationer, gatufester och evenemang. Att upprätthålla ordning bidrar till en ökad trygghet i samhället. Under våren och hösten genomfördes veckoinsatser som resulterade i ökad tillgänglighet och ordning på gator och torg. Meningen var att få bort skyltar och gatupratare som ställts ut på offentlig plats utan tillstånd. Det skapade en bättre miljö för gående och trafikanter. Polismyndighetens tillståndsenhet hanterar Antalet tillsyner av krogar i länet ökade unmånga olika sorters ärenden. Det totala ander året. Totalt genomfördes tillsyner talet ärenden för olika typer av tillstånd är varav hälften genomfördes i city, en ökning i stort sett oförändrat sedan 2008, se figur i jämförelse med 2008 då 10. De största kategorierna är vapenlicenser genomfördes. och ordningslagen med tillhörande ärenden. Utbildning av ordningsvakter genomförs Under Stockholmsveckan i Visby (vecka sedan 2009 av polismyndigheten och har 29) arbetade Polismyndigheten i Stockinriktats på att utveckla ordningsvakterholms län med att kontrollera krogarna på nas kommunikativa och taktiska förhållgotland Nytt diagram rätt färger i!samverkan med Polismyndigningssätt. Under året fortutbildades 600 heten Gotland och Visby kommun. Under ordningsvakter och 200 nya ordningsvakter veckan påträffades ett stort antal ungdomar gick grundutbildningen. under 18 år kraftigt berusade. n Tillståndsärenden Ordningsvakt: Utbildning lämplighet, omprövning mm. (-171) Explosivärenden: Fyrverkeri, spränging mm. (+85) Ordningslag: Markupplåtelser, demonstrationer, försäljning mm. (-209) Vapenlicenser, vapenpass mm. (-128) Remisser om alkoholservering mm. (-170) Siffror inom parentes visar förändring i antal från Figur 10: Samtliga kategorier av tillståndsärenden förutom explosivvaruärenden har minskat något jämfört med Remisser om alkoholservering mm. (-170) Explosivvaruärenden; fyrverkeri, sprängning mm (+85) Vapenlicenser, vapenpass mm. (-128) Ordningsvakt; utbildning lämplighet, omprövning mm. (-171) Ordningslag; markupplåtelser, demonstrationer, försäljning mm (-209) 18 Siffror inom parentes visar förändring i antal från 2008

23 MEDBORGARNA - det goda mötet När brottet är ett faktum Polisen är ofta den första kontakten som ett brottsoffer har med rättsväsendet och därför är det viktigt att vi inom polisen har ett väl utvecklat brottsofferarbete. Bemötande och information i samband med brott är många gånger avgörande för att brottsoffret ska stå fast vid sin anmälan och medverka i utredningen. Att stödja brottsoffer Bemötandet mot brottsoffer ska vara lika, oavsett brottstyp, var brottsoffret bor eller var brottet har skett. För att uppfylla medborgarnas berättigade krav på snabbhet, rättssäkerhet och kvalitet ska all myndighetsutövning genomsyras av ett medborgarperspektiv. Medling Medling är en metod som innebär att brottsoffer och gärningsman träffas under vägledning. Medlingen ska syfta till att gärningsmannen får ökad insikt om brottets konsekvenser och att brottsoffret ges möjlighet att bearbeta sina upplevelser. Metoden är effektiv och används runt om i hela länet. Verksamheten bedrivs i kommunal regi av Stockholms stad. Varje medling föregås av att parterna kallas till ett enskilt förmöte. Kontakt tas även med åklagaren för att inte utredningen ska äventyras. Medling ersätter inte den rättsliga processen. För att nå ut till unga om vad medling innebär finns nu en film på You Tube. Ju fler som vet vad medling är, desto mindre dramatiskt blir det. Länskriminalpolisavdelningen är samordningsansvarig för brottsofferfrågor. På de olika polismästardistrikten finns brottsoffersamordnare som tillsammans med länskriminalpolisavdelningen kontinuerligt arbetar med att förbättra det brottsofferstödjande arbetet. Särskild uppmärksamhet ägnas åt personer som utsatts för brott vid upprepade tillfällen. En annan viktig del i arbetet är att samverka internt men också externt med andra myndigheter och organisationer. I år har brottsoffersamordnare gått utbildning i motiverande samtal. Motiverande samtal kan till exempel användas efter ett formellt förhör för att motivera brottsoffret att stanna kvar i rättsprocessen. Under året har även myndighetssamverkan Operation Kvinnofrid i Stockholms län förbättrats (samverkan i frågor om Brott i nära relationer). Brott mot äldre Från flera håll runtom i länet rapporterades under året om äldre som utsatts för stöld i sin bostad. Okända personer har lyckats lura sig in i bostaden genom att utge sig för att vara från till exempel polisen eller vårdcentralen. Länskriminalpolisavdelningen genomförde en kartläggning av brottsligheten mot äldre som visade att en stor andel av dessa brott begås av organiserade ligor, inte bara inom länet utan också över hela landet. Utifrån detta beslutade myndigheten om en särskild insats mot organiserad brottslighet riktad mot äldre. Insatsen, som leds av en koordinator vid länskriminalpolisavdelningen, har också ett tydligt brottsofferstödjande och brottsförebyggande perspektiv. I Söderort tycktes äldre vara särskilt drabbade. Det visade sig att drygt hälften av de anmälningar som gjordes av äldre i Söderort avsåg brott i hemmet. I syfte att samla information och för att utreda dessa brott startades en särskild äldrebrottsgrupp. Även äldre på Östermalm blev offer för ligorna och Östermalms stadsdel såg till att information skickades ut till alla som var 70 år eller äldre. Många äldre kan känna skam för att ha blivit lurade och undviker att polisanmäla händelsen. Vi vill uppmana äldre att anmäla brott. Flera anmälningar om liknande tillvägagångssätt kan leda till att ärenden som normalt inte innehåller tillräckliga uppgifter kan kopplas samman med andra ärenden och därmed leda till att gärningsmännen grips. 19

24 MEDBORGARNA - det goda mötet Hatbrott Hatbrott är ett angrepp mot de mänskliga rättigheterna och strider mot principen om alla människors lika värde. Det handlar om brott som motiveras av ideologisk övertygelse eller fientlig inställning mot offret/målet på grund av dennes hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet. antal Hatbrott uppdelat utifrån motiv Hatbrott , uppdelat utifrån motiv Främlingsfientligt motiv Homofobiskt motiv Religiöst motiv Främlingsfientligt motiv Homofobiskt motiv Religiöst motiv Figur 11: Antalet ärenden som hatbrottsjouren utredde 2009 minskade med 9 procent jämfört med föregående år. Hatbrottsjouren behövs Efter en tvåårig projektperiod permanentades hatbrottsjourens verksamhet under året och bedrivs idag i hela Stockholms län. Vid jouren arbetar sex poliser varav en gruppchef, en förundersökningsledare samt fyra utredare. Det vanligaste hatbrottet är brott med främlingsfientligt motiv. Antalet inkomna anmälda hatbrott minskade under 2009, se figur 11. Även andelen redovisade ärenden till åklagaren av de inkomna ärendena till jouren har minskat, från 18 procent 2008 till 15 procent Minskningarna kan vara en följd av den kunskapshöjning som skett i flera led, från ingripande polis till utredande polis så att ärenden i ett tidigare skede har givits korrekt brottskod. En annan förklaring till minskningen är beroende av vilka brott som sker och hur. Hatbrottssamordnare Nytt för i år var att det tillsattes hatbrottssamordnare i länets alla polismästardistrikt. Tillsammans med samordnarna och länskriminalpolisavdelningen arbetar hatbrottsjouren med att samordna, följa upp, metodutveckla och informera om hatbrott. Hatbrottsjouren ingår även i kommenderingar där man i förväg kan misstänka att hatbrott kan förekomma, gruppen arbetar även i yttre tjänst. Under 2010 deltar hatbrottsjouren i ett projekt för att informera på internet tillsammans med RFSL, Brottsoffermyndigheten med flera. Projektet riktar sig till ungdomar och hatbrottsjouren kommer bland annat att besvara frågor via live-chatt. Pandemi En ny och mycket smittsam influensaepidemi med dödlig utgång för vissa människor blossade upp under april Influensan med viruset H1N1 uppgraderades till pandemi i juni av Världshälsoorganisationen. Den nya influensan kallades för svininfluensan. Vi rapporterade få misstänkta influensafall till Rikspolisstyrelsen och vår särskilda beredskapsplan behövde aldrig tas i bruk. Anställda fick kontinuerlig information om förhållningssätt till sin egen och andras hygien för att förhindra smittspridning. Den särskilda pandemigrupp som tillsattes upplöstes i december 2009 i samband med att rapporteringen till Rikspolisstyrelsen upphörde. 20