Året 2010 med hållbarhetsredovisning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Året 2010 med hållbarhetsredovisning"

Transkript

1 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

2 Frågor till fyra medarbetare Meral Ulucan utbildningsansvarig Täby Vad minns du bäst från 2010? I mitt arbete som utbildningsansvarig har jag blivit varse ett ökat antal utbildningar som ska genomföras lokalt i polismästardistrikten. Jag är även miljöombud och som sådant tycker jag att det är tråkigt att jag inte fått tiden att räcka för att vidareutveckla myndighetens miljöpolicy och miljötänkande. Vad är hållbarhet för dig? Vi måste bli bättre på att ha en strategisk och långsiktig planering av vår verksamhet, och hur vi nyttjar våra personalresurser. Vi ska som myndighet också föregå med gott exempel vad gäller miljö- och energibesparing. Ove Ek inspektör Södertälje polismästardistrikt Vad minns du bäst från 2010? Höjdpunkten under året var givetvis att få arbeta under kronprinsessans bröllop. Under året har vi även försökt höja kvaliteten på utfärdade ordningsbotar genom att i möjligaste mån låta en kollega kontrollera utfärdandet. Vad är hållbarhet för dig? Jag tror att vårt kommande nya polishus i Södertälje kan göra hållbarhetsbegreppet tydligt. Polishuset ska bli en bra och säker arbetsplats för våra medarbetare och tillgängligt och välkomnande för våra besökare. Hållbarhet är också att de budgetmedel som tilldelats polishuset används väl. Om polishuset byggs på ett sätt som innebär att vi är förberedda på kommande förändringar i organisationen har vi byggt något som är hållbart för framtiden. Rikard Söderlund fordonssamordnare, ekonomiavdelningen Vad minns du bäst från 2010? Det stora behovet av bilar i samband med kronprinsessans bröllop. Vår fordonspark räckte inte till, och vi fick hyra in ett 70-tal minibussar. Vad är hållbarhet för dig? Att alltid ha miljöaspekten i fokus när vi köper in nya bilar och avväga den mot verksamhetsbehovet. En del verksamheter får alltid miljöanpassade bilar utrustade med dubbfria däck medan till exempel utryckningens bilar utrustas med dubbdäck. Pia Carlsson serviceman, uniformsförrådet Kungsholmen Vad minns du bäst från 2010? Utan tvekan kronprinsessans bröllop. Många poliser som vanligtvis inte bär uniform i tjänsten skulle arbeta i yttre tjänst och behövde därför beställa nya persedlar. Arbetet var uniforms- intensivt men roligt. Vad är hållbarhet för dig? Att vi hela tiden försöker ta tillvara på det som återlämnas till oss så att det vid behov kan återanvändas på ett eller annat sätt.

3 JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI Året som gått Kungligt bröllop Love Stockholm 2010 började med nationaldagsfirandet den 6 juni. Under två veckor arrangerade Stockholms stad festligheter tillsammans med samarbetspartners. Höjdpunkten var kronprinsessans bröllop den 19 juni. Poliskommenderingen under dessa veckor var den största i Stockholms historia. Många av myndighetens anställda och Polisens volontärer deltog. Jag är oerhört glad och stolt över att allt har gått bra. Polisen har lyckats med uppdraget att se till att bröllopet och aktiviteterna runt detta har kunnat genomföras utan störningar eller angrepp på brudparet eller deras gäster. Michael Fetz, chef för kommenderingen Upplopp i Rinkeby Den 7 juni 2010 drabbades Rinkeby av oroligheter. Skadegörelse och stenkastning mot polisen inträffade och en polis tvingades skjuta varningsskott. Oroligheterna dämpades efter en sam polisinsats. En framgångsfaktor var bland annat kommunikationen med de boende i länsgemen- området. Diskussionsforum 2010 Under hösten 2010 genomfördes tre diskussionsforum inom myndigheten med tema ungdomsfrågor, bedrägerier och brott i nära relation. Tanken är att deltagarna ska dela med sig av goda idéer och utvecklingsförslag till andra medarbetare genom berättelser om hur de arbetar på sina polismästardistrikt eller avdelningar. 2 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

4 JULI AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER DECEMBER Polisfilial i Fryshuset Den 30 november 2010 öppnades en polisfilial i Fryshusets lokaler. Satsningen är ett led i myndighetens arbete för att öka kontakten med ungdomar och skapa förtroende för Polisen men också ett sätt att utveckla samarbetet med Fryshuset. Terroristbrott i Stockholm På eftermiddagen den 11 december larmades Polisen till Drottninggatan i centrala Stockholm. En bil hade exploderat och börjat brinna och kort därefter inkom nya rapporter om att en man sprängt sig till döds några kvarter från den brinnande bilen. Av säkerhets- och utredningsskäl omfattade avspärrningarna inledningsvis flera kvarter i området. Dagen efter händelsen bekräftade Säkerhetspolisen (SÄPO) att explosionerna bedömts som terrorbrott och att SÄPO tar över utredningen. Polismyndigheten i Stockholms län ökade närvaron på offentliga platser för att skapa trygghet, ta emot information och svara på frågor. Synligheten fick även till följd att brott som bland annat fickstölder minskade i city. Året 2010 med hållbarhetsredovisning 3

5 OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Innehållsförteckning Om oss Polismyndigheten i Stockholms län Länspolismästaren har ordet... 3 Utmärkelser Stockholms län... 5 Så styrs verksamheten... 6 Vår värdegrund... 7 Vår ekonomi... 8 Kommunikation med våra intressenter... 9 Medborgarnas förtroende Långsiktiga strategier för vår kärnverksamhet En synlig polis för trygghet, mot brottslighet Brottsutredning utveckling för ökad kvalitet I demokratins tjänst Den tillgängliga polisen Brottsoffer i fokus Hatbrott ett hot mot demokratin Våra mål Rättsäkerhet inom polisen medborgarnas förtroende Vårt bidrag till en hållbar miljö Miljöarbete vi tar ansvar Vår klimatpåverkan Miljöbrott ett hot mot kommande generationer Vår arbetsplats Medarbetarna Ledarskap under utveckling Vår arbetsmiljö Intern dialog och samverkan Jämställdhet och mångfald Om redovisningen Redovisningsprinciper och hållbarhetsindikatorer Bestyrkanderapport Omslagsbild: Polis i yttre tjänst i samtal med kvinna och barn i Stockholms tunnelbana. Året 2010 med hållbarhetsredovisning 1

6 OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Om oss Polismyndigheten i Stockholms län 2 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

7 OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Länspolismästaren har ordet Vi är Sveriges största polismyndighet med nära anställda. En stor myndighet med ett stort ansvar. Vi verkar i ett län där rikets huvudstad finns, ett län med årligen växande befolkning. Vårt geografiska ansvarsområde omfattar både storstad, landsbygd och skärgård. Här möts cirka 180 olika nationaliteter och människor från skilda socioekonomiska förhållanden. Detta ställer stora krav på vår verksamhet. För oss handlar hållbarhet om kvalitet och långsiktighet. Hållbarhet måste vara ett nyckelord i allt vi gör. Det gäller till exempel hur vi använder våra resurser, det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet, brottsutredningsarbetet, vår service till medborgarna och arbetet för att vår negativa miljöpåverkan ska minska. Vi bidrar till ett långsiktigt hållbart samhälle i arbetet för att minska brottsligheten och öka tryggheten. Att förebygga ungdomskriminalitet är av avgörande betydelse för att uppnå detta. I kontakten med ungdomar lägger vi grunden för en hållbar framtid. För att vi ska lyckas nå våra övergripande mål om att minska brottsligheten och öka tryggheten krävs en omfattande samverkan med övriga samhället. När vi arbetar tillsammans med bland annat kommuner och andra myndigheter får våra brottsförebyggande insatser större effekt. När vi ser tillbaka på år 2010 gör vi det med blandade känslor. Vi minns med glädje den omfattande och lyckosamma insatsen i samband med kronprinsessans bröllop. Terrorbrottet i centrala Stockholm 11 december spred rädsla och oro i samhället. Myndigheten vidtog omedelbara åtgärder för att bland annat öka allmänhetens trygghet. Att förhindra att denna typ av brottslighet upprepas i framtiden är en stor utmaning för oss och rättsväsendet i stort. Hållbarhetsredovisningen för 2010 är myndighetens tredje i ordningen. Jag är väldigt stolt över att vår hållbarhetsredovisning för 2009 fick ett hedersomnämnande av revisionsbranschens branschorganisation Far. Hållbarhetsredovisningen är ett viktigt och levande dokument som vi använder för att kommunicera vår verksamhet utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Det är viktigt att medborgarnas förtroende för oss är högt. Att förtroendet enligt den nationella trygghetsundersökningen kraftigt ökat de senaste åren ger oss en fingervisning om att vårt arbete är och har varit lyckosamt. Stockholm, mars 2011 Carin Götblad, länspolismästare Året 2010 med hållbarhetsredovisning 3

8 OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Utmärkelser 2010 Tidningen Sambandet vann pris som bästa personaltidning Vår personaltidning Sambandet utsågs till bästa personaltidning av Föreningen Rim (Redaktörer interna medier). Sambandet får priset för att den är en genom- tänkt tidning som känns angelägen rakt igenom här jobbar en redaktion som vet vad det snackas om inom poliskåren! Med intresseväckande avdel- ningar, avspänt tilltal, ärligt bildspråk och genomarbetade rubriker dras läsaren in i raka och välskrivna texter. Samhalls Visa vägen-priset Varje år delar Samhall ut Visa vägen-priset till en arbetsgivare och en eldsjäl som medverkat till att hjälpa personer med funktionsnedsättningar att ta sig ut på arbetsmarknaden. Carin Götblad vann, i sin funktion som länspolismästare, priset för årets eldsjäl Carin Götblad har använt sin position och visat mod i syfte att öka mångfalden för att spegla befolkningen i stort i en stor, välkänd och påpassad myndighet ett exempel som har potential att få många efterföljare. Utdrag ur juryns motivering. Jag blev särskilt glad av att Samhalls representanter berättat att de och de nya medarbetarna aldrig känt sig så väl bemötta som inom Stockholmspolisen. Det gör mig stolt och glad, men inte förvånad. Vitsippepriset till volontärverksamheten Polisens volontärverksamhet tilldelades Vitsippepriset av Kristdemokraterna på Norrmalm. Motiveringen var att volontärarbetet sker i en anda som bör stödjas i samhället. Hedersomnämnande för Hållbarhetsredovisningen Myndigheten fick ett hedersomnämnande för 2009 års hållbarhetsredovisning av revisionsbranschens branschorganisation Far i den årliga tävlingen Bästa hållbarhetsredovisning. Polismyndigheten i Stockholms län var den enda myndighet som fick en utmärkelse. Årets Nelson Mandela-pris Myndigheten fick Nelson Mandela-priset för sitt arbete med att locka ungdomar med invandrarbakgrund till Polisen genom Spira-projektet 1. Nelson Mandela-priset delades ut av Stockholms stad för 13:e året i följd. Priset syftar till att uppmärksamma de goda initiativ som tas för att öka integrationen i Stockholm. ger fler ungdomar med invandrarbakgrund en bra plattform Spira Stockholm får 2010 års pris för sitt viktiga arbete med Stockholms internationalisering. Spira för sitt yrkesliv, och ökar den internationella mångfalden inom polisen. Ulf Kristersson, socialborgarråd Prissumman på kronor kommer att användas till en temadag för alla Spira-deltagare och de medarbetare som arbetat med projektet. att projektet uppmärksammas. Det är när man möts i verkligheten som man kan påverka och göra skillnad. Det känns stort och viktigt Kia Samrell, projektledare för Spira. Carin Götblad, länspolismästare 1 Se ordlista 4 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

9 OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Stockholms län Polismyndigheten i Stockholms län har ett ansvarsområde som är mycket stort, både till antalet invånare och till ytan. Myndigheten har cirka anställda och en årlig budget på cirka 4,8 miljarder kronor. Cirka 22 procent av landets befolkning bor i Stockholms län. De fyra senaste åren har länets befolkning ökat med sammanlagt cirka personer och är i dag över 2 miljoner invånare. Under 2010 ökade befolkningen med cirka personer. Länet har varje år också ett stort antal besökare. Stockholm är som huvudstad och storstad unik i landet. Här finns det politiska och det konstitutionella styret för Sverige, vilket medför ett stort ansvar gällande bevakning och säkerhet. Varje år genomförs dessutom evenemang, såsom Stockholm Maraton, Pride-festivalen och demonstrationer, som tar stora polisiära resurser i anspråk. Under 2010 gick det åt stora resurser för planering och genomförande av arrangemang kring kronprinsessans bröllop. Norrort Roslagen Västerort city Söderort Nacka Södertälje Södertörn I STOcKHOLMS LäN finns: cirka 180 olika nationaliteter representerade Sveriges riksdag och regering stora hamnar för både gods- och passagerartrafik samt internationella flygplatser landets enda tunnelbanenät många tillfälliga besökare som turister och affärsresande Året 2010 med hållbarhetsredovisning 5

10 OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Så styrs verksamheten Riksdagen fastställer de övergripande målen för Polisen och tilldelar anslag. Regeringen styr Polisens verksamhet med förordningar och särskilda beslut. Regeringen anger i det årliga regleringsbrevet mål för Polisen och olika återrapporteringskrav. I regleringsbrevet för 2010 kan man bland annat läsa följande: Polisen ska bidra till att öka människors trygghet och förtroendet för Polisen ska vara högt En större andel brott ska klaras upp Det brottsförebyggande arbetet ska utvecklas I planeringsförutsättningarna preciserar Rikspolisstyrelsen (RPS) regeringens mål och riktlinjer samt intentionerna i rikspolischefens inriktning för polisverksamheten. RPS formulerar nationella mål och strategier vilka styr landets 21 polismyndigheter. Planeringsförutsättningarna omfattar tre år och revideras årligen. RPS tilldelar även polismyndigheterna ekonomiska anslag. Den enskilda polismyndigheten leds av en länspolismästare med verkställande funktion. Länspolismästaren utses av regeringen. Planeringsförutsättningarna ligger till grund för myndighetens verksamhetsplan. I verksamhetsplanen, som utgör myndighetens strategiska styrdokument, anges mål och de strategier som i huvudsak ska användas för att nå dessa. Polisstyrelsen beslutar om myndighetens verksamhetsplan. Varje polismästardistrikt och avdelning har en lokal verksamhetsplan utifrån lokala behov och prioriteringar. Medborgarnas representanter Polisstyrelsen består av länspolismästaren och 13 politiskt tillsatta ledamöter samt två fackliga representanter. Regeringen utser ledamöterna och mandatperioden omfattar fyra år. Polisstyrelsen är medborgarnas representanter och har som uppgift att se till att arbetet bedrivs i enlighet med de prioriteringar och riktlinjer som riksdag och regering har beslutat. Under var Kristina Alvendal (M) ordförande och Carin Jämtin (S) vice ordförande i polisstyrelsen. För mandatperioden 1 januari 2011 till 31 december 2014 har en ny polisstyrelse utsetts. Till ordförande har Anna König-Jerlmyr (M) utsetts och till vice ordförande Katarina Berggren (S). Regeringen/Justitiedepartementet Rikspolisstyrelsen Polisstyrelsen Polismyndigheten i Stockholms län Stabsenheter Enheten för interna utredningar Rättsenheten Länspolismästarens kansli Polismästardistrikt Avdelningar City polismästardistrikt Söderort polismästardistrikt Västerort polismästardistrikt Södertörn polismästardistrikt Gränspolisavdelningen Operativa avdelningen Länskriminalpolisavdelningen Roslagen polismästardistrikt Norrort polismästardistrikt Nacka polismästardistrikt Södertälje polismästardistrikt Personal- och utvecklingsavdelningen Ekonomiavdelningen 6 Året 6 Året med med hållbarhetsredovisning

11 OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Polismästardistrikt och centrala avdelningar Myndigheten har åtta polismästardistrikt, fem centrala avdelningar och tre stabsenheter. Polismästardistrikten är indelade i geografiska ansvarsområden, inom vilka det bland annat bedrivs lokalt brottsförebyggande arbete och utredningsverksamhet. I varje polismästardistrikt finns en polisnämnd. Polisnämnderna består av nio politiskt tillsatta ledamöter och distriktschefen. De centrala avdelningarna verkar över hela länet och ska stödja organisationen med insatser och kunskap inom respektive ansvarsområde. Myndighetens tre stabsenheter, enheten för interna utredningar, rättsenheten och länspolismästarens kansli, är direkt underställda länspolismästaren. Polismyndighetens ledning Polismyndighetens ledningsgrupp leds av länspolismästaren och där ingår även biträdande länspolismästaren, cheferna för länets åtta polismästardistrikt, de fem avdelningscheferna, informationsdirektören och chefen för rättsenheten. Ledningsgruppen sammanträdde varannan vecka under Vår värdegrund Polisens värdegrund Polisens uppdrag är att öka tryggheten och minska brottsligheten. Vi genomför vårt uppdrag professionellt och skapar förtroende genom att vara: Engagerade med ansvar och respekt. Vi tar ansvar för vår uppgift och värnar om allas lika värde. Effektiva för resultat och utveckling. Vi är fokuserade på resultat, samarbete och ständig utveckling. Tillgängliga för allmänheten och för varandra. Vi är hjälpsamma, flexibla och stödjande. Värdegrunden tydliggör för oss själva och för medborgarna vad vi inom Polisen står för. Det är nu vi ska gå från ord till handling. Vi ska använda värdegrunden för att utveckla verksamheten. Bengt Svenson, rikspolischef Polisens värdegrund tydliggör vad vi står för och hur vi ska agera i olika situationer. Värdegrunden är gemensam för svensk Polis och ska genomsyra all verksamhet med ledorden engagemang, effektivitet och tillgänglighet. Värdegrunden bygger på bidrag från nästan medarbetare. Bidragen samlades in under 2008 då medarbetarna i arbetsgrupper resonerade kring uppdrag, verksamhet och värderingar. Värdegrunden fastställdes av rikspolischefen i januari Värdegrunden är ett stöd i arbetet med att nå Polisens mål att bidra till att öka tryggheten och minska brottsligheten. Medarbetare kan använda värdegrunden för att reflektera över hur de utför sina arbetsuppgifter och hur de agerar gentemot medborgare och arbetskamrater. Allmänheten ska bemötas med yrkesskicklighet och respekt. För att öka allmänhetens förtroende och bli en mer effektiv polis ska våra attityder och vårt beteende visa att vi värnar om allas lika värde, samtidigt som vi strävar efter goda resultat. Inom myndigheten råder nolltolerans mot kränkande beteenden och yttranden. Året 2010 med hållbarhetsredovisning 7

12 OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Vår ekonomi Myndigheten ska planera och genomföra verksamheten med en ekonomi i balans. År 2010 gav myndighetens långsiktiga arbete med att bibehålla en god resultatkultur resultat genom effektivisering och ökad kostnadsmedvetenhet. Under 2010 tilldelades myndigheten miljoner kronor i anslag och genererade 211 miljoner kronor i intäkter. Myndighetens kostnader var under samma period miljoner kronor. Resultatet blev 90 miljoner kronor. Det ingående resultatet från 2010 var -5 miljoner kronor vilket ger ett nettoresultat på 85 miljoner kronor för Resultatet blev bättre än förväntat bland annat på grund av ökade intäkter från passverksamheten och lägre kostnader för personal. Den största kostnaden under 2010 var kostnader för personal i form av löner och sociala avgifter. Myndigheten fick under 2010 ett personaltillskott på 474 polisaspiranter. Produktionskostnader är myndighetens näst största kostnad. Produktionskostnaderna ökade bland annat på grund av det stora tillskottet av polisaspiranter samt ökad efterfrågan på pass. Antalet demonstrationer och evenemang i Stockholms län blir allt fler. Detta bidrog till det ökade övertidsuttaget Lokalhyror och kostnader för avskrivningar var något lägre 2010 jämfört med 2009 vilket är en effekt av en medveten återhållsamhet. Årets resultat Resultat 2010 mkr Kostnader (miljoner kronor) Trend Anslag Intäkter 211 Summa intäkter Personal Övertidsersättning 127 Lokalkostnader 474 Produktionskostnader 511 Avskrivningar 103 Summa kostnader Personal Övertidsersättning Lokalhyror Produktionskostnader Avskrivningar Summa ) Kostnaderna 2009 i ovan tabell har omklassificerats enligt 2010 års indelning 2) Med produktionskostnader avses myndighetens driftskostnader för fordon, tolktjänster, provtagningar, teknisk utrusning, rättsintyg, uniformer, pass och id-kort, kommunikationsutrustning med mera. Källa: Agresso Resultat 90 Ingående ackumulerat resultat -5 Ackumulerat resultat 85 Fördelning av kostnader 2010 (mkr) Fördelning av produktionskostnader % Bevakning % Utredningskostnader 20% Fordonsdrift, vapen och uniformer % Telefon, radio och IT % Övriga produktionskostnader Avskrivningar Produktionskostnader Lokalkostnader Övertidsersättning Personal 8 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

13 OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Kommunikation med våra intressenter Det är många som påverkar och påverkas av myndighetens verksamhet. Kraven på verksamheten är stora och varierar beroende på intressent. Våra huvudintressenter är medborgarna och medarbetarna. En öppen och väl fungerande dialog med dessa grupper är viktig för att verksamheten ska utvecklas på ett sätt som beaktar intressenternas förväntningar och behov. Figuren nedan visar myndighetens intressenter och exempel på de kommunikationskanaler vi använder oss av. Denna hållbarhetsredovisning, där vi belyser vår verksamhet ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv, är ytterligare en kanal för kommunikation med våra intressenter. Exempel på intern kommunikation Tvärgrupper För att ta till vara på idéer och förbättringsförslag från medarbetarna använder sig myndigheten sedan flera år av tvärgrupper, vilket innebär en sammansättning av deltagare som är så olika som möjligt och är från så olika delar av verksamheten som möjligt. Resultaten av tvärgruppernas arbete utgör ett underlag för de beslut som fattas i syfte att skapa en bättre verksamhet. Tvärgrupper har funnits för ungdomsfrågor, inbrott i bostad och brott i nära relation. Länspolismästarens medarbetarfrukost Medarbetare från hela myndigheten erbjuds möjlighet att träffa länspolismästaren för att diskutera tankar och Uppdragsgivare Medborgarna Riksdag och regering Rikspolisstyrelsen Medborgare Brottsoffer Vittnen Besökare i länet Icke-medborgare Ungdomar Lagöverträdare Media polisen.se PKC Växeln Receptioner Ungdomsråd Det personliga mötet Återrapportering Resultatdialog Länspolismästarmöten Intrapolis Sambandet Medarbetarfrukost Arbetsplatsträffar Medarbetare Fackförbund Poliser och civila Chefer Leverantörer Affärsrelationer Upphandlade avtal Avtal Leveranser Beställningar Projekt Samverkan Chefssamråd Offentliga organisationer Stockholms läns landsting Kommuner i länet Statliga myndigheter Projekt Samverkan Ideella organisationer Brottsofferjourer Kvinnojourer Idrottsföreningar Invandrarföreningar KRIS m.fl. Året 2010 med hållbarhetsredovisning 9

14 OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN idéer kring verksamhetsutveckling. Sedan den första medarbetarfrukosten i januari 2008 har totalt 14 medarbetarfrukostar anordnats med sammanlagt cirka 80 deltagare. För att alla medverkande ska få möjlighet att komma till tals är antalet deltagare vid varje tillfälle begränsat till cirka fem sex personer. Exempel på dialog och kommunikation med medborgarna Polisens kontaktcenter (PKC) Hos Polisens kontaktcenter, som nås på det nationellt gemensamma telefonnumret , kan allmänheten göra förlust- och brottsanmälningar, ställa frågor och lämna tips. De sju polismyndigheter som har PKC-verksamhet är Stockholm, Norrbotten, Västmanland, Jönköping, Västra Götaland, Halland och Skåne. Chefssamråd Chefssamråd bedrivs i varje polismästardistrikt. I chefssamråden träffas de högsta cheferna inom bland annat rättsväsendet, landstinget och kommunerna. Även näringslivet och andra organisationer som är aktuella för samplanering och utveckling av det strategiska brottsförebyggande arbetet kan delta. Vår hemsida På Polisens hemsida får allmänheten information om vår organisation och hur de kan kontakta oss. Här finns även information om aktuella projekt och satsningar. Det går att göra polisanmälan för vissa brott och ladda ner blanketter för pass- och tillståndsansökningar. Ungdomsråd vår kommande generation gör sig hörd I varje polismästardistrikt finns ungdomsråd som består av ungdomar i åldrarna och chefer från LäNSPOLISMäSTAREN SKIcKAR BREV TILL ALLA 15-ÅRINgAR Sedan i maj 2010 skickar länspolismästaren ett brev till de ungdomar i länet som fyller 15 år. Idén kommer från länspolismästarens medarbetarfrukostar och ungdomsrådet. Samtidigt som brevet började skickas ut skapades en plats på myndighetens hemsida 2. Där finns, förutom brevet till alla 15-åringar, information om hur polisen arbetar med unga, hänvisningar till var ungdomar kan vända sig om de utsatts för brott och en beskrivning av hur en brottsutredning går till. I brevet uppmanas ungdomarna att mejla in förslag kring hur de tycker att polisen ska arbeta. Vi försöker hela tiden att utveckla vår dialog med ungdomar och jag hoppas att det här brevet ska göra att fler unga känner att polisen arbetar för deras trygghet och att man kan få mycket hjälp och stöd från polisen. Carin Götblad, länspolismästare Det som vi diskuterar i ungdomsrådet är väldigt värdefullt för mig och mina högsta chefer. Ungdomarna har efterlyst poliser som kliver ur sina bilar och möter dem personligen. Det finns ett stort behov av en lokal polis som arbetar genomtänkt och uthålligt i det brottsförebyggande arbetet med ungdomar. Ungdomsrådet har hjälpt oss att utveckla detta arbete och visat att vi är på rätt väg. Carin Götblad, länspolismästare myndigheten. Vid mötena som sker sex till sju gånger per år diskuteras brottslighet, otrygghet, hur polis och ungdomar bemöter varandra och hur vi ska förhindra att unga begår brott. Myndigheten har under ledning av länspolismästaren även ett centralt ungdomsråd med ungdomar från hela länet. 2 INTERVJU MED ROULA TcHINI, TIDIgARE MEDLEM I UNgDOMSRÅDET OcH NUMERA MENTOR: Hur kom du på att börja i ungdomsrådet? Jag fick höra talas om ungdomsrådet av fältassistenterna i Rinkeby. Självklart tackade jag ja till att vara med i ungdomsrådet eftersom jag har ett intresse för Polisen och deras arbete. Det första mötet var väldigt intressant och därför fortsatte jag att delta i mötena. Vad var din inställning till Polisen innan du deltog i ungdomsrådet? Jag hade ingen speciell inställning till Polisen förutom att jag tyckte att de är bra att ha i ett samhälle. För mig handlade det kanske mer om nyfikenhet, viljan att påverka och möjligheten att förändra. Hur har mötena sett ut? Mötena hålls ofta i polishuset på Kungsholmen och vi diskuterar med bland andra Carin Götblad. Vi får ofta besök av olika grupper som samarbetar med Polisen eller poliser med olika ansvarsområden. Vi har till exempel fått besök av BRIS, Rädda barnen, tunnelbanepoliser och narkotikapoliser. Vad har du lyft för frågor i rådet? Frågor som handlar om hur vi kan förbättra relationen mellan ungdomar och Polisen och hur man förebygger att ungdomar hamnar i kriminalitet. Det senare ser jag som ett stort problem i samhället då unga, vid tidig ålder kan komma att ogilla polisen. De får en dålig attityd och det händer att de följer vänners, äldre syskons och klasskompisars väg in i kriminalitet. Har du själv fått igenom något av dina förslag? Jag vet att det bland annat är på grund av förslag från ungdomsrådet som de lokala poliskontoren kom till. Det är något som jag är stolt över. Vad tycker du om ungdomsrådet i sin helhet? I sin helhet tycker jag att rådet är väldigt viktigt. Jag tror att det finns mycket att lära av de ungdomar som sitter med i rådet. Med ungdomsrådet kan man nå ut till fler personer och förhoppningsvis ändra attityden till Polisen genom delaktighet och ökad kunskap. 10 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

15 OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Medborgarnas förtroende Sedan 2005 genomför Brottsförebyggande rådet (Brå) 3 årligen en nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning (NTU). I 2010 års undersökning deltog cirka slumpmässigt utvalda personer i åldrarna 16 till 79. Datainsamlingen skedde huvudsakligen genom telefonintervjuer. I NTU sker en kartläggning av allmänhetens utsatthet för brott. Detta kan ses som ett komplement till den officiella brottsstatistiken. Även människors upplevda trygghet, deras förtroende för rättsväsendet 4 och brottsoffers erfarenheter av kontakter med rättsväsendet kartläggs. Förtroendet för rättsväsendet som helhet har ökat sedan mätningen Inom rättsväsendet har Polisen det största förtroendet hos allmänheten (62 procent). Att medborgarnas förtroende ökar ger oss en fingervisning om att våra långsiktiga satsningar på bland annat ökad synlighet, tillgänglighet, stöd och bemötande har varit lyckosamma. Enligt undersökningen är den svenska befolkningen i huvudsak trygg och oroar sig i liten utsträckning för brott. Högre förtroende och minskad oro Enligt NTU ökade förtroendet för Polisen hos befolkningen i Stockholms län med nio procentenheter 2010 jämfört med Totalt hade 62 procent av de tillfrågade förtroende för Polisen. Ambitionen är att vi genom vårt agerande ska bidra till att förtroendet ökar och det är glädjande att så skett. Oron för att utsättas för misshandel/överfall i Stockholms län har minskat från 20 till 14 procent sedan Andelen som känner sig otrygga när de är ute sent på kvällen har minskat jämfört med 2006, från 24 till 16 procent. bidrar till ett ökat förtroende för oss. Vi satsar på långsiktigt brottsförebyggande arbete, samverkan och bättre bemötande av allmänheten. Det Carin Götblad, länspolismästare 3 Se ordlista 4 Polisen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården Medborgarnas förtroende för rättsväsendet Procent Rättsväsendet som helhet Polisen Förtroende för Polisen, Åklagarna Domstolarna Kriminalvården hos befolkningen i Stockholms län Staplarna visar andelen av de tillfrågade personerna som har mycket högt eller ganska högt förtroende för de olika delarna av rättsväsendet. Källa: Brå, NTU Året 2010 med hållbarhetsredovisning 11

16 LÅNGSIKTIGA STRATEGIER FÖR VÅR KÄRNVERKSAMHET Långsiktiga strategier för vår kärnver 12 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

17 LÅNGSIKTIGA STRATEGIER FÖR VÅR KÄRNVERKSAMHET ksamhet Polisens övergripande mål är att brottslighet ska minska och att medborgarnas trygghet ska öka. Detta präglar också myndighetens verksamhet. För att åstadkomma detta krävs ett långsiktigt och uthålligt arbete. Långsiktighet ska genomsyra all verksamhet och bidra till en hållbar utveckling 5. Vi ska vara innovativa och utveckla ett väl fungerande brottsförebyggande polisarbete. För att göra detta möjligt är det viktigt att personalen är engagerad och delaktig i det ständigt pågående förbättringsarbetet. Myndighetens brottsförebyggande arbetsmetoder är många. Vi har bland annat utsett kontaktpoliser för länets samtliga cirka skolor. Skolledningen kan på ett strukturerat sätt kontakta sin kontaktpolis när det finns ett behov av råd och stöd eller vid förekomsten av brott. Länspolismästaren och cheferna för polismästardistrikten träffar också ungdomar genom sina respektive ungdomsråd. Cheferna för polismästardistrikten driver chefssamråd med andra chefer främst inom den offentliga sektorn för samplanering av det brottsförebyggande arbetet. Vid stödcentrum för unga brottsoffer, som finns i alla polismästardistrikt, erbjuds unga brottsoffer stöd genom ett samarbete mellan myndigheten och socialtjänsten. Det är viktigt att vi utvecklar den brottsutredande verksamheten, inte minst vad avser den grova organiserade brottsligheten. NOVA är benämningen på myndighetens satsning mot kriminella nätverk och yrkeskriminella individer. Ett stort fokus riktas mot att förhindra rekryteringen av unga. I utredningscentrum för unga lagöverträdare samverkar myndigheten med socialtjänst och åklagare för att vidta åtgärder när personer under 18 år misstänks för brott. Dygnet runt, året om, finns polisiära resurser redo att ingripa vid pågående brott eller andra akuta händelser. Att myndigheten kan möta medborgarnas behov av akuta insatser är givetvis prioriterat, och en viktig fråga ur ett förtroendeskapande perspektiv. 5 Se ordlista Året 2010 med hållbarhetsredovisning 13

18 LÅNGSIKTIGA STRATEGIER FÖR VÅR KÄRNVERKSAMHET En synlig polis för trygghet, mot brottslighet Vi har under de senaste åren genomfört en stor satsning på närpolisverksamheten. Länets 39 närpolisområden har en viktig roll i ambitionen att öka den polisiära närvaron och synligheten. Den polisiära närvaron prioriteras på de platser där synligheten bäst kan förväntas leda till ökad trygghet och minskad brottslighet. Det lokalt förankrade brottsförebyggande arbetet bedrivs i samarbete med andra goda krafter och ska lägga grunden för ett tryggare samhälle med lägre brottslighet. Poliskontor för ökad kontakt med medborgarna De lokala poliskontoren är en arbetsmetod snarare än en organisatorisk enhet eller fysisk plats. Grunden är att de 4 6 poliser som tjänstgör vid respektive poliskontor i hög grad arbetar synligt och kontaktskapande i sina områden. Poliserna samverkar bland annat med skola, kommun, näringsidkare och frivilligorganisationer. Ambitionen är att de goda krafter som finns i lokalsamhället tillsammans ska verka brottsförebyggande och trygghetsskapande. Samtliga poliskontor har under 2010 genomfört medborgarmöten i sina respektive områden. Uppslutningen av såväl boende som näringsidkare har varit god. Medborgarmötena är ett komplement till de spontana kontakter som sker dagligen. De lokala poliskontorens arbete bedrivs med ett fokus på ungdomar. Att stävja ungdomskriminalitet är avgörande för att åstadkomma en minskad brottslighet på sikt. Ungdomar som är kriminella eller riskerar att bli kriminella måste därför fångas upp av samhället på ett tidigt stadium. Polisen har en viktig roll i detta. MORD I ROTEbRO Den 9 februari 2010 mördades en man i Rotebro. Mannen lämnade sin bostad efter att ha blivit uppringd av en person som ville träffa honom för att överlämna post, som påstods ha kommit fel. Mannen anträffades kort därefter skjuten i närheten av bostaden. Händelsen hade stora likheter med ett mord som inträffade i mars 2008 i Skärholmen och ett mordförsök i december 2008 i Närke. Kopplingen mellan den misstänkte gärningsmannen och offren var att offren i samtliga fall haft någon typ av relation med den misstänktes tidigare och nuvarande flickvänner. Utmärkande för detta fall är att det misstänks vara händelser som inträffat för över tio år sedan som har varit motiv för brotten. Den omfattande förundersökningen genomfördes i samarbete mellan Norrorts polismästardistrikt och Länskriminalpolisavdelningen. Polisen använde sig bland annat av ett mobilt poliskontor som placerades vid en tågstation i Rotebro för att öka tillgängligheten och möjligheten att få kontakt med människor som kunde ha viktig information om mordet. Polisens volontärer deltog också i arbetet. I oktober 2010 väcktes åtal mot en 36-årig man. Åtalet omfattade utöver de två morden och mordförsöket även grov misshandel, grovt olaga hot, vapenbrott, anstiftan till grov misshandel och stämpling till grov misshandel. 14 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

19 LÅNGSIKTIGA STRATEGIER FÖR VÅR KÄRNVERKSAMHET De första lokala poliskontoren startade sin verksamhet under 2006 och finns idag på 27 platser i länet. Den verksamhet som bedrivits vid poliskontoren bedöms ha varit lyckosam. För att få en djupare kunskap om hur väl verksamheten fungerar genomför Brå en utvärdering. Denna beräknas vara klar i juni Förhoppningsvis kommer resultatet att bidra med kunskap som kan användas för att vidareutveckla verksamheten. De mobila poliskontoren är ytterligare en satsning för att öka den polisiära synligheten och därigenom bidra till att öka tryggheten och minska brottsligheten. Vi använder polismärkta husbilar som möjliggör hög synlighet och tillgänglighet på platser där det uppstår ett tillfälligt behov av polisiär närvaro. Polisens volontärer allmänhetens engagemang Myndighetens samarbete med volontärerna sker främst i det brottsförebyggande arbetet. De vanligaste uppdragen är nattvandringar, service- och informationsinsatser men även uppdrag kring större poliskommenderingar såsom idrottsevenemang, demonstrationer och festivaler förekommer allt oftare. Uppdragen är behovsstyrda och förmedlas via Volontärportalen som alla utbildade volontärer har tillgång till. Det närpolisområde eller enhet som sammankallar volontärerna är ansvarig för uppdragets genomförande. I dag finns drygt 900 utbildade volontärer i länet. I Söderorts polismästardistrikt erbjuds äldre brottsoffer, inom två dagar efter att de polisanmält ett brott, volontärbesök i hemmet. Brottsoffret ges stöd och får hjälp i de fortsatta kontakterna med rättsväsendet. Myndighetens ambition är att verksamheten ska spridas inom länet. Nästan hundra volontärer deltog under Love Stockholm De hjälpte till med att hålla ordning och gav information till allmänheten. Efter terrorbrottet vid Drottninggatan i december 2010 hade vi en stor och snabb uppslutning av Polisens volontärer. Inom ett dygn deltog 40 volontärer bland annat i arbetet med att informera allmänheten. Volontärer, Antal volontärer, antal uppdrag antal och uppdrag antal utbildade och antal utbildade Antal uppdrag Antal utbildade per år Antal utbildade totalt INTERVju MED GuN-bRITT brixholt, EN AV POLISENS VOLONTäRER, boende I KISTA: Hur gick det till när du blev volontär? Det var en polis i Södra Järva som tipsade mig Där gick jag min första nattvandring samma år och är sedan dess helt och fast övertygad om att volontärer gör nytta. Vilka uppdrag har du deltagit i? Nattvandringar, trygghetsvandringar och olika typer av informationsuppdrag. Jag har deltagit vid Ung08, Pride, evenemang på Råsunda fotbollsstadion, kronprinsessans bröllop och assisterat tunnelbanepolisen vid Jakobsberg pendeltågsstation. Jag har också samarbetat med dialogpolisen. Jag var med och spred information om terrorbrottet i december. Vad ser du som volontärernas viktigaste uppgift? Att hjälpa till med det brottsförebyggande arbetet inom olika områden, bland annat med synligheten. Hur reagerar människor som du möter på stan? De flesta blir glada över att vi är där och ger information. Många har ett stort behov av att berätta om vad de varit med om, och man får höra hur dåligt folk har mått efter ett inbrott eller när de blivit av med handväskor och plånböcker. Vid ett tillfälle var det en äldre dam i Kista centrum som blev överlycklig efter att hon fått information och tips om hur man skyddar sig mot ficktjuvar, så hon gav mig en riktig björnkram. Året 2010 med hållbarhetsredovisning 15

20 LÅNGSIKTIGA STRATEGIER FÖR VÅR KÄRNVERKSAMHET Brottsutredning utveckling för ökad kvalitet För brottsoffer är det av stor vikt att brottet utreds snabbt. Att utredningsverksamheten bedrivs effektivt är viktigt för att hålla ned antalet öppna ärenden. Allt för många öppna ärenden skulle på sikt kunna innebära en ohållbar situation för rättssäkerheten. äldre ärenden är också ofta svårare att utreda. Under 2009 påbörjade myndigheten en översyn av utredningsverksamheten. I denna identifierades ett antal åtgärder som ska genomföras under de närmaste åren för att korta handläggningstiderna och öka antalet uppklarade brott. Under 2010 fokuserades särskilt på: utveckla förundersökningsledningen Befogenheten att vara förundersökningsledare 6 ska kopplas till utsedda funktioner. Länskriminalpolisavdelningen ska ansvara för att ett myndighetsgemensamt synsätt tilllämpas i frågor som rör förundersökningar. Ökad kontroll av antalet öppna ärenden Under året har antalet pågående öppna ärenden minskat med 27 procent (från öppna ärenden 2009 till år 2010). Minskningen var bland annat en effekt av myndighetens prioritering av personal inom utredningsverksamheten. Förbättrad brottssamordning Genom brottssamordning kan mönster och samband mellan olika gärningar upptäckas. Åtgärder har vidtagits för att effektivisera myndighetens samordningsfunktioner, med fokus på vaneförbrytare. brottsutredning i nära anslutning till brottet Det är viktigt att poliser i yttre tjänst agerar som brottsutredande poliser och vidtar de initiala utredningsåtgärder som krävs. Förhör ska hållas på brottsplatsen och uppgifter som kan ligga till grund för vidare beslut i utredningen ska inhämtas. 16 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

21 LÅNGSIKTIGA STRATEGIER FÖR VÅR KÄRNVERKSAMHET Under 2010 förberedde myndigheten sig för att under våren 2011 börja införa Polisens nya mobila IT-baserade utredningsstöd (PUST). Kriminalteknik Vi behöver bli bättre på att mer frekvent genomföra DNA 7 -prov. DNA-prov ska tas när det finns en skäligen misstänkt för ett brott där fängelse ingår i straffskalan. Förutom att lösa det aktuella brottet kan eventuella DNA-spår även jämföras med registrerade DNA-spår från andra, ännu inte uppklarade, brott. barn- och ungdomsärenden Myndigheten har under året ökat kontrollen av barn- och ungdomsärenden. För barn- och ungdomsärenden finns i dag två typer av lagstadgade tidsfrister, vilka definierar de särskilda skyndsamhetskraven. Tidsfristerna anger inom vilken tid ärendena ska vara avslutade. utredningscentrum för unga lagöverträdare Genom snabba åtgärder i samverkan med socialtjänst och åklagare ska kriminalitet bland ungdomar minska. Grundprincipen är att brott ska utredas där den unge misstänkte (under 18 år) bor, oavsett var brottet är begånget. Inom 48 timmar efter en brottsanmälan har gjorts ska den misstänktes föräldrar kontaktas och ett förhör med den brottsmisstänkte ha bokats in. Satsningen på utredningscentrum är under utbyggnad och flera polismästardistrikt har under 2010 i olika omfattning påbörjat verksamheten. brott i nära relation I regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterade brott och förtryck samt våld i samkönade relationer framhålls vikten av att de som utsätts vågar polisanmäla och fullfölja sin anmälan. Myndigheten arbetar för att anmälningsfrekvensen ska öka och att mörkertalet ska minska. Särskilt fokus riktas mot grovt våld, kvinnofridskränkningar och fridskränkningar mot barn. Ärenden som rör brott i nära relation utreds av specialister och samarbete med socialtjänsten och hälsooch sjukvård sker. 6 Den person som leder och fattar beslut i en brottsutredning. Det kan vara en polis eller en åklagare. 7 Se ordlista OM PuST PUST är ett mobilt utredningsstöd som syftar till att poliser ska kunna färdigställa brottsutredningar direkt på brottsplatser. Efter att utredningsåtgärder gjorts på brottsplatsen, och ett stationsbefäl eller motsvarande har granskat anmälan, sker redovisning omedelbart till Åklagarmyndigheten. De brott som inledningsvis ska hanteras i PUST är bland annat brott mot knivlagen, snatteri, olovlig körning (även grov), rattfylleri (även grovt) och ringa narkotikabrott avseende bruk och innehav. Året 2010 med hållbarhetsredovisning 17

22 LÅNGSIKTIGA STRATEGIER FÖR VÅR KÄRNVERKSAMHET I demokratins tjänst Vi ska inte ses som en fiende, utan en samarbetspartner som vill föra dialog och hjälpa medborgare som vill uttrycka sin personliga uppfattning. Ola Österling, dialogpolis Dialog ger möjlighet till demokrati Yttrandefrihet är en av de grundläggande fri- och rättigheterna i ett demokratiskt samhälle. Alla människor ska ha möjlighet att uttrycka sina åsikter, enskilt eller i grupp. Myndigheten har 14 dialogpoliser, vilkas uppgift är att verka för att opinionsyttringar kan genomföras utan våld och oroligheter. Under 2010 genomfördes 129 uppdrag, vilket är något fler än föregående år. Dialog polisen för en nära dialog med de föreningar, samfund och grupper som ibland agerar genom stora sammankomster. Dagen efter de allmänna valen i september sände en 20-årig kvinna via Facebook ut ett upprop till en protest mot att Sverigedemokraterna valts in i Riksdagen. Tolv timmar därefter samlades cirka personer för en demonstration på Sergels torg. Dessa hastiga demonstrationer, för vilka tillstånd inte sökts, ställer höga krav på myndigheten. Det är viktigt att få kontakt med de personer som tar initiativ till och är ansvariga för demonstrationerna. Under 2010 deltog dialogpolisen bland annat vid kronprinsessans bröllop och vid de demonstrationer som följde efter terrorbrottet i centrala Stockholm. Även Almedalsveckan i Visby var en intensiv vecka för dialogpolisen med anledning av valåret. Dialogpolisen deltar i ett EU-finansierat projekt för att sammanställa en handbok för dialogbaserat polisarbete. Ett tillstånd för säkerhet Polisen ska skapa trygghet, skydda den enskilde och samhället. Därför är det viktigt att verksamheten för att utfärda tillstånd för bland annat vapenhantering, alkoholutskänkning och sprängning fungerar. Tillståndsenheten är myndighetens experter inom området och har ett länsövergripande ansvar. På enheten arbetar 95 personer. Inför de allmänna valen i september 2010 fördes en dialog med flera politiska partier om var och vid vilken tid de planerade att ha sammankomster. Dialogpolisen, antal uppdrag Antal uppdrag Antal inkomna tillståndsärenden inom olika tillståndskategorier Ordningsvakt: Utbildning, lämplighet, omprövning m.m. (-171) Explosivärenden: Fyrverkeri, sprängning m.m. (+85) Ordningslagsärenden: Markupplåtelser, demonstrationer, försäljning m.m. (-209) Vapenlicenser, vapenpass m.m. (+1 045) Remisser om alkoholservering m.m. (-170) Siffror inom parentes visar förändring i antal från Året 2010 med hållbarhetsredovisning

23 LÅNGSIKTIGA STRATEGIER FÖR VÅR KÄRNVERKSAMHET Stockholms stad har en ambition att bli Europas mest tillgängliga huvudstad. En tillgänglighetsinsats genomfördes under och efter kronprinsessans bröllop, då många människor befann sig på offentliga platser. Syftet var att säkerställa att medborgare med funktionsnedsättning kan röra sig i staden utan att riskera skada. Polismyndigheten i Stockholms län kontrollerade uteserveringar och skyltar vilket resulterade i att flera tillståndsinnehavare fick en tillsägelse om rättning. 90 procent av dessa rättade sig efter ombedda åtgärder, tre viten utdelades. Inspektioner genomfördes under 2010 av samtliga vapenhandlares förvaring och tillstånd. En stor mängd dokumentation begärdes in för granskning och tre tillstånd återkallades, varav ett på grund av brister i vapenförvaringen. Myndigheten genomförde under Stockholmsveckan och Almedalsveckan i Visby krogtillsyn i samverkan med Polisen på Gotland. Alkoholservering till ungdomar och märkbart berusade personer kontrollerades. Under året har också informationsinsatser och utbildningar genomförts för krogpersonal inför större evenemang och tillställningar. Myndigheten gjorde totalt krogtillsyner under 2010, vilket är en stor ökning jämfört med 2009 då utfördes. Bilden visar den hastigt uppkomna demonstrationen på Sergels torg dagen efter de allmänna valen personer deltog. Året 2010 med hållbarhetsredovisning 19

24 LÅNGSIKTIGA STRATEGIER FÖR VÅR KÄRNVERKSAMHET Den tillgängliga polisen Vi är en 24-timmarsmyndighet. Det innebär att vi under dygnets alla timmar måste vara redo att möta medborgarnas behov. Länskommunikationscentralen Vid länskommunikationscentralen pågår verksamhet dygnet runt. På länskommunikationscentralen arbetar cirka 150 civilanställda och poliser med att ta emot larmsamtal som kopplats via SOS-alarm (112), Polisens kontaktcenter eller annan växel. Samtalen ska hanteras effektivt och besvaras så snabbt som möjligt. Målet för 2010 var att den genomsnittliga svarstiden för 112-samtal inte fick överstiga 15 sekunder, ett mål vi nådde. Personalen på länskommunikationscentralen måste omedelbart hantera de pågående händelserna genom korrekta bedömningar och prioriteringar. Under 2010 har alla operatörer genomgått en utbildning i brott i nära relation för att de ska kunna ställa rätt frågor och få så bra information som möjligt i det första samtalet med ett brottsoffer. Ett särskilt moment behandlade hur personer med psykiska funktionshinder ska bemötas. Myndighetens telefonväxel Myndighetens telefonväxel är en av de största telefonväxlarna i landet. Utöver våra interna telefonsamtal betjänas inkommande telefonsamtal till Brottsförebyggande rådet, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Polishögskolan, Rikskriminalpolisen, Rikspolisstyrelsen och från och med våren 2010 även Riksåklagaren. Under 2010 inkom drygt 1,5 miljoner samtal till telefonväxeln. Frågor om passhantering och parkeringsanmärkningar är vanligt förekommande. Myndigheten arbetar aktivt för att korta svarstiderna och ge korrekta svar. Under året infördes bland annat ett nytt hänvisningssystem och telefonisterna utbildades i systemet. Målet för 2010 var att 90 procent av samtalen skulle besvaras inom 60 sekunder. Målet uppnåddes då 94,3 procent av samtalen besvarades inom 60 sekunder (motsvarande siffra var 67,7 procent 2009). Polisens kontaktcenter Polisens kontaktcenter (PKC) är en nationell resurs som servar hela landet och nås via det gemensamma telefonnumret Syftet med PKC är att förbättra servicen till allmänheten i form av tillgänglighet och bemötande. Personalen på PKC ger bland annat information, tar emot tips och upprättar förlust- och brottsanmälningar. PKC hanterar även de förfrågningar och anmälningar som görs via Polisens hemsida. Pågående brott och andra akuta ärenden kopplas vidare till länskommunikationscentralen. Passansökningar Under 2010 inkom sammanlagt pass- och identitetskortsansökningar till myndigheten. Det var en ökning med ansökningar jämfört med Anledningen till ökningen var främst att de första 5-årspassen från 2005 gick ut 2010 samtidigt som de äldre 10-årspassen började gå ut. Ökningen är också ett resultat av den stora inflyttningen till länet, och att ekonomin i samhället förbättrats, vilket ger upphov till fler utlandsresor. Det ökade antalet passansökningar kommer att bibehållas fram till 2015 då de sista 10-årspassen går ut. Antal inkomna pass- och id-kortsansökningar Svarstid (medeltid i sekunder) 112-samtal med högsta prioritet Svarstid på 112-samtal Målvärde Källa: VUP Källa: Länskommunikationscentralen 20 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

Rikspolischefens inriktning

Rikspolischefens inriktning Rikspolischefens inriktning I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Uppdaterad augusti 2013. Rikspolischefens inriktning 3 Rikspolischefens

Läs mer

Rikspolischefens inriktning. I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras.

Rikspolischefens inriktning. I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Rikspolischefens inriktning I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Uppdaterad 2011. inledning Produktion: Rikspolisstyrelsen, Box

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens kontaktcenter (PKC); beslutade den 30 augusti

Läs mer

Redovisning av åtgärder för bättre bemötande av brottsoffer

Redovisning av åtgärder för bättre bemötande av brottsoffer Redovisning av åtgärder för bättre bemötande av brottsoffer Rikspolisstyrelsen 2013-08-23 RAPPORT 2 (6) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING... 3 2 UPPDRAGET... 3 2.1 Uppdragets genomförande... 3 3 GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda 2014-09-28 Regeringskansliet Elin Almqvist Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö överenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Det brottsförebyggande arbetet handlar i hög grad om att minska fattigdom och orättvisor, bryta segregation och

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

Året 2009. med hållbarhetsredovisning

Året 2009. med hållbarhetsredovisning Året 2009 med hållbarhetsredovisning Visste du att vårt anslag för 2009 var 4 340 miljoner kronor n den största sammanlagda delen av medarbetarnas arbetstid går åt till att utreda och lagföra brott n polisen

Läs mer

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3228 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot äldre Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Åklagarmyndigheten

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens kontaktcenter (PKC); beslutade den 31 oktober

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare 2014-09-28 Regeringskansliet Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100 1 Promemoria

Läs mer

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg,

Läs mer

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015 It inom Polisen Nationell it-strategi 2010/2015 1010101 1010101 1010101 1010101 2010 2015 En it-strategi för att lösa och förebygga fler brott Med ett förnyat och effektivare it-stöd kan Polisen lösa och

Läs mer

Särskilda satsningar 2012. Sociala medier Sociala insatsgrupper Avhopparverksamhet

Särskilda satsningar 2012. Sociala medier Sociala insatsgrupper Avhopparverksamhet Särskilda satsningar 2012 Sociala medier Sociala insatsgrupper Avhopparverksamhet Sociala medier: Ökad synlighet på nätet Vill du veta vad din lokala polis gör, eller tipsa om något som händer i ditt område?

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten Projektdirektiv 2013-04-25 Ju 2012:16/2013/13 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten Den nya Polismyndigheten ska inleda sin verksamhet

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

En attraktiv arbetsgivare i allmänhetens tjänst

En attraktiv arbetsgivare i allmänhetens tjänst En attraktiv arbetsgivare i allmänhetens tjänst Rikspolisstyrelsen 21 polismyndigheter 27 000 anställda 20 000 poliser år 2010 Allmänhetens förtroende - vår största tillgång Att de polisanställda avspeglar

Läs mer

Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010

Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010 Dokumentnamn Samverkansinriktning 2010 Handläggare Tom Jensen Sidan 1 (7) Datum Diarienummer 2010-03-10 AA 160-11184/10 Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010 1 Arbetet med samverkansinriktningen Bakom

Läs mer

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2014:3 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Rapport 2014:3 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Bakgrund I februari 2007 beslutade Rikspolisstyrelsen om nationella direktiv angående samverkan mellan Polismyndigheter

Läs mer

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati?

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? Anders Hansson (M) Stockholm den 10 november 2011 Våld, hot och otrygghet är det

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

Årsberättelse 2011 vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv

Årsberättelse 2011 vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv Årsberättelse 2011 vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI Året som gått Trafikinsats i Stockholms län Den 17 23 oktober 2011 genomförde Polismyndigheten i Stockholms

Läs mer

Västerortspolisen informerar:

Västerortspolisen informerar: Polismyndigheten i Stockholms län Västerorts polismästardistrikt Information Västerortspolisen informerar: Med hösten kommer fler ovälkomna besök! Glädjande har antalet bostadsinbrott legat på en ovanligt

Läs mer

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? 38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen Det här är Polismyndigheten En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen 1 Polismyndigheten består av: 95 lokalpolisområden 27 polisområden 7 regioner (Syd,

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun 1. Inledning Denna samverkansöverenskommelse syftar till att formalisera och ytterligare utveckla samarbetet mellan

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott

En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott Bilaga 21 2017-01-17 Ju2017/00537/LP Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott

Läs mer

ÅKLAGARE. ett yrke för dig?

ÅKLAGARE. ett yrke för dig? ÅKLAGARE ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarmyndigheten

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Handlingsplan Trygg och säker

Handlingsplan Trygg och säker 1/7 Beslutad när: 2016-05-30 121 Beslutad av Kommunfullmäktige Diarienummer: KS/2016:215-003 Ersätter: Gäller fr o m: 2016-05-30 Gäller t o m: 2018-12-30 Dokumentansvarig: Uppföljning: 2018 Säkerhetschef

Läs mer

Årsberättelse 2011 vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv

Årsberättelse 2011 vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv Årsberättelse 2011 vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI Året som gått Trafikinsats i Stockholms län Den 17 23 oktober 2011 genomförde Polismyndigheten i Stockholms

Läs mer

Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet

Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen 2017 Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen

Läs mer

Nämndsplan för valnämnden Antagen

Nämndsplan för valnämnden Antagen Nämndsplan för valnämnden Antagen 2011-08-22 1. Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunens övergripande styrdokument, verksamhetsplan 2011-2014. I planen finns, förutom den långsiktiga visionen,

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1)

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1) Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1) Kommunikationspolicy antagen av kommunfullmäktige 2016-06-08, 84 En kommunikationspolicy har framtagits eftersom det i samhället skett en betydande utveckling

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande

Läs mer

Polisens medarbetarpolicy

Polisens medarbetarpolicy Polisens medarbetarpolicy Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: HR-799-4653/09 Fotografer: Magnus Westerborn, Karl-Oskar Bjurenstedt, Peter Phillips, Patrick Trägårdh

Läs mer

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011 Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling I din hand har du Polismyndigheten

Läs mer

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten TÄNK ALLTID INTERNATIONELLT RIKSPOLISSTYRELSEN Enheten för internationell samordning Utgivare: Rikspolisstyrelsen Enheten för internationell samordning

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

Brottsförebyggande rådet

Brottsförebyggande rådet Brottsstatistik och hur den kan användas Nationella trygghetsundersökningen Alla brott Kriminalstatistiken Statistikkällor Rättsstatistik Anmälda brott Uppklarade brott (Handlagda brott) Misstänkta personer

Läs mer

Polisområdeschef till Västmanland i region Mitt

Polisområdeschef till Västmanland i region Mitt Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Polisområdeschef till Västmanland i region Mitt Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun Handlingsplan 2015 Samverkansöverenskommelse mellan Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun ÖVERENSKOMMELSE Grästorps kommun och Polisområde Skaraborg tecknar en överenskommelse om samverkan i det brottsförebyggande

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i..

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i.. Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i.. Långsiktig samverkan mellan Polisen och SDF inom Göteborgs stad 1 Arbetsprocessen 6. Uppföljning 1. Lägesbild 5. Aktivitet Åtgärd 4.

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (ÅFS 2014:4) om indelningen av den operativa verksamheten; Publiceringsdatum

Läs mer

Åklagare. - ett yrke för dig?

Åklagare. - ett yrke för dig? Åklagare - ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarens uppgifter

Läs mer

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 Statistik 2011 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 2012-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Kanslichef, avdelningen för särskilda utredningar

Kanslichef, avdelningen för särskilda utredningar Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Kanslichef, avdelningen för särskilda utredningar Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

INFOBLADET. Engagerade Effektiva Tillgängliga

INFOBLADET. Engagerade Effektiva Tillgängliga INFOBLADET östgötapolisen redaktör: Annika Manninen, informatör ansv. utgivare: Annsofie Bondesson, informationsdirektör Materialet till Infobladet skickas till mailto:annika.manninen@polisen.se senast

Läs mer

Diarienummer: 16Li700

Diarienummer: 16Li700 Rapport, Sammanställning polisanmälningar olagliga spelautomater 2014-2015 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Kommentar till uppföljning... 1 1.2 Kommentar till statistik... 2 2 Sammanfattning...

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 1 Bakgrund Fem Fokus Våren 2010 antogs en ny samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö.

Läs mer

Polis i Norrbotten. Polismyndigheten i Norrbotten

Polis i Norrbotten. Polismyndigheten i Norrbotten Polis i Norrbotten Polismyndigheten i Norrbotten Polisens uppdrag Polisens uppdrag är att minska brottsligheten och öka tryggheten. Det innebär bland annat att polisen ska förebygga brott, övervaka den

Läs mer

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun 2012-2013 Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun Bakgrund I januari 2008 presenterade Rikspolisstyrelsen en handlingsplan kallad Samverkan

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Västerortspolisen informerar:

Västerortspolisen informerar: Information Polismyndigheten i Stockholms län - Västerorts polismästardistrikt Västerortspolisen informerar: Med hösten kommer fler ovälkomna besök! Glädjande har antalet bostadsinbrott legat på en ovanligt

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Grov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län

Grov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län Grov organiserad brottslighet Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län 1 2 Organiserad brottslighet enligt EU:s kriterier Samarbete mellan fler än två personer. Egna tilldelade uppgifter åt var

Läs mer

Djurskyddspolisen i Stockholms län

Djurskyddspolisen i Stockholms län Djurskyddspolisen i Stockholms län Den här satsningen leder till mindre lidande för både människor och djur. Det går att använda flera mjuka instrument som förelägganden och tillsyn. Det gör att vi kan

Läs mer

1.3 Utgångspunkter och principer för detaljorganisationen (sid 9-11)

1.3 Utgångspunkter och principer för detaljorganisationen (sid 9-11) Utdrag från den särskilde utredarens beslut om huvuddragen i den nya polismyndighetens detaljorganisation 2014-05-15 1.3 Utgångspunkter och principer för detaljorganisationen (sid 9-11) Närmare medborgarna

Läs mer

Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun

Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun 2016-2020 Bakgrund Denna samverkansöverenskommelse är avsedd att gemensamt för

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Från ord till handling ett nationellt brottsförebyggande program Angered 15 augusti, 2014 2014-03-23 MEDVERKANDE Magnus Lindgren, generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige Bengt-Olof Berggren, chef

Läs mer

Brottsförebyggande program

Brottsförebyggande program Brottsförebyggande program 2015-09-24 Antaget i Kommunstyrelsen 2016-03-07, 53 Innehåll Inledning 2 Bakomliggande strategiska dokument 2 Organisation av det brottsförebyggande arbetet 3 Syfte 3 Arbete

Läs mer

Personer lagförda för brott

Personer lagförda för brott Personer lagförda för brott Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Riktlinje vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Norrköpings kommun

Riktlinje vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Norrköpings kommun Riktlinje 2012-05-02 Riktlinje vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Norrköpings kommun Diarienummer: KS-257/2012 Beslutad av kommunstyrelsen den 2 maj 2012 Om riktlinjen Denna riktlinje

Läs mer

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Brottsförebyggande rådet Datum 2008-01-18 Handläggare Annika Wågsäter projektledare BRÅ Er Referens Vår Referens BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Det övergripande målet för det brottsförebyggande

Läs mer

Riktlinje Hot och våld mot förtroendevalda samt i samband med offentliga sammanträden

Riktlinje Hot och våld mot förtroendevalda samt i samband med offentliga sammanträden Riktlinje Hot och våld mot förtroendevalda samt i samband med offentliga sammanträden Fastställd av: KS 80 2014 Revideras senast: 2017-12-31 Innehåll Riktlinje - Hot och våld... 3 Omfattning... 3 Angränsande

Läs mer

Säkerheten inom rättsväsendet

Säkerheten inom rättsväsendet Statistik Säkerheten inom rättsväsendet Akademikerförbundet för jurister, civilekono mer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Om rapporten Säkerheten inom rättsväsendet diskuteras alltmer och

Läs mer

Samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Tryggare Uppsala län

Samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Tryggare Uppsala län KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Börjesdotter Carina Datum 2016-01-18 Diarienummer KSN-2016-0063 Kommunstyrelsen Samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Tryggare Uppsala län Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns. Mångfalds- och likabehandlingsplan 2013-2014

En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns. Mångfalds- och likabehandlingsplan 2013-2014 Mångfalds- och likabehandlingsplan En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns Mångfalds- och likabehandlingsplan Polisen ska vara en arbetsplats för alla där olikheter och olika bakgrund är

Läs mer

mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter

mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter POLISENS CHEFsförsörjningSPROGRAM mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter Polisens uppdrag är att minska brottslig heten och öka tryggheten. Genom vårt brotts före byggande arbete ska vi medverka

Läs mer

Barn som misstänks för brott

Barn som misstänks för brott Cirkulärnr: 10:48 Diarienr: 10/3262 Handläggare: Sara Roxell Avdelning: Avdelningen för vård och omsorg Sektion/Enhet: Sektionen för vård och socialtjänst Datum: 2010-07-01 Mottagare: Socialnämnd eller

Läs mer

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser 2009-03-18 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser Projekt: Barncentrum nordost I samverkan mellan kommunerna Täby, Vallentuna,

Läs mer

Rapport 2017:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2017:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2017:2 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2016 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2016 Regionala resultat Rapport 2017:2 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program FÖRFATTNINGSSAMLING Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2009-12-14, 274 1 Personalpolitiskt program Norrtälje kommun 2012-12-18 2 Personalpolitiken Det kommunala uppdraget formas genom

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Chef för lokalpolisområde till Polismyndigheten

Chef för lokalpolisområde till Polismyndigheten Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för lokalpolisområde till Polismyndigheten Vill du arbeta med polismyndighetens viktigaste uppdrag; att skapa trygghet för medborgarna och förtroende

Läs mer

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 Enkäter Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 1 Enkät till närpolischefer 1. a) Skriv ditt namn. b) Skriv din chefstitel. Till exempel närpolischef, områdeschef eller liknande.

Läs mer

Riktlinje kring polisanmälningar i Lekebergs kommun

Riktlinje kring polisanmälningar i Lekebergs kommun Riktlinje kring polisanmälningar i Lekebergs kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Datum: 2017-05-30 Ansvarig för revidering: Säkerhetsstrateg Diarienummer: KS 17-209 Policy Program Plan >Riktlinje Regler

Läs mer