Årsberättelse 2011 vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsberättelse 2011 vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv"

Transkript

1 Årsberättelse 2011 vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv

2

3 JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI Året som gått Trafikinsats i Stockholms län Den oktober 2011 genomförde Polismyndigheten i Stockholms län en trafikinsats med inriktning mot förare med aggressiv körstil. Med aggressiv körstil menas till exem-pel farliga omkörningar, att köra mot rött ljus, att korsa spärrlinjer och att ha för korta avstånd till andra bilar. I insatsen ingick även att inleda en intern diskussion om polisan-ställdas trafikbeteende. Djurskyddspolisen Djurskyddspolisen är en satsning mot djurplågeri och djurskyddsbrott som startade Djurskyddspolisen ska bland annat utveckla det förebyggande arbetet, öka lagföringen och skapa en mer rättssäker hantering av djurskyddsbrott. SPIS Självmordsprevention i Stockholms län 2009 bildades en samverkansgrupp i Stockholms län med syfte att förebygga, förhindra och följa upp självmord och självmordsförsök. Stockholm var först i landet med att utöver poliser bemanna en polisbil med en sjuksköterska med specialistkompetens inom psykiatri. Det kriminella nätverket i Södertälje I november startade en rättegång mot 17 personer som misstänks ingå i ett kriminellt nätverk i Södertälje. Åtalspunkterna rör bland annat mord, misshandel, utpressning, och människorov. Utredningen av den grova och organiserade brottsligheten har varit mycket omfattande, bland annat har fler än förhör hållits och ett förundersökningsprotokoll på cirka sidor har upprättats. För att komma åt inkomsterna från personer som är involverade i de kriminella nätverken har polisen samarbetat med bland andra Skatteverket och Kronofogden. Grooming Grooming betyder att någon tar kontakt med barn under 15 år med syfte att begå sexuella övergrepp. Ofta sker den första kontakten via en chattsida eller internetsida för kontaktannonser. Under 2011 nystades ett stort groomingärende upp i Södertörns polismästardistrikt. En 41-årig man häktades misstänkt för att ha begått sexuella övergrepp mot ett stort antal barn. Polisen skickade ut e-post till cirka 800 adresser som mannen kontaktat, för att nå barn som eventuellt kunde ha drabbats.

4 JULI AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER DECEMBER där offren var äldre personer Gärningsmännen lurade offren genom att ringa upp dem och påstå sig vara deras barnbarn som behövde låna pengar snabbt. I mars 2011 startade Polismyndigheten i Stockholm en ny satsning för att bland annat komma åt seriebrott av detta slag. En grupp vid länskriminalpolisen arbetar med att samordna, analysera och ta fram åtgärder mot seriebrotten. Förutom åldringsbrotten innefattar seriebrott också inbrott i bostad och vissa butiksrån. Olaga förföljelse Stalkning Den 1 oktober 2011 trädde en ny lag mot stalkning i kraft. Syftet med lagen är att stärka skyddet för personer som utsätts för upprepat våld, hot eller trakasserier. Samtidigt ändrades lagen om kontaktförbud så att det blev möjligt att förebygga brott genom användning av elektronisk fotboja. Den nya lagen innebär att en helhetsbild vägs in om en person utsatts för många olika brott av samma gärningsman. Tidigare bedömdes varje enskilt brott för sig. Seriebrott mot äldre Åldringsbrott Under 2011 inkom ett stort antal stöldbrottsanmälningar Den arabiska våren Oroligheter i mellanöstern fick under året följdeffekter i Stockholm i form av demonstrationer. Dialogpolisen följde utvecklingen och arbetade med att bygga kontaktnät med olika exilgrupper för att förebygga våld i samband med demonstrationerna. Nya särskilda satsningar Under 2011 påbörjade myndigheten arbetet med tre nya brottsförebyggande särskilda satsningar. Läs mer om myndighetens arbete med de särskilda satsningarna på avhopparverksamhet, sociala insatsgrupper och sociala medier på sid XX.

5 Ordlista Bastaktik: Genom polisens bastaktik genomförs ingripanden på ett enhetligt och rättssäkert sätt med hög säkerhet för alla inblandade. Butikstillgrepp: Tillgrepp i butik, exempelvis snatteri. DNA: Deoxiribonukleinsyra. Den makromolekyl som utgör arvsmassan hos alla levande organismer. Global Reporting Initiative (GRI): GRI är en oberoende internationell organisation som arbetar fram riktlinjer för hållbarhetsrapportering. Inkommande ärenden: Ett inkommande ärende kan bestå av en eller flera anmälningar, oftast avseende ett eller flera brott, men även andra händelser, avgränsade i tid och rum, som blir föremål för utredningsåtgärder. Lagföring: Innebär att en person dömts i tingsrätt som skyldig till brott, eller meddelats strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse. Miljöbrott: Med miljöbrott avses här överträdelser av miljöbalkens straffbestämmelser. I strategin inkluderas även grova jaktbrott, brott mot lagen om åtgärder mot förorening från fartyg, smugglingslagen om straff för smuggling om det gäller skyddade arter och vissa varor och avfall. Närpolisområde: Ett närpolisområde är ett geografiskt område inom vilket det kan finnas både en närpolisstation och flera poliskontor. Planeringsförutsättningar: Rikspolisstyrelsen formulerar så kallade planeringsförutsättningar som utgår ifrån regeringens regleringsbrev. Planeringsförutsättningarna utgör en del av grunderna för myndighetens verksamhetsplan. Strafföreläggande: Har samma verkan som en dom och kan utfärdas av åklagare om den misstänkte godkänner det. Särskild polistaktik: Särskild polistaktik (SPT) är Polisens arbetsmetod vid särskilda händelser och används för att motverka ordningsstörningar i samband med folksamlingar. Tidsfrister för barn- och ungdomsärenden: För barn och ungdomsärenden finns lagstadgade skyndsamhetskrav. Tidsfristerna anger inom vilken tid sådana ärenden ska vara avslutade. Åtalsunderlåtelse: Har samma verkan som en dom och kan meddelas av åklagare när det står klart att ett brott begåtts, oftast därför att den misstänkte har erkänt. Öppna ärenden: Inkomna ärenden som ännu inte är avslutade. Produktion Utgivare: Polismyndigheten i Stockholms län Norra Agnegatan 33 37, Stockholm Dnr: AA Produktion: Ekonomiavdelningen Personal- och utvecklingsavdelningen Tryckeri: Elanders Sverige AB Papper: Omslag: Scandia g white Inlaga: Scandia g white Upplaga: Första tryckningen: 700 exemplar Grafisk form: Svensk Information AB Utgiven: Mars 2012 Fotografer: Jimmy Gustafsson, Benny Wilhelmson, Karin Solberg, Lotta Thyni, Mathias Tellberg Omslagsfoto: Jimmy Gustafsson Kontakt: Har du frågor om redovisningen, vänligen kontakta Marika Dagenbrink, tfn , Ekonomiavdelningen/controllerenheten

6 OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Innehållsförteckning Om oss Polismyndigheten i Stockholms län Länspolismästaren har ordet... 3 Utmärkelser Stockholms län... 5 Så styrs verksamheten... 6 Vår värdegrund... 8 Vår ekonomi... 9 Vår årsberättelse och hållbarhetsredovisning Medborgarnas förtroende Vårt uppdrag och våra mål Våra mål Nya särskilda satsningar En synlig polis för trygghet, mot brottslighet Brottsutredning utveckling för ökad kvalitet I demokratins tjänst Den tillgängliga polisen Brottsoffer i fokus Hatbrott ett hot mot demokratin Vårt bidrag till en hållbar miljö Miljöarbete vi tar ansvar Vår klimatpåverkan Vår arbetsplats Medarbetarna Kompetensutveckling Vår arbetsmiljö Intern dialog och samverkan Rättsäkerhet inom polisen medborgarnas förtroende Jämställdhet och mångfald GRI-index Bestyrkanderapport Omslagsbild: Poliser vid Pridefestivalen 2011 Året 2011 med hållbarhetsredovisning 1

7 OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN 2 Året 2011 med hållbarhetsredovisning

8 OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Om oss Polismyndigheten i Stockholms län Länspolismästaren har ordet Vi är en stor myndighet, den största polismyndigheten och Sveriges sjätte största myndighet alla kategorier. Vi har vuxit mycket under senare år. Samtidigt har också vår omvärld förändrats. Vi verkar i ett län där befolkningen ökat med invånare de senaste fem åren. Givetvis leder en sådan befolkningsökning till ett ökat behov av polisiära insatser. Samtidigt har brottsligheten ändrat karaktär och blivit mer organiserad. Detta ställer stora krav på vår verksamhet. Även medborgarnas förväntningar på oss har förändrats. Det finns ett ökat krav på insyn i den statliga verksamheten. Medborgarna är mer uppmärksamma på vilka värderingar företag och myndigheter står för. Det är därför viktigt att vi visar hur Polisens värdegrund och vårt engagemang i hållbarhetsfrågor genomsyrar verksamheten. Vi har många exempel på lyckade satsningar för att minska brottsligheten och öka tryggheten. Till exempel 28 poliskontor, 5 mobila poliskontor, hatbrottsgruppen, aktionsgrupperna mot grov organiserad brottslighet, dialogpoliser, Polisens Volontärer, kontaktpoliser för samtliga länets skolor, Mumin och Invit. År 2012 kommer arbetet med sociala insatsgrupper och avhoppare från kriminella grupperingar att intensifieras. Under 2011 påbörjade myndigheten en ny satsning mot djurplågeri och djurskyddsbrott. Den första i sitt slag i landet. Den här satsningen ska leda till mindre lidande för både människor och djur. Genom att använda fler mjuka instrument så som föreläggande och tillsyn kan polisen hjälpa djur och djurägare innan det går för långt och djur måste omhändertas eller avlivas. För att vi ska kunna utföra vårt uppdrag på bästa sätt arbetar vi för att våra medarbetare ska ha en hög kompetensnivå, vara engagerade, effektiva och tillgängliga för allmänheten och varandra. Vi ska arbeta långsiktigt men flexibelt med målsättningen att bidra till ett hållbart samhälle där brottsligheten är låg och medborgarna känner sig trygga. När jag nu 2012 lämnar min post som Länspolismästare är det med glädje jag ser tillbaka på den tid som gått. Hur vi, med alla duktiga och engagerade medarbetare, minskat vår miljöpåverkan och ökat tryggheten i samhället. Jag är övertygad om att myndigheten kommer att vara fortsatt framgångsrik i sin strävan mot en hållbar utveckling. Stockholm, mars 2012 Carin Götblad, länspolismästare Året 2011 med hållbarhetsredovisning 3

9 OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Utmärkelser 2011 Länspolismästare Carin Götblad tilldelades BRA-priset av Fredrika Bremer Förbundet för sitt främjande av mångfald och jämställdhets, etik- och värdefrågor Fredrika Bremer Förbundets BRA-pris, för främjande av jämställdhet och mångfald. För initiativet till landets första djurpoliser tilldelades myndigheten följande priser: Stockholms kennelklubbs hundskyddsfonds pris, Guldbenet. Djurrättsorganisationen Djurens rätts pris, Guldråttan. Djurrättsorganisationen Djurskyddet, Sveriges Djurskyddspris 4 Året 2011 med hållbarhetsredovisning

10 OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Stockholms län Stockholms län har en befolkning på cirka 2,1 miljoner invånare. Länet har under flera år haft en befolkningsökning, en ökning som enligt prognoser kommer att fortsätta. Under 2011 ökade befolkningen i Stockholms län med personer. Stockholm är som huvudstad och landets största stad unik i landet. Här finns riksdag, regering och kungahus samt ambassader, vilket medför ett stort ansvar för säkerhet och bevakning. Varje år genomförs dessutom evenemang, såsom Stockholm Maraton, Pridefestivalen och demonstrationer, som tar stora polisiära resurser i anspråk. Länet har stor geografisk variation vad gäller socioekonomiska förhållanden. Den segregation som råder i vissa delar av länet kan leda till att de boende upplever utanförskap och misstro mot myndigheter. Det är viktigt att polisen arbetar med att skapa goda relationer och ömsesidig förståelse i dessa områden. Södertälje e Norrortro Västero erort City Söderort Södertörn Roslagen Nacka I Stockholms län finns: cirka 180 olika nationaliteter representerade Sveriges riksdag och regering stora hamnar för både gods- och passagerartrafik samt internationella flygplatser landets enda tunnelbanenät många tillfälliga besökare som turister och affärsresande Det är viktigt att myndigheten arbetar med att skapa goda relationer till länets invånare. Året 2011 med hållbarhetsredovisning 5

11 OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Så styrs verksamheten Regeringen styr Polisens verksamhet genom förordningar och särskilda beslut. I det årliga regleringsbrevet anger regeringen Polisens mål och återrapporteringskrav. I regleringsbrevet för 2011 står följande: Polisen ska bidra till att öka människors trygghet. Det är viktigt att förtroendet för polisen är högt. Polisen ska bli mer effektiv och verksamhetsresultatet ska förbättras. Arbetet inom polisen ska bedrivas med hög och jämn kvalitet i alla polismyndigheter. En större andel brott ska klaras upp och det brottsförebyggande arbetet ska utvecklas. Regleringsbrevet tolkas av rikspolischefen i dennes inriktningsdokument. Utifrån inriktningsdokumentet och Rikspolisstyrelsens (RPS) dialog med länspolismästarna utformar RPS Polisens interna styrdokument planeringsförutsättningarna. Planeringsförutsättningarna omfattar tre år och revideras årligen. RPS tilldelar även polismyndigheterna ekonomiska anslag. Den enskilda polismyndigheten leds av en länspolismästare med verkställande funktion. Länspolismästaren utses av regeringen. Planeringsförutsättningarna ligger till grund för Polis myndigheten i Stockholms läns verksamhetsplan. I verksamhetsplanen, som utgör myndighetens strategiska styrdokument, anges mål och de strategier som ska användas för att nå målen. Polisstyrelsen beslutar om myndighetens verksamhetsplan. Varje polismästardistrikt och avdelning har en lokal verksamhetsplan utifrån lokala behov och prioriteringar. På detaljnivå styrs polisens verksamhet genom Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, så kallade FAP:ar. Polisstyrelsen För varje länspolismyndighet finns det en polisstyrelse. Polisstyrelsen som uppgift att se till att arbetet bedrivs i enlighet med de prioriteringar och riktlinjer regeringen har beslutat. Polisstyrelsen består av länspolismästaren och 14 politiskt tillsatta ledamöter samt två fackliga representanter. Regeringen utser ledamöterna och mandatperioden omfattar fyra år. För mandatperioden 1 januari 2011 till 31 december 2014 har en ny polisstyrelse utsetts. Ordförande är Anna König Jerlmyr (M) och vice ordförande är Katarina Berggren (S). Regeringen/Justitiedepartementet Rikspolisstyrelsen Polisstyrelsen Polismyndigheten i Stockholms län Stabsenheter Enheten för interna utredningar Rättsenheten Länspolismästarens kansli Polismästardistrikt Avdelningar City polismästardistrikt Söderort polismästardistrikt Västerort polismästardistrikt Södertörn polismästardistrikt Gränspolisavdelningen Operativa avdelningen Länskriminalpolisavdelningen Roslagen polismästardistrikt Norrort polismästardistrikt Nacka polismästardistrikt Södertälje polismästardistrikt Personal- och utvecklingsavdelningen Ekonomiavdelningen 6 Året 2011 med hållbarhetsredovisning

12 OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Regeringen styr Polisens verksamhet genom förordningar och särskilda beslut. Polismästardistrikt och centrala avdelningar Polismyndigheten i Stockholms län har åtta polismästardistrikt, fem centrala avdelningar och tre stabsenheter. Polismästardistrikten är indelade i geografiska ansvarsområden, inom vilka det bland annat bedrivs lokalt brottsförebyggande arbete och utredningsverksamhet. I varje polismästardistrikt finns en polisnämnd. Polisnämnderna består av nio politiskt tillsatta ledamöter och chefen för polismästardistriktet. De centrala avdelningarna verkar över hela länet och ska stödja organisationen med insatser och kunskap inom respektive ansvarsområde. Myndighetens tre stabsenheter, enheten för interna utredningar, rättsenheten och länspolismästarens kansli, är direkt underställda länspolismästaren. Polismyndighetens ledning Polismyndighetens ledningsgrupp leds av länspolismästaren och där ingår även biträdande länspolismästaren, cheferna för länets åtta polismästardistrikt, de fem avdelningscheferna, informationsdirektören och chefen för rättsenheten. Ledningsgruppen sammanträder i regel varannan vecka. Lagar och förordningar som styr Polisens verksamhet: Polislagen (1984:387) Lagen tar bland annat upp polisens uppgifter, hur samverkan med andra myndigheter ska ske och vilka befogenheter Polisen har. Polisförordningen (1998:1558) Regeringen har utfärdat denna förordning som innehåller uppgifter om hur en polismyndighet både lokalt och regionalt får vara organiserad. Förordningen innehåller också vem som har beslutanderätt i olika frågor inom polisen samt den enskilde polisens anställningsförhållande till respektive myndighet. Polisdatalagen (1998:622) Lagen gäller behandling av personuppgifter i polisens verksamhet för att förebygga brott och andra störningar, övervaka och ingripa vid störningar av den allmänna ordningen och säkerheten samt vid spaning och utredning. Bland annat regleras kriminalunderrättelseverksamheten genom polisdatalagen. Vidare framgår att DNA-, fingeravtrycks- och signalementsregister får föras av Rikspolisstyrelsen. Sådan personuppgiftsbehandling som inte regleras i polisdatalagen regleras i stället av personuppgiftslagen (1998:204). Denna tidigare Polisdatalagen ersattes 1 mars 2012 av den nya polisdatalagen (2010:361). Förvaltningslagen (1986:223) Lagen innehåller uppgifter om hur en myndighet ska handlägga ärenden, serviceskyldighet, samarbete mellan myndigheter och vad som räknas som allmänna handlingar med mera. Lag om belastningsregister (1998:620) Lagen säger att Rikspolisstyrelsen ska ha ett register över domar och domslut som rör svenska medborgare. Lagen talar också om vilka som har rätt att få ut information ur detta register. Generellt är uppgifterna sekretessbelagda. Lag om misstankeregister (1998:621) Lagen säger att Rikspolisstyrelsen ska ha ett register över personer som är skäligen misstänkta för brott. I lagen står också vilka myndigheter som har rättighet att få information från registret. Generellt är uppgifterna sekretessbelagda. Förordningen med instruktion för Rikspolisstyrelsen (1989:773) Förordningen innehåller uppgifter om Rikspolisstyrelsens uppdrag och skyldigheter. Här finns också information om vilka tjänstemän som regeringen tillsätter, vilka större enheter som ska ingå i Rikspolisstyrelsen och vilka tjänster som Rikspolisstyrelsen själv får tillsätta. I förordningen står bland annat att Rikspolisstyrelsen är Polisens förvaltningsmyndighet och som sådan ska utöva tillsyn över Polisen. Polisutbildningsförordningen (1999:740) Förordningen behandlar polisutbildningens omfattning och elevernas studieförhållanden och eventuella disciplinpåföljder med mera. På detaljnivå styrs polisens verksamhet inom olika områden genom Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (FAP) Året 2011 med hållbarhetsredovisning 7

13 OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Värdegrunden är gemensam för svensk Polis och ska genomsyra all verksamhet med ledorden engagemang, effektivitet och tillgänglighet. Vår värdegrund Polisens värdegrund fastställdes av rikspolischefen i januari Värdegrunden är gemensam för svensk Polis och ska genomsyra all verksamhet med ledorden engagemang, effektivitet och tillgänglighet. Värdegrunden är ett stöd i arbetet med att nå Polisens mål att öka tryggheten och minska brottsligheten. Chefer och medarbetare ska använda värdegrunden som vägledning i utveckling av såväl den strategiska som den operativa verksamheten. Under 2011 genomförde Rikspolisstyrelsen en granskning av polisens värdegrundsarbete i de fyra största polismyndigheterna. Resultatet visade att Polismyndigheten i Stockholms län i stor utsträckning genomsyras av värdegrunden och att myndighetens verksamhetsutveckling bedrivs med utgångspunkt från värdegrunden. Det framkom också att det finns en positiv grundinställning till värdegrunden och värdegrundsarbetet. Polisens värdegrund Polisens uppdrag är att öka tryggheten och minska brottsligheten. Vi genomför vårt uppdrag professionellt och skapar förtroende genom att vara: Engagerade med ansvar och respekt. Vi tar ansvar för vår uppgift och värnar om allas lika värde. Effektiva för resultat och utveckling. Vi är fokuserade på resultat, samarbete och ständig utveckling. Tillgängliga för allmänheten och för varandra. Vi är hjälpsamma, flexibla och stödjande. 8 Året 2011 med hållbarhetsredovisning

14 OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Vår ekonomi Regeringen tilldelar anslag till polisen. Rikspolisstyrelsen fördelar dessa så att verksamheten bedrivs effektivt med en ekonomi i balans. Respektive polismyndighetsledning ansvarar för att myndigheten ska hushålla med tilldelade medel. Alla möjligheter till effektivisering av verksamheten ska identifieras och genomföras. Årets resultat Myndighetens anslag och intäkter uppgick 2011 till miljoner kronor och myndighetens kostnader till miljoner kronor. Detta gav ett resultat på 69 miljoner kronor i överskott, se tabell Årets resultat nedan. Överskottet beror främst på färre personalrekryteringar och mindre övertidsersättning än förväntat. Högre intäkter från den avgiftsfinansierade verksamheten (pass- och delgivningsärenden) och ökade ränteintäkter på grund av lägre anslagsutnyttjande bidrog också till det positiva resultatet. Ett ingående anslagssparande på 82 miljoner kronor från 2010 gav ett ackumulerat resultat på 151 miljoner kronor. Myndigheten har en personalintensiv verksamhet, vilket medför att personalkostnaderna utgör den största andelen av de totala kostnaderna, se diagram fördelning av kostnader Produktionskostnaderna är myndighetens näst största kostnad och avser samtliga driftskostnader som genereras vid hantering av olika typer av ärenden. Dessa är bland annat provtagningar, tolkningstjänster, teknisk utrustning, rättsintyg, fordon, uniformer, vapen, kommunikationsutrustning, pass och id-kort med mera. Kostnadsutveckling Tidigare år har antalet nyanställda poliser vid myndigheten ökat som en del i den rikstäckande satsningen att utöka antalet poliser till uppnåddes detta mål och rekryteringstakten av poliser har därefter avtagit. Under 2011 påbörjades en rekryteringsprocess för att utöka den civila kompetensen i myndigheten. Antalet anställda ökade under 2011 med 32 medarbetare, främst civilanställda. Ökningen av personalkostnader mellan 2010 och 2011 avser huvudsakligen kostnader för löneökningar var ett händelserikt år med många kommenderingar i samband med demonstrationer och större evenemang innebar färre kommenderingar. Detta i kombination med en medveten återhållsamhet bidrog till en lägre övertidskostnad. Nya lokalytor och högre hyreskostnader har bidragit till ökade lokalkostnader 2011 jämfört med Myndighetens produktionskostnader ökade under 2011, framför allt för pass- och id-kortsframställning. Kostnadsutveckling (miljoner kronor) Årets resultat (miljoner kronor) Resultat 2011 Anslag Intäkter 242 Summa intäkter Personal Övertidsersättning 102 Lokalkostnader 485 Produktionskostnader 560 Avskrivningar 104 Summa kostnader Resultat 69 Ingående ackumulerat resultat 82 Ackumulerat resultat Personal Övertidsersättning Lokalhyror Produktionskostnader Avskrivningar Summa Kostnaderna 2009 har omklassificerats enligt 2010 års indelning. Källa: Agresso Fördelning av kostnader 2011 (mkr) Fördelning av produktionskostnader % Bevakning % Utredningskostnader 19 % Fordonsdrift, vapen och uniformer % Telefon, radio och IT 39 % Övriga produktionskostnader Källa: Agresso Avskrivningar Produktionskostnader Övertidsersättning Personal Källa: Agresso Lokalkostnader Året 2011 med hållbarhetsredovisning 9

15 OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Vår årsberättelse och hållbarhetsredovisning Enligt myndighetsbeslut ska årligen rapportering enligt GRI (Global Reporting Initiative) utföras. Årsberättelse 2011 Vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv är myndighetens fjärde hållbarhetsredovisning. Syftet med hållbarhetsredovisningen är att förmedla en tydlig och relevant bild av myndighetens uppdrag, verksamhet och resultat. Redovisningen omfattar hela verksamheten och är skriven ur ett myndighetsövergripande perspektiv. Exempel på lokala aktiviteter vid polismästardistrikt och avdelningar lyfts fram i vissa fall. Hållbarhetsredovisningen omfattar inte myndighetens leverantörer av varor och tjänster. Hållbarhetsredovisningen följer GRI:s riktlinjer för B-nivå. Redovisningen är granskad av tredje part och uppfyller därmed kraven för nivå B+. I GRI-index på sidorna anges de indikatorer som redovisas i hållbarhetsredovisningen. Statistik som redovisas kommer i första hand från myndighetens egna system. I vissa fall, så som för drivmedelsförbrukning och har data erhållits från leverantörer. Källor till statistiken redovisas löpande i respektive avsnitt. Urval av innehåll Väsentlighetsanalys Denna årsberättelse sammanfogar myndighetens årsbok, årsrapport och hållbarhetsredovisning i ett dokument. Det innebär att årsberättelsen innehåller uppföljning av nationella och lokala mål, händelser som påverkat verksamheten samt den information om verksamheten som krävs enligt GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning. Innehållet i hållbarhetsredovisningen utgår dels från våra intressenters behov av information om myndighetens verksamhet, dels från de områden av verksamheten som myndigheten identifierat som viktiga för att redovisa vår påverkan på en hållbar utveckling. Underlag som framkommit vid intressentdialoger har använts för att anpassa innehållet till intressenternas önskemål och behov. I urvalsprocessen har matrisen kriterier för väsentlighetsanalys använts för att prioritera innehållet i hållbarhetsredovisningen. Hållbarhetsredovisningen uppfyller kraven för tillämpningsnivå B+ enligt GRI Redovisningens tillämpningsnivå C C + B B + A A + Standardupplysningar G3 Upplysningar om profil G3 Upplysningar om hållbarhetsstyrningen G3 Resultatindikatorer & branschspecifika resultatindikatorer INFORMATION INFORMATION INFORMATION Redovisa: , , Behövs ej Redovisa alla punkter för nivå C och: 1.2 Fördelning av kostnader (mkr) , Redovisningen bestyrkt av utomstående *Branschspecifika tillägg i slutlig version Övertidsersättning Upplysningar om hållbarhetsstyrningen för varje 511 indikatorkategori Personal 474 Samma krav som för nivå B Fördelning av produktionskostnader % Bevakning Upplysningar 12 om % hållbarhetsstyrningen för varje indikator- Fordonsdrift, vapen Utredningskostnader kategori 20 % och uniformer 24 % Telefon, radio och IT Redovisa minst tio resultatindikatorer, Redovisa minst 20 resultatindikatorer, Redovisa varje kärnindikator I G3 och och åtminstone en från vardera: och åtminstone en från vardera: 127 varje branschspecifik* 38 % indikator Övriga med produktionskostnader social, ekonomisk och miljöpåverkan ekonomisk påverkan, miljöpåverkan, hänsyn till väsentlighetsprincipen mänskliga rättigheter, anställningsförhållanden genom att antingen a) redovisa och arbetsvillkor, organisa- indikatorinformation eller b) förklara tionens roll i samhället, produktansvar. skälen för att inte redovisa Avskrivningar Produktionskostnader Lokalkostnader Redovisningen bestyrkt av utomstående Redovisningen bestyrkt av utomstående 10 Året 2011 med hållbarhetsredovisning

16 OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Intressentanalys Myndighetens hållbarhetsredovisning är ett verktyg för att kommunicera med våra intressenter och skapa förståelse för vår verksamhet. Inför årets hållbarhetsredovisning har myndigheten genomfört en intressentanalys. Intressenternas möjlighet att påverka myndigheten och myndighetens möjlighet att påverka intressenterna är de kriterier som legat till grund för intressentanalysen. Alla som bor i eller besöker länet påverkas av myndighetens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Medborgarnas behov ska utgöra grunden för myndighetens verksamhet. Vissa grupper av invånare i länet påverkas mer av polisens arbete än andra. Till dessa grupper hör ungdomar, brottsoffer och grupper som löper risk att utsättas för brott. En intressentgrupp som har stort inflytande över myndighetens verksamhet är våra uppdragsgivare, regeringen och Rikspolisstyrelsen. Ytterligare en viktig intressentgrupp är medarbetarna, vilkas engagemang och kompetens är avgörande för myndighetens förmåga att fullfölja sitt uppdrag. Intressentdialog inför hållbarhetsredovisningen För att anpassa hållbarhetsredovisningen till interna och externa intressenters krav på information har myndigheten fört olika typer av intressentdialoger. Dialogen med externa intressenter har i första hand förts genom intervjuer med representanter för olika intressentgrupper såsom Sveriges kvinnojourer, Pensionärernas riksorganisation, RFSL-Riksförbundet för homosexuella, bisexuella och transpersoners rättigheter och Fryshusets ungdomsverksamhet. Dialogen med de interna intressenterna har främst skett genom en enkätundersökning på myndighetens intranät. Myndigheten har under året, i flera olika forum, fört aktiva samtal med intressenter för att utveckla verksamheten. Nedan ges exempel på några av dessa kommunikationskanaler. Exempel på intern intressedialog APT, LSG, DSC och CSG Alla anställda erbjuds möjlighet att delta vid de lokala arbetsplatsträffarna (APT) där frågor som rör verksamhe- kriterier för väsentlighetsanalys Viktigt för våra intressenter B D A C Vad är viktigt för intressenterna vad vill de veta mer om? Vad är viktigt för oss vad vill vi berätta? Det är framför allt de delar av verksamheten som hamnar inom kategori A i matrisen som redovisas i hållbarhetsredovisningen. Viktigt för oss Året 2011 med hållbarhetsredovisning 11

17 OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN ten och arbetsmiljön diskuteras. Om en fråga enbart berör en arbetsgrupp ska den hanteras på gruppens APT. Om frågan berör flera arbetsgrupper kan den föras vidare till en lokal samverkansgrupp (LSG) eller distriktssamverkansgrupp (DSG). På motsvarande sätt kan en fråga som berör flera polismästardistrikt eller avdelningar föras upp till den centrala samverkansgruppen (CSG). Tvärgrupper För att ta till vara idéer och förbättringsförslag inom det brottsförebyggande arbetet och arbetet med utredning och lagföring använder sig myndigheten sedan flera år av tvärgrupper. Gruppernas deltagare har olika bakgrund och kommer från vitt skilda delar av myndigheten. Tanken är att de olika perspektiven ska bidra till underlag för beslut om utveckling av verksamheten. Tvärgrupper har upprättats för ungdomsfrågor, inbrott i bostad och brott i nära relation. Ambitionen är att tvärgrupper på sikt ska bildas för samtliga brottsområden som är prioriterade i myndighetens verksamhetsplan. Exempel på extern intressentdialog Polisens kontaktcenter (PKC) Hos Polisens kontaktcenter, som nås genom det nationellt gemensamma telefonnumret , kan allmänheten göra förlust- och brottsanmälningar, ställa frågor och lämna tips. De sju polismyndigheter som har PKC-verksamhet är Stockholm, Norrbotten, Västmanland, Jönköping, Västra Götaland, Halland och Skåne. Chefssamråd Chefssamråd finns i varje polismästardistrikt och vid flera av de centrala avdelningarna. I chefssamråden träffar polismästaren andra aktörers strategiska ledare såsom Kommunikation med våra intressenter Intressenter Förväntningar/krav Kommunikationsvägar Uppdragsgivare Regering Rikspolisstyrelsen Måluppfyllelse, Ansvarsfull förvaltning av medel Återrapportering Resultatdialog Länspolismästarmöten Medborgare Brottsoffer Vittnen Besökare i länet Icke-medborgare Ungdomar Lagöverträdare Trygghet, Rättsäkerhet Insyn i verksamheten Assistans Service (pass och id-kort) Pressmeddelanden polisen.se PKC Växeln Receptioner Ungdomsråd Det personliga mötet Sociala medier (ex facebook och twitter) Trygghetsundersökningar Leverantörer Affärsrelationer Upphandlade avtal Kontraktsuppfyllnad Avtal Leveranser Beställningar Offentliga organisationer Statliga myndigheter Stockholms läns landsting Kommuner i länet Samverkan Projekt Samverkan Chefssamråd. Ideella organisationer Brottsofferjourer Kvinnojourer Idrottsföreningar Invandrarföreningar KRIS Djurrättsorganisationer Trygghet Rättsäkerhet Samverkan Projekt Samverkan Intressentdialoger inför hållbarhetsredovisning Medarbetare Fackförbund Poliser och civila Chefer Påverkansmöjlighet Intrapolis (intranät) Sambandet (personaltidning) Medarbetarfrukost Arbetsplatsträffar Enskilda medarbetarsamtal NMI Intressentdialoger inför hållbarhetsredovisning Näringsidkare Trygghet, rättsäkerhet polisen.se Det personliga mötet 12 Året 2011 med hållbarhetsredovisning

18 OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Myndigheten har under året fört aktiva samtal med olika intressentgrupper för att utveckla verksamheten. kommun- eller stadsdelsdirektörer, chefer för kommunala förvaltningar, skola, räddningstjänst, lokaltrafik och ibland representanter från lokalt näringsliv eller föreningar. Hur sammansättningen ser ut varierar mellan de olika distrikten och avdelningarna. Ungdomsråd Lyssna och lär av kommande generation I varje polismästardistrikt finns ett ungdomsråd med ungdomar i åldrarna 13 till 17 år. Syftet är att ta till vara ungdomars tankar, erfarenheter och idéer om hur Polisen kan förbättra arbetet med att stävja kriminalitet och stödja ungdomar. Varje distrikt har cirka fem till sex möten med ungdomsrådet per år. Vid mötena diskuteras brottslighet, otrygghet, hur polis och ungdomar bemöter varandra och hur det kan förhindras att ungdomar begår brott. Länspolismästaren har ett centralt ungdomsråd sedan 2005 och har under 2011, som försöksverksamhet, utvecklat ungdomsrådet till ett forum på Facebook. Sociala medier Våren 2011 beslutade Polismyndigheten i Stockholms län att starta ett pilotprojekt för att etablera myndighetens närvaro i sociala medier. Genom att vara synliga och aktivt delta i dessa medier får vi möjlighet att komma nära allmänheten och skapa engagemang, förståelse och tillit för vår verksamhet. Här kommer det att finnas möjlighet att interagera och samarbeta med oss i vårt brottsförebyggande arbete. Polismyndigheten i Stockholms län hade vid utgången av 2011 en bred etablerad närvaro i sociala medier med 21 sidor på Facebook och 8 flöden på Twitter. Vissa av flödena på Twitter har upp till personer som följer Stockholmspolisens arbete och vissa sidor på Facebook har nära en halv miljon läsare i månaden. Genom enkla medel kan vi nå ut till och föra dialog med ett stort antal av våra intressenter. Det hjälper oss att nå ut med brottsförebyggande information och gör oss till en synligare Polis. Vår hemsida På myndighetens hemsida får allmänheten information om vår organisation och kontaktuppgifter till polisen. Här finns även information om aktuella projekt och satsningar. Det går att göra polisanmälan för vissa brott och ladda ner blanketter för pass- och tillståndsansökningar. Året 2011 med hållbarhetsredovisning 13

19 OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Myndigheten ska skydda medborgarnas lagstadgade rättigheter genom att minska brottsligheten och öka tryggheten. Vårt bidrag till en hållbar utveckling Risker och möjligheter Det är genom vårt uppdrag, att minska brottsligheten och öka tryggheten, som vi har störst möjlighet att påverka en hållbar utveckling. Medborgarna är beroende av vår närvaro i samhället. I enlighet med vårt uppdrag ska vi: Förhindra att medborgarna utsätts för stöld och våld. Verka för att upprätthålla ett demokratiskt samhälle där medborgarna har möjlighet att uttrycka sina åsikter. Förhindra att medborgarna utsätts för våld, hot och andra kränkningar på grund av religion, hudfärg eller sexuell läggning. Verka för en trygg offentlig miljö. Verka för en säkrare trafikmiljö. Bekämpa den samhällsskadliga effekten av narkotika. Bekämpa grov, systemhotande, organiserad brottslighet. Bistå medborgarna och skapa ordning vid krissituationer. Förebygga brottslighet, framför allt genom ett fokus på ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet. Dessa är våra främsta utmaningar och vår största möjlighet att bidra till en hållbar samhällsutveckling. En ytterligare utmaning är att genomföra vårt uppdrag i samhället med så liten negativ miljöpåverkan som möjligt. Vår verksamhet kan påverkas av omvälvande händelser både inom och utanför landets gränser. Det kan exempelvis handla om förändrade ekonomiska förutsättningar eller politiska beslut. Vi kan även komma att påverkas av klimatförändringar som kan skapa instabilitet, oroligheter och flyktingströmmar. Under året har politiska oroligheter i mellanöstern och Nordafrika skapat reaktioner i form av demonstrationer i Stockholm. Förändringar och händelser i övriga världen som påverkar Sverige och Polismyndigheten i Stockholms län är ofta svåra att förutse. Vi strävar därför efter att ha en flexibel verksamhet som är redo att möta ett ökat behov av polisiära resurser om detta uppstår. Måluppföljning Vi följer kontinuerligt upp och utvärderar arbetet med verksamhetens mål. Varje månad redovisas målens utfall för myndighetens ledningsgrupp. Ledningsgruppen diskuterar utfallen och beslutar om eventuella åtgärder för att förbättra resultaten. Efter årets första och andra tertial sammanställs målutfallen i tertialrapporter till polisstyrelsen. I Årsberättelse 2011 Vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv finns utfallet redovisat för hela året. Uppföljningen av målen publiceras också på myndighetens intranät, Intrapolis. 14 Året 2011 med hållbarhetsredovisning

20 OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Medborgarnas förtroende Sedan 2005 genomför Brottsförebyggande rådet (Brå) årligen en nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning (NTU). I 2011 års undersökning deltog cirka slumpmässigt utvalda personer i åldrarna 16 till 79 år. Datainsamlingen skedde huvudsakligen genom telefonintervjuer. I NTU kartläggs allmänhetens utsatthet för brott. Även människors upplevda trygghet, deras förtroende för rättsväsendet 1 och brottsoffers erfarenheter av kontakter med rättsväsendet kartläggs. Förtroendet för rättsväsendet som helhet har ökat sedan Inom rättsväsendet har Polisen det högsta förtroendet hos allmänheten (65 procent). Att medborgarnas förtroende ökar ger oss en fingervisning om att våra långsiktiga satsningar på bland annat ökad synlighet, tillgänglighet, stöd och bemötande har varit framgångsrika. Enligt undersökningen är den svenska befolkningen i huvudsak trygg och oroar sig i liten utsträckning för brott. Oron för att utsättas för misshandel/överfall i Stockholms län har minskat från 20 till 14 procent sedan Andelen som känner sig otrygga när de är ute sent på kvällen har minskat jämfört med 2006, från 24 till 18 procent. Högre förtroende och minskad oro Enligt NTU är förtroendet för Polisen hos befolkningen i Stockholms län elva procentenheter högre 2011 jämfört med Totalt hade 64 procent av de tillfrågade förtroende för Polisen. 1 Polisen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården Att medborgarnas förtroende för Polisen ökar ger myndigheten en fingervisning om att de långsiktiga satsningar har varit framgångsrika. Förtroende för rättsväsendet, hos befolkningen i Stockholms län Källa: Brå, NTU Polisen Åklagarna Domstolarna Kriminalvården Året 2011 med hållbarhetsredovisning 15

21 Vårt uppdrag våra mål 16 Året 2011 med hållbarhetsredovisning

22 Vårt uppdrag våra mål Vårt uppdrag och våra mål Vi strävar mot en hållbar samhällsutveckling med minskad brottslighet och ökad trygghet. För att åstadkomma detta krävs långsiktiga strategier och mål. Vi måste verka på bred front med både brottsförebyggande och brottsutredande arbete. Det brottsförebyggande arbetet går framför allt ut på att skapa goda relationer och öka den polisiära synligheten. Vi arbetar för att fånga upp ungdomar som är på väg in på en brottslig bana och ge stöd åt personer som försöker bryta sin kriminella livsstil. Vi har lokala poliskontor som ska öka den polisiära synligheten i lokalsamhället och skapa god relationer mellan Polisen och innevånarna. I de sociala insatsgrupperna samarbetar myndigheten med socialtjänst och skola för att fånga upp ungdomar som riskerar att dras in i kriminalitet. Vi arbetar ständigt med att utveckla den brottsutredande verksamheten för att möta brottsutvecklingen i länet. Under året har vi fokuserat på utredning av seriebrott, det vill säga brott av samma karaktär utfört av samma gärningsmän. Vi har också förbättrat samordningen av brottsärenden så att seriebrott lättare kan upptäckas. Samtidigt har vi lagt resurser på att hålla nere antalet öppna brottsärenden. Vid stödcentrum för unga brottsoffer, som finns i alla polismästardistrikt, arbetar vi tillsammans med socialtjänsten för att erbjuda unga brottsoffer stöd. Året 2011 med hållbarhetsredovisning 17

23 Vårt uppdrag våra mål Uppföljning av årsutfall av mål i myndighetens verksamhetsplan 2011 N = Nationellt mål M = Lokalt mål för Polismyndigheten i Stockholm Pilarna visar förändringstrenden mellan 2010 och 2011 oavsett målvärdet. Målområde Kärnverksamhet 2009 jan dec 2010 jan dec 2011 jan dec Förändring jan dec Antal Procent Brottsförebyggande arbete, synlighet M Resurstimmar i yttre tjänst*/ % Öppna ärenden M Andel öppna ärenden äldre än 6 mån 3,9 % 2,1 % 2,0 % %-enheter 0,1 5 % Våld i offentlig miljö M Anmälda misshandelsbrott utomhus % N Andel redov. ärenden Misshandel utomhus 18 % 19 % 18 % %-enheter 1 6% Tillgrepp genom inbrott N Andel redov. ärenden Tillgrepp genom inbrott 2,8 % 2,9 % 3,1 % %-enheter +0,2 5 % M Antal inbrottsstölder i bostad % M Andel brottsplatsundersökningar 53 % 62 % 65 % %-enheter +3 4 % Brott i nära relationer N Antal redovisade ärenden till åklagare % Trafiksäkerhet N Antalet dödade och skadade i trafiken**/ % dödade**/ % skadade % M Antal genomförda alkoholutandningsprov***/ % M Antal rapporterade alkoholpåverkade % M Antal rapporterade drogpåverkade % N Kontrollera yrkeschaufförers kör- och vilotid på väg (inkl. Gotland) % N Tillsyner av farligt gods (inkl. Gotland) % Narkotika M Antalet uppdagade narkotikabrott % M Andelen misstankar mot unga upp till 18 år 8,1 % 10,6 % 12,4 % %-enheter +1,8 17 % M Antalet amälda överlåtelsebrott % Service M Väntetid för att ansöka om pass (minuter) 17:47 23:38 44:35 20:57 89 % M Genomsnittliga svarstiden på 112-samtal (sek.) 17,7 14,6 16,1 1,5 10 % Gemensam verksamhet Sjukfrånvaro M Den totala sjukfrånvaron (%) 4,6 % 4,1 % 3,5 % %-enheter 0,6 15 % Yrkeshandledning M Yrkeshandledningsgrupper för medarbetare % Miljöledning M Elförbrukning M Utsläpp av fossil koldioxid i ton ,5 % */ som en indikator följs polisers planerade resurstid upp för brottsförebyggande arbete, självständigt och i samverkan. **/ preliminär siffra då döda inom 30 dagar inte finns med i statistiken. ***/ kan variera på grund av sen tömning av alkoholutandningsprovinstrumenten (Dräger 6810) Ett ärende motsvarar en anmälan med ett diarienummer. En anmälan kan innehålla flera brottskoder. För varje brottskod kan flera brott registreras. Källor: COPS, PALASSO, VUP, RAR och PUST via HOBIT, STORM, START2, STRADA, TekPro, Nemo-Q 18 Året 2011 med hållbarhetsredovisning

24 Vårt uppdrag våra mål Våra mål 2011 I Polisens planeringsförutsättningar fastställs ett antal nationella mål för Polismyndigheten i Stockholms län. Myndigheten har även lokala mål 3 framtagna utifrån Stockholms problembild, samt lokala mål för personalfrågor och miljöledning. Mål för kärnverksamheten Utveckling av anmälda brott och redovisade ärenden Under 2011 anmäldes totalt brott till Polismyndigheten i Stockholms län. Det motsvarar nästan ett brott per minut dygnet runt. Jämfört med 2010 ökade antalet anmälda brott med tre procent. Antalsmässigt ökade främst antalet anmälda tillgreppsbrott exklusive butikstillgrepp, rapporterade narkotikabrott samt bedrägeribrott. Under året redovisade myndigheten totalt ärenden till åklagare, en minskning med fyra procent (2 198 ärenden) jämfört med Trygghet genom synlighet och närvaro Polismästardistrikt och avdelningar ska öka sin synlighet och kontakt med allmänheten Målområde 2010 jan-dec Brottsförebyggande arbete, synlighet Antal resurstimmar synlighet*/ 2011 jan-dec Målvärde öka Som en indikator följs polisers planerade resurstid för brottsförebyggande arbete upp. Källa: Cops Polisiär synlighet och närvaro är en viktig del i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet. Myndighetens resurstid i yttre tjänst har ökat under året i jämförelse med Resurstilldelningen under de senaste åren har möjliggjort en långsiktig satsning på närpolisområdena för att stärka de lokalt förankrade brottsförebyggande åtgärderna. 3 Vilka mål som är nationella respektive lokala framgår av tabellen på sidan 18. Antalet anmälda brott ökade med tre procent under Öppna ärenden Andelen öppna ärenden äldre än 6 månader får under 2011 uppgå till högst 3 procent av de inkomna ärendena under de senaste 12 månaderna Andel öppna ärenden äldre än 6 månader % = Målvärde 3,0 procent Källa: VUP För att upprätthålla rättssäkerheten och öka allmänhetens förtroende för Polisen ska andelen äldre ärenden hållas på en låg nivå. Erfarenheten visar att äldre ärenden är svårare att utreda och leder mer sällan till lagföring. Andelen öppna kriminalärenden äldre än sex månader får uppgå till högst tre procent av de inkomna ärendena under de senaste tolv månaderna. Under 2011 har andelen kriminalärenden äldre än sex månader uppgått till cirka två procent. Året 2011 med hållbarhetsredovisning 19

25 Vårt uppdrag våra mål Våld i offentlig miljö Anmälda misshandelsbrott Antalet anmälda misshandelsbrott utomhus (exklusive ärenden där brottsoffret är i åldern 0 6 år) får uppgå till högst Misshandel utomhus, anmälda brott Antal Källa: VUP = Målvärde Antalet anmälda misshandelsbrott utomhus, exklusive anmälningar där brottsoffret är i åldern 0 6 år, fick uppgå till högst vid utgången av Målet uppnåddes inte då det vid årets slut hade anmälts misshandelsbrott utomhus. De centrala delarna av Stockholm med sitt stora utbud av nöjesliv och krogar står för en stor del av de anmälda brotten. För att minska våld i offentlig miljö har myndigheten genomfört insatser på platser och tider där människor möts i samband med alkohol- och droganvändning. Metoderna som har använts är intensifierad övervakning, ökad krogtillsyn och Kronobergsmodellen (som bland annat innebär att att polisen beslagtar alkohol från ungdomar). Arbete har skett i nära samverkan med externa samverkansparter så som kommuner, restauranger och ordningsvakter. Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus (exklusive ärenden där brottsoffret är i åldern 0 6 år) ska uppgå till lägst 19 procent vid utgången av 2011 Misshandel utomhus, ärenden till åklagare % Källa: VUP = Målvärde 19,0 procent Genom särskilda utredningsinsatser gjorde myndigheten en påtaglig resultatförbättring under årets två sista månader. Detta räckte dock inte för att uppfylla målet. Myndigheten understeg målvärdet med en procentenhet. Tillgrepp genom inbrott Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande Tillgrepp genom inbrott ska uppgå till lägst 3,1 procent vid utgången av 2011 Tillgrepp genom inbrott, ärenden till åklagare % 3,5 3,0 2,5 0 Källa: RAR, TekPro Myndigheten uppnådde uppsatt målvärde för Antalet inbrottsstölder i bostad ska minska i förhållande till utfallet 2010 Inbrott i bostad, anmälda brott Antal Källa: VUP = Målvärde 3,1 procent = Målvärde Att utsättas för inbrott i sin bostad är mycket integritetskränkande. Att minska dessa brott är prioriterat. Målet att minska antalet inbrottsstölder i bostad uppnåddes inte Cirka 400 fler inbrott i bostad anmäldes 2011 jämfört med För att minska antalet inbrottsstölder har myndigheten genomfört ett antal insatser. Arbetet har fokuserat på livsstilskriminella utifrån information som sammanställts av kriminalunderrättelsetjänsten. Brottsplatsundersökning ska ske vid samtliga inbrott i bostad inom 24 timmar Myndigheten nådde inte uppsatt andelsmål (100 procent). Utfallet för 2011 stannade vid 65 procent, vilket dock är en ökning med tre procentenheter jämfört med Året 2011 med hållbarhetsredovisning

26 Vårt uppdrag våra mål Grova våldsbrott Polismyndigheterna ska arbeta i enlighet med fastställd handlingsplan för utredning av grova våldsbrott Den 1 oktober 2011 infördes en myndighetsgemensam kriminalpolisberedskap vilken ska kallas in vid de grövsta våldsbrotten i länet. Beredskapen består av en insatschef och fyra utredare. Arbetet ska följa polisens metodstöd vid grova våldsbrott. Grov organiserad och systemhotande brottslighet Förutsättningarna för att bedriva grov organiserad och systemhotande brottslighet i Sverige ska försvåras Myndigheten har under året arbetat med att bekämpa den organiserade brottsligheten. Ett exempel är den myndighetsgemensamma insatsen i Södertälje som hittills lett till att ett tiotal personer dömts till längre fängelsestraff. Ytterligare 17 personer har häktats och åtalats för brott som avser mord, människorov och grov utpressning. Brott i nära relation Antalet redovisade ärenden till åklagare rörande brott i nära relation ska uppgå till lägst vid utgången av 2011 Brott i nära relation, ärenden till åklagare Antal Källa: VUP = Målvärde Myndigheten nådde målet för (Läs mer om myndighetens arbete med brott i nära relation på sida XX) Trafiksäkerhet Antalet skadade och dödade i trafiken ska minska Antalet skadade och dödade i trafiken minskade totalt sett jämfört med Myndigheten ska kontrollera yrkeschaufförers kör- och vilotid på väg för arbetsdagar Myndigheten ska utföra minst 700 tillsyner av farligt gods De nationella målen för kontroller av yrkeschaufförers kör- och vilotid samt farligt gods uppnåddes under året. För Stockholms del innefattar dessa mål även Gotland. Målområde 2010 jan dec Trafiksäkerhet Antalet skadade och dödade i trafiken Myndighetens ska utföra minst alkoholutandningsprov 4 Minst alkoholpåverkade ska rapporteras Alkoholpåverkade, antal rapporterade Antal Källa: VUP 2011 jan dec = Målvärde Målvärde minska dödade skadade Antal genomförda alkoholutandningsprov Antal rapporterade alkoholpåverkade Antal rapporterade drogpåverkade Kontrollera yrkeschaufförers köroch vilotid på väg (inkl. Gotland) Tillsyner av farligt gods (inkl. Gotland) Källa: STRADA, VUP och START2 Alkoholutandningsprov, antal Antal Källa: VUP > > > = Målvärde För 2011 beslutade Polisstyrelsen i Stockholms län om en halvering av RPS nationella åtagande för myndigheten (se kommentarer kring alkoholutandningsproven under myndighetens lokala mål för trafiksäkerheten). Året 2011 med hållbarhetsredovisning 21

Årsberättelse 2011 vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv

Årsberättelse 2011 vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv Årsberättelse 2011 vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI Året som gått Trafikinsats i Stockholms län Den 17 23 oktober 2011 genomförde Polismyndigheten i Stockholms

Läs mer

Årsberättelse 2012 vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv

Årsberättelse 2012 vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv Årsberättelse 2012 vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv Innehållsförteckning Kapitel 1 Om oss Polismyndigheten i Stockholms län Länspolismästaren har ordet... 3 Utmärkelser 2012... 4 Stockholms

Läs mer

Årsberättelse 2012 vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv

Årsberättelse 2012 vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv Årsberättelse 2012 vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv Innehållsförteckning Kapitel 1 Om oss Polismyndigheten i Stockholms län Länspolismästaren har ordet... 3 Utmärkelser 2012... 4 Stockholms

Läs mer

Rikspolischefens inriktning

Rikspolischefens inriktning Rikspolischefens inriktning I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Uppdaterad augusti 2013. Rikspolischefens inriktning 3 Rikspolischefens

Läs mer

Djurskyddspolisen i Stockholms län

Djurskyddspolisen i Stockholms län Djurskyddspolisen i Stockholms län Den här satsningen leder till mindre lidande för både människor och djur. Det går att använda flera mjuka instrument som förelägganden och tillsyn. Det gör att vi kan

Läs mer

Rikspolischefens inriktning. I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras.

Rikspolischefens inriktning. I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Rikspolischefens inriktning I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Uppdaterad 2011. inledning Produktion: Rikspolisstyrelsen, Box

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne

Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne Polismyndigheten i Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne 2011-01-07 År 2010 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens kontaktcenter (PKC); beslutade den 30 augusti

Läs mer

Tertialrapport 2, 2014

Tertialrapport 2, 2014 Tertialrapport 2, 2014 Redovisning enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav för Polisens brottsutredande verksamhet Rikspolisstyrelsen Ekonomiavdelningen Tertial 2 2014 Utgivare: Rikspolisstyrelsen,

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Särskilda satsningar 2012. Sociala medier Sociala insatsgrupper Avhopparverksamhet

Särskilda satsningar 2012. Sociala medier Sociala insatsgrupper Avhopparverksamhet Särskilda satsningar 2012 Sociala medier Sociala insatsgrupper Avhopparverksamhet Sociala medier: Ökad synlighet på nätet Vill du veta vad din lokala polis gör, eller tipsa om något som händer i ditt område?

Läs mer

Året 2010 med hållbarhetsredovisning

Året 2010 med hållbarhetsredovisning Året 2010 med hållbarhetsredovisning Frågor till fyra medarbetare Meral Ulucan utbildningsansvarig Täby Vad minns du bäst från 2010? I mitt arbete som utbildningsansvarig har jag blivit varse ett ökat

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kommun jan dec 2013 Kronobergs län Magnus Lundstedt, Taktisk ledning 2014 02 05

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kommun jan dec 2013 Kronobergs län Magnus Lundstedt, Taktisk ledning 2014 02 05 Polismyndigheterna i och KronoberK rgs län Anmälda brott per kommun jan dec 213 s län Magnuss Lundstedt, Taktisk ledning 214 2 5 Innehållsförteckning 1.Allmän beskrivning av rapporten... 2 2. Anmälda brott

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens kontaktcenter (PKC); beslutade den 31 oktober

Läs mer

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3228 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot äldre Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Åklagarmyndigheten

Läs mer

Årsberättelse 2013 - vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv

Årsberättelse 2013 - vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv Årsberättelse 2013 - vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv Innehållsförteckning POLISMYNDIGHETEN Om oss - Polismyndigheten I i Stockholms STOCKHOLMS län LÄ Länspolismästaren har ordet (sid. 4) Vår

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun 1. Inledning Denna samverkansöverenskommelse syftar till att formalisera och ytterligare utveckla samarbetet mellan

Läs mer

Handlingsplan Trygg och säker

Handlingsplan Trygg och säker 1/7 Beslutad när: 2016-05-30 121 Beslutad av Kommunfullmäktige Diarienummer: KS/2016:215-003 Ersätter: Gäller fr o m: 2016-05-30 Gäller t o m: 2018-12-30 Dokumentansvarig: Uppföljning: 2018 Säkerhetschef

Läs mer

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2014:3 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Rapport 2014:3 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder

Läs mer

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Diarienummer: AA-400-22532/12 Tertial 1 2012 Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten PONS Diarienummer: AA-400-22532-12 Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Uppdrag

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun 2012-2013 Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun Bakgrund I januari 2008 presenterade Rikspolisstyrelsen en handlingsplan kallad Samverkan

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde

Läs mer

Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp

Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp Betänkande av Utredningen mot kriminella grupperingar Stockholm 2010 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SÖU~2O1O:15 Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Diarienummer: A046.674/2013 Saknummer 400 Tertial 2 2013 Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten PONS Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Uppdrag och syfte... 1 Metod...

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet

Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen 2017 Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen

Läs mer

Personer lagförda för brott år 2002

Personer lagförda för brott år 2002 Personer lagförda för brott år 2002 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik) år 2002. Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna

Läs mer

Grov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län

Grov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län Grov organiserad brottslighet Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län 1 2 Organiserad brottslighet enligt EU:s kriterier Samarbete mellan fler än två personer. Egna tilldelade uppgifter åt var

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Brottsförebyggande rådet

Brottsförebyggande rådet Brottsstatistik och hur den kan användas Nationella trygghetsundersökningen Alla brott Kriminalstatistiken Statistikkällor Rättsstatistik Anmälda brott Uppklarade brott (Handlagda brott) Misstänkta personer

Läs mer

Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län

Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län 1 (8) STRATEGISK PLAN FÖR SAMVERKAN Datum Diarienr (åberopas vid korresp) 2011-09-19 AA-483-5312/11 Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län

Läs mer

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015 It inom Polisen Nationell it-strategi 2010/2015 1010101 1010101 1010101 1010101 2010 2015 En it-strategi för att lösa och förebygga fler brott Med ett förnyat och effektivare it-stöd kan Polisen lösa och

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

Rapport 2017:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2017:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2017:2 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2016 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2016 Regionala resultat Rapport 2017:2 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder

Läs mer

Personer lagförda för brott

Personer lagförda för brott Personer lagförda för brott Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen

Läs mer

Samverkan i lokalt brottsförebyggande. Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013

Samverkan i lokalt brottsförebyggande. Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013 Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013 Polissamordningen: Från en splittrad till en samlad svensk Polis En naturlig fortsättning på arbetet som redan

Läs mer

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 Statistik 2011 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 2012-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

POLISSAMORDNINGEN. 2013 03 20 Genomförande 2013-2015

POLISSAMORDNINGEN. 2013 03 20 Genomförande 2013-2015 POLISSAMORDNINGEN 2013 03 20 Genomförande 2013-2015 REDAN STARTAT BYGGAS UNDERIFRÅN INSYN SAMORDNING Dagens möte Därför ska polissamordningen genomföras Utgångspunkter för polissamordningen Så ska polissamordningen

Läs mer

Årsberättelse 2014 - vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv

Årsberättelse 2014 - vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv Årsberättelse 2014 - vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv NUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEM I OKTOBER ÅRET NOVEMBER SOM DECEMBER GÅTT JANUARI 2014 FEBRUARI MARS APRIL

Läs mer

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten TÄNK ALLTID INTERNATIONELLT RIKSPOLISSTYRELSEN Enheten för internationell samordning Utgivare: Rikspolisstyrelsen Enheten för internationell samordning

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda 2014-09-28 Regeringskansliet Elin Almqvist Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100

Läs mer

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i..

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i.. Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i.. Långsiktig samverkan mellan Polisen och SDF inom Göteborgs stad 1 Arbetsprocessen 6. Uppföljning 1. Lägesbild 5. Aktivitet Åtgärd 4.

Läs mer

Bilaga 1: Styrdokument

Bilaga 1: Styrdokument 1 : 1 Bilaga 1: Styrdokument Läroplan för grundskolan, Lgr11 Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet

Läs mer

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun Handlingsplan 2015 Samverkansöverenskommelse mellan Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun ÖVERENSKOMMELSE Grästorps kommun och Polisområde Skaraborg tecknar en överenskommelse om samverkan i det brottsförebyggande

Läs mer

Antagna av Kommunfullmäktige

Antagna av Kommunfullmäktige Mål för det brottsförebyggande arbetet i Motala kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2002-09-23 1. Bakgrund Samhällsutvecklingen efter andra världskriget har bland annat inneburit en starkt ökad brottslighet.

Läs mer

Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010

Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010 Dokumentnamn Samverkansinriktning 2010 Handläggare Tom Jensen Sidan 1 (7) Datum Diarienummer 2010-03-10 AA 160-11184/10 Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010 1 Arbetet med samverkansinriktningen Bakom

Läs mer

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan. LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol

Läs mer

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg,

Läs mer

Statistik 2012. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012

Statistik 2012. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012 Statistik 2012 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Verksamhetsresultat januari-december 2009 2010-01-22

Verksamhetsresultat januari-december 2009 2010-01-22 Verksamhetsresultat januari-december 2009 2010-01-22 1 1. Utredning och lagföring - allmänt Ärenden redovisade till åklagare Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden totalt (exkl. trafik)

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet

Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd...

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 1 Bakgrund Fem Fokus Våren 2010 antogs en ny samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö.

Läs mer

Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun

Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun 2016-2020 Bakgrund Denna samverkansöverenskommelse är avsedd att gemensamt för

Läs mer

www.polisen.se/stockholm

www.polisen.se/stockholm Årsrapport 2009 www.polisen.se/stockholm Fakta om Stockholms län Antal invånare ca 2 020 000. Befolkningsökningen 2009 var ca 40 000 (2008 och 2007 var ökningen ca 32 000 per år). Drygt 22 procent av

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla Bilaga 1 till samverkansöverenskommelse mellan polismyndigheten i Järfälla och Järfälla kommun Oktober 2016 1. SAMVERKANSOMRÅDEN Nedanstående

Läs mer

Samverkansöverenskommelse

Samverkansöverenskommelse Samverkansöverenskommelse mellan Borås Stad och Polismyndigheten, Lokalpolisområde Borås Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten, lokalpolisområde Borås, träffar följande överenskommelse

Läs mer

Redovisning av åtgärder för bättre bemötande av brottsoffer

Redovisning av åtgärder för bättre bemötande av brottsoffer Redovisning av åtgärder för bättre bemötande av brottsoffer Rikspolisstyrelsen 2013-08-23 RAPPORT 2 (6) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING... 3 2 UPPDRAGET... 3 2.1 Uppdragets genomförande... 3 3 GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER

Läs mer

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Diarienummer: AA-400-22532/12 År 2012 Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten PONS Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Uppdrag och syfte... 1 Metod... 1 Rapportens

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Brottsförebyggande program

Brottsförebyggande program Brottsförebyggande program 2015-09-24 Antaget i Kommunstyrelsen 2016-03-07, 53 Innehåll Inledning 2 Bakomliggande strategiska dokument 2 Organisation av det brottsförebyggande arbetet 3 Syfte 3 Arbete

Läs mer

Mål för Nässjö kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete

Mål för Nässjö kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete 1 (5) Datum 2016-03-10 Diarienummer KS 2016-69 Handläggare Izabell Martinsson Åberg Direkttelefon 0383-46 77 59 E-postadress Izabell.martinssonaberg@raddningstjansten.com Kommunstyrelsen Mål för Nässjö

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer

Läs mer

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2010 för SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Polismyndighetens verksamhetsuppföljning

Polismyndighetens verksamhetsuppföljning Polismyndighetens verksamhetsuppföljning I följande underlag presenteras ett urval av Polismyndighetens verksamhetsuppföljning. Den redovisade statistiken beskriver polisverksamheten ur ett antal olika

Läs mer

Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng

Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng Nationell strategi Polisavdelningen Polisavdelningen 2006-04-11 STRATEGI 2 (7) Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng INNEHÅLL

Läs mer

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 3 Kontakter...

Läs mer

Trygghetskommission - Direktiv

Trygghetskommission - Direktiv Trygghetskommission - Direktiv Sammanfattning Såväl brottsutvecklingen som medborgarnas trygghet har försämrats påtagligt under senare tid. Detta framgår tydligt av statistik från Brå. Statistiken visar

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 2014-08-28 Ett tryggare Sverige I Sverige ska människor kunna leva i trygghet, utan att behöva oroa

Läs mer

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen Det här är Polismyndigheten En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen 1 Polismyndigheten består av: 95 lokalpolisområden 27 polisområden 7 regioner (Syd,

Läs mer

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011 Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling I din hand har du Polismyndigheten

Läs mer

Innehåll i kvällens information

Innehåll i kvällens information Innehåll i kvällens information Olycks- och brottsförebyggande arbete Handlingsplan för arbete mot grov och organiserad brottslighet Förebyggande arbete - hot och våld mot förtroendevalda Trygg politiker

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Dokumentnamn: Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Gäller: Hela kommunförvaltningen Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen

Dokumentnamn: Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Gäller: Hela kommunförvaltningen Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Sida: 1 (7) Handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2017- Sida: 2 (7) INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING...3 2. UPPDRAG...3 3. SYFTE...3 4. MÅL...3 5. EKONOMI...3 6. PLANERADE ÅTGÄRDER...4 7. RAPPORTERING AV

Läs mer

Polisens årsredovisning 2012

Polisens årsredovisning 2012 Årsredovisning 212 Polisens årsredovisning 212 Produktion: Rikspolisstyrelsen Dnr: EA-92-6625/11 ISBN: 978-91-86791--1 Grafisk form och layout: Citat Foto: Robert Kindroth sid 22, Lars Hedelin övriga Tryck:

Läs mer

Årsrapport 2010. Polismyndigheten i Stockholms län

Årsrapport 2010. Polismyndigheten i Stockholms län Årsrapport 21 Polismyndigheten i Stockholms län Fakta om Stockholms län Antal invånare ca 2 5. Befolkningsökningen 21 var ca 33 (29 ca 38, 28 och 27 var ökningen ca 32 per år). Drygt 22 procent av landets

Läs mer

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2015

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2015 Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2015 En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om Brottsofferjourens statistik... 2 Kontakt med Brottsofferjouren...

Läs mer

Vision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden

Vision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden Vision 2020 Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden Länsstyrelsens vision Tillsammans för en hållbar framtid Tillsammans för en hållbar framtid är vår vision och den ger oss samlad kraft att

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Brottsförebyggande rådet Datum 2008-01-18 Handläggare Annika Wågsäter projektledare BRÅ Er Referens Vår Referens BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Det övergripande målet för det brottsförebyggande

Läs mer

Handlingsplan Samverkan Polismyndigheten i Jönköpings län - Gnosjö Kommun

Handlingsplan Samverkan Polismyndigheten i Jönköpings län - Gnosjö Kommun Handlingsplan 2011 - Samverkan Polismyndigheten i Jönköpings län - Gnosjö Kommun 2011-08-30 1. Bakgrund I januari 2008 presenterade Rikspolisstyrelsen en handlingsplan kallad Samverkan polis och kommun

Läs mer

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten Projektdirektiv 2013-04-25 Ju 2012:16/2013/13 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten Den nya Polismyndigheten ska inleda sin verksamhet

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Handlingsplan 2015-2016. Samverkan Polismyndigheten - Gnosjö Kommun

Handlingsplan 2015-2016. Samverkan Polismyndigheten - Gnosjö Kommun Handlingsplan 2015-2016 Samverkan Polismyndigheten - Gnosjö Kommun 1. Bakgrund... 2 2. Fakta Gnosjö kommun... 2 3. Den nya polismyndigheten... 3 4. Gemensam problembild... 3 4.1 Skadegörelse... 4 4.2 Narkotikabrott

Läs mer

Polismyndighetens verksamhetsuppföljning

Polismyndighetens verksamhetsuppföljning Polismyndighetens verksamhetsuppföljning I följande underlag presenteras ett urval av Polismyndighetens verksamhetsuppföljning. Den redovisade statistiken beskriver polisverksamheten ur ett antal olika

Läs mer

Tertialrapport 1. Redovisning av Polisens resultat t.o.m. första tertialet 2012. Rikspolisstyrelsen

Tertialrapport 1. Redovisning av Polisens resultat t.o.m. första tertialet 2012. Rikspolisstyrelsen Tertialrapport 1 Redovisning av Polisens resultat t.o.m. första tertialet 2012 Rikspolisstyrelsen Ekonomiavdelningen Juni 2012 Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm Omslagsfoto: Rikspolisstyrelsen

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Åklagarmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Åklagarmyndigheten Regeringsbeslut II:12 Justitiedepartementet 2016-12-14 Ju2016/00882/Å Ju2016/08896/LP (delvis) Åklagarmyndigheten Box 5553 11485 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Åklagarmyndigheten

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Från ord till handling ett nationellt brottsförebyggande program Angered 15 augusti, 2014 2014-03-23 MEDVERKANDE Magnus Lindgren, generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige Bengt-Olof Berggren, chef

Läs mer