Myndigheter för hållbar utveckling. Miljöledningssystem i myndigheter 2005

Transkript

1 Myndigheter för hållbar utveckling Miljöledningssystem i myndigheter 2005 RAPPORT 5579 MAJ 2006

2 Myndigheter för hållbar utveckling Miljöledningssystem i myndigheter 2005 NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel , fax E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Naturvårdsverket 2006 Elektronisk publikation

4 Förord Idag har 178 statliga myndigheter regeringens uppdrag att årligen redovisa sitt miljöledningsarbete. Naturvårdsverket har i uppdrag att bl.a. sammanställa samtliga myndigheters redovisningar. Årets sammanställning är den första som baseras på de nya riktlinjerna för redovisning som regeringen beslutat om år Utifrån dessa riktlinjer har vi i år särskilt velat lyfta fram gruppindelningen av myndigheter efter miljöpåverkan och de observationer som kan göras utifrån dessa. Uppgifter av statistisk karaktär för hela populationen presenteras därmed i ett separat kapitel. Vi diskuterar även hur de nya riktlinjerna fungerat. Naturvårdsverket har även i uppdrag att vid behov lämna förslag till regeringen om nödvändiga åtgärder för utveckling av myndigheternas miljöledningsarbete. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober, I de fall årets sammanställning har visat på sådana behov kommer eventuella förslag att presenteras i det senare uppdraget. En skillnad från tidigare redovisningar är att det i år har varit en del öppna och frivilliga frågor. Många har svarat utförligt och tydligt på frågorna. Det har varit givande att med öppna frågor skapa en bild av hur långt miljöledningsarbetet har kommit. Vi illustrerar detta genom utvalda goda exempel. Många myndigheter har i år bifogat deras första miljöpolicy, miljöutredning, miljömål, interna och externa miljöredovisningar, handlingsplaner, revisioner, mätningsrapporter, måluppfyllelsedokument samt verksamhetsplaner vilka Naturvårdsverket har tagit del av. Det är Naturvårdsverkets förhoppning att rapporten skall verka som stöd för de deltagande myndigheterna. Vidare bidrar rapporten till ökad kunskap om miljöledningssystem i myndigheter. Sammanställningen av 2005 års redovisningar har gjorts av Anneli Alersjö och Isa-Maria Bergman. Den finns även tillgänglig som pdf på Stockholm i maj 2006 Naturvårdsverket 3

5 4

6 Innehåll FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 9 MILJÖLEDNING I STATLIGA MYNDIGHETER SEDAN Målet är hållbar utveckling 11 Årlig miljöredovisning 11 MILJÖREDOVISNINGAR FÖR Svarsfrekvens 13 Redovisningen per departement 13 MILJÖREDOVISNINGEN 15 Miljöutredning, miljöpolicy och miljömål 15 Integration av miljömål i affärsplan och budgetprocess 17 - en framgångsfaktor 17 Återkoppling från regeringen 19 Svårt hitta indirekt miljöpåverkan 20 Miljöhänsyn vid upphandling 21 Ledningens genomgång 22 Effekter 23 Certifiering 24 MILJÖPÅVERKAN OCH ARBETET MED MILJÖLEDNING 26 Svårt att uppfylla detaljerade mål 26 Systematiken central 26 Nyckeltal viktiga för uppföljningen 29 Miljöutbildningen ökar 30 Miljörevision regelbunden utvärdering och rapportering 33 Miljösamordnare har ofta ont om tid 34 SLUTSATSER 37 Stora kvalitetsskillnader på årets redovisningar 37 Dagens nivå på miljöledningssystemen 38 Miljömål och nyckeltal 39 5

7 Ständig förbättring eller kontinuerligt arbete? 39 Revision 39 Årsarbetskraft miljösamordnare 40 (Brist på) återkoppling från departement 40 Nätverkens roll i framtiden 41 Miljöledningsuppdragets genomslagskraft 42 Hållbar utveckling och ledningens roll 42 REFERENSER 43 BILAGA 1 44 Miljöpiloter och miljöledare med miljöledningsuppdrag 44 BILAGA 2 52 Riktlinjer för myndigheternas redovisning av miljöledningsarbete 52 BILAGA 3 61 Goda exempel 61 BILAGA 4 64 Indirekt miljöpåverkan 64 BILAGA 5 66 Effekter 66 BILAGA 6 70 Certifierade myndigheter 70 BILAGA 7 71 Systematisk förbättring 71 BILAGA 8 72 Nyckeltal 72 6

8 Sammanfattning Årets rapport innefattar 178 myndigheter varav 54 stycken har förenklat miljöledningsuppdrag. Svarsfrekvensen har även i år varit hög, 172 myndigheter med miljöledningsuppdrag har redovisat. Regeringen beslutade år 2005 om nya riktlinjer för myndigheters redovisning av miljöledningsarbete. De nya riktlinjerna har inneburit att myndigheterna har delats in i tre grupper beroende på hur stor miljöpåverkan myndigheten har. I årets redovisning har fokus varit på den nya gruppindelningen. Slutsatsen av de nya riktlinjerna för redovisning och gruppindelningen är att det lättare och tydligare går att utvärdera hur långt respektive grupp kommit i sitt miljöledningsarbete. Riktlinjerna för redovisning har i år också inneburit en del öppna frågor där myndigheten själv har möjlighet att efter behov skriva motiverande svar. De öppna frågorna har varit av värde eftersom de har skapat en djupare bild av miljöledningsarbetet i myndigheterna. Andelen myndigheter som genomgått miljöutredning, har en beslutad miljöpolicy och har uppsatta övergripande miljömål är %, vilket är en fortsatt god trend från tidigare år. En observation har varit att många myndigheter inte reviderat deras miljöutredning, miljöpolicy och miljömål. Det är viktigt att myndigheterna upprättar rutiner för att detta görs regelbundet, exempelvis årligen. Även miljöutbildning fortsätter att vara ett arbetsmoment där myndigheterna är framgångsrika. En annan positiv trend är återkoppling från departement. Antalet återkopplingar har nästan fördubblats i jämförelse med år Men fortfarande är siffran på antalet återkopplingar lågt i förhållande till antalet myndigheter med miljöledningsuppdrag. Tidigare rapporter har visat en oro att myndigheter med förenklat miljöledningsuppdrag inte bedriver någon ständig förbättring. Årets rapport visar ett positivt resultat då systematisk förbättring sker hos 76 % av myndigheterna oavsett miljöpåverkan. Det kan vara svårt att mäta måluppfyllelse och nyckeltal är ett verktyg för att göra detta på ett strukturerat sätt. Rapporten visar att inte ens hälften av myndigheterna använder nyckeltal som ett verktyg för att mäta måluppfyllelse. I den nya gruppindelningen omfattar grupp 1 myndigheter med centrala uppgifter på miljöområdet, dvs. myndigheter med särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet. I grupp 2 ingår de myndigheter som har stor miljöpåverkan, och grupp 3 omfattar myndigheter som har fått ett förenklat miljöledningsuppdrag, bl.a. myndigheter med liten miljöpåverkan. I grupp 1 finns 43 myndigheter, i grupp 2 50 och i grupp 3 85 myndigheter. Alla de 54 myndigheter som har förenklat uppdrag ingår i grupp 3. I vår genomgång gör vi en del jämförelser mellan de olika grupperna. Generellt har grupp 1 och 2 planerat, infört och genomfört miljöledningssystem. Nästa steg för dessa två grupper är att genomgå revision och ta sig an ledningens genomgång. I grupp 3 befinner sig de flesta myndigheter i planerings- och införandestadiet, medan en del har kommit lika långt som de övriga grupperna. Det är 7

9 viktigt att myndigheterna avsätter tillräckligt med resurser för arbetet med miljöledning. Detta är särskilt viktigt för grupp 3 där den uppskattade årsarbetskraften är mycket låg. Årets rapport visar att alla myndigheter, oavsett miljöpåverkan, kan genomgå revision. Nätverket för internrevisioner ger råd och stöd till myndigheter och har en viktig funktion för kommande år då många myndigheter står inför detta steg. Naturvårdsverket har även i uppdrag att vid behov lämna förslag till regeringen om nödvändiga åtgärder för utveckling av myndigheternas miljöledningsarbete. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober, I de fall årets sammanställning har visat på sådana behov kommer eventuella förslag att presenteras i det senare uppdraget. 8

10 Summary This year s report includes 178 authorities, 54 of which have simplified environmental management assignments. The level of response has been high again this year, with reports by 172 authorities with environmental management assignments. In 2005, the Government decided on new guidelines for authority reporting on environmental management work. The new guidelines have meant that the authorities have been divided into three groups determined by their environmental impact. This year s report focuses on the new grouping. The new reporting guidelines and grouping make it easier to evaluate and clarify each group s progress on environmental management work. This year, the reporting guidelines have also included some open questions, giving the authorities a chance to motivate their answers, as required. The open questions have been valuable as they have led to a more detailed picture of the authorities environmental management work. Some 84-90% of the authorities have completed an environment impact assessment, agreed on an environmental policy and set out general environmental objectives. This continues the favourable trend of previous years. One observation was that many authorities have not audited their environment impact assessments, policy and objectives. It is important that the authorities draw up routines for this to be carried out regularly, e.g., annually. Environmental training also continues to form a successful part of the authorities work. Another positive trend is feedback from departments. The amount of feedback has almost doubled compared with 2004, though it is still low in relation to the number of authorities with environmental management assignments. Earlier reports have highlighted a concern that authorities with simplified environmental management assignments do not carry out continuous improvements. This year s report shows a positive result with systematic improvements by 76% of the authorities, regardless of environmental impact. Fulfilment of objectives can be difficult to measure, and key figures provide a tool to do this in a structured way. The report shows that less than half of the authorities use key figures as a tool to measure fulfilment of objectives. In the new grouping, Group 1 comprises authorities with central assignments in the environmental field, i.e., authorities with special sector responsibility for the work on environmental objectives. Group 2 includes authorities with great environmental impact, and Group 3 authorities with simplified environmental assignments, including authorities with little environmental impact. Group 1 contains 43 authorities, Group 2 contains 50 and Group 3 contains 85. The 54 authorities with simplified assignments are all in Group 3. Our review makes some comparisons between the different groups. 9

11 In general, Groups 1 and 2 have planned, introduced and implemented environmental management systems. The next step for these two groups is to undergo an audit and take up the management review. In Group 3, most of the authorities are at the planning and introduction stage, with some having come as far as the other groups. It is important for the authorities to set aside sufficient resources for the environmental management work. This is particularly important for Group 3, for which the estimated annual labour is very low. This year s report shows that all the authorities, regardless of their environmental impact, can undergo an audit. The network for internal audits offers advice and support to authorities and has an important role for future years as many authorities face this step. The Swedish Environmental Protection Agency has also been instructed to submit proposals to the Government on necessary measures to further the authorities environmental management work. A report on the assignment is due no later than 1 October Any proposals resulting from such requirements and pointed to in this year s report will be presented in the later assignment. 10

12 Miljöledning i statliga myndigheter sedan 1996 Målet är hållbar utveckling År 1996 beslutade regeringen att de statliga myndigheterna successivt skulle införa miljöledningssystem. Det sågs som ett viktigt verktyg i arbetet för att utveckla statsförvaltningens miljöarbete till ett föredöme när det gäller att uppnå en miljömässigt hållbar utveckling. Miljöledningssystem i statsförvaltningen ska också bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen uppnås. Miljöledningssystemen bygger på principerna i det internationella systemet ISO och EG:s miljölednings- och miljörevisionsförordning EMAS. Avsikten med systemen är att underlätta för såväl företag som myndigheter och andra organisationer att bedriva ett rationellt och systematiskt miljöarbete. Ett miljöledningssystem ska ha tydliga riktlinjer och mål, klara ansvarsförhållanden, rutiner för uppföljning och redovisning av resultat och en ständigt höjd ambitionsnivå i miljöarbetet. Miljöarbetet ska integreras i den ordinarie verksamheten. De myndigheter som efter hand har fått regeringens uppdrag att införa miljöledningssystem utgör en heterogen grupp med mycket skiftande kärnverksamheter. Det rör sig om allt från små myndigheter med få anställda och huvudsakligen kontorsverksamhet med begränsad miljöpåverkan, till myndigheter med många anställda, många verksamhetsställen och stor miljöpåverkan. Vi redovisar ingen statistik för de öppna frågor som i år var frivilliga att svara på. I stället lyfter vi fram goda exempel som kan utgöra en vägledning inför nästa års redovisning. Årlig miljöredovisning Myndigheterna med miljöledningsuppdrag ska varje år redovisa sitt miljöarbete till regeringen. Miljöredovisningarna ska innehålla de moment som anges i Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementets årliga riktlinjer. Riktlinjerna tänks också fungera som stöd och drivkraft i myndigheternas arbete med miljöledningssystemen. Miljöredovisningarna sänds till respektive departement med kopia till Naturvårdsverket. För redovisningarna för 2005 års miljöarbete gäller nya riktlinjer. De knyter redovisningskraven till omfattningen av myndighetens miljöpåverkan, och innebär bl.a. att myndigheterna delas in i tre grupper. Riktlinjerna gäller för samtliga myndigheter, oavsett om deras uppdrag avser ett fullständigt eller ett förenklat system. Tidigare års genomgångar av myndigheternas miljöredovisningar har visat på en hel del brister. De har speglat de svårigheter som arbetet med miljöledning möter i myndigheternas verksamheter. Redovisningarna för år 2005 är alltså de första med den nya gruppindelningen för myndigheterna. Riktlinjerna har också ändrats så att de syftar till att utveckla redo- 11

13 visningarna för myndigheter som har indirekt miljöpåverkan och de som har stor miljöpåverkan i övrigt. För myndigheter med mindre miljöpåverkan har kraven förenklats. 12

14 Miljöredovisningar för 2005 Svarsfrekvens För år 2005 har 178 myndigheter uppdrag att redovisa sitt miljöledningsarbete 1. Svarsfrekvensen har varit hög. 172 myndigheter med miljöledningsuppdrag har redovisat 2. Utöver myndigheter med rapporteringsuppdrag har ytterligare 11 myndigheter redovisat 3. De ingår också i vår rapport. Totalt bygger rapporten alltså på 183 redovisningar. Följande myndigheter har denna gång inte redovisat sitt miljöledningsarbete till Naturvårdsverket: Arkitekturmuseet (andra året i rad som redovisning uteblir), Kungliga biblioteket (också andra året i rad som redovisning uteblir), Statens maritima museer, Handikappombudsmannen (tredje året i rad med utebliven redovisning), Polarforskningssekretariatet och Rikstrafiken. Redovisningen per departement Det nybildade Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet har redovisat sitt eget miljöarbete för första gången. I övrigt har inga förändringar skett mellan departementen utom att vissa myndigheter slagits ihop eller bytt namn. Antalet myndigheter som har redovisat har minskat. Det beror på att de nya riktlinjerna för redovisning inte längre avser myndigheten Försvarsmakten och universitet och högskolor. Redovisning 50 Antal myndigheter Utb/ kultur Miljö/ sam Finans Social Näring Justitie Försvar Jordbruk Utrikes Redovisat Ej redovisat Figur 1. Antal myndigheter (per departement) med miljöledningsuppdrag som redovisat/inte redovisat år Riktlinjer för myndigheters redovisning av miljöledningsarbete, Regeringsbeslut 17, Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Många myndigheter har i år redovisat för sent. I många fall har en kopia skickats till departementet men inte till Naturvårdsverket. Efter en påminnelse inkom de flesta även till Naturvårdsverket. Trots förseningarna har Naturvårdsverket valt att ta med dessa i rapporten. 3 Dessa myndigheter är högskolor och universitet samt Linköpings Tingsrätt som tidigare haft miljöledningsuppdrag. Högskolorna och universiteten har redovisats i grupp 2 och Linköpings Tingsrätt i grupp 3. Se bilaga 1 för samtliga myndigheter som redovisat. 4 Myndigheter utan rapporteringsuppdrag som har redovisat ingår inte i denna graf. 13

15 Från och med år 2005 redovisar de sitt miljöledningsarbete i annan ordning 5. Detta redovisningsår kan sex departement visa upp miljöredovisningar från samtliga "sina" myndigheter. Utbildnings- och kulturdepartementet har flest myndigheter som inte har redovisat. Diagrammet i figur 2 visar statistik över inkomna miljöredovisningar för åren 1999, 2002 och Av den kan man bl.a. utläsa en hög och ökande svarsfrekvens. Sedan år 1999 har samtliga myndigheter under Jordbruksdepartementet lämnat miljöredovisningar. Redovisning Andel myndigheter (%) Utb Finans Miljö Social Kultur Näring Justitie Försvar Utrikes Jordbruk Utb/ kultur Miljö/ samh Figur 2. Andel myndigheter (% per departement) med miljöledningsuppdrag som redovisat sitt miljöledningsarbete år Riktlinjer för myndigheters redovisning av miljöledningsarbete, Regeringsbeslut 17, Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Myndigheter utan miljöledningsuppdrag som har redovisat ingår inte i denna graf. 14

16 Miljöredovisningen Här ger vi en översikt av 2005 års miljöredovisning. Goda exempel 7 på framgångsrika miljöledningssystem lyfts fram. De bör kunna tjäna som vägledning för andra myndigheter. Miljöutredning, miljöpolicy och miljömål MILJÖUTREDNING En miljöutredning med en nulägesbeskrivning är det första steget i införandet av ett miljöledningssystem. Miljöutredningen ligger till grund för formulering av visioner, miljöpolicy, miljömål och handlingsplan 8. En miljöutredning ska identifiera de miljöfrågor som är viktigast för en organisation. Andra benämningar på miljöutredning är nulägesorientering, miljöinventering, miljögenomgång och granskning. Oavsett benämning handlar det om en bild av vilken miljöpåverkan myndigheten har 9. En heltäckande analys ska göras av verksamhetens miljöförhållanden, miljöpåverkan och miljöarbete. Statens Strålskyddsinstitut fick sitt miljöledningsuppdrag redan år En miljöutredning genomfördes år 1997 och en ny år Den behövdes bland annat eftersom verksamheten bytt lokaler. SSI bygger sitt miljöledningsarbete på den nya miljöutredningen. Ett strukturerat arbete har genomförts enligt en arbetsgång i fyra delar: Val av aktiviteter; T.ex. resor i tjänsten. Där finns t.ex. aktiviteten flygresor inrikes. Analys av miljöaspekterna; t.ex. utsläpp av koldioxid p.g.a. tjänsteresor med inrikesflyg. Analys av miljöpåverkan; Miljöaspekterna i relation till något eller några av de nationella miljömålen. Bedömning av vilka av dessa aktiviteter som har en betydande miljöpåverkan. D.v.s. identifiering av de betydande miljöaspekterna med hjälp av utvärderingskriterier i miljöaspektsregister. Andelen myndigheter som har gjort en miljöutredning under år 2005 är 88 %. Det är en liten minskning jämfört under år 2003 och Andelen myndigheter som har redovisat att de har en miljöpolicy är 90 %. Skillnaden mellan de två senaste redovisningarna är marginell. 7 Syftet med att lyfta fram goda exempel är att föra ut projektresultat, visa upp föregångarnas miljöarbete, inspirera och vägleda till ett ökat miljöengagemang och att visa var fronten i en bransch ligger. Enligt Naturvårdsverket (Naturvårdsverket 2002, Exemplets makt - Utvärdering av hur arbetet med goda exempel fungerar i miljöarbetet. Rapport 5259) är ett gott exempel positivt utvalda fallstudier av någon verksamhet som ger en större miljönytta än genomsnittslösningen eller den normala praktiken inom området. De är exempel på en tillämpning som finns i verkligheten, och som är möjlig för andra att helt eller delvis kopiera. Se bilaga 3 för goda exempel från årets redovisningar. 8 Jakobsson och Jakobsson Jakobsson och Jakobsson

17 MILJÖPOLICY Miljöpolicyn är myndighetsledningens redskap för att visa vad som är viktigt och i vilken riktning organisationen ska sträva. Därför är det angeläget att policyn regelbundet revideras i takt med miljöledningsprocessen för att säkerställa att miljöhänsyn tas och att miljöledningsarbetet ständigt förbättras. En observation från redovisningarna är att vissa myndigheter regelbundet reviderar sin miljöpolicy medan andra inte har reviderat sina sedan de införde miljöledningssystemet, och det kan vara flera år sedan. Detta kan ha ett samband med att majoriteten av myndigheterna inte nått fram till ledningens genomgång eller till revision ännu. Ledningens genomgång är ett viktigt led i processen. Där finns det bl. a. möjligheter att skärpa policyn i takt med att organisationen kan leva upp till nya åtaganden. 10 FAKTA: MILJÖPOLICY Tecken på att miljöledningssystemet inte fungerar och att det är tid att revidera miljöpolicy: Policyn är gammal och ej uppdaterad, Ledningen visar inte i praktisk handling att man följer sin egen policy, Anställda förstår inte vad som menas med formuleringarna, Policyn är inte specifik och relevant för den egna verksamheten, Policyn kritiseras av externa intressenter, Anställda har inte fått en kopia av policyn, Anställda bryr sig inte om policyn, Ledningen kan inte huvuddragen i den policy som man själv signerat. (Källa: Piper et al 2004: 111) MILJÖMÅL Enligt 2005 års miljöredovisning har 84 % av myndigheterna övergripande miljömål. Inte heller miljömålen verkar revideras regelbundet. Att inte sätta upp nya mål strider mot en av hörnstenarna i miljöledningsarbetet, nämligen ständig förbättring. 54 myndigheter har angett att tidsbestämda mål inte finns. Istället gäller målen tills vidare. En risk med att inte ha tidsatta mål är att prioriteten att utvärdera målen och sätta upp nya mål kan rinna ut i sanden. Miljömålen kan då bli inaktuella. Språk- och Folkminnesinstitutet har förenklat miljöledningsuppdrag sedan år De övergripande målen är beslutade i februari år 2005 och gäller i två år. Detta kan ses som ett gott exempel på hur mål kan tidsbestämmas. 10 Piper et al,

18 För den långsiktiga utvecklingen av organisationens miljöarbete kan det vara bättre med väl definierade mål som kanske inte är så ambitiösa, men som ska uppnås inom ett eller ett par år. Risken med diffusa mål utan tidsgräns eller med en gräns på fem eller 10 år är att ingen känner sig ansvarig för dem. Detta gäller särskilt de mer så kallade detaljerade målen men även de övergripande, trots att de tillåts vara mer långsiktiga och diffusa 11. FAKTA: MILJÖMÅL Tecken på att miljöledningssystemet inte fungerar och att myndigheten bör se över och revidera miljömålen, både de övergripande och detaljerade: Den högsta ledningen känner inte till miljömålen, Organisationen följer inte upp om målen genomförs enligt plan, Organisationen har inte miljömål som är kopplade till de betydande miljöaspekterna, Det är uppenbart att miljömålen med avsikt har givits lång tid för genomförande för att ingenting ska behöva göras omedelbart, Förslag till nya miljömål beaktas inte. (Källa: Piper et al 2004: 148) Integration av miljömål i affärsplan och budgetprocess - en framgångsfaktor Redovisningen av de detaljerade målen visar att de integreras i myndigheternas verksamhetsplan genom: att miljö beskrivs i verksamhetsplanen, integration sker på avdelnings-/enhetsnivå där exempelvis respektive avdelning sätter upp egna detaljerade miljömål, regelbunden uppföljning och utveckling av exempelvis miljömål och handlingsplan, och miljömålen ingår i budgetprocessen. 11 Piper et al,

19 Integration av mål i verksamhetsplanen Myndigheter Antal myndigheter Ingen integration Miljö beskrivs och planeras i myndigheternas VP Avdelnings/ - enhetsnivå Uppföljning och utveckling Miljömålen ingår i budgetprocessen Figur 3. Antal myndigheter (per svarskategori) som integrerar detaljerade miljömål i verksamhetsplanen. Resultatet visar att miljömålen integreras på flera olika sätt. I figur 3 redovisas i vilka fyra sammanhang som myndigheterna vanligen arbetar med sina detaljerade miljömål. Sorteringen gjordes när miljöredovisningarna sammanställdes. Enligt vår bedömning är alla fyra sammanhang viktiga. Särskilt intressanta är de fyra myndigheter, Arbetsgivarverket, Konjunkturinstitutet, Länsstyrelsen i Skåne län och Luftfartsverket, som angett att miljömålen inkluderas i affärsplanen och budgetprocessen. Luftfartsverket skriver: Miljömålen ska tas upp i affärsplanen och inkluderas i budgetprocessen för att säkerställa att nödvändiga resurser tilldelas arbetet för att uppnå miljömålen. Miljöledningssystemet har i dessa myndigheter fått genomslagskraft genom att tas in i budgeten och därmed bli erkända. Teoretiskt har miljöledningssystemen där lika hög prioritet som andra frågor. Naturvårdsverket har tidigare framhållit att myndigheterna ofta saknar budgetmedel för miljöledningssystemen, och det utgör ett hinder i miljöledningsarbetet. 12 Utan medel är risken stor att miljölednings- Konjunkturinstitutet och Länsstyrelsen i Skåne län Miljöledningsarbetet integreras i Konjunkturinstitutets verksamhet främst i samband med det årliga budgetarbetet men också genom hyresförhandlingar. Uppbyggnaden av ett miljöledningssystem i Länsstyrelsen i Skåne län blev år 2005 ett prioriterat projekt. Arbetet tilldelades en budget på kronor. I beloppet ingick en tjänst motsvarande miljösamordnare på 0,4 årsarbetskrafter. Det aktiva ställningstagandet hos ledningen i dessa myndigheter är ett bra exempel på hur miljöledningssystemet kan och ska integreras i verksamheten. 18

20 systemet prioriteras lågt. Bristen på pengar är dock fortfarande ett problem. En myndighet har i årets redovisning till exempel beskrivit att besparingar i myndigheten ledde till att en planerad miljöutbildning inte genomfördes på grund av detta. Återkoppling från regeringen Frågan om återkoppling från regeringen via respektive departement har uppmärksammats i tidigare rapporter. Jämfört med antal myndigheter som har fått återkoppling år 2004 och år 2005 har antalet nästan fördubblats. År 2004 fick 18 myndigheter återkoppling från sitt departement. I år ökade antalet till 34. Det innebär dock också att 121 myndigheter inte fick någon återkoppling under år Eftersom färre myndigheter berörs av rapporteringskravet för år 2005 är det svårt att jämföra resultatet. Återkoppling från departement Antal myndigheter Fått återkoppling Ej fått återkoppling Uppgift saknas Figur 4. Antal myndigheter som har fått återkoppling på sin miljöredovisning år 2004 och Frågan om återkoppling från departement väckte en del reaktioner i redovisningen för år 2005 och flera har spontant kommenterat att de gärna skulle vilja ha sådan återkoppling. En länsstyrelse uttryckte detta som återkoppling på utfört arbete är en viktig del i att genomföra och förankra miljöledningsarbetet". Stöd och återkoppling är en viktig del i miljöledningsarbetet och i arbetet med ständig förbättring. Många myndigheter påpekade också att det var första gången de redovisade och att det har därför inte funnits något att återkoppla till. Jordbruksdepartementet är det enda departement som år 2005 har lämnat återkoppling till samtliga myndigheter. 12 Naturvårdsverket, Miljöledningssystem i myndigheter Rapport

21 Återkoppling från departement 10 Antal myndigheter Utb/ kultur Miljö/ samh Departement Finans Social Näring Justitie Försvar Jordbruk Utrikes Figur 5. Antal myndigheter per departement som har fått återkoppling på sin miljöredovisning under år Svårt hitta indirekt miljöpåverkan Att säkerställa den indirekta miljöpåverkan betyder att myndigheten identifierar, upptäcker, beaktar, noterar och agerar på ett strukturerat sätt. Myndigheterna i grupp 1 och 2 har denna gång svarat på frågan om indirekt miljöpåverkan. Deras rapporter bekräftar intrycken från tidigare rapporter, nämligen att många myndigheter har svårt att identifiera de indirekta miljöeffekterna av sin verksamhet. Det gäller speciellt myndigheter med få anställda och myndigheter som har fått sina miljöledningsuppdrag under senare år. Svårigheterna kan bl.a. bero på att de indirekta effekterna till skillnad från de direkta är svåra att ha full kontroll över. 44 myndigheter har uppgett att de använder skriftliga rutiner eller checklistor för att försäkra sig om att indirekta effekter beaktas. I 40 myndigheter deltar personer med särskild sakkunskap i beredningen. I bilaga 4 ges exempel på redovisade metoder för att säkerställa att indirekta miljöeffekter uppmärksammas. Exempel på vägar för indirekta miljöeffekter, såväl positiva som negativa, är information och utbildning. Myndigheterna har bl.a. tagit upp: Miljöutbildning till personal, exempelvis i EcoDriving, Medel för forskningsprojekt inom miljö 13, 13 Medel för forskningsprojekt inom miljö avses myndigheter som söker medel till forskningsprojekt och att myndigheten påverkar när de beviljar forskningsmedel. 20

22 Opinionsbildning genom information och kunskap, Medarbetares miljökompetens, och Arbetsgrupp för indirekt miljöarbete inom myndigheten. Ett par myndigheter har också redovisat hur de genom sitt miljöledningsarbete påverkat andra verksamheter, exempelvis hyrbilsfirmor, att ta in miljöaspekter i verksamheten. Bra exempel på strukturerat arbete är de sex myndigheter som redovisat att hållbar utveckling integreras i miljöledningssystemet och i verksamheten. Att den indirekta miljöpåverkan i verksamheten är för liten för att beakta, svår att påvisa eller att inga rutiner finns för att uppmärksamma den har fem myndigheter uppgett. En utredning av den indirekta miljöpåverkan görs för att kartlägga exempelvis hur myndigheternas regler, bidrag, rådgivning och information i förlängningen påverkar miljön. Syftet är inte att komma fram till att verksamheter med indirekta miljöeffekter inte finns, något som många myndigheter, i synnerhet myndigheter med ett fåtal anställda, har gjort. Kommentarer som vi har ingen indirekt miljöpåverkan och indirekt miljöpåverkan är svår att påvisa i verksamheten har varit vanliga i redovisningarna. Att utreda den direkta miljöpåverkan kan vara enklare och görs därmed först. Det får dock inte leda till att de indirekta miljöaspekterna helt förbises. De är viktiga och bör beaktas av alla myndigheter. Lathund för miljöledning i staten kan vara till hjälp för de myndigheter som frångått detta. Miljöhänsyn vid upphandling Säkerställande av miljöhänsyn vid upphandling är en ny fråga i redovisningsriktlinjerna. Den berörde endast grupp 1 och 2 och var frivillig att besvara detta första år. De svar som inkommit visar att många myndigheter har gjort större eller mindre satsningar kring inköp och upphandling. Positivt är att många planerar att stärka rutinerna ytterligare runt upphandling det kommande året. Följande var de vanligaste svaren: Upphandlingsverksamhet regleras i policy, Miljöutbildning/aspekter krävs vid upphandling, Statliga ramavtal används vid inköp och upphandling, Miljöpolicy och handlinsprogram bifogas vid anbudsförfrågan, Rutiner regleras i miljömål och säkerställer miljöhänsyn, Använder Ingår i upphandlarnätverket/den statliga inköpssamordningen, Använder europeiska säkerhets- och miljönormer vid viss egen upphandling. 21

23 Ledningens genomgång Syftet med ledningens genomgång enligt ISO är att utvärdera hur effektivt miljöledningssystemet är. Det är här som ledningen förväntas besluta om projekt som leder till ständig förbättring 14. Med ledningen menas den högsta ledningen i verksamheten, exempelvis generaldirektör eller landshövding. FAKTA: LEDNINGENS GENOMGÅNG Här följer en checklista för ledningens genomgång enligt kraven i ISO För de myndigheter som planerar att genomföra ledningens genomgång kan den verka som vägledning: Finns det en klar förståelse av den betydelse som ledningens genomgång har för funktionen av hela miljöledningssystemet? Finns det tillräckligt med information för att ledningen ska kunna bedöma hur effektivt miljöledningssystemet är? Har ledningens representant förberett förslag till förbättringsprojekt inför varje ledningens genomgång? Visar protokollen från ledningens genomgång att man fokuserar på de viktiga dragen i stället för detaljer? (Relevant för de myndigheter som genomfört ledningens genomgång minst en gång) Finns det en klar koppling mellan deltagarna vid ledningens genomgång och de delar av organisationen som ger upphov till de betydande miljöaspekterna? Kallar man vid behov in andra deltagare än de ordinarie ledamöterna till ledningens genomgång? (Källa: Piper et al 2004: 228) I årets redovisning fanns en fråga om hur ledningens genomgång går till. Frågan var frivillig att svara på, men blir obligatorisk för grupp 1 och 2 nästa år. Resultatet har visat att det kan vara svårt för myndigheterna att ge ett beskrivande och strukturerat svar på en sådan öppen fråga. En hjälp inför nästa års redovisning kan vara att följa ISO 14001:s krav med avseende på ledningens genomgång. För de myndigheter som ännu inte tillämpat ledningens genomgång är det viktigt att förstå betydelsen av detta steg i arbetsprocessen för miljöledningssystem. Miljöledningsarbetet stärks genom att ledningen får ta del av arbetet. I och med detta kan ledningen ta ställning till miljöledningssystemet. Rutin är viktigt i alla moment i miljöledningssystemet. Exempelvis är det en god idé att ha ständigt återkommande fasta mötespunkter. Det är också viktigt att mötena dokumenteras. 14 Piper et al

24 Effekter Frågorna i riktlinjerna om bieffekter på verksamheten berörde grupp 1 och 2 och var i år frivilliga att svara på. Redovisningsmodellen i del tre om miljöeffekter berörde endast grupp 1 och var även den frivillig att svara på. BÄTTRE STRUKTUR PÅ VERKSAMHETEN Redovisningarna gav många intressanta svar på vilka bieffekter på verksamheten som miljöledningssystem ger upphov till. Några av dem var: Rutiner har upprättats vilket har skapat bättre struktur, Ansvar och roller har tydliggjorts vilket resulterar i att miljöledningssystemet inte hamnar mellan stolarna, Verksamheten blir mer effektiv och rutiner skapar ordning och reda. Det leder till minskade kostnader. Personalen blir mer alert och kvalitetsmedveten även i andra avseenden. Myndigheternas engagemang i svaren tyder på att ambitionen om ständig förbättring hålls levande. Länsstyrelsen Skåne län och Luftfartsverket Länsstyrelsen i Skåne län uppger att behovet av mätning och beräkning av nyckeltal för att följa upp åtgärder inom MLS har tillfört bättre struktur och uppföljning för hela myndigheten, t ex avseende tjänsteresor, upphandling och pappersförbrukning. Detta goda exempel visar att nyckeltal är ett viktigt hjälpmedel för att uppnå ständig förbättring. Luftfartsverket menar att arbetet med att definiera organisation, ansvar och befogenheter har resulterat i att miljöfrågor prioriteras och inte hamnar mellan stolarna. Luftfartsverket är ett gott exempel på att organisation och ansvar är viktigt. Speciellt viktigt är detta i tider då exempelvis besparingar kan påverka miljöledningssystemets prioritet i verksamheten. MILJÖEFFEKTER SOM RINGAR PÅ VATTNET Såväl korta och koncisa som utförliga och tydliga svar fick frågan om vilka miljöeffekter åtgärderna i miljöledningssystemet bedöms ha gett upphov till. De vanligaste svaren var: Energibesparing, Minskade koldioxidutsläpp, Minskad bränsleförbrukning, Mindre mängd farligt avfall, Ökad källsortering, och Bättre resurshushållning. 23

25 NÅGRA VERIFIERADE MILJÖEFFEKTER EFTER TIO ÅRS MILJÖARBETE Idag, nästan ett decennium sedan de första så kallade pilotmyndigheterna införde ett miljöledningssystem, har goda resultat konstaterats. Goda miljöeffekter har uppnåtts, till exempel 15 : Minskad bensinförbrukning, Minskade utsläpp av växthusgaser, Minskad elförbrukning, Minskad pappersförbrukning, Minskad bränsleförbrukning, samt Ökad källsortering. Länsstyrelsen Västerbottens län har påvisat lägre utsläpp av CO² i och med lägre förbrukning av bensin. Denna miljöeffekt är ett resultat av att 25 förare blivit utbildade i EcoDriving. Certifiering I 2005 års redovisning har 11 myndigheter med miljöledningsuppdrag uppgett att de är certifierade enligt ISO eller registrerade enligt EMAS. Flera myndigheter har angett att de arbetar för en certifiering och att de hoppas kunna certifiera sig under året eller inom ett par år. Sveriges Geologiska Institut har under år 2005 blivit certifierade enligt ISO Se bilaga 6 för samtliga certifierade och registrerade myndigheter. Moderna museet och Länsstyrelsen i Uppsala län Moderna museet menar att miljöutbildning till personalen har gett positiva miljöeffekter. Ökad kunskap, ökad medvetenhet och miljömässigt positivt handlande är exempel på det. Länsstyrelsen i Uppsala län bedömer att beteendeförändringar hos personalen gällande att släcka lampor, kopiera dubbelsidigt, köra bil miljövänligare etc. har genomslagskraft även i det privata livet, vilket kan ge en ringar-på-vattnet-effekt. Den viktigaste effekten från miljömålsarbetet och de indirekta miljöeffekterna är att länsstyrelsen i allt högre utsträckning arbetar i enlighet med de nationella miljökvalitetsmålen, vilket bör avspeglas i beslut, yttranden etc. Båda myndigheterna visar resultat och arbete med organisatoriska miljöeffekter såsom exempelvis miljöutbildning. Detta betyder att de indirekta miljöeffekterna beaktas. Det förtjänar att påpekas att flera av de certifierade och registrerade myndigheterna inte har certifierat hela sin verksamhet. Beroende på hur organisation och verksamhet ser ut kan det vara en god idé att börja med att certifiera en del av verksam- 15 Se bilaga 5 för fler exempel på miljöeffekter. 24

26 heten, till exempel en avdelning, enhet eller institution. Det kan vara ett tips för de myndigheter som står inför en certifiering/registrering eller planerar att genomföra en sådan. 25

27 Miljöpåverkan och arbetet med miljöledning Under varje rubrik redovisar vi först det samlade resultatet av samtliga myndigheter för att sedan gå in på likheter och olikheter mellan de tre grupperna. Svårt att uppfylla detaljerade mål Myndigheterna har fortfarande svårt att uppfylla sina detaljerade miljömål. Årets redovisning visar en liten minskning från föregående år. Andelen uppfyllda mål är i genomsnitt för samtliga 57 %. Antalet uppsatta mål varierar stort mellan myndigheterna. Det är vanligt att myndigheterna i grupp 1 har fler detaljerade mål, liksom många i grupp 2, medan man i allmänhet har färre i grupp 3. Antalet mål säger dock inte mycket om måluppfyllelsen, men siffrorna ger ett visst stöd åt uppfattningen att det är bättre att sätta upp färre och hanterbara mål än för många och kanske mer diffusa. Måluppfyllelse i grupperna Grupp/Måluppfyllelse Antal mål i genomsnitt Uppfyllda mål i genomsnitt (%) Antal myndigheter som har uppfyllt samtliga uppsatta mål % 6 (14 %) % 8 (16 %) % 19 (22 %) Myndigheterna i grupp 3 har lägst antal mål i genomsnitt, men har uppfyllt störst andel. I grupp 2 och 3 har man fler detaljerade mål, men har inte uppfyllt lika stor andel. I grupp tre finns också flest myndigheter som har uppfyllt alla sina mål. Det ser alltså ut att finnas ett negativt samband mellan antalet mål och möjligheterna att uppfylla dem alla. Systematiken central I redovisningsmodellen finns en fråga om hur myndigheterna arbetar med att ständigt förbättra miljöledningssystemet. Ordet systematiskt är centralt eftersom ett systematiskt arbete för ständig förbättring av miljöhänsynen är grundbulten i miljöledningsarbetet. Frågan hur myndigheten driver sitt miljöledningsarbete mot ständig förbättring hade hög svarsfrekvens, med endast 7 % bortfall. I 2002 års redovisning fanns en motsvarande fråga men med något annorlunda formulering. Därför är det svårt att dra några slutsatser om utvecklingen mellan de båda tillfällena. 26

28 Länsstyrelsen i Västerbottens län har en miljöledningsgrupp med representanter för varje avdelning som träffas ca en gång i månaden och arbetar med frågor kring det interna miljöarbetet. Detta arbetssätt är ett exempel på en bra arbetsmetod med hänsyn till de regelbundna mötena och den breda representationen. Regelbundenhet och fasta rutiner är en förutsättning för ett framgångsrikt miljöledningssystem. I årets redovisning angav hela 76 % (140 myndigheter) att de i någon form arbetar för ständiga förbättringar medan 9 % (17 myndigheter) angav att ingen systematisk förbättring av sitt miljöarbete sker. År 2002 svarade en tredjedel av myndigheterna att de arbetade för ständig förbättring. Den största andelen, 48 %, svarade att de inte arbetade med systematisk förbättring. Ständig förbättring ser alltså ut att ha fått en positiv utveckling. Myndigheternas redovisningar innehöll många goda exempel på systematisk förbättring. En bedömning och tolkning gjordes av svaren. Genom sortering delas de in i följande svarskategorier 16 : Aktivt målstyrt arbete, det vill säga hur myndigheten arbetar för att tydliggöra och förenkla mål och måluppfyllelse, Inköp/konsumtion och Strukturerat arbete, det vill säga de åtgärder myndigheten antagit för att genomtänkt och strategiskt arbeta mot visionen och målet ständig förbättring. MILJÖPÅVERKAN OCH SYSTEMATISK FÖRBÄTTRING Diagrammet i figur 6 visar hur många myndigheter i de olika grupperna som arbetar med systematisk förbättring enligt någon eller några av de tre metodkategorierna: 16 Den fullständiga listan på alla kategorier finns som bilaga 7. 27

29 Systematisk förbättring Antal myndigheter Aktivt målstyrt arbete Inköp/konsumtion Strukturerat arbete Ingen systematisk förbättring Grupp Grupp Grupp Figur 6. Antal myndigheter per grupp som systematiskt arbetar för ständig förbättring. 13 myndigheter i grupp 3 har redovisat att de arbetar för ständig förbättring med hjälp av rutiner inom inköp och konsumtion. Ofta använder man sig i den här gruppen av rutiner som kräver att miljöaspekter tas med i planering av inköp och upphandling. Att myndigheten följer statliga ramavtal vid upphandling och inköp var ett annat vanligt förekommande svar. Det visar på vikten av att de samordnade statliga ramavtalen faktiskt innehåller krav som kan få positiva effekter för miljön. Naturvårdsverket har tidigare konstaterat att ramavtalen brister på denna punkt. 17 Naturvårdsverket har gett förslag till regeringen om hur de statliga myndigheternas upphandling kunde styras för att bättre integrera miljöhänsyn 18. Regeringen har för avsikt att under året föreslå en handlingsplan för den offentliga sektorns konsumtion. I grupp 1 uppger en myndighet att ingen systematisk förbättring genomförs. I grupp 2 är det tio myndigheter som inte bedriver någon systematisk förbättring, Djurskyddsmyndigheten är en myndighet med förenklat miljöledningssystem. Myndigheten arbetar med systematisk förbättring av miljöledningssystemet genom en årlig uppföljning av systemet, miljömålen och handlingsprogrammet. En miljögrupp är tillsatt för att hantera samordningen av miljöfrågorna på myndigheten. Det goda exemplet består dels i att det finns en regelbunden årlig uppföljning och att representant för ledningen finns i miljögruppen. Att ha en representant från ledningen säkerställer att miljöledningsfrågorna når högsta ledningen och inte glöms bort. och i grupp 3 sex myndigheter. I 2004 års redovisning visade oroande många myn- 17 Naturvårdsverket 2004, Miljöhänsyn i statliga ramavtal, Rapport Naturvårdsverket 2005, En mer miljöanpassad upphandling, Rapport

30 digheter med förenklat uppdrag låg aktivitet när det gällde att genomföra miljöledningssystem och att vidta ständiga förbättringar 19. Årets resultat visar dock att många i grupp 3 arbetar med ständiga förbättringar. I myndigheternas redovisningar kommenterades ibland varför ingen systematisk förbättring ägt rum. Vissa har uppgett att myndigheten inte ansett sig behöva bedriva något miljöledningsarbete på grund av att de har få anställda. Endast en myndighet i grupp 1 sade sig inte ha bedrivit någon systematisk förbättring. I detta fall berodde det på flytt och omorganisation. Det har också flera myndigheter i grupp 2 och 3 uppgett som anledning till att ingen systematisk förbättring ägt rum. Flera myndigheter har angett att de ser positivt på verksamhetsåret då nya tag med miljöledningsarbetet väntas år Att myndigheterna också varit mitt uppe i införandet av miljöledningssystem och att nyckelpersoner har slutat är andra förklaringar till varför inget arbete med ständig förbättring har ägt rum. Nyckeltal viktiga för uppföljningen Att följa upp och dokumentera hur miljöledningssystemet fungerar är ett grundelement i arbetscykeln för miljöledningssystem. Här skapas rutiner för att följa upp, utvärdera och säkerställa att miljöprestandan ständigt förbättras. Syftet med mätning i form av nyckeltal är att organisationen ska identifiera indikatorer som är lämpliga för att kontinuerligt mäta sådant i verksamheten som kan ha en betydande miljöpåverkan. Nyckeltal är ett kvantitativt mått med syfte att visa måluppfyllelse och trender. Nyckeltalen hjälper till att ge en bild av miljötillståndet och organisationens miljöpåverkan, resursanvändning och miljöarbete 20. Årets redovisning visade att 43 % av myndigheterna använder nyckeltal eller liknande mätmetod för att följa upp de detaljerade miljömålen. Nästan lika många, 41 %, angav att nyckeltal inte används. Många myndigheter har inte mätbara mål eller mäter måluppfyllelse genom att använda nyckeltal. Ett fåtal myndigheter ansåg att frågan inte var relevant. En myndighet svarade att frågan inte var relevant på grund av att den inte gick att svara på eftersom flera av målen sträcker sig över flera år. Exemplet visar vikten av att sätta hanterbara och kortsiktiga mål som är möjliga att nå och mäta. En skara myndigheter som kommit längre i arbetsprocessen har i redovisningen bifogat dokument på handlingsplaner och nyckeltal för uppföljning. Ett urval av dessa och andra exempel från redovisningarna finns i bilaga 8 och kan fungera som stöd för de myndigheter som inte använder nyckeltal, arbetar med att utveckla nyckeltal eller har planer på att göra det. 19 Naturvårdsverket 2005, Miljöledning i statlig förvaltning Rapport Jakobsson och Jakobsson

31 Länsstyrelsen i Stockholms län och Livsmedelsverket Länsstyrelsen i Stockholms län har statistik på elförbrukning, vattenförbrukning, avfall, pappersförbrukning, inköp och bilresor för år Statistiken har gjorts överskådlig genom tydliga diagram där man enkelt kan se utvecklingen från år till år. En tydlig och enkel redovisning där illustrationer hjälper till att visa utvecklingen är bra exempel på hur nyckeltal kan mätas och presenteras. Även Livsmedelsverket har sedan år 1997 arbetat med nyckeltal. De är tydligt strukturerade år för år i tabellform. Nyckeltalen är indelade i kategorier. Eftersom statistiken går att följa bakåt i tiden är de här två myndigheternas redovisning av nyckeltal värdefull. MILJÖPÅVERKAN SPELAR INGEN ROLL I ANVÄNDNING AV NYCKELTAL Användningen av nyckeltal är relativt jämnt fördelad mellan de tre grupperna. Det hade inte varit orimligt att vänta att grupp 1 och 2 med sina mer omfattande miljöledningsuppdrag skulle ligga före i utvecklingen av nyckeltal, men så är inte fallet. Grupp 3 ser ut att ha kommit lika långt och prioriterat måluppfyllelse med nyckeltal lika mycket som grupp 1 och 2. Arbetet med nyckeltal är alltså inte beroende av hur stor eller liten miljöpåverkan verksamheten har. Vi har sammanfattat exempel på nyckeltal i svarskategorier för att få en bättre blick över vilken typ av nyckeltal som används. Nyckeltal för inköp/konsumtion och tjänsteresor/resor visade sig vara de mest framträdande svaren: Nyckeltal Antal myndigheter Inköp/konsumtion 18 Deltagande/aktivitet 7 Utveckling av ledningssystemet 42 Tjänsteresor/resor 3 Övrigt Myndigheter Figur 7. Antal myndigheter som använder nyckeltal inom olika områden. Miljöutbildningen ökar En glädjande utveckling av miljöledningsarbetet i myndigheterna är miljöutbildningen av personal. År 2004 genomförde 39 % av myndigheterna miljöutbildning. För år 2005 har 64 % (116 myndigheter) uppgett att de har genomfört miljöutbild- 30

32 ning. Hos 23 % (43 myndigheter) har ingen miljöutbildning ännu genomförts. De jämförande siffrorna är dock inte helt rättvisande eftersom frågan om miljöutbildning inte varit densamma för respektive år. Tidigare år har det frågats om miljöutbildning genomförts under året som gått. I år var frågan om miljöutbildning genomförts. Det kan ha uppfattats både gällande år 2005 eller över huvudtaget. Miljöutbildning 13% 23% 64% Ja Nej Uppgift saknas Figur 8. Andel myndigheter som genomfört grundläggande miljöutbildning (%). En följdfråga i 2005 års redovisning var om myndigheten ansåg att miljöutbildningsinsatserna var tillräckliga. Svaren visade att 34 % (63 myndigheter) ansåg att deras insatser var tillräckliga medan en större andel, 46 % (84 myndigheter), ansåg att utbildningsinsatserna inte var tillräckliga. Av de 64 % som genomfört grundläggande miljöutbildning är andelen anställa som deltagit i utbildningen i genomsnitt 47 %. Över hälften, 53 % av de anställda har alltså inte tagit del av miljöutbildningen, i varje fall inte under år Naturvårdsverket bedömer att en grundläggande faktor för myndigheter med miljöledningsuppdrag är att samtliga anställda har grundläggande miljöutbildning. Att de anställda är medvetna om miljöledningssystemet och dess innebörd är viktigt för att det ska få genomslagskraft. Statens beredning för medicinsk utvärdering visar att miljöutbildning inte behöver vara krävande varken ekonomiskt eller tidsmässigt. Myndigheten genomförde en miljöutbildning på ett personalmöte. På så sätt fick alla närvarande i personalen information och utbildning om miljöledningssystemet. STOR MILJÖPÅVERKAN, STOR SATSNING PÅ MILJÖUTBILDNING Satsningarna i miljöutbildning har varit många och det är positivt för miljöledningsarbetet. Utbildningarnas omfattning har varierat. Andelen myndigheter som genomfört miljöutbildning är störst i grupp 1 och 2, det vill säga myndigheter med 31