Miljöledningssystem i myndigheter

Transkript

1 Miljöledningssystem i myndigheter RAPPORT 5485 JUNI 2005

2 Miljöledningssystem i myndigheter NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Elektronisk publikation Naturvårdsverket 2005 Tryck: CM Digitaltryck AB Omslagsillustration: Typisk Form

4 Förord Idag, åtta år sedan starten, har 233 statliga myndigheter regeringens uppdrag att införa och underhålla ett miljöledningssystem. Antalet är något reducerat gentemot föregående år bland annat beroende på att vissa myndigheter har upphört och andra slagits ihop. Ytterligare en orsak till att antalet förändrats är att vissa myndigheters redovisning nu ska ingå i den centrala myndighetens redovisning. Det har även skett en förändring av departementen vilket lett till att Utbildningsdepartementet och Kulturdepartementet nu är ett departement samt att Miljödepartementet har blivit Miljö-/samhällsbyggnadsdepartementet där de övertagit ett antal uppgifter från Näringsdepartementet. Årets redovisning har en något annan struktur än de tidigare sammanställningarna. Vi har velat lyfta fram ett antal punkter som vi funnit intressanta att diskutera mer specifikt. Av denna anledning presenterar vi uppgifter av mer statistisk karaktär och de flesta diagrammen senare i rapporten. Naturvårdsverket har i uppdrag att tillsammans med sju andra myndigheter redovia förslag till förändringar i den nuvarande årliga rapporteringen från myndigheterna. Uppdraget ska redovisas senast 1 september Därför är förslagen till förbättringar av riktlinjerna för rapporteringen betydligt mindre utvecklade jämfört med de tidigare rapporterna. Denna sammanställning av 2004 års redovisningar har gjorts av Jimmie Ulriksson och Ulrika Hagbarth. Den finns även tillgänglig som pdf på Stockholm i maj 2005 Naturvårdsverket 3

5 4

6 Innehåll Förord 3 Innehåll 5 Sammanfattning 7 Summary 9 Inledning 11 Bakgrund 11 Redovisning 11 Året som gått 12 Myndigheter med förenklat uppdrag 12 Statliga byggherrar 12 Upphandling 15 Indirekta miljöaspekter 16 Målkonflikter och hinder 16 Måluppfyllelse och mått för detaljerade miljömål 17 Respons från regeringen 19 Slutsatser 21 Sammanställning 23 Svarsfrekvens 23 Skillnad mellan departementen 23 Införandet av miljöledningssystem 24 Utbildning 25 Integrering i VP 26 Ständiga förbättringar och goda exempel 27 Revision 29 Certifiering 30 Referenser 31 Bilaga 1 32 Bilaga 2 40 Bilaga

7 6

8 Sammanfattning Årets sammanställning omfattar 233 myndigheter varav 57 stycken har ett förenklat uppdrag. Svarsfrekvensen är fortsatt hög. Fyra departement har en 100- procentig svarsfrekvens, d v s alla myndigheter har lämnat in en redovisning. Ett fåtal myndigheter har uteblivit med sin redovisning två eller tre år i rad. Antagligen har dessa myndigheter inget miljöledningssystem och har därmed ännu inte uppfyllt sitt uppdrag. Vi kan nu se ett någorlunda stabilt mönster under de gångna tre åren. Införandet är i stora drag klart, d v s merparten av myndigheterna har de viktigaste elementen på plats. Andelen myndigheter som har genomfört miljöutredning, antagit miljöpolicy och satt upp detaljerade miljömål är oförändrad från förra året och ligger på procent. I antal räknat betyder det att t ex 220 myndigheter har gjort en miljöutredning som identifierar de betydande miljöaspekterna. Det är svårt att formulera bra mål och ännu svårare att mäta och följa upp dem. När det gäller miljömål preciseras redovisningen. Det är över 80 procent som formulerat miljömål. En närmare titt på måluppfyllelsen ger en inte lika positiv bild. Trenden att allt fler miljömål uppnås helt eller till mer än hälften håller visserligen i sig och årets siffra är 60 procent. Men återigen kan konstateras att alltför många använder skattning för att mäta måluppfyllelsen. Det görs i 45 procent av uppföljningen vilket är inte tillfredsställande. Även begreppet annan mätmetod har använts frekvent. Här ombads myndigheterna precisera vad som menas med annat och vi kan konstatera att i flera fall har detta varit adekvata metoder. Det är positivt att andelen myndigheter som genomfört revision har ökat jämfört med tidigare år, nivåerna är dock fortfarande låga. Det nätverk med intern-revisorer som bildades under året kan förhoppningsvis bidra till att höja antalet revisioner. I årets sammanställning lyfter vi fram två grupper av myndigheter som jämförs med hela gruppen. De statliga byggherrarna verkar ligga i framkant av gruppen, de har också en tydligare direkt miljöpåverkan från sin verksamhet än många andra myndigheter. Den andra gruppen som vi tittat närmare på är myndigheter med förenklat uppdrag. Bland dessa är det en alltför stor grupp med ingen eller låg aktivitet i MLS-systemet. Årets sammanställning ger belägg för att responsen från departementen på myndigheternas redovisningar kan förbättras betydligt. De delar av systemet där det fortfarande finns utrymme för förbättringar har stora likheter med förra året och året dessförinnan. Här vill vi särskilt lyfta fram: Ökad integrering av miljöledningssystemet i den ordinarie verksamheten 7

9 Mer fokus på den indirekta miljöpåverkan Vikten av revision och/eller uppföljning Bättre kommunikation mellan departement och myndigheter Förslag till förändringar i rapporteringen är i denna sammanställning mycket knapphändiga. Naturvårdsverket har i ett separat uppdrag att senast 1 september 2005 lämna förslag till förändrad redovisning och i den rapporten kommer en utförlig genomgång att göras. 8

10 Summary This compilation of the agencies reports for 2004 covers 233 authorities, of which 57 have a simplified assignment. The response rate remains high. Four ministries have a 100% response rate, i.e. all the authorities have submitted a report. A few authorities have omitted to submit their reports for two or three years in a row. It is assumed that these authorities do not have an environmental management system and have therefore not complied with their assignment. We can now see a fairly stable pattern over the past three years. Introduction has been largely completed, i.e. a majority of the authorities have the most important elements in place. The proportion of authorities which have conducted an environmental review, adopted an environmental policy and established detailed environmental objectives is unchanged from the previous year at 80-90%. In terms of numbers, this means that, for example, 220 authorities have conducted an environmental review which identifies the most significant environmental aspects. It is difficult to formulate good objectives and even more difficult to measure them and follow them up. Specific details are given in relation to the reporting of environmental objectives. More than 80% have formulated environmental objectives. A closer look at objective fulfilment does not yield such a positive picture. While the trend towards more and more environmental objectives being met is continuing, and the figure for the year is 60%, it is once again noticeable that far too many use estimation to measure target fulfilment. This is done in 45% of the follow-up, which is not satisfactory. Other method of measurement has also been used frequently. The authorities were asked here to specify what was meant by other, and it can be noted that in several cases these have been adequate methods. It is a positive feature that the proportion of authorities which have conducted an audit has increased in comparison with previous years, but the levels remain low. It is hoped that the network of internal auditors formed during the year can contribute towards increasing the number of audits. In the compilation of the year we emphasise two groups of authorities which are compared with the whole group. The governmental property developers appear to be prominent in the group, and their operations also have a clearer direct environmental impact than those of many other authorities. The second group we have looked at more closely is authorities with a simplified assignment. Among these is an excessively large group with no or a low level of EMS activity. The compilation of the year provides evidence that the ministries response to the authorities' reports can be substantially improved. 9

11 The parts of the system where there is still scope for improvement show great similarities with last year and the year before. We wish to highlight in particular: Increased integration of the environmental management system in ordinary operations, greater focus on the indirect environmental impact, the importance of audit and/or follow-up and better communication between ministries and authorities Proposals for changes to the reporting are very meagre in this compilation. Under a separate assignment, the Swedish Environmental Protection Agency has to submit proposals for changed reporting by 1 September 2005, and a more detailed analysis will be made in this report. 10

12 Inledning Bakgrund Ett miljöledningssystem (MLS) är tänkt att underlätta för såväl företag som myndigheter som vill arbeta organisatoriskt och bedriva ett rationellt miljöarbete. Ett miljöledningssystem ska ha tydliga riktlinjer och mål, klargjorda ansvarsförhållanden, rutiner för uppföljning och redovisning av resultat samt innebära att ambitionsnivån i miljöarbetet ständigt kan höjas. För att bidra till en hållbar utveckling och uppfyllelsen av de nationella miljökvalitetsmålen skall verktyget miljöledningssystem användas i statlig förvaltning. Syftet är att integrera miljöhänsyn i den ordinarie verksamheten samt att systematisera, strukturera och ständigt förbättra miljöarbetet. 1 Beslutet att successivt införa miljöledningssystem för de statliga myndigheterna kom Miljöledningssystemen bygger på principerna i det internationella systemet ISO14001 och EG:s miljölednings- och miljörevisionsförordning EMAS. Myndigheterna med uppdrag att införa miljöledningssystem utgör en heterogen grupp med väldigt skiftande kärnverksamhet. Det är alltifrån myndigheter med ett fåtal anställda och mestadels kontorsverksamhet till myndigheter med tiotusentals anställda och stor miljöpåverkan. Redovisning Myndigheterna redovisar enligt uppdraget varje år till sitt respektive departement med kopia till Naturvårdsverket. Redovisningen ska innehålla vissa som moment. Dessa anges i de riktlinjer för redovisningen som Miljödepartementet skickar ut varje år. Riktlinjerna gäller för samtliga myndigheter oavsett om myndigheten fått i uppdrag att införa ett fullt eller ett förenklat system. Redovisningarna fungerar som stöd och drivkraft i myndigheternas arbete med miljöledningssystem. Systemet med de årliga redovisningarna ses nu över av Naturvårdsverket och sju andra myndigheter. Ett förslag till ändrad redovisning ska lämnas till Miljödepartementet senast 1 september i år. 1 Miljödepartementet. Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete,

13 Året som gått Myndigheter med förenklat uppdrag Knappt 60 myndigheter har idag uppdrag att införa ett förenklat miljöledningssystem. Dessa myndigheter har som regel få anställda och en verksamhet som bedömts inte ha någon indirekt miljöpåverkan. För merparten stämmer detta, några har dock själva identifierat betydande miljöaspekter som hänför sig till myndighetens kärnverksamhet, dvs. indirekt miljöpåverkan. Förutom för några enstaka myndigheter som har fått uppdraget år 2003 eller 2004 har det gått tre år sedan besluten meddelades. Ett rimligt antagande är därför att ett förenklat MLS nu är infört på dessa myndigheter. Årets sammanställning ger en splittrad bild av hur långt de olika myndigheterna har kommit i arbetet. Ett fåtal, kanske 10 procent uppvisar stor mognad och ett aktivt arbete. Merparten av myndigheterna har en del kvar att göra innan ett MLS kan anses vara infört. Särskilt bör formuleringarna av mål ses över. Det är vanligt med detaljerade mål som minska energiförbrukningen, papper eller engångsmuggar. När myndigheten sedan anger att målet har uppfyllts helt med mätmetoden skattning kan det lämna en del frågetecken. Av de totalt 13 myndigheter som inte har lämnat någon rapport i år har 7 stycken ett förenklat uppdrag. Tillsammans med de ca 11 myndigheter som redovisar större omognad och låg aktivitetsnivå utgör de cirka 40 procent av gruppen myndigheter med förenklat uppdrag. Detta är en alltför stor grupp och det bör övervägas vilka insatser som behöver vidtas. Statliga byggherrar Sju myndigheter med verksamhet inom statligt byggande och förvaltning har i uppdrag att införa MLS. Myndigheterna har fått uppdragen under åren I år har vi tittat närmare på dessa myndigheter och fokus har legat på områdena: miljörevision certifiering enligt ISO eller registrering enligt EMAS detaljerade mål integrerade i verksamhetsplanen samt användandet av webbtjänsten för upphandling på För en fördjupning av dessa områden kan man läsa vidare under kapitlet Sammanställning. De statliga byggherrarna ingår i Samverkansforum, en organisation som kommit till stånd till följd av regeringens uppdrag att utveckla byggherrerollen genom förbättrad samverkan mellan byggherrar inom statlig verksamhet. Samverkansforum ska bidra till att statligt byggande och förvaltning utvecklas till ett föredöme såväl inom Sverige som i ett internationellt perspektiv. 2 Naturvårdsverket jämför i årets rapport hur 7 statliga byggherrar som är myndigheter står sig mot den totala gruppen myndigheter som redovisat

14 I samtliga områden ser man att byggherrarna ligger långt framme med sitt miljöledningsarbete. Fyra av sju, eller 57 procent av myndigheterna använder oftast webbtjänsten på vid upphandling. Tre myndigheter uppger att de använder webbtjänsten ibland. Däremot är det ingen myndighet som aldrig använder sig av webbtjänsten. Om man jämför med totala antalet redovisande myndigheter är diskrepansen dock inte uppseendeväckande (figur 1) just här. 60 Andel myndigheter (%) Oftast Ibland Aldrig Uppgift saknas 2004 Statliga byggherrar 2004 Figur 1. Jämförelse av andel myndigheter som använder Statskontorets tjänst avropa.nu. En markant skillnad finner vi däremot när vi jämför andelen som genomfört revision under året (figur 2). Där finner vi att hela 71 procent av de statliga byggherrarna mot 21 procent av totalgruppen har genomfört interna eller externa revisioner. Andel myndigheter (%) Genomfört revision Ej genomfört revision Uppgift saknas 2004 Statliga byggherrar 2004 Figur 2. Jämförelse av andel myndigheter som genomfört revision under

15 I gruppen med de statliga byggherrarna är 3 av 7 myndigheter (43 procent) certifierade enligt ISO eller EMAS-registrerade. Motsvarande för det totala antalet myndigheter rör sig om knappa 10 procent. Att så många av de statliga byggherrarna genomfört revision under året kommer sig delvis av att genom certifiering/registrering har man också förbundit sig att genomföra löpande revisioner. Samverkansforum har drivit ett projekt med ett revisionsnätverk. Syftet har varit att utreda förutsättningarna för att skapa ett nätverk för internrevisorer bland medlemmarna. Resultat från projektet 3 pekar på att det är positivt med internrevisioner. Under 2004 bildades även ett internrevisorsnätverk bland myndigheter med MLS. I nätverket ingår för närvarande ca 10 myndigheter som under 2005 kommer att börja revidera varandra. Trenden håller även i sig när vi jämför hur väl de statliga byggherrarna integrerat sina detaljerade mål i verksamhetsplanen. Hela 86 procent har helt integrerat de detaljerade miljömålen i myndighetens verksamhetsplan (figur 3). Andel myndigheter (%) Fullständigt integrerat i VP Delvis integrerat i VP Inte integrerat i VP Uppgift saknas 2004 Statliga byggherrar 2004 Figur 3. Jämförelse av andel myndigheter som integrerat detaljerade miljömål i sina verksamhetsplaner. De statliga byggherrar som är myndigheter verkar som grupp betraktat ligga i framkant av användandet av MLS bland alla myndigheter som fått uppdraget. En anledning kan vara att dessa myndigheter ofta har en tydlig direkt miljöpåverkan. 3 Ännu ej publicerat material 14

16 Upphandling Den statliga inköpssamordningen har som syfte att kostnadseffektivisera myndigheters inköpsverksamhet och därigenom kunna spara pengar för staten. Detta sker genom samverkan över myndighetsgränser där över 600 myndigheter får stöd i sina inköp av tolv myndigheters upphandling av statliga ramavtal inom cirka hundra ramavtalsområden. Genom att utnyttja de fördelaktiga villkoren i den statliga inköpssamordningens ramavtal minskas tiden och kostnaderna för den enskilda myndighetens upphandlingsarbete. 4 Genom att även ställa miljökrav kan offentliga organisationer påverka leverantörerna att erbjuda varor och tjänster som är bättre ur miljösynpunkt. I årets utskick till myndigheterna hade frågorna om upphandling förändrats till att fokusera på hur stor del av myndigheterna som använder sig av Statskontorets tjänst på webbplatsen som ska fungera som en portal för all statlig inköpssamordning och också ge information om de gemensamma upphandlingar och ramavtal som finns. Lite drygt hälften av myndigheterna (51 procent) svarar att de oftast använder avropa.nu vid upphandling och endast 3 procent att de aldrig använder sig av tjänsten (Figur 4). Emellertid är det även här ett stort antal där det saknas uppgifter, bland annat beroende på att många myndigheter använder sig av tidigare års mallar. Använder vid upphandling? 30% oftast 3% 16% 51% ibland aldrig uppgift saknas Figur 4. Andel myndigheter som använder Statskontorets tjänst avropa.nu En annan fråga som ställdes var om myndigheten hade svarat på Naturvårdsverkets enkät om upphandling som skickades ut hösten Här har 54 procent redovisat att de besvarat enkäten. Svarsfrekvensen för statliga myndigheter enligt själva enkäten var 72 procent. Vad beror denna skillnad på? Den kan bero på bristfällig

17 kommunikation mellan olika enheter på myndigheten men det kan också bero på att man besvarat enkäten men inte kommer ihåg det eller inte har talat om det för sina kollegor. Resultatet från enkäten finns redovisat i rapporten Miljöhänsyn i statliga ramavtal (Rapport 5400 NV). Av rapporten framgår bl a att de flesta ramavtalen som granskades innehöll ett flertal miljökrav. Utformningen av kraven varierade dock och det konstateras att integreringen av miljöhänsyn i statliga ramavtal inte kommit så långt att samtliga avtal innehåller krav som fått konsekvenser i upphandlingen i fråga. Indirekta miljöaspekter Ett flertal myndigheter har även i år kommenterat svårigheterna med att identifiera och värdera de indirekta miljöaspekterna samt att sätta upp mätbara mål och följa dem. Att inrikta återrapporteringen mot miljöfrågor i kärnverksamheten kan vara ett sätt att få upp indirekta miljöaspekter på agendan. Det viktiga är inte att kunna sätta en etikett indirekt miljöpåverkan på en aktivitet utan att miljöaspekten har beaktats i alla de insatser som myndigheten gör. Ett knep kan vara att gå igenom verksamhetsplanen och för varje område/aktivitet ställa sig frågan Har det någon betydelse för miljön om/när vi. Är dessutom betydelsen stor? För några insatser är det kanske inte relevant med miljöfrågor men det bör avgöras medvetet inom organisationen. Målkonflikter och hinder Allt fler myndigheter har årligen kommit igång med sina miljöledningssystem. Även om detta är glädjande finns det hinder på vägen. De allra flesta myndigheter har inte rapporterat några målkonflikter eller hinder där så avsågs i redovisningsmallen. Detta kan tolkas som att det inte finns några hinder, vilket i sådana fall är positivt. I de fall där myndigheterna har kommenterat kan konstateras att ständigt återkommande och överlägset mest frekvent är bristen på tid, pengar och personella resurser för att underhålla sitt eller införa ett miljöledningssystem och bedriva ett aktivt miljöarbete. Detta är inget nytt utan har också framkommit i den utvärdering som sammanställdes De målkonflikter som nämns handlar om relativt skilda saker. En grupp av målkonflikter handlar om svårigheten att kombinera sitt verksamhetsuppdrag med att uppfylla de övergripande miljömål som ställts upp för myndigheten. Exempelvis kan det handla om att minska på antalet tjänsteresor. Detta kan samtidigt stå i konflikt med att regeringen gett i uppdrag att man ska nå hela landet. En annan myndighet kan ha krav på sig att finnas tillgänglig i hela länet men kollektivtrafiken, eller brist på densamma, kan innebära att effektiviteten i arbetet försämras av att restiderna blir väsentligt längre. Ett ytterligare exempel på att uppdraget man har står i kon- 5 Naturvårdsverket, Miljöledning i statliga myndigheter En utvärdering. Rapport

18 flikt med de övergripande miljömålen kan vara följande: En myndighet skall följa utvecklingen inom ett visst område och producera rapporter och informationsmaterial kring avsett ämne men har samtidigt som miljömål att minska sin pappersförbrukning. En myndighet skriver att den största målkonflikten handlar om ekonomi på kort respektive lång sikt. Att byta till grön el skulle kosta dem motsvarande ½ årsarbetare. Det kan, enligt myndigheten, vara svårt att motivera en sådan upphandling eftersom oron inom delar av organisationen är påfallande och uppsägningar genomförs. Hög arbetsbelastning ute i verksamheten och neddragning av personal medför problem att prioritera miljöledningsarbetet även där ledningen visat engagemang. Oro har uttryckts för att ledningens representant riskerar att bli en förvaltare som inte får tid att arbeta med att utveckla ledningssystemet. För en del myndigheter upplevs redovisningen av arbetet med miljöledning till viss del som ett dubbelarbete där den redovisning av miljömålsarbetet som görs anses viktigare. En annan konflikt är när vissa direktiv som myndigheten arbetar efter inte är kompatibla med exempelvis miljöbalken. Detta har berörd myndighet emellertid rapporterat till sitt departement. Måluppfyllelse och mått för detaljerade miljömål Det är svårt att formulera mål så att de blir realistiska, tydliga och möjliga att följa upp. Glädjande för året är att graden av måluppfyllelse återigen har förbättrats. 60 procent av de detaljerade målen har uppnåtts helt eller mer än till hälften (figur 5). Grad av måluppfyllelse (%) helt >hälften hälften inte alls uppgift saknas Figur 5. Grad av måluppfyllelse av de detaljerade målen år

19 Det som emellertid återigen bör uppmärksammas är att metoderna för att mäta måluppfyllelse av de detaljerade miljömålen fortfarande domineras av skattning, nu tydligare än de två föregående åren (figur 6). Som påpekats i fjolårets sammanställning bör rätt formulerade direkta mål i regel vara mätbara och skattning borde därför i första hand användas för de indirekta målen. 6 Merparten av de detaljerade miljömålen behandlar fortfarande direkt miljöpåverkan vilket borde föranlett andra metoder för mätning av måluppfyllelse. Andel av använda mått (%) Nyckeltal Enkät Skattning Annat Uppgift saknas Figur 6. Andel av metoder, använda som mått på måluppfyllelsen för de detaljerade målen år När det gäller hur mätningen av måluppfyllelsen har genomförts, har en viss förändring skett gentemot föregående års redovisning. Myndigheterna anmodades i årets redovisning att ge kommentarer på vilka åtgärder det kunde röra sig om i de fall alternativet Annat hade valts. Anledningen till att vi ville ha kommentarer är att alternativet Annat använts i hög omfattning. Frågan är om det saknas några parametrar i mallen eller om det beror på att myndigheterna är osäkra på hur måluppfyllelsen ska tas fram. Kommentarerna kring denna fråga har varit knapphändiga och vi kan därför inte urskilja någon tydlig tendens, men däremot ge några exempel. En myndighet skriver att man sammanställt checklistor tillsammans med enhetschefer och handläggare för att nå målet. Ytterligare en myndighet har tagit fram jämförelsematerial rörande pappersförbrukning från annan jämförbar myndighet i syfte att minska sin egen pappersförbrukning (benchmarking). 6 Naturvårdsverket, Miljöledning i statliga myndigheter Rapport

20 Respons från regeringen Årets enkät till myndigheterna innehöll en fråga om huruvida man erhållit återkoppling från sina respektive departement. Endast en minoritet, 18 av de 215 myndigheter som rapporten baseras på, svarade att de hade fått någon som helst återkoppling. 60 procent eller 128 stycken svarade att de inte hade fått någon respons. 32 procent eller 69 stycken har inte lämnat någon uppgift (Figur 7). Det kan bero på otydlig kommunikation mellan myndighet och departement, exempelvis att myndigheten inte har varit medveten om att något man diskuterat med departementen möjligen från deras sida räknats som återkoppling. Det kan möjligen också vara så att man internt på myndigheten inte vet att återkoppling skett och att relevant information inte vidarebefordrats till miljösamordnare. 8% 32% Fåt t åt erkoppling Ej f åt t åt erkoppling Uppgif t saknas 60% Figur 7. Andel myndigheter som uppger att de erhållit återkoppling från sitt departement Redan i 2002-års rapport framgår att departementens svaga intresse för myndigheternas miljöledningsarbete utgör ett allvarligt hinder. 7 Även den utvärdering som publicerades av Naturvårdsverket i januari 2004 framhåller att majoriteten av myndigheterna vill ha tydligare signaler om miljöledningsarbetet samt om miljöarbetets inriktning och förväntat resultat från beställaren. Det finns ett generellt krav om att myndigheter ska beakta ekologiskt hållbar utveckling. Detta krav upplevs inte som tillräckligt starkt för att motivera miljöarbete i relation till myndighetens ordinarie verksamhet. Så länge miljö inte ses som en del av kärnverksamheten anses det inte relevant att arbeta med miljöledning. 8 Även i år har det inkommit synpunkter kring denna fråga från ett antal myndigheter. Bland annat skriver ett lärosäte att det är brist på tydliga mål eller signaler från berört sakdepartement när det gäller den viktigaste påverkan som universiteten och 7 Naturvårdsverket, Miljöledningssystem i myndigheter Rapport Naturvårdsverket, Miljöledning i statliga myndigheter En utvärdering. Rapport

21 högskolorna har nämligen utbildning och forskning. Det finns en risk, anser en myndighet, att om inte arbete tydligt efterfrågas av departementet prioriteras integrering av miljöledningssystem därefter. Att efterfråga och bedöma integrering av hållbar utveckling som en kvalitetsfaktor skulle kunna vara en bra väg. 20

22 Slutsatser Det är viktigt att ett MLS hålls levande om det ska fungera väl. Det innebär att det ständigt bör pågå ett arbete. Ju större anpassning och integration av ledningssystemet i myndigheternas verksamhet, desto bättre kommer det att fungera. 9 Nu när vi ser att de flesta myndigheter har infört sina miljöledningssystem är det viktigt att ta nästa steg. Målet är att nå miljöförbättringar och det är nu arbetet börjar på allvar med att underhålla systemet och arbeta för ständiga förbättringar. Överlag är trenden att miljöledningsarbetet verkar fungerar bättre för varje år. Det är fler myndigheter som lämnar in rapporterna, måluppfyllelsen blir lite bättre, fler redovisar positiva förändringar och så vidare. Däremot tål det att ifrågasättas hur miljöledningsarbetet fortgår hos de myndigheter som uteblivit med sin redovisning två eller tre år i rad. Oroande är de fall där det framkommer att miljöarbete inte är prioriterat inom myndigheten. Detta står i bjärt kontrast till att kunna driva ett framgångsrikt miljöledningssystem. Det är några myndigheter som i år bakat ihop sina miljöredovisningar i årsredovisningarna. Vad som emellertid är viktigt är att om man väljer att presentera materialet på det viset måste alla uppgifter av relevans för regeringsuppdraget finnas med.. Andelen myndigheter som genomfört utbildningsinsatser ligger kvar på samma nivå som föregående år, under 40 procent. Som också påpekats tidigare år bör miljöledningsutbildning genomföras regelbundet, inte bara som introduktion till de nyanställda utan även för att höja kompetensnivån hos övriga redan befintliga medarbetare. Det har under år 2004 bildats ett internrevisorsnätverk bland myndigheter med uppdrag att införa miljöledningssystem. Nätverket kommer att genomföra revisioner hos varandra. Detta är positivt av två anledningar. Dels pekar resultat från ett projekt (ännu ej publicerat material) som Samverkansforum har drivit på att det är positivt med internrevisioner. Dels finns förutsättningar att revisionerna blir än mer objektiva om man inte reviderar sin egen myndighet. Vi utgår här från att risken att hamna i konflikt med den granskade myndigheten minimeras när det inte är den egna arbetsplatsen. Förmodligen gynnas också objektiviteten av ett ökande antal myndigheter som ansluter till internrevisorsnätverket. Slutligen bidrar revisioner hos varandra till ett värdefullt erfarenhetsutbyte. Redovisningen av hur myndigheterna mäter måluppfyllelse måste bli bättre för att man ska kunna visa att de detaljerade målen som ställts upp har nåtts. Ett stort antal myndigheter uppger att de använder andra metoder än de redan nämnda men utelämnar i allt för hög utsträckning att specificera vilka metoder det rör sig om. 9 Ammenberg, J. Miljömanagement.. Studentlitteratur Lund 21

23 De statliga byggherrarna har visat framfötterna och man kan tolka resultaten som att de implementerat sina miljöledningssystem väl. Även om referensgruppen är liten, endast sju myndigheter, var resultaten talande. För kommande redovisningar kan det mycket väl finnas en poäng med att jämföra fler grupper av myndigheter för att se var större insatser behöver göras. Ett antal myndigheter med förenklat uppdrag har visat på oroväckande låg aktivitet kring implementerandet och det ständiga förbättrandet av miljöledningssystemet. Det är viktigt att påpeka att ett förenklat miljöledningssystem inte innebär att ambitionsnivån tillåts vara lägre. Det kan dock tilläggas att det inte gått allt för många år sedan de flesta myndigheter med förenklat uppdrag fick sina uppdrag och naturligtvis måste införandet få ta tid. Viktigt är samtidigt att man från respektive myndighet utkristalliserar vad som är viktigt och mindre viktigt exempelvis rörande de målformuleringar som ställs upp. Vissa saker tål att upprepas även från föregående år. Integrering av miljöledningssystemet i verksamhetsplanen är viktig för det fortlöpande arbetet och är ett villkor för att miljöledningsarbetet ska fortleva. Till detta års redovisning ser vi att fortfarande har ungefär hälften av myndigheterna kvar att förbättra integreringen av MLS i verksamhetsplaneringen. Ett fåtal myndigheter har i år redovisat återkoppling från sina respektive departement. Detta trots att det påtalades i fjolårets slutsatser att Genom att miljöarbetet uppmärksammas av departementen motiveras verksledningen, vilket är den viktigaste faktorn för ett framgångsrikt miljöarbete Naturvårdsverket, Miljöledning i statliga myndigheter Rapport

24 Sammanställning Svarsfrekvens I detta avsnitt sammanställs 2004 års arbete med att införa MLS. Sedan första kullen myndigheter fick i uppdrag att införa miljöledningssystem 1997 har nu antalet växt till 233 myndigheter. Årets rapport bygger på 215 inlämnade redovisningar (figur 8). Detta ger en redovisningsgrad på 92 procent. Det är tre procentenheter bättre än 2003 då 204 av 228 myndigheter ingick i rapportunderlaget vilket gav en redovisningsgrad på 89 procent. 11 I år redovisade fem myndigheter för sent för att ingå i sammanställningen. Av de 13 myndigheter som inte lämnat in någon redovisning har tre myndigheter uteblivit med sin redovisning två år i rad och fyra myndigheter har uteblivit med sin redovisning tre år i rad. 250 Antal myndigheter Förenklat uppdrag Fullt uppdrag 0 Myndigheter med MLSuppdrag Myndigheter som redovisat 2005 Redovisningar som rapporten bygger på Figur 8. Antal redovisande myndigheter som ingår i 2005 års sammanställing av år Skillnad mellan departementen Som tidigare nämnts har det skett viss förändring av departementen till i år. Från och med den 1 januari 2005 så har Miljödepartementet upphört och istället är Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet verksamt, Utbildnings- respektive Kulturdepartementet har blivit ett departement. Värt att notera är att detta nybildade departement har nu i särklass flest myndigheter, 79 stycken, eller ca 1/3 av alla som har ett MLS-uppdrag (figur 9). 11 Naturvårdsverket, Miljöledning i statliga myndigheter Rapport

25 Antal myndigheter Utb- /Kult Finan s Soci al Närin g Justit ie Miljö- /Sam Förs var Har ej redovisat Redovisat för sent Redovisat i tid Redovisat i tid Redovisat för sent Har ej redovisat Jordb ruk Figur 9. Antal myndigheter som redovisat/ ej redovisat fördelat på resp. departement Utrik es Från år 1999 till år 2003 hade den totala andelen myndigheter som redovisar sitt miljöledningsarbete (även de som inte ingår i sammanställningarna) ökat från 72 procent till 91 procent. 12 För 2004 har den siffran stigit till 94 procent (figur 10). Det är stor skillnad mellan antal myndigheter per departement vilket kan återspeglas i diagrammet. Den tendens vi kan se är att myndigheter under Finansdepartementet, från sin topp år 2001, årligen lämnat in färre redovisningar. Näringsdepartementet visar upp en positiv trend och i år har samtliga myndigheter från detta departement redovisat. En hundraprocentig rapportering har även myndigheter under Jordbruks- Miljö-/Samhällsbyggnads- och Justitiedepartementet uppvisat. Andel redovisningar (%) Utbildn. Finans Social Kultur Näring Justitie Miljö Försvar Utrikes Jordbruk Utb- /kultur Figur 10. Andel myndigheter som redovisat sitt miljöledningsarbete under åren , fördelat på de ansvariga departementen. Införandet av miljöledningssystem Det ska vara möjligt att följa miljöledningssystemet på ett enkelt sätt, att kunna se den röda tråden. Det som man deklarerar i miljöpolicyn ska kännas igen i hela 12 Naturvårdsverket, Miljöledning i statliga myndigheter Rapport

26 miljöledningsarbetet och ska bygga på de betydande miljöaspekterna som ska ha identifierats i miljöutredningen. En grundtanke med MLS är att man ska förbättra sin prestanda genom att arbeta med mål. Både teoretiskt och praktiskt är arbetet med miljömål centralt. De övergripande målen ska baseras på de mest betydande miljöaspekterna, där möjligheten till miljövinst är störst. Dessa byggs upp av ett flertal detaljerade mål som utgör delmål på vägen mot de övergripande målen. I figur 11 ser vi att andelen myndigheter som har genomfört miljöutredning, har en miljöpolicy och har formulerat miljömål är lika stor som Att andelen är över 90 procent när det gäller miljöutredning och miljöpolicy bekräftar i stort bilden att MLS nu kan anses infört i myndigheterna. Sju myndigheter har redovisat att de inte genomfört en miljöutredning och i sex ytterligare fall saknas uppgifter om huruvida en sådan utredning är utförd. De flesta myndigheterna har formulerat miljömål. Andel myndigheter (%) Miljöutredning Miljöpolicy Miljömål Figur 11. Jämförelse andel myndigheter med utförd miljöutredning, antagen miljöpolicy och uppsatta miljömål Utbildning Miljöledningsutbildning bör genomföras regelbundet och inte enbart vara en engångsinsats. Av vikt är att samtliga berörda inom myndigheterna, såväl nyanställda som de mer erfarna, får insikt om vilken påverkan som myndigheten har på miljön. För ett framgångsrikt miljöarbete bör alla medarbetare känna till de miljöåtaganden som myndigheten har gjort. Att skapa engagemang och intresse för miljöledningssystemet är en förutsättning för dess fortlevnad. För år 2004 är det lika många som genomfört utbildning som under 2003 (39 procent) (Figur 12). Däremot är det fler gentemot föregående år som uppgett att de inte har genomfört någon utbildning under året. En förklaring kan vara att fler lämnat uppgifter i år än tidigare. 25

27 Andel myndigheter (%) Utbildning Ej utbildning Uppgift saknas Figur 12. Andel myndigheter som har genomfört miljöledningsutbildning under respektive år Integrering i VP När ett miljöledningssystem är infört på en myndighet är det viktigt att systemet integreras i det vardagliga arbetet. Därför ska myndigheter med ett beslut om att införa ett fullt MLS enligt uppdraget integrera miljöledningssystemet i den ordinarie verksamheten. Detta motsvarar cirka 75 procent av samtliga myndigheter med uppdrag, cirka 25 procent har ett förenklat system. Figur 13 visar att jämfört med 2003 har det skett en marginell försämring av hur många myndigheter som helt eller delvis integrerat sina miljöledningssystem. Generaldirektören för en myndighet där man detta år integrerat sitt MLS i verksamhetsplanen säger, att han är övertygad om att miljön inte kan ses som en isolerad företeelse om man vill få goda resultat i arbetet. Naturvårdsverket instämmer i detta uttalande och hoppas att årets marginella försämring är en tillfällighet. Siffrorna över hur stor andel som helt saknar detaljerade miljömål fortsätter glädjande nog att sjunka. Från att ha legat på 46 procent år 2002, till 15 procent år 2003 är det nu endast 7 procent eller 15 redovisande myndigheter som uppger att de saknar detaljerade miljömål. I de fall detaljerade miljömål saknas kan det tolkas som att myndigheten har sett införandet av miljöledningssystem som en engångsinsats och i själva verket inte har något fungerande miljöledningsarbete Naturvårdsverket, Miljöledningssystem i myndigheter Rapport

28 60 Andel myndigheter (%) Integrerat (helt eller delvis) Ej integrerat Saknar detaljerade mål Uppgift saknas Figur 13. Andelen myndigheter som integrerat sina detaljerade mål i verksamhetsplanen Ständiga förbättringar och goda exempel Oavsett om myndigheten är certifierad eller ej så bör ständiga förbättringar vara en ledstjärna i miljöledningssystemet. Genom att vilja förbättra sig visar man samtidigt att man har kontroll över de betydande miljöaspekterna. De miljömål som ställts upp behöver inte helt och fullt vara uppnådda, däremot måste respektive myndighet visa att den genom olika program och fortsatta åtgärder kommer att nå sina mål. Den ständiga förbättringen nås genom en mängd större och mindre åtgärder som tillsammans ger den totala förbättringen har antalet myndigheter som redovisat positiva förändringar ökat något gentemot föregående år (figur 14). Det är ett vitt spann på de förändringar som myndigheterna redovisar som positiva förändringar i verksamheten. Många myndigheter hänvisar till delar som redan besvarats i rapporten, exempelvis måluppfyllelse av detaljerade mål. Även om dessa självfallet är en del av de ständiga förbättringar som man hela tiden strävar mot är de likväl del av det redan befintliga miljöledningssystemet. Här efterfrågas istället andra positiva förändringar som skett som ligger utanför frågorna i ifyllnadsmallen. En grupp av ständiga förbättringar som rapporterats kan vi återfinna kring organisationen av genomförandet av MLS. Här ser vi exempelvis; att myndigheter bildat grupper med kontaktpersoner; att ledning, miljösamordnare och olika avdelningars miljöombud har samverkat i förändringsarbetet med MLS vilket lett till både förenklingar och decentralisering av systemet. Någon myndighet har anställt miljöhandläggare som bland annat har haft i uppgift att slutföra införandet av MLS. En annan myndighet har inrättat en ny miljöorganisation med miljösamordnare och 14 Miljöledningsguiden Steg för steg mot ISO och EMAS. SIS Forum AB Göteborg 27

29 tertialgrupp som står i direkt kontakt med GD. Tertialuppföljning av miljöarbetet har också införts vid denna myndighet. En annan grupp som myndigheter rapporterat om berör själva genomförandet av implementeringen av MLS. Här berättar vissa myndigheter att man genom åtgärder har fått rutiner för uppföljning och utvärdering att fungera bättre än tidigare år. Någon myndighet har byggt en helt ny struktur för miljöledningsarbetet som än tydligare följer ISO Denna har också blivit tillgänglig för de anställda på intranätet. Ett flertal myndigheter gör revisioner med jämna mellanrum. En av dessa kan också visa att systematiken och effektiviteten i verksamhetsplanering och i uppföljning och utvärdering har förbättrats genom revisioner. Slutligen har en myndighet genomför ett uppföljning av det årets miljöledning, främst genom en enkätundersökning riktad till samtliga medarbetare. Resultatet ska användas som underlag för 2005 års handlingsplan. En tredje grupp berör förbättringsåtgärder. Det kan vara att myndigheten har miljödiplomerat ett antal verksamheter som den har under sig, eller att man ordnat en miljö- och friskvårdsdag för personalen där tiden används till att exempelvis informera om regionala miljöproblem, miljömålen och miljöledningsarbetet. Andel myndigheter (%) Redovisat positiva förändringar Ej redovisat positiva förändringar Uppgift saknas Figur 14. Andel myndigheter som redovisat positiva förändringar Ett stort antal myndigheter visar i sina redovisningar goda exempel Ett fåtal har valts ut. En minskning av tjänsteresorna genom att använda sig av tele-, webb-, eller videokonferenser redovisar många myndigheter. Tullverket har beräknat att de sparar fyra miljoner kronor per år genom att använda videomöten istället för att resa. Länsstyrelsen i Uppsala har ett återkommande nyhetsbrev som de distribuerar till sina anställda. Där redovisas hur långt länsstyrelsen har kommit med att nå de uppställda miljömålen. 28

30 Fortifikationsverket har under 2004 valt att fokusera sitt målarbete på fyra olika områden som i sin tur brutits ner till detaljerade miljömål. För att visa på kedjan från de betydande miljöaspekterna till de detaljerade mål, något de kallar den gröna tråden har de ställt upp en lättöverskådlig tabell. Figur 15 nedan visar en del av Fortifikationsverkets tabell. Betydande miljöaspekter Nationella miljökvalitetsmål Inriktning i miljöpolicyn Delmål i FORTV VP 2004 Utsläpp av Begränsad Vi ska minska Minska utsläpp koldioxid från klimatpåverkan, energiförbrukningen av koldioxid uppvärmning Frisk luft och av fossila God bebyggd bränslen och i miljö större utsträckning använda förnyelsebara energikällor Figur 15. Del av tabell från Miljöledningsarbetet på Fortifikationsverket Detaljerade mål Minska utsläpp av koldioxid från uppvärmning med 15 procent jämfört med 2002-års nivå, det vill säga från 2,8 liter eldningsolja (normalkorrigerad) per BTA uppvärmd area. Revision Revisionen är ett viktigt verktyg för att kontrollera att de resultat som faktiskt har uppnåtts är de mål som ställts upp och de förväntningar som man har haft. Det ger möjlighet att se om fokus ligger på de mest betydande miljöaspekterna och att myndigheten gör rätt saker som ger störst miljönytta. 15 Revisionen syftar till att ge underlag för förbättringar av miljöarbetet och är inte en fråga om vem som eventuellt har gjort fel utan snarare att fastställa hur systemet fungerar. 16 Genom uppföljning hålls arbetet med miljöledningssystemet aktivt och levande Om vi jämför med tidigare år visar figuren nedan på två saker. Dels har vi erhållit en högre svarsfrekvens men det är även fler myndigheter som faktiskt genomfört revisioner, från 18 procent förra året till 21 procent i år (figur 16). Det handlar både om externa och interna revisioner. Påpekas bör dock att även i år är det en stor andel myndigheter som inte genomfört någon revision. Det har under år 2004 bildats ett internrevisorsnätverk bland myndigheter med uppdrag att införa miljöledningssystem. Nätverket kommer att genomföra revisioner hos varandra. Detta är positivt av två anledningar. Dels pekar resultat från ett projekt (ännu ej publicerat material) som Samverkansforum har drivit på att det är 15 Naturvårdsverket, Miljöledning i statliga myndigheter Rapport Miljöledningsguiden Steg för steg mot ISO och EMAS. SIS Forum AB Göteborg 29

31 positivt med internrevisioner. Dels finns förutsättningar att revisionerna blir än mer objektiva om man inte reviderar sin egen myndighet. Vi utgår här från att risken att hamna i konflikt med den granskade myndigheten minimeras när det inte är den egna arbetsplatsen. Förmodligen gynnas också objektiviteten av ett ökande antal myndigheter som ansluter till internrevisorsnätverket. Slutligen bidrar revisioner hos varandra till ett värdefullt erfarenhetsutbyte. Andel av myndigheterna (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Uppgift saknas Nej Ja Figur 16. Andel myndigheter som genomfört revision under året. Certifiering 15 myndigheter har uppgett att de låtit certifiera sig enligt ISO eller registrera sig enligt EMAS. Ett antal myndigheter är också på väg mot en certifiering alternativt registrering. Exempel på skäl som framförts som anledning till att myndigheter låtit certifiera sig är att den lite enklare variant av miljöledningssystem som dåvarande miljödepartementet föreslår inte ger tillräcklig ordning och reda. Andra skäl är krav från omgivningen samt en övertygelse om att certifiering med dess krav på extern revision är den bästa garantin för ett uthålligt miljöledningsarbete och en förutsättning för ständiga förbättringar Naturvårdsverket, Miljöledning i statliga myndigheter En utvärdering. Rapport

32 Referenser Ammenberg, J. Miljömanagement. Studentlitteratur 2004, Lund. Naturvårdsverket, Miljöledningssystem i myndigheter Rapport Naturvårdsverket, Miljöledningssystem i myndigheter Rapport Naturvårdsverket, Miljöledning i statliga myndigheter Rapport Naturvårdsverket, Miljöledning i statliga myndigheter En utvärdering. Rapport Regeringskansliet & miljödepartementet, Lathund för miljöledning i staten. Fortifikationsverket, Miljöledningsarbetet på fortifikationsverket SiS Forum AB, Miljöledningsguiden steg för steg mot ISO och EMAS. Göteborg. Miljödepartementet, Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete Ännu ej publicerat material från Samverkansforums internrevisorsnätverk

33 Bilaga 1 Samtliga myndigheter med uppdrag (233 stycken) redovisas i grupper beroende på när de fick uppdraget. De myndigheter som inte har lämnat in någon redovisning står längst upp i respektive lista med fet stil. De myndigheter som har uteblivit med sin redovisning två år i rad är dessutom markerade med en asterisk och ytterligare en asterisk för utebliven redovisning tre år i rad. De myndigheter som har kommit in för sent med sina redovisningar men som ändå är med i sammanställningen är kursiverade. De myndigheter som har lämnat in sina redovisningar för sent för att ingå i sammanställningen ingår däremot i figur 4 och är i bilaga 1 understrukna. Miljöpiloter 1997, med uppdrag om fullständigt MLS Arbetslivsinstitutet Boverket Fastighetsverket Fiskeriverket Folkhälsoinstitutet Försvarets materielverk Kemikalieinspektionen Konsumentverket Lunds universitet Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Örebro län Naturvårdsverket NUTEK Riksantikvarieämbetet SIDA Statens räddningsverk Statens strålskyddsinstitut Stockholms universitet Sveriges Geologiska Undersökning Vägverket 32

34 Miljöledare 1998 med uppdrag om fullständigt MLS Arbetsdomstolen Banverket Fortifikationsverket Glesbygdsverket Göteborgs universitet Högskolan i Gävle Högskoleverket Karlstads universitet Konkurrensverket Kungliga Tekniska Högskolan Kustbevakningen Linköpings universitet Linköpings tingsrätt Livsmedelsverket Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Södermanlands län Migrationsverket Mittuniversitetet Mälardalens högskola Naturhistoriska riksmuseet Patent- och Registreringsverket Skogsstyrelsen Skolverket SMHI Statens Geotekniska institut Statens väg- och trafikforskningsinstitut Statens kärnkraftsinspektion SWEDAC Sveriges lantbruksuniversitet Umeå universitet Ungdomsstyrelsen 33

35 Miljöledare 1999, med uppdrag om fullständigt MLS Arbetsmarknadsstyrelsen Arbetsmiljöverket Exportkreditnämnden Högskolan i Borås Högskolan i Halmstad Högskolan i Kalmar Högskolan i Kristianstad Högskolan i Skövde Kammarkollegiet Karolinska institutet Kommerskollegium Kriminalvårdsstyrelsen Luftfartsverket Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Västmanlands län Rikspolisstyrelsen Riksutställningar Riksåklagaren Sjöfartsverket Socialstyrelsen Statens energimyndighet Statens jordbruksverk Statens veterinärmedicinska anstalt Statistiska centralbyrån Uppsala universitet Växjö universitet Örebro universitet 34

36 Miljöledare 2000, med uppdrag om fullständigt MLS Arkitekturmuseet Kungliga biblioteket Länsstyrelsen i Västernorrlands län Affärsverket svenska kraftnät Ekobrottsmyndigheten Försvarets radioanstalt Försvarshögskolan Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Högskolan på Gotland Institutet för rymdfysik Läkemedelsverket Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Östergötlands län Lärarhögskolan i Stockholm Malmö högskola Radio- och TV-verket Rymdstyrelsen Rättsmedicinalverket Statens historiska museer Statens institut för kommunikationsanalys Statens utsädeskontroll Statskontoret Stiftelsen Nordiska museet Stiftelsen Skansen Stiftelsen Tekniska Museet Styrelsen för psykologiskt försvar (har sammangått med Överklagandenämnden för totalförsvaret vilkas tidigare uppdrag upphört gälla.) Svenska institutet Södertörns högskola Totalförsvarets pliktverk Riksförsäkringsverket (Försäkringskassan från 2005) 35