Myndigheter för hållbar utveckling. Miljöledningssystem i myndigheter 2008

Transkript

1 Myndigheter för hållbar utveckling Miljöledningssystem i myndigheter 2008 RAPPORT 5962 MAJ 2009

2 Myndigheter för hållbar utveckling Miljöledningssystem i myndigheter 2008 NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Naturvårdsverket 2009 Elektronisk publikation Omslagsbild: Jakob Halaska/Megapix

4 1 Förord Miljöledningssystem är ett verktyg för att få till stånd ett systematiskt miljöarbete i en organisation. Regeringen har därför beslutat att statliga myndigheter ska införa miljöledningssystem. Miljöarbetet i myndigheterna ska bidra till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen och framhålla staten som ett föredöme. Naturvårdsverket har regeringens uppdrag att ge myndigheterna stöd i deras miljöledningsarbete. I uppdraget ingår även att årligen redovisa en sammanfattning av myndigheternas miljöledningsarbete. Denna rapport är Naturvårdsverkets redovisning av uppdraget år Förhoppningen är även att rapporten ska ge stöd till de deltagande myndigheterna och bidra till en ökad kunskap om miljöledningssystem i myndigheter. Rapporten är författad av Agneta Jordaan och Kerstin Backman Hannerz på Naturvårdsverket. Stockholm i april 2009 Naturvårdsverket 3

5 4

6 Innehåll 1 FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 2 SAMMANFATTNING 7 3 SUMMARY 9 4 INLEDNING Bakgrund Myndigheternas årliga redovisning Myndigheter som omfattas Svarsfrekvens Rapporten Nya riktlinjer från GRUNDLÄGGANDE ELEMENT I MILJÖLEDNINGSSYSTEMET Miljöcertifiering Systematisk ständig förbättring Miljöutredning Miljöpolicy Övergripande miljömål Detaljerade mål Uppföljning med nyckeltal Integrering av miljömål i verksamheten Åtgärder som gett positiva effekter Miljöutbildning Revision av miljöledningssystemet Nedlagd arbetstid Återkoppling från departementen En jämförelse med tidigare år 27 6 MER AVANCERADE DELAR I MILJÖLEDNINGSSYSTEMET Senaste revisionen av miljöledningssystemet Indirekt miljöpåverkan Övriga miljörapporteringar Miljökrav i upphandling Ledningens genomgång Bieffekter av miljöledningssystemet 34 7 MILJÖPRESTANDA Miljöeffekter av miljöledningsarbetet Verifiering av miljöeffekterna 35 5

7 7.3 Metoder för att verifiera miljöeffekter 35 8 UPPFÖLJNING AV MILJÖLEDNINGSSYSTEMETS EFFEKTER Tjänsteresor och övrig bränsleförbrukning Energiförbrukning Miljökrav i upphandling 37 9 RANKINGRESULTAT Kriterier för rankinglistan Rankinglistan Årets resultat Årets special: Länsstyrelserna SAMMANFATTANDE DISKUSSION Utvecklingen har avstannat inom några områden Uppföljningen ökar men har förbättringspotential Färre revisioner men fler som gör både intern och extern revision Allt fler säkerställer den indirekta miljöpåverkan Respons från departementen bör utvecklas Svagare utveckling på rankinglistan Inför nästa års redovisning BILAGOR 53 Bilaga 1: Modell för redovisning av miljöledningssystemet Bilaga 2: Miljöledningssystemets miljöeffekter 56 Bilaga 3: Myndigheter med uppdrag att redovisa sitt miljöledningsarbete Bilaga 4: Miljöcertifierade myndigheter 64 Bilaga 5: Myndigheter som frivilligt skickat in effektredovisning 65 6

8 2 Sammanfattning För att stimulera miljöarbetet i staten har regeringen beslutat att statliga myndigheter ska införa miljöledningssystem. Naturvårdsverket har regeringens uppdrag att stödja myndigheterna i detta arbete. I uppdraget ingår att årligen redovisa en sammanställning av miljöledningsarbetet baserat på myndigheternas rapporteringar. Miljöledningsarbetet går både framåt och bakåt Det statliga miljöarbetet har fortsatt framåt på flera områden under 2008 jämfört med tidigare år. De flesta myndigheterna har nu gjort en miljöutredning och formulerat sin miljöpolicy. Ytterligare positiva resultat är bland annat att allt fler myndigheter följer upp arbetet med nyckeltal och att fler myndigheter integrerar sina miljömål i verksamhetsplanen. Men i år syns också att arbetet inom vissa områden har stannat av eller till och med försämrats jämfört med föregående år. Därför finns det fortfarande en del områden med stor förbättringspotential, där många myndigheter har goda möjligheter att göra ett ännu bättre miljöarbete. Uppföljningen ökar men har fortfarande förbättringspotential Att följa upp miljöarbetet och kunna utvärdera måluppfyllelse är nödvändigt för att få reda på om miljöarbetet har rätt inriktning. I år redovisar drygt två tredjedelar av myndigheterna att de följer upp miljöarbetet med nyckeltal. Allt fler använder också nyckeltal inom de områden som från 2009 ska följas upp enligt nya riktlinjer. Fortfarande är det många av myndigheterna som inte följer upp sitt miljöarbete, men förhoppningsvis bättras detta till nästa års redovisning enligt de nya riktlinjerna för uppföljning av miljöeffekter. Färre revisioner under året men fler som gör både intern och extern revision Miljörevision är ett redskap som visar om miljöarbetet överrensstämmer med de kriterier som fastställts. Antalet myndigheter som genomfört miljörevision under det gångna året har minskat något. Men vid en granskning av hur många myndigheter som genomfört revision i grupperna 1 och 2 ser man att revisionerna där har ökat. Antalet myndigheter som gjort både extern och intern miljörevision har ökat ordentligt. Det är ett gott tecken att myndigheter med centrala miljörelaterade uppgifter och med stor betydelse för miljöfrågor jobbar aktivt med att säkerställa att den egna verksamheten tar ansvar för att minska sin miljöpåverkan. Återkopplingen från departementen bör fortfarande utvecklas Återkoppling av miljöledningsarbetet från myndigheternas respektive departement är önskvärd och ger ofta arbetet en välkommen skjuts. Andelen myndigheter som fått återkoppling har i år ökat från 20 till 24 procent. Ökningen är glädjande, men återkopplingen bör bli ännu bättre. En granskning av myndigheter som fått respons från sitt departement visar att dessa ofta ligger bra till i Naturvårdsverkets rankinglista över myndigheter med miljöledningsuppdrag. 7

9 Förväntningar inför nästa års redovisning För redovisningsåret 2009 ska alla myndigheter med miljöledningsuppdrag redovisa enligt nya riktlinjer som omfattar uppföljning av miljöeffekter. Målsättningen med uppföljningen är att miljöledningssystemen i slutändan ska leda till att minska den samlade negativa miljöpåverkan från statliga myndigheter. Redan idag arbetar som tidigare nämnts två tredjedelar av myndigheterna med nyckeltalsuppföljning inom olika områden. Förutsättningarna är alltså lovande inför den kommande uppföljningen. Naturvårdsverket ser fram emot redovisningarna med förväntan. 8

10 3 Summary In 1996 the Swedish government decided that agencies should implement environmental management systems and submit annual progress reports. The environmental performance of these agencies is intended to contribute to the achievement of the national environmental quality objectives. The Swedish Environmental Protection Agency (EPA) has been commissioned by the government to support agencies in these efforts. The commission includes making an annual compilation of environmental management efforts based on the agencies progress reports. Such a compilation follows in this report. Environmental management work reports mixed results Environmental management in government agencies has progressed in several areas during 2008 compared to previous years. Most agencies have now conducted environmental reviews and have formulated their environmental policies. Further positive results include more and more agencies monitoring their efforts with the use of key indicators and more agencies are integrating their environmental objectives in their operational planning. But it can also be seen that this year s work in some areas has come to a standstill or has even deteriorated compared to the previous year. Therefore there are still a few areas with considerable potential for improvement where many agencies have good opportunities to produce even better environmental work. Monitoring is increasing but there is still room for improvement Monitoring environmental performance and being able to evaluate whether targets are being met is necessary in order to determine whether environmental efforts are moving in the right direction. This year, more than two thirds of the agencies report that they are monitoring environmental efforts with key indicators. An increasing number of agencies are also starting to use key indicators within those areas which from 2009 must be monitored according to new guidelines. There are still many agencies that do not monitor their environmental progress, hopefully this will improve by next year s reports in accordance with the new guidelines for monitoring environmental impact. Fewer audits during the year but more agencies are carrying out internal and external audits An environmental audit is a tool which indicates whether environmental efforts are consistent with the criteria that have been established. A slight decrease has taken place in the number of agencies that have carried out an environmental audit during the past year. However, following a review of how many agencies had carried out an audit in groups 1 and 2, it can be seen that the number of audits there has increased. A large increase has occurred in the number of agencies that have carried out both external and internal environmental audits. This is a good sign that the agencies with central environmentally-related commissions are working actively to 9

11 ensure that their own operations are assuming responsibility to reduce environmental impact. Feedback from the ministries needs further development Feedback on environmental management efforts from the agency s ministry is desirable and often provides a welcome lift to work. The share of agencies that have received feedback this year has increased from 20 to 24 per cent. The increase is gratifying, but feedback should be even better. A review of agencies that have received a response from their ministry shows that they are often well placed in the Swedish EPA s ranking of agencies with environmental management commissions. Expectations for next year's report For the reporting year 2009, all agencies with environmental management commissions must report in accordance with the new guidelines which include the monitoring of environmental effects. The objective of conducting monitoring work is that the environmental management systems will finally lead to a reduction of the total negative environmental impact of government agencies. As previously mentioned, two thirds of the agencies are already working with the monitoring of key indicators within various areas. The prospects are promising for future monitoring efforts and the EPA looks forward to the new reports with high expectations. 10

12 4 Inledning 4.1 Bakgrund Alla verksamheter påverkar miljön på något vis. Därför är det nödvändigt att säkerställa ett systematiskt och målinriktat miljöarbete. Miljöledningssystem är ett verktyg som systematiserar och effektiviserar miljöarbetet så att det leder till ständigt förbättrade resultat. Metoden ger struktur åt arbetet, ser verksamheten i ett helhetsperspektiv och riktar de miljöförbättrande åtgärderna dit där de bäst behövs. Staten utformar och driver miljöpolitik och statsförvaltningen har ett stort miljöansvar genom exempelvis resor, upphandling, regler och beslut. Därför är det särskilt angeläget att de statliga myndigheterna är föregångare inom miljöarbetet. Med detta i åtanke beslutade regeringen 1996 att statliga myndigheter ska införa miljöledningssystem och årligen rapportera till regeringen om hur arbetet går. Naturvårdsverket har sedan 2000 regeringens uppdrag att ge statliga myndigheter stöd i deras miljöledningsarbete. I uppdraget ingår även att årligen redovisa en sammanfattning av myndigheternas miljöledningsarbete. Sammanfattningen bygger på de redovisningar som myndigheterna skickat in till sina departement med kopia till Naturvårdsverket. 4.2 Myndigheternas årliga redovisning De myndigheter som har i uppdrag att införa miljöledningssystem ska årligen redovisa till regeringen hur arbetet fortskrider. Redovisningen ska göras enligt fastlagda riktlinjer beslutade av Miljödepartementet (Bilaga 1). Redovisningen ska skickas både till myndigheternas respektive departement och till Naturvårdsverket. Myndigheterna är indelade i tre grupper beroende på hur stor deras miljöpåverkan bedöms vara. I grupp 1 finns myndigheter med centrala miljörelaterade uppgifter. Grupp 2 innehåller övriga myndigheter med stor betydelse för miljöfrågor och grupp 3 är myndigheter med i huvudsak direkt miljöpåverkan. Riktlinjerna för myndigheternas redovisning av miljöledningsarbetet är för närvarande indelade i tre delar. Den första delen innehåller frågor om miljöledningssystemets grundelement och ska besvaras av alla grupper. Den andra delen innehåller frågor om mer avancerade delar i miljöledningssystemet och ska besvaras av grupperna 1 och 2. Den tredje delen innehåller frågor om miljöprestanda och besvaras av grupp 1, obligatoriskt vart tredje år. I år var denna del frivillig. I år var det dessutom frivilligt att redovisa en uppföljning av miljöledningssystemets effekter. Denna bifogades riktlinjerna. 11

13 4.3 Myndigheter som omfattas Enligt regeringens riktlinjer för redovisning (M2008/2746/H) omfattas 178 myndigheter av uppdraget att redovisa sitt miljöledningsarbete. Av dessa finns 43 i grupp 1, 52 i grupp 2 och 83 i grupp 3. Myndigheterna listas i bilaga Svarsfrekvens På grund av regeringens omstrukturering bland myndigheterna under det gångna året har vissa myndigheter med redovisningsuppdrag avvecklats eller slagits ihop till nya myndigheter. Det har gett utslag i antalet inkomna redovisningar. Tolv myndigheter som avvecklats eller omvandlats har inte lämnat någon redovisning. Det trots att de haft ansvar att arbeta med miljöledning och redovisa för detta till det datum då de upphör. Av de resterande myndigheterna är det två myndigheter som inte lämnat någon redovisning i år, nämligen Brottsförebyggande rådet och Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Två myndigheter, Folke Bernadotteakademien och Räddningsverket inkom så sent att den inte kunde tas med i sammanställningen. Det innebär en svarsfrekvens på 92 procent, en minskning sedan förra året (95 procent) och året innan dess (97 procent). Positivt är att två myndigheter med nya uppdrag redovisat frivilligt. Dessutom har även fem högskolor skickat in redovisningar frivilligt. En myndighet har inkommit med fyra redovisningar för olika verksamhetsområden. Det totala underlaget för årets rapport är således 171 myndigheter. 20 myndigheter inkom sent med sina redovisningar. Myndigheter som inte svarat enligt riktlinjerna har inte tagits med i rankinglistan. 4.5 Rapporten Rapporten är som vanligt disponerad så att den följer riktlinjerna för myndigheternas redovisning. I kapitel 5 redovisas svaren på frågorna i del ett, vilka besvarats av samtliga myndigheter. Här finns den mesta statistiken. Därefter, i kapitel 6 presenteras svaren på frågorna i del två, vilka har besvarats av myndigheter i grupperna 1 och 2. I kapitel 7 finns sammanställningen av svaren för del tre. I år var det frivilligt för grupp 1 att besvara dessa frågor. Del två och tre innehåller mest öppna frågor, och resultaten presenteras i diskuterande form. I kapitel 8 redogörs för den i år frivilliga redovisningen av miljöeffekter. Kapitel 9 innehåller rankinglistan, och dess resultat. Slutligen finns en sammanfattande diskussion i kapitel 10 där viktiga iakttagelser och rekommendationer till det fortsatta arbetet tas upp. Där det är möjligt och relevant jämförs resultatet med tidigare år. Eftersom riktlinjerna för redovisningen ändrats är det inte möjligt att jämföra med tidigare år än Nya riktlinjer från 2009 Från och med redovisningen av miljöledningsarbetet för 2009 har regeringen beslutat om nya riktlinjer (M2008/4821/H). Myndigheterna kommer därmed att redogö- 12

14 ra för såväl miljöledningssystemet som effekterna av myndigheternas arbete med miljöledning. 13

15 5 Grundläggande element i miljöledningssystemet Den första delen i redovisningen som myndigheterna besvarar berör de grundläggande komponenterna i ett miljöledningssystem. Frågorna ska besvaras av samtliga myndigheter. Underlaget för denna del är alltså 171 myndigheter. 5.1 Miljöcertifiering I år har 15 myndigheter angivit att de är miljöcertifierade enligt ISO 14001, varav tre dessutom är registrerade enligt EMAS (se bilaga 4). Viss omflyttning har förekommit bland de miljöcertifierade myndigheterna. En myndighet har sedan förra året blivit av med sin certifiering och två nya myndigheter har certifierats enligt ISO En myndighet som varit ISO-certifierad har sedan förra året omvandlats, och har behållit sin certifiering i den nya organisationen. 5.2 Systematisk ständig förbättring En organisation som har åtagit sig att arbeta med miljöledningssystem ska arbeta med ständiga förbättringar av verksamhetens miljöpåverkan. Förbättringar av själva ledningssystemet, till exempel förbättrande rutiner, är alltså inte ständiga förbättringar. Ansvaret för ständig förbättring ligger ytterst på verksamhetens chefer. Medarbetarna ansvarar för att ta hänsyn till de rutiner som krävs för att miljöarbetet ska fungera. Av myndigheterna som redovisat uppger i år 86 procent att de arbetar med att systematiskt förbättra miljöledningssystemet och 13 procent att de inte jobbar med ständig förbättring. Ej systematisk förbättring 13% Ej svarat 1% Systematisk förbättring 86% Figur 1: Andel myndigheter som arbetar med systematisk förbättring av miljöledningssystemet Totala underlaget är 171 myndigheter. 14

16 Precis som förra året är det många myndigheter som uppger att de åstadkommer systematisk ständig förbättring genom en kontinuerlig uppföljning, utvärdering och översyn av rutiner, miljömål och handlingsprogram. Revidering av miljöutredning och miljöpolicy nämns också som förbättringsarbete. Andra myndigheter beskriver däremot ett förbättringsarbete som är inriktat mot att minska deras miljöpåverkan. Det kan exempelvis ske med hjälp av webbaserade system för avvikelsehantering och förbättringsförslag, eller genom miljögrupper och nätverk som möts med jämna mellanrum för att diskutera hur miljöledningssystemet fungerar och för att föreslå förbättringar. Allt fler myndigheter har också rapporterat att personalen blir mer och mer delaktig i miljöarbetet, genom informationsinsatser och utbildning och att det förbättrar miljöledningen. Nyckeltal för att följa upp resultat och måluppfyllelse blir allt vanligare. Förbättringsinsatser förekommer ofta i samband med verksamhetsplanering, med regelbundna revisioner och med förankring hos ledningen. I år är det slående många myndigheter som anger att myndigheten har eller ska genomföra en nystart för hela miljöledningssystemet. Det är möjligt är att detta har ett samband med de nya riktlinjerna för redovisning. De myndigheter som inte arbetar med att systematiskt förbättra sitt miljöledningssystem anger i stor utsträckning att det beror på resursbrist. Andra orsaker för bristande förbättringsarbete är att de inte anser sig ha någon miljöpåverkande verksamhet eller att det inte finns någon miljösamordnare. Ett fåtal myndigheter svarar att de inte har något miljöledningssystem. 5.3 Miljöutredning Miljöutredningen är en kartläggning och utvärdering av sambandet mellan myndighetens verksamhet och miljöpåverkan, där de betydande miljöaspekterna identifieras. Den är ett beslutsunderlag för myndighetens fortsatta miljöarbete och lägger grunden för miljöpolicy, miljömål och handlingsplan. Miljöutredningen bör uppdateras kontinuerligt. Vid uppdateringen undersöks om de identifierade miljöaspekterna och värderingen av dem fortfarande är aktuella. Det är lämpligt att uppdatera miljöutredningen var tredje år, helst i samband med att nya miljömål ska fastställas. Av myndigheterna har 97 procent redovisat att de har en miljöutredning. Siffran är oförändrad sedan två år tillbaka. Av alla myndigheter har 55 procent miljöutredningar gjorda 2004 eller senare, varav drygt hälften är från procent av alla myndigheter har utredningar från 2003 eller tidigare och 2 procent av myndigheterna har inte angivit vilket årtal utredningen är från. 15

17 Ej svarat 2% Har ej miljöutredning 3% Har miljöutredning från 2003 eller tidigare 40% Har miljöutredning från 2004 eller senare 55% Figur 2: Andel myndigheter som har en miljöutredning Totala underlaget är 171 myndigheter. 5.4 Miljöpolicy Miljöpolicyn uttrycker myndighetens vilja och ambition med miljöarbetet och pekar ut riktningen för miljöledningsarbetet. Miljöpolicyn bör vara aktuell och välkänd av alla medarbetare. En miljöpolicy bör vara giltig fem till tio år framåt, men kan givetvis revideras vid behov. Av myndigheterna anger 97 procent att de har en miljöpolicy, en minskning med 1 procentenhet sedan förra året. 68 procent av myndigheterna har en miljöpolicy från 2004 eller senare, varav drygt hälften är från , medan 27 procent har en miljöpolicy som är från 2003 eller tidigare. Myndigheter som ännu inte har någon miljöpolicy är Arbetsgivarverket, Dramatiska institutet, Myndigheten för utländska investeringar i Sverige, Strålsäkerhetsmyndigheten och Verket för innovationssystem. Har inte miljöpolicy 3% Har miljöpolicy 97% Figur 3: Andel myndigheter som har en miljöpolicy Totala underlaget är 171 myndigheter. 16

18 5.5 Övergripande miljömål Övergripande miljömål är baserade på de betydande miljöaspekterna och fastställer riktningen på miljöarbetet och vad miljöledningsarbetet ska uppnå. Målen är oftast långsiktiga och bör kopplas till åtagandena i miljöpolicyn. De bör vara begripliga, realistiska, tidsatta och i möjligaste mån mätbara. I år uppger 92 procent av myndigheterna att de har övergripande miljömål, en minskning med 4 procentenheter från föregående år medan 8 procent uppger att de inte har några övergripande mål. Har inte övergripande mål 8% Har övergripande mål 92% Figur 4: Andel myndigheter med övergripande miljömål Totala underlaget är 171 myndigheter. Av myndigheterna har i år 63 procent tidsbestämt sina övergripande mål och 18 procent har mål som gäller tills vidare, en minskning med 9 procentenheter. Gruppen som inte svarat på frågan om tidsbegränsning vuxit från 6 till 12 procent i år. Det innebär att minskningen av myndigheter som angivit att målen gäller tills vidare helt enkelt kan bero på att en del myndigheter låtit bli att svara på frågan. Andel, % 80% 60% 63% 63% 40% 20% 0% Har tidsbestämda mål 27% 18% Har mål som gäller tills vidare 12% 6% Har mål men inte angivit tidsbegränsning 8% 3% Har ej mål 0% 1% Figur 5. Andel myndigheter som har tidsbestämda övergripande mål 2008 jämfört med Totala underlaget för 2008 är 171 myndigheter. Ej svarat

19 5.6 Detaljerade mål De detaljerade målen kan ses som hjälpmedel för att uppnå de övergripande målen. Detaljmålen ska vara realistiska och de ska helst gå att mäta och kontrollera. Precis som de övergripande målen är det viktigt att de detaljerade målen är tidsatta. Allt fler myndigheter använder detaljerade mål. Av myndigheterna uppger 77 procent att de arbetar med miljömål, en ökning med 4 procentenheter sedan förra året. Vidare uppger 14 procent av myndigheterna att de inte har några detaljerade mål, vilket innebär en minskning med 6 procentenheter sedan förra året. Av de myndigheter som har detaljerade miljömål uppger 76 procent att målen uppfylls helt eller till mer än hälften. Andel, % 100% 80% 77% 73% 60% 40% 20% 0% 20% 14% 8% 7% 1% 0% Har detaljmål Har inte detaljmål Ej svarat Vet ej/kan ej svara Figur 6. Andel myndigheter med detaljerade mål 2008 jämfört med Totala underlaget för 2008 är 171 myndigheter. 5.7 Uppföljning med nyckeltal Nyckeltal används för att följa utvecklingen av ett miljömål eller en miljöaspekt. Användning av nyckeltal tydliggör mätningen av förbättringar i miljöarbetet och hjälper till att kontrollera att miljöarbetet utvecklas i enlighet med de utsatta miljömålen. Nyckeltal gör miljöarbetet tydligare och det ökar möjligheten att väcka intresse för arbetet bland personalen. Av myndigheterna anger 71 procent att de använder nyckeltal, en ökning med 2 procentenheter från förra året. Den positiva trenden för nyckeltalsanvändningen som noterats de senaste åren fortsätter således att öka, även om den branta ökningen börjat mattas av i år. 18

20 Andel, %, med nyckeltal 100% 86% 80% 60% 71% 69% 56% 79% 78% 76% 70% 57% 62% 61% 40% 44% 20% 0% Totalt Grupp 1 Grupp 2 Grupp Figur 7. Myndigheters användning av nyckeltal för de tre grupperna 2008 jämfört med 2007 och Totala underlaget för 2008 är 171 myndigheter. För beskrivning av grupperna, se avsnitt Myndigheternas årliga redovisning. Det är framförallt i grupp 2 som användandet av nyckeltal har ökat, med 6 procentenheter. I grupp 1 har användningen däremot minskat med 7 procentenheter medan grupp 3 uppvisar en blygsam ökning med 1 procentenhet. Av myndigheterna uppger 61 procent att de arbetar med både detaljerade mål och nyckeltal och 15 procent att de bara arbetar med detaljerade mål, medan 9 procent bara använder nyckeltal. 14 procent uppger att de varken använder detaljerade mål eller nyckeltal. 19

21 Har enbart nyckeltal 9% Har varken detaljmål eller nyckeltal 14% Har enbart detaljmål 15% Har både detaljmål och nyckeltal 62% Figur 8. Andel myndigheter med nyckeltal och detaljmål Totala underlaget är 171 myndigheter. De vanligaste områdena för nyckeltal är inom pappersförbrukning, resor/tjänsteresor och energiförbrukning. Inom ett flertal områden har dock antalet myndigheter som använder nyckeltal för uppföljning minskat. Antal myndigheter Forskning Ledningssystemet Information Beslut/tillstånd/tillsyn Uppföljning/utvärdering Leverantörer Utbildning Nationella miljömål Upphandling Utsläpp Annat Avfall Energiförbrukning Resor/tjänsteresor Pappersförbrukning Figur 9. Antal myndigheter som använder nyckeltal inom olika områden 2008 jämfört med 2007 (för att jämföra med exakta uppgifter från 2007 hänvisas till föregående års sammanställning). 20

22 5.8 Integrering av miljömål i verksamheten Ett fungerande miljöarbete är nästan alltid integrerat i verksamheten. Det innebär bland annat att miljömål och handlingsplaner är inordnade i myndighetens ordinarie verksamhetsplan, handlingsplaner och projekt. Av myndigheterna svarar 70 procent att miljömål har integrerats i verksamhetsplanen, en ökning med 4 procentenheter från förra året. 27 procent uppger att målen inte integreras, jämfört med 29 procent förra året. Grupp 2 utmärker sig med en markant ökning. I år svarar nämligen 82 procent av myndigheterna i denna grupp att de integrerat målen i verksamhetsplanen, jämfört med 69 procent förra året. Andel, % 100% 80% 70% 79% 82% 60% 59% 40% 20% 27% 21% 18% 36% 0% 3% Totalt Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 5% Har integrerat målen Har ej integrerat målen Ej svarat Figur 10. Andel myndigheter, för varje grupp, som integrerat miljömålen i verksamheten Totala underlaget är 171 myndigheter. För beskrivning av grupperna, se avsnitt Myndigheternas årliga redovisning. Många myndigheter beskriver att miljömål och handlingsplaner för miljöarbetet integreras i verksamhetsplanen och följs upp i budget- och verksamhetsplaneringen. Miljöchefen eller en miljöarbetsgrupp kan till exempel bistå ledningen med att prioritera vilka miljömål som ska tas med och hur handlingsplanerna för dessa ska utformas. Det är också vanligt att myndigheten har övergripande miljömål/strategiska mål, som inkluderas i verksamhetsplanen för att sedan brytas ner och anpassas till berörda avdelningar och enheter där personalen utarbetar lämpliga handlingsplaner. En del myndigheter beskriver att miljömål finns som separat handlingsplan eller som styrande dokument vid sidan av verksamhetsplanen. 21

23 Gott exempel från Vägverket Vägverkets detaljerade miljömål tas fram utifrån Vägverkets strategiska plan och genomsyrar hela verksamhetsplaneringen. De har bland annat utgångspunkt från miljökvalitetsmålen och regleringsbrevet. I den strategiska planen finns fördjupningsdokument för de betydande miljöaspekterna framtagna. Uppföljning sker löpande via mått i Vägverkets mål- och måttdatabas. De myndigheter som inte integrerat miljömål i verksamhetsplanen uppger ofta som skäl att deras verksamhet inte är av sådan karaktär att de anser att det finns behov för integrering. Att myndigheten är liten anges också som skäl av flera. Somliga myndigheter menar att miljöarbetet fungerar väl utan att integreras i verksamhetsplanen. Ytterligare skäl kan vara att verksamheten håller på att förändras och att det inte funnits resurser för miljöledningsarbetet. Vissa myndigheter uppger att de inte har några miljömål. En grupp myndigheter som inte integrerat miljömålen i årets verksamhetsplan avser att göra det i kommande planeringsarbete. 5.9 Åtgärder som gett positiva effekter För att kunna bekräfta effekten av olika satsningar inom ramen för miljöledningssystemet är det viktigt att myndigheterna kan kartlägga och redovisa vilka åtgärder som vidtagits samt visa om de gett upphov till positiva miljöeffekter. Av myndigheterna har i år 85 procent redovisat vilka åtgärder som har gett upphov till positiva miljöeffekter, vilket är en ökning med 22 procentenheter jämfört med förra årets redovisning. Liksom förra året berör större delen av åtgärderna direkta miljöaspekter. Dessa åtgärder omfattar huvudsakligen minskat utsläpp från resande och energiförbrukning samt pappersförbrukning. Exempel på åtgärder som innebär minskade utsläpp från resande är möten via telefon, video och webbkamera, ökat antal resor med tåg och miljöbil, kurser i ecodriving och bilpoolstjänst för tjänsteresor. Redovisade åtgärder för att minska utsläpp från energiförbrukning är exempelvis införande av ljussensorer och rörelsedetektorer, energispartävlingar, övergång till miljömärkt el och byte till virtuella dataservrar. När det gäller åtgärder för att minska pappersförbrukning nämns dubbelsidiga utskrifter och kopior, e-fakturering och digitala ärendehanteringssystem. Även införande av källsortering och översyn av kemikaliehantering tas upp av flera myndigheter. Ett 30-tal myndigheter har också redovisat åtgärder som berör indirekta miljöaspekter. De är oftast kopplade till myndigheternas kärnverksamhet och därmed mycket specifika. Exempelvis kan det handla om forskning och utvecklingsarbete och miljöbedömningar som görs för planerade insatser och för projektmedel. Riktad miljöinformation och utveckling av annat kunskapsunderlag inom myndigheterna för att de ska kunna ta hänsyn till miljön är en annan typ av åtgärder som nämns. Andra åtgärder är exempelvis insatser inom det regionala miljömålsarbetet 22

24 såväl som utbildnings och informationsinsatser om miljö och klimat, både interna och externa. En mycket stor del av de åtgärder som nämns handlar om att förbättra miljökraven vid upphandlingar. Ett fåtal myndigheter har uppgett att inga specifika åtgärder har vidtagits eller att åtgärderna inte följts upp. Några myndigheter har angivit olika skäl till varför de inte svarat på frågan. För flertalet av dem som inte besvarat frågan är det oklart om det innebär att de inte har vidtagit några åtgärder som gett upphov till positiva effekter eller om de av andra skäl inte besvarat frågan Miljöutbildning Miljöutbildning är ett viktigt verktyg för att integrera och förankra miljöarbetet som en naturlig del i den ordinarie verksamheten, så att medarbetarna börjar väga in miljöhänsyn i sina dagliga beslut. Av myndigheterna anger 54 procent att en andel av personalen genomgått miljöutbildning. Siffran går inte att jämföra med tidigare år eftersom frågan ändrats från att efterfråga andel miljöutbildad personal under det gångna årets till att i år efterfråga andel miljöutbildad personal totalt, oavsett vilket år utbildningen hölls. Ej svar 5% Har regelbunden miljöutbildning 33% Har inte regelbunden miljöutbildning 62% Figur 11. Andel myndigheter som anordnar regelbunden miljöutbildning Totala underlaget är 171 myndigheter. Även frågan om regelbunden miljöutbildning har förändrats sedan förra året. Tidigare löd frågan Genomförs miljöutbildning regelbundet, exempelvis till nyanställda?. I år har denna fråga delats upp i två, en gällande regelbunden utbildning, och en gällande utbildning till nyanställda. Det skulle kunna vara en anledning till att resultatet på frågan om regelbunden miljöutbildning försämrats nämnvärt sedan föregående år. Av myndigheterna uppger i år 33 procent att regelbunden miljöutbildning genomförs, en minskning med 7 procentenheter jämfört med föregående år. Sedan svarar 62 procent att de inte genomför regelbunden miljöutbildning, jäm- 23

25 fört med 58 procent förra året. På frågan om miljöutbildning erbjuds nyanställda svarar däremot 44 procent att de gör det, medan 55 procent svarar att de inte gör det. Av myndigheterna uppger 39 procent att personal har genomgått miljöutbildning anpassad för den uppgift de ansvarar för. En jämförelse mellan de olika grupperna visar att fördelningen mellan dem är relativt jämn. Av myndigheterna i grupperna 1 och 3 har 37 procent miljöutbildat sin personal inom deras respektive ansvarsområden. I grupp 2 är motsvarande siffra 42 procent. Hur många inom varje myndighet som erhållit sådan utbildning framgår inte av frågan. Funktionsanpassade utbildningar vänder sig ofta till miljösamordnare, men i stor utsträckning också till inköpare och upphandlare samt till resesamordnare. En del myndigheter nämner också miljöutbildningar för serviceenheten och vaktmästeri. Många myndigheter har kommenterat att regelbunden miljöutbildning ska införas, exempelvis webbaserad eller genom en punktinsats för alla anställda. En del myndigheter motiverar utebliven miljöutbildning med att de anställda redan har tillräcklig miljökunskap i grunden, att de anställda är intresserade av miljöfrågor och att det anses tillräckligt, eller att myndigheten inte har någon särskild miljöpåverkan och att det därför inte anses nödvändigt. Gott exempel från Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet 97 procent av tillsvidareanställd och projektanställd personal involverades i processen att ta fram nya miljörutiner och utbildades i samband med detta Revision av miljöledningssystemet Miljörevision är ett ledningsinstrument som innebär en granskning och bedömning av hur miljöorganisation, ledningsrutiner och utrustning fungerar med syfte att skydda miljön. Revisionen är en systematisk och dokumenterad process för en objektiv uppföljning av om miljöarbetet överensstämmer med de kriterier som fastställts. 24

26 Ej svar 1% Ej genomfört revision 59% Genomfört revision 40% Figur 12. Andel myndigheter som genomfört revision av miljöledningssystemet under året. Totala underlaget är 171 myndigheter. Av myndigheterna har 40 procent reviderat sitt miljöledningssystem, en liten minskning med 2 procentenheter sedan föregående år. Däremot uppger 59 procent att de inte har genomfört någon revision, jämfört med 56 procent förra året. Förra året redovisade en avsevärt mycket större andel i grupp 1 än de andra grupperna att de genomgått revision. I år visar sammanställningen att den gruppvisa skillnaden planat ut. Andelen som genomfört revision i grupp 1 har minskat från 58 till 44 procent. I grupperna 2 och 3 har myndigheterna däremot blivit bättre på att revidera. I grupp 2 har andelen ökat med 6 procentenheter, och i grupp 3 har den ökat med 2 procentenheter. Andel, % 80% 60% 58% 40% 20% 40% 42% 31% 44% 40% 43% 37% 37% 37% 35% 23% 0% Totalt Grupp 1 Grupp 2 Grupp Figur 13. Andel myndigheter inom respektive grupp som har genomfört revision under 2008 jämfört med 2007 och Totala underlaget för 2008 är 171 myndigheter. För beskrivning av grupperna, se avsnitt Myndigheternas årliga redovisning. 25

27 Flera myndigheter anger som vanliga orsaker till att revision inte genomförts att de inte prioriterat eller haft resurser att lägga på miljörevision. En del myndigheter anger att deras verksamhet inte är särskilt miljöbelastande och att man därför inte ansett revision nödvändig. Andra skäl som uppges är att myndigheten inte har någon miljösamordnare eller överhuvudtaget något miljöledningssystem och att miljöledningsuppdraget är så nytt att det ännu inte funnits anledning att revidera det. Flera myndigheter anger att en miljörevision är planerad för det kommande året Nedlagd arbetstid Frågan om hur mycket tid myndigheterna lagt ner på miljöledningsarbetet vänder sig bara till grupp 3. Trots det är svarsfrekvensen på frågan 90 procent av alla svarande myndigheter. Därför redovisas här en total sammanställning av nedlagd arbetstid. Av de svarande lade 60 procent ner mellan 1-5 personveckor på miljöledningssystemet, 10 procent lade 6-16 veckor och hela 21 procent angav att de lagt mer än 16 personveckor på miljöledning. Andel, % 80% 60% 72% 60% 62% 40% 20% 0% 9% 5% 8% 4% 26% 23% Ingen tid Mindre än 1 vecka 10% 21% 7% 5% 3% 1-5 veckor 6-16* veckor Mer än 16 veckor Totalt (2008) grupp 3, 2008 grupp 3 (2007) Figur 14. Andel myndigheter, totalt och för grupp 3, som har uppgett nedlagd arbetstid på miljöledningssystemet Jämförelse görs med grupp 3 för För beskrivning av grupperna, se avsnitt Myndighetens årliga redovisning. Totala underlaget för 2008 är 154 myndigheter. Sammanställningen visar att grupp 3 lägger ner allt mer tid på miljöledning. Av de svarande myndigheterna i grupp 3 har 95 procent redovisat nedlagd arbetstid. Av dessa lägger 72 procent mellan 1-5 personveckor, en ökning med 10 procentenheter sedan förra året. Värt att notera är också att allt fler myndigheter i grupp 3 lägger 6-16 veckor på miljöledningsarbetet. Två myndigheter i grupp 3 rapporterar i år att de lägger mer än 16 veckor på miljöledningen. 26

28 5.13 Återkoppling från departementen Återkopplingen från departementen är fortfarande låg, men har förbättrats ytterligare något enligt årets redovisning. Av myndigheterna uppger 24 procent att de fått respons på sitt miljöledningsarbete. Det innebär en ökning med 4 procentenheter från föregående år. Liksom förra året svarar 75 procent att de inte fått någon återkoppling. Jordbruksdepartementet utmärker sig med att ha givit återkoppling till 6 av 7 myndigheter, medan Kulturdepartementet bara återkopplat till 2 av 23 myndigheter Antal svarande Jordbruk Integration Arbetsmarknad Försvar Miljö Utrikes Social Justitie Utbildning Näring Kultur Finans Ej återkoppling Återkoppling Figur 15. Antal myndigheter som fått återkoppling från respektive departement år En jämförelse med tidigare år Vid en jämförelse mellan årets redovisning och de tre föregående åren märks att den framåtgående trenden nu mattats av en aning. Inom ett par områden beror detta på att nästan alla myndigheter uppfyller kraven. En absolut majoritet av myndigheterna har nu gjort miljöutredningar och tagit fram en miljöpolicy. Många av dem är också nya eller reviderade. Inom andra områden syns en liten nedgång i årets sammanställning. Färre myndigheter redovisar att de har övergripande mål, och något färre myndigheter har gjort revision under det gångna året. Men det är positivt att miljöledningen gått framåt inom några viktiga områden; Myndigheternas ambitioner att ständigt förbättra sina miljöledningssystem fortsätter att utvecklas. Likaså arbetar allt fler myndigheter i grupperna 2 och 3 med nyckeltalsuppföljning. Återkopplingen från departementen har också bättrats sedan föregående år. 27

29 Andel, % 100% 80% 97% 97% 92% 86% 71% 63% % 40% 40% 24% 20% 0% Återkoppling Revision Tidsbestämda mål Nyckeltal Ständiga förbättringar Övergripande miljömål Miljöutredning Miljöpolicy Figur 16. Jämförelse av vissa områden i miljöledningsarbetet från 2005 till 2008 (där data för 2008 uppges i procent). För att få data för 2005, 2006 och 2007 hänvisas till föregående års sammanställningar. Totala underlaget för 2008 är 171 myndigheter. 28

30 6 Mer avancerade delar i miljöledningssystemet Den andra delen i redovisningen ska besvaras av myndigheterna i grupp 1 och 2. Det innebär att underlaget för denna del är 93 myndigheter, varav 44 tillhör grupp 1 och 49 tillhör grupp 2. Det var frivilligt att besvara de tre sista frågorna i den här delen i år. 6.1 Senaste revisionen av miljöledningssystemet Denna fråga skiljer sig från den tidigare frågan (se avsnitt Revision av miljöledningssystemet ) om huruvida myndigheten har genomfört revision under året som gått. I denna fråga ska myndigheten ange datum och typ (intern eller extern) för senaste revision. Andel, % 80% 74% 60% 62% 54% 40% 32% 39% 20% 19% 6% 7% 7% 0% Har genomfört revision Aldrig genomfört Ej svar revision Figur 17. Andel myndigheter som genomfört revision 2008 jämfört med 2007 och Totala underlaget för 2008 är 93 myndigheter. Allt fler myndigheter genomför revision av sitt miljöledningssystem. Av de 93 redovisande myndigheterna i grupperna 1 och 2 uppger i år 74 procent (69 myndigheter) att de gjort en intern och/eller extern revision. Det innebär en ökning med 12 procentenheter sedan föregående år. Den stora förändringen sedan förra året är att allt fler myndigheter svarat att de vid senaste revisionstillfälle gjort både extern och intern revision. Denna andel har ökat från 4 till 16 procent. Andelen som en- 29

31 bart gjort intern eller extern revision har i sin tur minskat. Av de som gjort extern revision är över hälften myndigheter som inte är miljöcertifierade. Andel, % 80% 72% 71% 64% 60% 40% 20% 25% 20% 29% 16% 0% Intern revision Extern revision Både intern och extern revision % 0% Figur 18. Andelen myndigheter som genomfört antingen interna respektive externa revisioner vid senaste revision 2008 jämfört med 2007 och Totala underlaget för 2008 är 69 myndigheter. Många myndigheter beskriver en strukturerad revisionsaktivitet där externa eller interna revisorer systematiskt granskar delar av eller hela myndighetens miljöledningsverksamhet. Flera myndigheter har haft extern revision för att förbereda för möjligheten att certifiera sig. Som föregående år beskrivs i flera fall revisionen som en genomgång av aktuella dokument, exempelvis av miljöpolicyn, miljöutredningen eller handlingsplanen. Oavsett revisionens omfattning och inriktning beskrivs den ofta som ett bra hjälpmedel för att rikta in miljöarbetet på de viktiga områdena och för att få mer fart i arbetet. Gott exempel från Länsstyrelsen i Skåne Revision av miljöledningssystemet har utförts under december månad av extern konsult. Revisionen gjordes utifrån det regeringsuppdrag som har givits till Länsstyrelsen i december Under revisionen granskade revisorn bland annat policy, mål, handlingsplan, rutiner och uppfyllelse av dessa. Revisorn utförde revisionen genom att granska dokument, intervjua medarbetare och syna anläggningar. Inga rutiner för hur revision ska utföras finns för tillfället. Att ta fram en sådan rutin finns med som åtgärd i handlingsplanen för Indirekt miljöpåverkan Den indirekta miljöpåverkan består av de aktiviteter hos myndigheten som påverkar andra aktörer och verksamheter så att miljöbelastningen från deras aktiviteter, 30

32 produkter och tjänster förändras. Aktiviteter som kan ha en indirekt miljöpåverkan kan exempelvis vara bidrag, remissbehandlingar, tillsyn, utbildning, forskning och utredningar samt upphandling. Av de 93 redovisande myndigheterna i grupperna 1 och 2 redovisar 89 procent (83 myndigheter) att de har en metod för att säkerställa att den indirekta miljöpåverkan beaktas. Det innebär en ökning på 7 procentenheter från föregående år. Av myndigheterna uppger 9 procent att de inte säkerställer indirekt miljöpåverkan och 2 procent har inte svarat på frågan. Säkerställer ej indirekt miljöpåverkan 9% Ej svarat 2% Säkerställer indirekt miljöpåverkan 89% Figur 19. Andel myndigheter som säkerställer indirekt miljöpåverkan. Totala underlaget är 93 myndigheter. Hälften av myndigheterna använder flera metoder för att säkerställa den indirekta miljöpåverkan, oftast med hjälp av sakkunskap och rutiner/checklistor. Den enskilt vanligaste metoden att säkra att myndighetens indirekta miljöpåverkan behandlas är att ta hjälp av personer med sakkunskap. I de fall den indirekta miljöpåverkan beaktas på annat sätt än att ta hjälp från personer med sakkunskap eller av rutiner och checklistor handlar det ofta om att göra miljöbedömningar av verksamheter utifrån påverkan på de nationella miljömålen. Det kan exempelvis innebära att stämma av yttranden, utredningar, forskningsförslag eller verksamhetsplanen mot berörda miljömål. Flera myndigheter beskriver ett tvärsektoriellt samarbete för att försäkra att olika indirekta aspekter upptäcks och tas om hand. För att bredda kunskapen om miljöpåverkan, och se till att hänsyn tas till indirekta miljöaspekter, jobbar många med informationsinsatser för att göra personalen uppmärksam på hur olika verksamheter påverkar miljön. Gott exempel från Länsstyrelsen i Uppsala Länsstyrelsen har ett internt miljömålssamarbete, där handläggare löpande diskuterar hur Länsstyrelsen kan agera för att minska påverkan på miljön och närma sig miljömålen i ärendehantering och initiativärenden. 31

33 Precis som förra året har en del myndigheter kommenterat att de beaktar att indirekt miljöpåverkan finns, men att det inte finns några vidare planer för hur den ska säkerställas. En del myndigheter uppger att verksamheten inte ger upphov till någon indirekt miljöpåverkan. 6.3 Övriga miljörapporteringar Av de 93 redovisande myndigheterna i grupperna 1 och 2 svarar 59 procent (55 myndigheter) att de lämnat in övriga miljörapporteringar till Naturvårdsverket, Miljömålsrådet eller Regeringskansliet under det gångna året. I grupp 1 uppger 86 procent (38 myndigheter) att övrig miljörapportering gjorts, i grupp 2 är motsvarande siffra 35 procent (16 myndigheter). Myndigheterna i grupp 1 har antingen särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet eller är miljömålsansvariga. Det är därför naturligt att majoriteten av de myndigheter som lämnat miljörapporter finns i den gruppen. Majoriteten av rapporteringarna var underlag till miljömålsuppföljningen samt verksamhetsspecifika rapporter, men även remisser och årsredovisningar förekom. 6.4 Miljökrav i upphandling En stor del av vår miljöpåverkan härrör från produktion och konsumtion av produkter och tjänster. Genom att ställa miljökrav vid upphandling kan marknaden stimuleras för varor och tjänster med hög miljöprestanda. Miljöledningsuppdraget föreskriver därför att myndigheterna särskilt ska arbeta för att miljöanpassa sin upphandling. Frågan om miljöhänsyn i upphandling var frivillig att besvara i år. Av de 93 redovisande myndigheterna i grupperna 1 och 2 har 63 myndigheter svarat på frågan. Någon jämförelse med föregående år görs inte. Av myndigheterna uppger 39 stycken att de använder någon form av praktiskt verktyg för att ställa krav på miljöhänsyn i upphandlingar. Exempel på verktyg kan vara checklistor, rutiner eller miljöstyrningsrådets kriterier för miljöhänsyn vid upphandling. Det kan också innebära att en myndighet använder ett förfrågningsunderlag som säkrar att leverantören arbetar ändamålsenligt med miljöhänsyn. Av de svarande kommenterar 13 myndigheter enbart att det står i miljöpolicyn eller upphandlingspolicyn att miljöhänsyn ska beaktas i upphandling. 16 myndigheter uppger att de avropar från ramavtal, och att det förutsätts att relevanta miljökrav har ställts i upphandlingen av dessa. 10 myndigheter nämner att inköpare/upphandlare eller miljösamordnare har fått utbildning i att ställa relevanta miljökrav, eller att man integrerar miljökompetens i upphandlingsprocessen. Endast 5 myndigheter beskriver att de följer upp och utvärderar de ställda miljökraven. Använder praktiska verktyg för miljökrav Har miljökrav i upphandlingspolicy Avropar från ramavtal Utbildar personal i miljöanpassad upphandling Följer upp och utvärderar miljökrav 39 myndigheter 13 myndigheter 16 myndigheter 10 myndigheter 5 myndigheter Tabell 1. Olika sätt att säkerställa miljöhänsyn vid upphandling. 32

34 Gott exempel från Svenska Kraftnät Enligt Svenska Kraftnäts miljöpolicy ska myndigheten ta hänsyn till miljöaspekter i vår upphandling genom att ställa miljökrav på leverantörer och entreprenörer. Huvuddelen av Svenska Kraftnäts upphandling gäller investeringar i och underhåll av anläggningarna i stamnätet. I miljöledningssystemet finns rutiner för upphandling både inom investerings- och underhållsverksamhet. Särskilda kravdokument med tillhörande checklistor finns utarbetade och ingår alltid i upphandlingarna. Uppföljning av att miljökraven följs sker enligt rutiner i miljöledningssystemet på bland annat byggmöten och genom revisioner. Under åren 2007 och 2008 har Svenska kraftnät genomfört ett större antal miljörevisioner av bygg- och under-hållsentreprenader för att kontrollera att miljökraven följs. Miljökraven har nyligen reviderats i syfte att skärpa kraven och föra in nya krav som vi med erfarenhet från revisionerna bedömer är rimliga. Under år 2008 har myndigheten dessutom arbetat konsekvent med att ställa miljökrav vid all upphandling som gäller pågående bygge av Svenska Kraftnäts nya huvudkontor. 6.5 Ledningens genomgång Ledningens genomgång är ett instrument för att följa upp effektiviteten i miljöledningssystemet och sätta upp riktlinjer för kommande arbete inom systemet. Myndighetens högsta ledning ska regelbundet gå igenom miljöledningssystemet för att tillförsäkra att det är effektivitet och uppfyller sitt syfte. Det bör finnas en rutin för genomgången som beskriver hur ofta den hålls och dess omfattning. Genomgången bör dokumenteras och kan leda till i att miljöledningssystemets delar förändras. Frågan om ledningens genomgång var i år frivillig att besvara. Av de 93 redovisande myndigheterna i grupperna 1 och 2 har 51 myndigheter svarat på frågan. Någon jämförelse med föregående år görs inte. Ungefär en tredjedel av de svarande myndigheterna uppger att ledningens genomgång av miljöledningssystemet genomförs en eller flera gånger om året, ofta i samband med den årliga miljöledningsredovisningen. Ett tiotal myndigheter svarar att de inte gör någon särskild genomgång med ledningen. Istället har de kontinuerliga möten då information förmedlas och beslut om miljöledningssystemet fattas. Som tidigare år visar svaren att rutinerna för ledningens genomgång hos somliga myndigheter är väl etablerade och fungerar ändamålsenligt. I många fall antyder däremot svaren att det inte finns några tydliga rutiner för ledningens genomgång, och att syftet med och innehåll i processen varierar kraftigt. Av de myndigheter som svarat på frågan säger 5 stycken att de inte haft någon genomgång med ledningen under året. 33