Myndigheter för hållbar utveckling. Miljöledningssystem i myndigheter 2007

Transkript

1 Myndigheter för hållbar utveckling Miljöledningssystem i myndigheter 2007 RAPPORT 5837 MAJ 2008

2 Myndigheter för hållbar utveckling Miljöledningssystem i myndigheter 2007 NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel , fax E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Elektronisk publikation Naturvårdsverket 2008 Tryck: CM Gruppen AB Omslagsfoto: Digital Vision

4 Förord Miljöledningssystem är ett verktyg för att få till stånd ett systematiskt miljöarbete i en organisation. Regeringen har därför beslutat att statliga myndigheter ska införa miljöledningssystem. Miljöarbetet i myndigheterna ska bidra till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen och framhålla staten som ett föredöme. Naturvårdsverket har regeringens uppdrag att ge myndigheterna stöd i deras miljöledningsarbete. I uppdraget ingår även att årligen redovisa en sammanfattning av myndigheternas miljöledningsarbete. Denna rapport är Naturvårdsverkets redovisning av uppdraget år Förhoppningen är även att rapporten ska ge stöd till de deltagande myndigheterna och bidra till en ökad kunskap om miljöledningssystem i myndigheter. Rapporten är författad av Jenny Oltner och Lena Söderlundh på Naturvårdsverket. Stockholm i april 2008 Naturvårdsverket 3

5 4

6 Innehåll FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 10 1 INLEDNING Bakgrund Myndigheternas årliga redovisning Myndigheter som omfattas Svarsfrekvens Rapporten 14 2 GRUNDLÄGGANDE ELEMENT I MILJÖLEDNINGSSYSTEMET Miljöcertifiering Systematisk ständig förbättring Miljöutredning Miljöpolicy Övergripande miljömål Detaljerade mål Användning av nyckeltal/uppföljningsmått Uppföljning av detaljmål Integrering av miljömål i verksamheten Åtgärder som gett positiva miljöeffekter Miljöutbildning Revision av miljöledningssystemet Nedlagd arbetstid Återkoppling från departementen En jämförelse med tidigare år 33 3 MER AVANCERADE DELAR I MILJÖLEDNINGSSYSTEMET Senaste revisionen av miljöledningssystemet Indirekt miljöpåverkan Övriga miljörapporteringar Miljökrav vid upphandling Ledningens genomgång Bieffekter av miljöledningssystemet 42 4 MILJÖPRESTANDA Miljöeffekter av miljöledningsarbetet Verifiering av miljöeffekter Metoder för verifiering 45 5

7 5 RANKINGRESULTAT Kriterier för rankinglistan Rankinglistan Analys av resultatet 54 6 SAMMANFATTANDE DISKUSSION Återkoppling från departementen fortsatt sällsynt Många myndigheter har klättrat i rankinglistan Allt fler följer upp och sätter mål för att minska sin miljöpåverkan Fler genomförda revisioner under året Både positiv och negativ utveckling för miljökrav vid upphandling Förväntningar inför nästa års redovisning 60 7 REFERENSER 61 8 BILAGOR Bilaga 1: Modell för redovisning av miljöledningsarbetet Bilaga 2: Myndigheter med uppdrag att redovisa sitt miljöledningsarbete Bilaga 3: Miljöcertifierade myndigheter 71 6

8 Sammanfattning För att stimulera miljöarbetet i staten har regeringen beslutat att statliga myndigheter ska införa miljöledningssystem. Naturvårdsverket har regeringens uppdrag att stödja myndigheterna i detta arbete. I uppdraget ingår att årligen redovisa en sammanställning av miljöledningsarbetet baserad på myndigheternas rapporteringar. Överlag positivt resultat jämfört med föregående år Miljöledningsarbetet för de statliga myndigheterna 2007 har gått framåt jämfört med tidigare år. De grundläggande elementen i miljöledningssystemen som miljöutredning, miljöpolicy och övergripande miljömål finns nu hos de allra flesta myndigheterna. Brist på återkoppling från departementen Många myndigheter anser att det är viktigt att få återkoppling på sitt miljöledningsarbete från departementet. Tyvärr är det fortfarande få myndigheter, endast 20 procent, som får det. Andelen myndigheter som fått återkoppling under året har visserligen ökat med 4 procentenheter, men återkopplingen från departementen är fortfarande alldeles för svag. Naturvårdsverkets rankinglista betraktas av många som ett slags respons på eller incitament för miljöarbetet, men den kan endast vara ett komplement till departementets återkoppling. Många myndigheter har klättrat i rankinglistan Naturvårdsverket har även i år rankat myndigheterna efter hur långt de kommit med miljöledningsarbetet. För att komma med på rankinglistan i år måste myndigheten ha rapporterat enligt miljödepartementets riktlinjer (M2007/5070/H). Nytt för i år är att listan tydligare ska visa resultatet för de olika grupperna av miljöledningsmyndigheter 1 och hur myndigheterna har förbättrat respektive försämrat sina poäng sedan föregående år. Resultatet av rankingen visar att det skett en förbättring med i snitt 2 poäng för en stor del, 41 procent, av myndigheterna sedan föregående år. En mindre andel, 14 procent, av myndigheterna har tilldelats en lägre poäng än föregående år. Nedan redovisas de myndigheter som fått maximal poäng i rankingen och de myndigheter som förbättrat sin poäng med fyra eller fler poäng sedan föregående år. Myndigheter som markerats i kursiv stil svarade inte på flera frågor i föregående års redovisning och för dessa myndigheter kan förbättringen inte bekräftas med samma säkerhet som för dem som svarat även tidigare år. 1 Se avsnittet om Myndigheternas årliga redovisning för beskrivning av vilka myndigheter som ingår i de tre grupperna. 7

9 Ranking av myndigheters miljöledningssystem Myndigheter med högst rankingpoäng Banverket Göteborgs universitet Högskolan i Gävle Lantmäteriverket Luftfartsverket Naturvårdsverket Räddningsverket SMHI Statens fastighetsverk Myndigheter som förbättrats med 4 p eller mer sedan föregående år Arkitekturmuseet (+5) Formas (+5) Försvarets radioanstalt (+6) Handisam (+6) Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (+4) Järnvägsstyrelsen (+5) Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (+6) Patent- och registreringsverket (+4) Styrelsen för psykologiskt försvar (+4) Statens strålskyddsinstitut Sveriges geologiska undersökning Vägverket Kommentar: Rankingen är baserad på Naturvårdsverkets kriterier (se avsnitt Kriterier för rankinglistan ). Det bör påpekas att rankinglistan endast ger en schematisk bild av hur långt myndigheterna har kommit med sitt miljöledningsarbete. Rankingen visar exempelvis inte hur en myndighet följer upp sin miljöpåverkan eller om den har minskat sin negativa miljöpåverkan. Förhoppningsvis kan detta bli tydligare framöver om riktlinjerna för redovisningen inkluderar Naturvårdsverkets förslag till uppföljning av de statliga miljöledningssystemens effekter 2. Allt fler mäter och sätter mål för sin miljöpåverkan Viktiga framsteg har gjorts när det gäller andelen myndigheter som använder nyckeltal/uppföljningsmått och detaljerade miljömål. Hela 69 procent använder sig av nyckeltal och 75 procent av detaljerade miljömål. För dessa områden utgör ökningen 13 respektive 12 procentenheter sedan föregående år. Det är vanligast att man följer upp pappersförbrukning, tjänsteresor och energiförbrukning. Fler revisioner och allt vanligare med utbildning Andelen myndigheter som har genomfört revisioner under året har ökat med 11 procentenheter sedan föregående år och ligger nu på 42 procent totalt. Dessutom uppger en större andel myndigheter att de anordnar regelbundna miljöutbildningar. Ökningen ligger på 10 procentenheter sedan föregående år och är nu uppe i 40 procent totalt. 2 Naturvårdsverket, Förslag till metod för uppföljning av de statliga miljöledningssystemens effekter, Rapport

10 Förväntningar inför nästa års redovisning Det är förvånande att myndigheter med redovisningsansvar uteblir med sina redovisningar eller inkommer för sent. Dessutom finns det myndigheter som lämnat bristfälliga svar eller inte svarat på alla obligatoriska frågor. Exempelvis har hela 40 myndigheter inte svarat på frågan om vilka åtgärder de vidtagit som beräknas ha positiva miljöeffekter. En förhoppning till nästa års redovisning är att dessa brister ska förekomma i mindre utsträckning. 9

11 Summary In 1996 the Swedish government decided that agencies should implement environmental management systems and submit annual progress reports. The environmental performance of these agencies is intended to contribute to the achievement of the national environmental quality objectives. The Swedish Environmental Protection Agency (EPA) has been commissioned by the government to support agencies in these efforts. The commission includes making an annual compilation of environmental management efforts based on the agencies progress reports. Such a compilation follows in this report. Generally positive results compared with the previous year Environmental management in government agencies has progressed during 2007, in comparison with previous years. The basic elements of the environmental management systems, including environmental reviews, environmental policies and overall environmental objectives, are now in place at most agencies. Lack of feedback from ministries Many agencies underline the importance of feedback about their environmental management efforts from their respective ministries. Unfortunately, only a small number of agencies, 20 per cent, currently receive such feedback. Although the share of agencies receiving feedback has increased by four percentage points compared to the previous year, ministry feedback remains far too low. Many regard the Swedish EPA s ranking as a kind of response to, or incitement for, environmental efforts, but it can only serve as a complement to ministry feedback. Many agencies have improved their ranking As in the previous year, the Swedish EPA has ranked agencies based on how their environmental management efforts have progressed during the year. In order to be included in this year s ranking, the agency must have reported in accordance with the Ministry of Environment s guidelines (M2007/5070/H). A new feature of this year s ranking is that results for the three different groups of environmental management agencies 3 are shown more clearly, as is the change in points compared to the previous year. The ranking shows that a large proportion of agencies 41 per cent have improved by an average of two points compared to the previous year. A smaller share, 14 per cent, of agencies have received a lower points score than for the previous year. The charts below show those agencies that have achieved the maximum score in the ranking, and those that have improved their ranking by four or more points compared to the previous year. Agencies with names in italics did not answer several questions in the previous year s report, which means that their results cannot 3 See the section on agencies annual reporting for a description of which agencies are included in the three groups. 10

12 be confirmed to the same degree as the results for agencies that responded to all the questions in previous years. Ranking of agencies environmental management systems Agencies with the highest ranking The Swedish Rail Administration The University of Gothenburg The University of Gävle The National Land Survey LFV Group The Environmental Protection Agency The Swedish Rescue Services Agency The Swedish Meteorological and Hydrological Institute The National Property Board Swedish Radiation Protection Authority Geological Survey of Sweden The Swedish Road Administration Agencies with a ranking improvement of 4 or more points on the previous year Arkitekturmuseet (+5) The Swedish Research Council Formas (+5) The National Defence Radio Establishment (+6) Handisam, the Swedish Agency for Disability Policy Coordination (+6) HSAN, the national authority for assessing medical negligence (+4) The Swedish Rail Agency (+5) The Ombudsman against ethnic discrimination (+6) The Patent and Registration Office (+4) The National Board of Psychological Defence (+4) Note: The ranking is based on the Swedish EPA s criteria. It should be pointed out that the ranking only gives a rough picture of how far agencies have come in their environmental management efforts. For example, the ranking does not show how an agency monitors its environmental impact, or if an agency has reduced its negative environmental impact. Hopefully, these things will become clearer in the future, if the Swedish EPA s proposed monitoring of the effects of government environmental management systems 4 is adopted and included in the guidelines for reporting. More agencies are measuring and setting targets for their environmental impact Significant progress has been made in the number of agencies that employ key indicators/monitoring measurements and detailed environmental objectives. As many as 69 per cent of agencies use key indicators, and 75 per cent use detailed environmental objectives. For these areas, the increase is 13 percent and 12 percent, respectively, on the previous year. The most common evaluations are of paper consumption, business travel and energy use. 4 The Swedish Environmental Protection Agency: Proposed method for evaluating effects of government environmental management systems, Report

13 More audits and training programmes The share of agencies that held audits during the year increased by 11 percentage points on the previous year, and is now at 42 per cent. Additionally, an increasing number of agencies are reporting that they arrange regular environmental training programmes. The increase here is of 10 percentage points compared to the previous year, with the total number at 40 per cent. Expectations for next year s report It is surprising that agencies with a reporting obligation fail to file their reports, or file them too late. There are also agencies that have provided insufficient responses or have not answered all the obligatory questions. One expectation for next year s report is that such deficiencies will have been reduced. 12

14 1 Inledning 1.1 Bakgrund Alla verksamheter påverkar miljön på något sätt och det är därför nödvändigt att säkerställa ett aktivt miljöarbete. De statliga myndigheterna har ett stort miljöansvar, dels genom upphandling, regler och andra beslut, dels genom att vara en föregångare inom miljöarbetet. Miljöledningssystem är ett verktyg som på ett systematiskt sätt bidrar till att säkerställa att miljöarbetet inom statsförvaltningen genomförs effektivt. Miljöledningssystemets grundläggande syfte är att uppnå ständiga förbättringar. En implementering ska på så sätt leda till att en organisations totala miljöbelastning fortlöpande minskar. Regeringen beslutade 1996 att statliga myndigheter ska införa miljöledningssystem och årligen rapportera till regeringen om hur arbetet fortskrider. Miljöledningsarbetet i myndigheterna ska medverka till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen, som utgör konkreta mål för Sveriges miljöpolitik. Naturvårdsverket har sedan 2000 regeringens uppdrag att ge statliga myndigheter stöd i deras miljöledningsarbete. I uppdraget ingår även att årligen redovisa en sammanfattning av myndigheternas miljöledningsarbete. Sammanfattningen bygger på de redovisningar som myndigheterna skickar in till sitt departement och med kopia till Naturvårdsverket. 1.2 Myndigheternas årliga redovisning De myndigheter som har i uppdrag att införa miljöledningssystem ska årligen redovisa till regeringen hur arbetet fortskrider. Redovisningen ska göras enligt fastlagda riktlinjer beslutade av Miljödepartementet (se bilaga 1). Redovisningen ska skickas både till myndighetens respektive departement och till Naturvårdsverket senast den 1 mars varje år. Myndigheterna är indelade i tre grupper beroende på hur stor deras miljöpåverkan bedöms vara. I grupp 1 finns myndigheter med centrala miljörelaterade uppgifter. Grupp 2 innehåller övriga myndigheter med stor betydelse för miljöfrågor och grupp 3 är myndigheter med i huvudsak direkt miljöpåverkan. Omfattningen av den årliga redovisningen varierar beroende på vilken grupp myndigheten tillhör. Riktlinjerna för myndigheternas redovisning av miljöledningsarbetet är indelad i tre delar. Den första delen innehåller frågor om miljöledningssystemets grundelement och ska besvaras av alla grupper. Den andra delen innehåller frågor om mer avancerade delar i miljöledningssystemet och ska besvaras av grupperna 1 och 2. Den tredje delen innehåller frågor om miljöprestanda och ska besvaras av grupp 1 obligatoriskt vart tredje år. I år var denna del frivillig för grupp 1 att besvara. 13

15 1.3 Myndigheter som omfattas Totalt omfattas 177 myndigheter av uppdraget att redovisa sitt miljöledningsarbete. Av myndigheterna finns 43 i grupp 1, 51 i grupp 2 och 83 i grupp 3. Myndigheterna med redovisningsansvar är listade i bilaga Svarsfrekvens Av de 177 myndigheterna med redovisningsansvar har 169 skickat in sina redovisningar till Naturvårdsverket. Det motsvarar en svarsfrekvens på 95 procent, vilket är något sämre än förra året (97 procent). Andelen svarande har minskat i grupp 3 samtidigt som den har ökat i grupp 1. För respektive grupp är svarsfrekvensen 100 procent för grupp 1, 96 procent för grupp 2 och 93 procent för grupp 3. Tre myndigheter 5 har även rapporterat in frivilligt. Det innebär att det totala underlaget för årets rapport består av 172 myndigheter. Sju myndigheter har helt uteblivit med sin redovisning. Dessa myndigheter är Folke Bernadotteakademin, Institutet för rymdfysik, Kungliga biblioteket, Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, Riksgäldskontoret, Statens maritima museer och Ungdomsstyrelsen. De är markerade i fet stil i bilaga 2. En av dem har uteblivit med sin redovisning två år i rad och är understruken samt markerad i fet stil i bilaga 2. Av myndigheterna har 23 stycken lämnat i sina redovisningar mer eller mindre sent. En av dem, Statens folkhälsoinstitut, inkom så sent att den inte kunde inkluderas i årets sammanställning. De myndigheter som inkommit sent med redovisningar är markerade i kursiv stil i bilaga 2. Tre av myndigheterna har inte svarat enligt givna riktlinjer 6. Det är en positiv utveckling från föregående då motsvarande antal var betydligt högre (24 myndigheter). De myndigheter som inte har svarat enligt riktlinjerna har, till skillnad från föregående år, inte tagits med i årets rankinglista. 1.5 Rapporten Rapporten är disponerad så att den följer riktlinjerna för myndigheternas redovisning. I kapitel 2 redovisas svaren på frågorna i del 1, vilka besvarats av samtliga myndigheter. Här finns den mesta statistiken. Därefter, i kapitel 3, presenteras svaren på frågorna i del 2, vilka har besvarats av myndigheter i grupperna 1 och 2. I kapitel 4 finns sammanställningen av frågorna för del 3. I år det frivilligt för grupp 1 att besvara frågorna i denna del. Delarna 2 och 3 innehåller mest öppna frågor och resultatet kommer därför att presenteras i diskuterande form. I kapitel 5 presenteras rankinglistan och dess resultat. Slutligen finns en sammanfattande diskussion i kapitel 6, där de viktigaste iakttagelserna i årets redovisning diskuteras. Där så är möjligt och relevant jämförs resultatet med tidigare år. På grund av att riktlinjerna för redovisningen har ändrats är det inte möjligt att jämföra med tidiga- 5 Dessa myndigheter är Göteborgs universitet, Högskolan i Gävle och Kronofogdemyndigheten. Kronofogdemyndigheten kommer från och med nästa år att tillhöra grupp 2. 6 Dessa myndigheter är Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Sametinget och Statens museer för världskultur. 14

16 re år än Om det finns några betydande skillnader mellan grupperna redovisas även dessa. 15

17 2 Grundläggande element i miljöledningssystemet Den första delen i redovisningen som myndigheterna besvarar berör de grundläggande komponenterna i ett miljöledningssystem. Frågorna ska besvaras av samtliga myndigheter. Underlaget för denna del är alltså 172 myndigheter. 2.1 Miljöcertifiering Standarderna ISO och EMAS är verktyg för att utveckla ett miljöledningssystem. De innehåller en rad objektivt reviderbara krav som ska uppfyllas för en certifiering. Sjutton myndigheter (se bilaga 3) har redovisat att de är miljöcertifierade. Majoriteten finns i grupp 1. Fjorton myndigheter är certifierade enligt ISO Dessutom är två av dem även certifierade enligt EMAS. Två myndigheter är certifierade enligt ISO och en myndighet är certifierad enligt EMAS. Dessutom uppger två myndigheter, som har redovisat frivilligt till Naturvårdsverket, att de är miljöcertifierade. Jämfört med förra årets redovisning har fyra nya myndigheter blivit miljöcertifierade. Samtidigt uppger en ISO-certifierad myndighet att den inte längre är certifierad. Ett antal myndigheter som ännu inte är certifierade säger att de ämnar bli certifierade under Systematisk ständig förbättring Ett primärt syfte med miljöledningssystem är att få ett systematiskt miljöarbete som ständigt förbättras. Det innebär att miljöledningssystemet ska leda till förbättrad miljöprestanda snarare än till förbättringar av själva ledningssystemet, till exempel förbättrade rutiner 8. Ansvaret för ständig förbättring ligger på samtliga chefer, liksom det är medarbetarnas ansvar att efterleva de rutiner som krävs för miljöarbetet 9. Av myndigheterna uppger 85 procent att de arbetar systematiskt med att förbättra miljöarbetet, vilket innebär en ökning med 4 procentenheter från förra året. 7 ISO 9001 är en kvalitetssäkring som visar hur myndigheten/företaget kan säkerställa att kundernas krav på företaget och dess produkter uppfylls. I likhet med ISO har även denna standard ett systematiskt synsätt men är samtidigt inriktad på att tillmötesgå kundkrav och innehåller inga ovillkorliga krav på förbättringar. 8 Sis MiljöForum, Miljöledningsguiden, sid Sis MiljöForum, Miljöledningsguiden, sid

18 Ej systematisk förbättring 13% Ej svarat 2% Systematisk förbättring 85% Figur 1. Andel myndigheter som arbetar med systematisk förbättring av miljöledningssystemet Totala underlaget är 172 myndigheter. Myndigheterna arbetar främst med systematisk förbättring genom en kontinuerlig uppföljning, utvärdering och översyn av rutiner, miljömål och handlingsprogram. För att upptäcka brister eller avvikelser, och därmed kunna vidta åtgärder för att förbättra systemet, är det vanligt att man regelbundet genomför interna eller externa revisioner. En del myndigheter anger även att de använder nyckeltal i uppföljningen. Framtagande eller revidering av miljöutredning och miljöpolicy nämns i vissa fall också som en del av förbättringsarbetet. Några myndigheter uppger att miljöarbetet är integrerat med och följs upp som en del av den ordinarie verksamhetsplaneringen. En del av myndigheterna har en miljögrupp/miljöansvarig som arbetar med att upptäcka avvikelser och föreslå förbättringar. I andra fall finns möjligheter att lämna avvikelserapportering och förbättringsförslag genom exempelvis intranätet. Vissa myndigheter uppger även att deltagande, information, utbildning och ökad medvetenhet bland medarbetarna är en viktig del i arbetet med systematiska förbättringar. Diskussioner, seminarier, forskning och utvecklingsprojekt och samarbete med olika parter är andra medel som några myndigheter anger kan leda till en förbättring av miljöledningssystemet. Gott exempel från Polarforskningssekretariatet Polarforskningssekretariatet använder Demings cykel (Plan-Do-Check-Act) som modell för att uppnå förbättringar av verksamhetens miljöprestanda. Då myndighetens största miljöpåverkan sker i samband med expeditioner till Antarktis och Arktis arbetar man kontinuerligt med till exempel teknikutveckling för att hitta lösningar som minimerar utsläpp och miljöpåverkan i denna känsliga omgivning. Varje expedition föregås av en miljökonsekvensbeskrivning för att minimera miljöpåverkan och för varje enskild expedition upprättas ett miljöprogram med miljöpolicy och miljömål. Den vanligaste orsaken till varför myndigheter inte arbetar med systematiska förbättringar är att de anser att verksamheten inte ger upphov till någon betydande miljöpåverkan. Omorganisation, små resurser och en begränsad potential till förbättring utpekas även som skäl. Några myndigheter uppger också att miljöledningssystemet fortfarande är under implementering, eller att det gått för kort tid 17

19 sedan det infördes. Vissa myndigheter anger att det finns en ambition att införa ett mer systematiskt miljöledningsarbete i framtiden. 2.3 Miljöutredning Miljöutredningen är en kartläggning och utvärdering av sambandet mellan myndighetens verksamhet och miljöpåverkan. Den är ett beslutsunderlag för myndighetens fortsatta miljöarbete och lägger även grunden för miljöpolicy, miljömål och handlingsplan 10. Av myndigheterna uppger 97 procent att de har en miljöutredning, vilket är en ökning med 1 procentenhet sedan föregående år. Majoriteten av miljöutredningarna (54 procent) är gjorda 2003 eller senare varav nästan en tredjedel av dem har en miljöutredning från En aktuell utredning är ett viktigt element i arbetet med ständiga förbättringar. Därför är det positivt att andelen myndigheter som har en miljöutredning från 2002 eller tidigare har sjunkit något sedan förra året, samtidigt som andelen uppdaterade utredningar har ökat. Ej svarat 2% Har ej miljöutredning 1% Har miljöutredning från 2002 eller tidigare 45% Har miljöutredning från 2003 eller senare 52% Figur 2. Andel myndigheter som har en miljöutredning Totala underlaget är 172 myndigheter. 2.4 Miljöpolicy Miljöpolicyn är ett centralt dokument i miljöledningssystemet och är grunden för att formulera övergripande och detaljerade miljömål samt inriktningen för hela miljöarbetet. Miljöpolicyn bör vara aktuell och välkänd av alla medarbetare 11. Av myndigheterna redovisar 98 procent att de har en miljöpolicy, vilket är en mindre ökning med 2 procentenheter sedan förra året. De myndigheter som inte har någon miljöpolicy har miljöutredning, samtidigt som det omvända också förekommer. Av de myndigheter som har miljöpolicy är knappt en tredjedel av dem från 2002 eller tidigare. Policies från 2003 eller senare utgör två tredjedelar varav en fjärdedel av dessa är från Miljödepartementet, Lathund för miljöledning i staten, sid Miljödepartementet, Lathund för miljöledning i staten, sid

20 Har ej policy 1% Ej svarat 1% Har miljöpolicy från 2002 eller tidigare 31% Har miljöpolicy från 2003 eller senare 66% Figur 3. Andel myndigheter som har en miljöpolicy Totala underlaget är 172 myndigheter. 2.5 Övergripande miljömål Genom att formulera övergripande mål fastläggs inriktningen och vad miljöledningssystemet ska uppnå. Målen är oftast långsiktiga och utformas så att de uppfyller åtagandena i miljöpolicyn. De övergripande miljömålen bör vara begripliga, realistiska, tidsbegränsade och, så långt som möjligt, mätbara 12. Miljömålen ska i första hand vara baserade på de betydande miljöaspekterna, både på dem som har en direkt och på dem som har en indirekt påverkan på miljön 13. Av myndigheterna uppger 96 procent att de har övergripande miljömål, vilket utgör en liten ökning med 2 procentenheter från förra årets redovisning. Har ej övergripande mål 3 % Ej svarat 1% Har övergripande mål 96 % Figur 4. Andel myndigheter med övergripande miljömål Totala underlaget är 172 myndigheter. Alla utom en av de myndigheter som har övergripande miljömål uppger vilket år de beslutades. De allra flesta, 85 procent, uppger att de övergripande målen beslutades 2003 eller senare, varav en tredjedel anger att målen är från En majori- 12 Miljödepartementet, Lathund för miljöledning i staten, sid Sis MiljöForum, Miljöledningsguiden, sid

21 tet, 63 procent, av myndigheterna uppger även att de övergripande målen är tidsbestämda, medan 27 procent anger att de gäller tills vidare (se figur nedan). 80% Andel, % 63% 60% 56% 40% 27% 24% 20% 14% 0% Har tidsbestämda mål Har mål som gäller tills vidare 6% Har mål utan tidsangivelse % 4% Har ej mål 1% 2% Ej svarat Figur 5. Andel myndigheter som har tidsbestämda övergripande miljömål 2007 jämfört med Totala underlaget för 2007 är 172 myndigheter. Andelen myndigheter som har tidsbestämda mål har ökat med sju procentenheter från föregående år, vilket är positivt. Samtidigt har även andelen myndigheter som uppgett att de har mål som gäller tills vidare ökat. Det kan delvis förklaras av att andelen myndigheter med mål utan tidsangivelse har minskat sedan förra året. Denna kategori har inte besvarat frågan hur länge målen gäller eller om de gäller tills vidare. Rimligtvis borde de flesta i gruppen tillhöra kategorin mål som gäller tills vidare men det är även möjligt att vissa kan tillhöra kategorin tidsbestämda mål. 2.6 Detaljerade mål De detaljerade målen är delmål på vägen mot de övergripande målen. De ska stödja ett eller flera av de övergripande målen, vara realistiska, ha en klar tidsgräns och de ska helst gå att mäta och kontrollera 14. Av myndigheterna uppger 73 procent att de har detaljerade mål. Av dem rapporterar 79 procent motsvarande siffra föregående år var 80 procent att målen har uppfyllts helt eller mer än till hälften. Däremot redovisar 20 procent att de inte har satt upp några detaljerade mål, vilket är 5 procentenheter högre än förra året. 14 Miljödepartementet, Lathund för miljöledning i staten, sid

22 80% Andel, % 73% 63% 60% 40% 20% 0% 20% 15% 17% 7% 5% 0% Har detaljmål Har inte detaljmål Ej svarat Vet ej Figur 6. Andel myndigheter med detaljerade mål 2007 jämfört med Totala underlaget för 2007 är 172 myndigheter. Det kan tyckas positivt att andelen myndigheter med detaljmål har ökat med 10 procentenheter från förra året men det är svårt att göra en korrekt jämförelse på grund av att en stor andel av myndigheterna, främst föregående år, inte uppger om de har några detaljmål eller inte. Av de 169 myndigheter som rapporterat in både i år och föregående år uppger 59 procent att de har detaljmål båda åren, medan motsvarande andel för dem som uppger att de inte har detaljmål är 9 procent. Det går bara att se att 8 nya myndigheter med detaljmål tillkommit. Samtidigt har 5 myndigheter med detaljmål försvunnit sedan förra året. Det är alltså svårt att avgöra om den faktiska användningen av detaljmål ökat under året, eller om ökningen beror på en kraftig förhöjd svarsfrekvens på frågan jämfört med förra året. Den bättre svarsfrekvensen kan även förklara den ökade andelen myndigheter som i år uppger att de inte har detaljmål. 2.7 Användning av nyckeltal/uppföljningsmått 15 Det finns klara fördelar om miljöarbetet kan göras mätbart genom att använda nyckeltal/uppföljningsmått 16. Övervakning och mätning möjliggör kontroll av att verksamheten till exempel inte överskrider lagfästa utsläppsgränser. Mätning kan även användas för att kontrollera att miljöarbetet utvecklas i enlighet med de övergripande och detaljerade målen 17. Genom att nyckeltal hjälper till att mäta miljöledningssystemets effekter och konsekvenser och gör dem synliga, kan arbetet inriktas på att ständigt förbättra miljöprestanda, snarare än på att införa systemet. 15 I Naturvårdsverkets rapport 5816 Metod för uppföljning av de statliga miljöledningssystemens effekter har begreppet uppföljningsmått använts. Betydelsen är densamma som nyckeltal och indikator. 16 Miljödepartementet, Lathund för miljöledning i staten, sid Sis MiljöForum, Miljöledningsguiden, sid

23 Miljöarbetet blir även tydligare och det finns större potential att väcka intresse för arbetet bland personal och till ledningen 18. Av myndigheterna rapporterar 69 procent att de använder nyckeltal. Det innebär en fortsatt positiv trend eftersom användningen av nyckeltal har ökat med 13 procentenheter från föregående år. Det är emellertid svårt att avgöra om detta utgör den faktiska ökningen, eftersom en förbättrad svarsfrekvens för frågan, jämfört med föregående år, kan ha påverkat resultatet. 80% Andel, % 69% 60% 56% 40% 35% 43% 41% 27% 20% 16% 3% 9% 0% Använder nyckeltal Använder inte nyckeltal Ej svarat Figur 7. Andel myndigheter som använder/inte använder nyckeltal, jämförelse mellan åren Totala underlaget för 2007 är 172 myndigheter. Användningen av nyckeltal skiljer sig åt vid en jämförelse mellan de tre grupperna. Mest frekvent är användningen i grupp 1. Användningen av nyckeltal har ökat i alla grupper jämfört med förra året. I grupperna 2 och 3 är ökningen störst - 13 respektive 17 procentenheter. 18 Naturvårdsverket, Förslag till uppföljning av de statliga miljöledningssystemens effekter, sid. 6, Rapport

24 100% Andel, %, med nyckeltal 80% 60% 69% 56% 86% 78% 70% 57% 61% 44% 40% 20% 0% Totalt Grupp 1 Grupp 2 Grupp Figur 8. Myndigheters användning av nyckeltal för de tre grupperna 2007 jämfört med Totala underlaget för 2007 är 118 myndigheter. För beskrivning av grupperna, se avsnitt Myndigheternas årliga redovisning. Nyckeltal används, liksom förra året, allra mest för att följa upp pappersförbrukning (85 myndigheter), resor/tjänsteresor (84 myndigheter) och energiförbrukning (73 myndigheter). För dessa tre områden har uppföljningen med hjälp av nyckeltal ökat markant. Även uppföljning inom områdena avfall och annat har ökat påtagligt sedan förra året. Inom området annat är uppföljning av vattenförbrukning och antal video-/telefonkonferenser vanliga exempel. 23

25 Pappersförbrukning Resor/tjänsteresor Energiförbrukning 73 Avfall 45 Annat 38 Utsläpp Upphandling Utbildning Nationella miljökvalitetsmål Leverantörer Uppföljning och utvärdering Myndighetens beslut/tillstånd/tillsyn Information Utveckling av ledningssystemet Forskning Antal myndigheter Figur 9. Antal myndigheter som använder nyckeltal inom olika områden 2007 jämfört med 2006 (för att jämföra med exakta uppgifter från 2006 hänvisas till föregående års sammanställning). 2.8 Uppföljning av detaljmål Så långt som möjligt ska myndigheterna kunna fastställa om de detaljerade målen har uppnåtts. Nyckeltal är ett konkret verktyg för detta och därför bör myndigheterna utveckla och formulera nyckeltal och använda dem när de formulerar miljömålen 19. Av myndigheterna uppger 60 procent att de har både detaljmål och nyckeltal. Femton respektive 7 procent av myndigheterna har antingen detaljmål eller nyckeltal, medan 12 procent av dem varken har detaljmål eller nyckeltal. 19 Miljövårdsberedningen, Miljöarbete i statliga myndigheter, sid

26 Har varken detaljmål eller nyckeltal 12% Har lämnat oklart svar 6% Har enbart nyckeltal 7% Har enbart detaljmål 15% Har både detaljmål och nyckeltal 60% Figur 10. Andel myndigheter med nyckeltal och detaljmål Totala underlaget är 172 myndigheter. I föregående års redovisning uppgav en mindre andel myndigheter (45 procent) att de hade både nyckeltal och detaljmål. Samtidigt var andelen (19 procent) som uppgav att de enbart hade detaljmål något högre. Andelen som svarade att de enbart hade nyckeltal var 4 procentenheter lägre i föregående års redovisning. Men en jämförelse är osäker eftersom andelen (22 procent) oklara svar föregående år var mycket stor. Av de myndigheter som i år har både detaljmål och nyckeltal svarar 83 procent att de i någon utsträckning följer upp detaljmålen med nyckeltal. Sedan uppger 58 procent att minst hälften av detaljmålen har följts upp med hjälp av nyckeltal. Av dem anger mer än hälften att samtliga detaljmål följs upp med nyckeltal. Resterande har en genomsnittlig måluppfyllelse på drygt 64 procent. Några procent av de myndigheter som har både detaljmål och nyckeltal anger att inget av målen följs upp med nyckeltal. Det finns således myndigheter som följer upp verksamheten med hjälp av nyckeltal, men som inte använder dem till att mäta uppfyllelsen av detaljmålen. Har ingen uppföljning 4% Ej svarat 13% Mindre än hälften av målen har följts upp med nyckeltal 25% Hälften eller fler av målen har följts upp med nyckeltal 58% Figur 11. Andel av myndigheter (som har både detaljmål och nyckeltal) som följer upp detaljmålen med nyckeltal Totala underlaget är 103 myndigheter. 25

27 2.9 Integrering av miljömål i verksamheten Ett fungerande miljöarbete är nästan alltid integrerat i verksamheten. Det innebär bland annat att miljömål och handlingsplaner är inordnade i myndighetens ordinarie verksamhetsplan och handlingsplaner/projekt 20. Av myndigheterna uppger 66 procent att de har integrerat miljömålen i verksamhetsplanen. Det är en mindre ökning med 2 procentenheter samtidigt som andelen myndigheter som uppger att de inte har integrerat miljömålen har minskat med lika mycket sedan förra året. 100% Andel, % 80% 66% 81% 69% 60% 40% 20% 0% 55% 39% 29% 24% 19% 5% 0% 6% 6% Totalt Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Har integrerat målen Har ej integrerat målen Ej svarat Figur 12. Andel myndigheter, för varje grupp, som integrerat miljömålen i verksamheten Totala underlaget är 172 myndigheter. För beskrivning av grupperna, se avsnitt Myndigheternas årliga redovisning. Vid en jämförelse mellan grupperna kan noteras att den största integreringen, 81 procent, förekommer i grupp 1. Däremot har det i denna grupp skett en mindre nedgång, 4 procentenheter, sedan föregående år. I grupp 2 är andelen som uppger att den integrerar miljömålen lika stor som förra året. I grupp 3 har andelen som integrerat miljömålen ökat med 5 procentenheter. Många myndigheter i grupp 1 uppger att några eller alla av de övergripande/detaljerade målen/handlingsplanerna eller motsvarande är en del av verksamhetsplanen/aktivitetsplaner. Vissa myndigheter anger att de även följs upp på samma sätt som de övriga verksamhetsmålen. Både mål för de direkta eller indirekta miljöaspekterna, eller båda delarna, uppges vara integrerade i verksamhetsplaneringen. Vissa anger även att målen har koppling till de nationella och regionala miljömålen. Många myndigheter i grupperna 2 och 3 uppger att de övergripande och/eller de detaljerade miljömålen, liksom andra verksamhetsmål, integreras i verksamhetsplanen, eller som en bilaga till denna. En del myndigheter anger att målen även följs upp i samband med årsredovisningen eller regelbundet under året. En del uppger att miljömålen också beaktas när verksamhetsplanen upprättas och vid annan planering. 20 Miljödepartementet, Lathund för miljöledning i staten, sid

28 Gott exempel från Länsstyrelsen i Dalarna I Länsstyrelsen Dalarna täcker ungefär hälften av de utpekade miljöinriktade insatserna i verksamhetsplanen in åtgärder i länets miljöhandlingsplan som Länsstyrelsen ansvarar för och som även kommer att ingå i den interna handlingsplanen för miljöledning och miljömål. I verksamhetsplanen ingår både insatser för Länsstyrelsens direkta och indirekta miljöpåverkan. I princip täcks samtliga miljömålsåtgärder in i verksamhetsplanen. Styrning och uppföljning av det samlade miljömåls- och miljöledningsarbetet ingår i Länsstyrelsens ordinarie verksamhetsplanering och redovisning. I samband med framtagande av enheternas arbetsplaner används verksamhetsplanen som underlag för prioriteringar. Dessutom ingår som en uppgift att identifiera vad som ska utföras under året inom ramen för tilldelade miljömålsåtgärder i den interna handlingsplanen för miljöledning och miljömål. Som orsak till utebliven integrering i grupp 1 anges till exempel att verksamhetsplanen endast är översiktlig eller att en integrering planeras inför nästa verksamhetsår (2008). En myndighet har valt att ta fram en separat plan i arbetet med miljöledning. Den bedömer att arbetet därmed blir tydligare, bättre förankrat och effektivare att följa upp. I övriga grupper redovisas att det inte gjorts någon integrering på grund av brist på verksamhetsplan, omfattande omorganisationer eller begränsad verksamhet. Några anger att miljöarbetet redan är en del av den praktiska verksamheten eller att det i stället följs upp separat. En del planerar integrering till nästa år Åtgärder som gett positiva miljöeffekter Ett grundläggande syfte i miljöledningssystemet är ständiga förbättringar av miljöprestanda 21. Det är därför viktigt att myndigheterna kan påvisa att de i miljöledningssystemet vidtagit åtgärder som har gett upphov till positiva miljöeffekter. Av myndigheterna har 63 procent redovisat vilka åtgärder i miljöledningssystemet som har gett upphov till positiva effekter på miljön. Det är oklart om de som inte besvarat frågan har vidtagit några åtgärder, som har gett positiva miljöeffekter. Endast 7 myndigheter har nämligen angett just detta som orsak till uteblivet svar. Ett tiotal myndigheter har inte besvarat frågan eftersom de använt riktlinjerna för 2006 (där frågan inte fanns med). Slutligen verkar det som åtminstone närmare 40 av de resterande myndigheterna helt enkelt avstått från att svara på frågan. Varför man har valt att inte svara är oklart. De tre områden inom vilka en majoritet av åtgärderna vidtagits kan delas in i minskat utsläpp från resande, minskat utsläpp från energiförbrukning och minskad pappersförbrukning. De är även proportionerligt lika stora inom de olika grupperna. För att begränsa utsläpp från resande och transporter och på så sätt skapa positiva miljöeffekter, anger många myndigheter att de använder videooch telefonkonferenser, att de använder miljövänligare alternativ som tåg eller miljöbil, att de använder sig av cykelbud framför budbil. De utbildar 21 Sis MiljöForum, Miljöledningsguiden, sid

29 också personalen i EcoDriving 22, de rekommenderar samåkning och anlitar lokala leverantörer för att minska transporter med mera. För att minska utsläppen från energiförbrukningen och på så sätt skapa positiva miljöeffekter, anger många myndigheter bland annat att de övergått till miljömärkt el eller använder miljövänliga uppvärmningsalternativ. De har också bytt till till energisnålare teknik och lampor, de använder kontorsutrustning med energisparfunktioner och de har infört rörelsestyrd belysning. För att begränsa pappersförbrukningen och effekterna av denna, och på så sätt skapa positiva miljöeffekter, anger många myndigheter åtgärder som dubbelsidig utskrifts- och kopieringsstandard, e-post i stället för brev och användning av FSC-certifierat papper. De anlitar också miljöcertifierade tryckerier. Andra områden, där åtgärder gett positiva miljöeffekter, är en förbättrad avfallshantering för att öka återvinningen och miljökrav vid upphandling. Dessutom har man med utbildnings-/informationsinsatser till personalen stärkt medvetenheten och beteendet när det gäller olika miljöfrågor och insatser kopplade till dessa. Några myndigheter uppger även att de visat Al Gores film En obekväm sanning för att öka miljöengagemanget. En del myndigheter uppger även att de delvis har övergått till att använda ekologiska och/eller rättvisemärkta livsmedel. Gott exempel från Statens beredning för medicinsk utvärdering Statens beredning för medicinsk utvärdering följer årligen utvecklingen av förbrukning av el, papper och antalet personkilometer med flyg. För att begränsa energiförbrukningen stängs alla datorer och faxar av och kopiatorer går ner på sparfunktionsläge efter dagens slut. Vid inköp av ny utrustning tas även hänsyn till elförbrukningen och lågenergilampor ersätter vanliga glödlampor. För att begränsa utsläppen från transporter utnyttjas cykelbudsalternativ då det är praktiskt möjligt. Myndigheten försöker även att påverka resande inom Sverige genom att välja tåg framför flyg. Vid inköp av livsmedel väljs ekologiska alternativ där så är möjligt. Det finns källsortering av köksavfall och kontorsmaterial och pappersförbrukningen hålls nere genom dubbelsidiga utskrifter. Under året har myndigheten även visat Al Gores film "En obekväm sanning" för att öka miljöengagemanget bland de anställda Miljöutbildning För att lyckas med ett miljöledningssystem krävs engagemang och intresse för miljöarbetet. Därför bör all personal, inklusive ledningen, genomgå grundläggande miljöutbildning EcoDriving, eller sparsam körning, är en körteknik som ger lägre bränsleförbrukning än det konventionella sättet att köra och som därmed kan skona miljön. Enligt Sveriges Trafikskolors Riksförbund är genomsnittsbesparingen cirka 13 procent jämfört med normal körning. 23 Miljödepartementet, Lathund för miljöledning i staten, sid

30 Av myndigheterna svarar 34 procent att någon andel av personalen har genomgått miljöutbildning under året, vilket innebär en ökning med 5 procentenheter från förra året. Störst andel med miljöutbildning rapporteras från grupp 2, följt av grupperna 1 och 3. Som orsak till utebliven utbildning anges bland annat omfattande utbildningsinsatser tidigare år, att miljöutbildning i stället ges vid behov eller att de anställda redan är mycket kunniga i miljöfrågor. En betydligt större andel myndigheter, 40 procent i år jämfört med 30 procent föregående år, rapporterar dessutom att de regelbundet anordnar miljöutbildning för exempelvis nyanställda. I grupp 1 är den andelen 56 procent, medan den är 45 procent i grupp 2 och 26 procent i grupp 3. Ej svarat 2% Har ej regelbunden miljöutbildning 58% Har regelbunden miljöutbildning 40% Figur 13. Andel myndigheter som anordnar regelbunden miljöutbildning Totala underlaget är 172 myndigheter. Många av de myndigheter som genomför en regelbunden miljöutbildning integrerar den i den allmänna introduktionsutbildningen för nyanställda. Ett flertal anger att miljöutbildning ges genom miljökörkort eller någon annan form av interaktiv miljöutbildning. Många myndigheter uppger att de endast har en grundläggande information om miljöledningsarbete och hur det påverkar de anställda. Den kan ges i samband med introduktionen. Till alla anställda kan kortare information ges regelbundet vid exempelvis enhetsmöten. En del myndigheter uppger att informationen även kan bestå av en uppdatering till de anställda om hur miljöledningsarbetet framskrider under året. Några anger även att information om miljöledningsarbetet är tillgängligt för alla anställda på intranätet. Annan utbildning, som ett flertal av myndigheterna bedriver, är att personalen erbjuds att delta på miljödagar, miljöföreläsningar, filmvisningar eller till exempel utbildning i EcoDriving. Gott exempel från Svenska Kraftnät Samtliga anställda på Svenska Kraftnät har genomgått en webbaserad miljöutbildning, som omfattar allmänna miljöfrågor, miljöaspekter i verksamheten samt ett test. Dessutom har femtio personer genomgått en halvdags lärarledd utbildning som sker regelbundet varje eller vartannat år för nyanställda. Utöver detta ingår femton minuter miljöinformation i introduktionsutbildningen för nyanställda. Under 2008 planerar Svenska Kraftnät att nyanställda ska genomgå den webbaserade utbildningen under de första anställningsveckorna för att få "körkort" för arbete på Svenska Kraftnät. 29

31 Av de myndigheter som rapporterar att de inte har någon regelbunden miljöutbildning finns det många som uppger att de i stället haft punktvisa insatser, att utbildningsinsatser riktas till särskilda målgrupper eller att de planerar en grundläggande utbildning inför nästa år. I grupp 3 svarar ett flertal myndigheter att det inte finns behov av någon grundläggande miljöutbildning, att det är för dyrt eller att det inte funnits möjlighet på grund av omorganisation eller liknande Revision av miljöledningssystemet Miljörevision är ett verktyg som hjälper myndigheter att kontrollera utfallet av miljöarbetet och att få ett underlag för att redovisa arbetet 24 (för mer utförlig beskrivning, se avsnitt Senaste revisionen av miljöledningssystemet ). Av myndigheterna svarar 42 procent att de genomfört revision under året medan 56 procent uppger att de inte gjort det. Ej svarat 2% Har ej genomfört revision 56% Har genomfört revision 42% Figur 14. Andel myndigheter som genomfört revision av miljöledningssystemet under året. Totala underlaget är 172 myndigheter. Vid jämförelse med föregående år har andelen som genomfört revision under året ökat med 11 procentenheter. Ökningen är störst i grupp 1, som ökat med 18 procentenheter. Där uppger 58 procent av myndigheterna att de genomfört en revision under året. Det är även positivt att andelen som genomfört revision i grupp 3 har ökat markant, från 23 till 35 procent (se figur nedan). I grupp 2 är andelen oförändrad. 24 Sis MiljöForum, Miljöledningsguiden, sid

32 80% Andel, % 60% 58% 40% 42% 31% 40% 37% 37% 35% 23% 20% 0% Totalt Grupp 1 Grupp 2 Grupp Figur 15. Andel myndigheter, inom respektive grupp, som har genomfört revision under 2007 jämfört med Totala underlaget för 2007 är 73 myndigheter. För beskrivning av grupperna, avsnitt Myndigheternas årliga redovisning. Som vanliga orsaker till utebliven revision uppger många myndigheter att det inte har varit relevant eller funnits något behov då man har liten miljöpåverkan, eller att miljöarbetet är överskådligt och följs upp kontinuerligt. Några myndigheter uppger att miljöarbetet inte bedrivs systematiskt. Därför har det heller inte har varit aktuellt med en revision. Ungefär lika många som inte ansett en revision relevant uppger att de beslutat om revision eller det kommer att diskuteras framöver. Andra orsaker till utebliven revision är att arbetet med miljöledningssystemet är under uppbyggnad eller precis har påbörjats. Därför är det inte aktuellt med en revision i dagsläget. Andra skäl är brist på kompetens, resurser och tid. Det finns även en hel del myndigheter som har genomgått en omfattande omorganisation eller liknande och därför inte haft möjlighet att prioritera en revision. Andra anledningar är att en revision genomfördes föregående år, att det inte har tagits beslut om revision eller att man inte är i rätt fas för en revision Nedlagd arbetstid Miljöarbetet i en organisation bör ingå i den ordinarie verksamheten. Miljösamordnarens arbetsuppgifter består där i att utveckla och upprätthålla miljöledningssystemet genom till exempel regelbundna revisioner. Dessutom kan miljösamordnaren vara en resurs som kan ge råd och anvisningar om miljöfrågor för befattningshavare inom myndigheten 25. Frågan om nedlagd arbetstid för miljösamordnaren eller motsvarande var endast riktad till myndigheter i grupp 3. Trots det svarade mer än tre fjärdedelar av hela underlaget, 130 myndigheter, på frågan. I grupp 3 svarade 66 myndigheter på frågan vilket innebär att 14 procent från den gruppen inte svarat på frågan. Sedan 25 Miljödepartementet, lathund för miljöledning i staten, sid