Bostadsförsörjningsprogram

Transkript

1 Bostadsförsörjningsprogram

2 Innehållsförteckning 1. Varför ett bostadsförsörjningsprogram? s Nybro kommun antagna mål kring s.4 bostadsförsörjning 3. Befolkningsbakgrund s.5 4. Hur ser bostadsutbudet ut idag? s.8 5. Prognos s Bedömning nybyggnation s.17 1

3 Varför ett bostadsförsörjningsprogram? Bostadsförsörjningsprogrammet ska fungera som ett genomförandedokument för det som är planerat i översiktsplan och detaljplan gällande bostäder. Programmet ska visa var och i vilken omfattning vi ska exploatera för bostäder och vilken sorts bostäder vi ska satsa på. Den ska även vara till hjälp för exploatörer som önskar bygga i vår kommun. Om byggplanerna överensstämmer med bostadsförsörjningsprogrammet ökar möjligheterna att snabbt sätta igång med byggnation. Bostadsförsörjningsprogrammet ska även beakta våra befintliga bostadsmiljöer för att säkra att bostadsstandarden är hög och utbudet av boendemiljöer och boendeformer är rikt. Här ska även uppmärksammas om det finns problem i befintliga bestånd som behöver åtgärdas, både i den byggda och i den sociala miljön. 1.1 Riksdagens bostadspolitiska mål I de bostadspolitiska målen har regering och riksdag fastlagt att bostaden är en social rättighet och att bostadspolitiken ska skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar. Boendemiljön skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. 1.2 Kommunens befogenheter och ansvar Kommunens ansvar och befogenheter inom bostadspolitiken preciseras i lagen om kommunens bostadsförsörjningsansvar samt i fyra ramlagar: Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Kommunen har ansvar för att planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjning bereds och genomförs. Programmet ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. De fyra ramlagarna är: Kommunallagen: Kommunallagen (1991:900) slår fast att en kommun ska behandla sina medlemmar lika. Det framgår även att kommunerna får ägna sig åt sådant som är 2

4 av allmänt intresse och som har anknytning till kommunens område eller dess medlemmar, såsom att arbeta för bostadsförsörjningen lokalt. Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsbolag: Lagen (2010:879) innebär nya villkor för allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag från den 1 januari Nytt är att verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer vilket innebär ett avsteg från kommunallagens självkostnadsprincip och från förbudet mot att driva företag i vinstsyfte. Kommunerna ges möjlighet att använda föregående års vinst för att upphandla bostadsförsörjningsåtgärder som inte det egna bostadsbolaget kan utföra sett ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Plan- och bygglagen: Ger kommunen rätt och ansvar för markanvändningen genom planmonopolet och ett indirekt ansvar för att goda boendemiljöer skapas. Socialtjänstlagen: Genom regeringsformens bestämmelse om det allmännas ansvar för den enskildes rätt till bostad. I Socialtjänstlagen (2001:453) beskrivs kommunens ansvar att ordna bostad åt personer med fysiska och psykiska funktionshinder samt för äldre i behov av särskilt boende. Socialnämnden har vidare en viktig roll att på olika sätt bistå enskilda personer med en svag ställning på bostadsmarknaden så att denne kan få och behålla en bostad. 1.3 BFP förhållande till övriga planeringsdokument Bedömningen var bostäder ska byggas regleras dels i översiktsplan och dels i detaljplan. Översiktsplanen ger endast indikationer om lämpliga platser för byggnation, och utveckling för stadens fysiska utformning. Detaljplaner reglerar hur bebyggelse får uppföras på platsen både anvisande och reglerande. 1.4 Nybro kommuns förhållande till bostadsmarknaden i regionen Bostadsförsörjningen i regionen berörs främst av två mål från Regional utvecklingsstrategi (RUS) för Kalmar län: Ökad inflyttning till länets kommuner samt Kalmar län ska erbjuda goda förutsättningar för äldre att leva och bo. Nybro kommun vill ta sitt ansvar för att Kalmar regionen ökar i befolkning och är en attraktiv plats att bo i och besöka. Nybro kommun gör bedömningen att vi bör erbjuda tomter i något större storlek än Kalmar kommun och att våra lägenheter bör ligga belägna nära stationen och centrum. Vi kan även erbjuda attraktiva tomter på landsbygden exempelvis i strandnära läge och för hästgårdar. Vi bedömer även att vi kan erbjuda snabba lösningar för studenter på Linnéuniversitet när Kalmars studentlägenheter inte räcker till. 3

5 Nybro kommuns antagna mål för bostadsförsörjning Vision 2030, antagen av kommunfullmäktige Nybro kommun har invånare och är centrum i Glasriket mellan Kalmar och Växjö. Hela Nybro kommun kännetecknas av hållbarhet i alla avseenden ekologiskt, ekonomiskt, kulturellt och socialt. Medborgarna ska uppleva att Nybro kommun är en attraktiv plats att arbeta, leva och bo i. Visioner och mål för Översiktsplan för Nybro kommun, antagen 2007 reviderad 2011: Befolkningen i Nybro kommun ska öka - "Jag vill bo i Nybro Trygga och aktiva invånare En livsmiljö med historiskt djup En levande landsbygd rik på hästar En långsiktig god hushållning med mark, vatten och naturresurser God hänsyn till klimatförändringar Andra kommunala beslut Enligt kommunfullmäktiges beslut så skall kommunen ha som mål ett positivt flyttningsnetto på 100 personer per år Enligt kommunfullmäktiges beslut så skall Nybro Bostads AB:s mål vara att bygga 30 lägenheter på 3 år 4

6 Befolkningsbakgrund 3.1 Befolkningsutvecklingen i Nybro kommun genom åren Under hela början av 1900-talet växte befolkningen i Nybro kommun. Antalet invånare var högst år 1970, ett år efter kommunsammanslagningen. Runt 1970 var också antalet sysselsatta inom industrin som högst i landet som helhet. Befolkningsutvecklingen har visat en nedåtgående trend sedan 1970 med undantag för några år vid slutet av 1970-talet liksom några år i slutet av 1980-talet. Det nya seklet visade en positiv utveckling de första åren men trenden vände sedan nedåt igen. Inflyttningen har varierat kraftigt mellan olika år, medan utflyttningen visar ett mer stabilt mönster från i slutet av 1970-talet. Krisen i tillverkningsindustrin i början av 1980-talet avspeglas i den låga inflyttningen dessa år. Den höga inflyttningen 1994 med över 900 inflyttade förklaras till största delen av en omfattande flyktingmottagning under några år. Den ökade inflyttningstrenden under 2000-talet kan förklaras med etableringen av designskolan, KY-utbildningar samt mera aktiv marknadsföring mot studenter i Kalmar. Under år 2012 minskade folkmängden med -150 personer till invånare. Orsaken till den minskade befolkningen var ett flyttnetto (antalet inflyttade minus utflyttade) på -64 personer. Samma år hade vi ett födelseunderskott på - 83 personer (det har skett en justering på 3 personer). Diagram 1: Antalet invånare under perioden

7 3.2 Flyttkedjor Diagram 2: Diagrammet visar hur många i varje ålder som flyttar in eller ut från kommunen. Den blå linjen visar utflyttare och de röda staplarna visar inflyttare. Under år Diagrammet ovan visar att det är ett relativt jämnt flöde med personer i varje ålder som flyttar in och som flyttar ut. Man kan se att i åldrarna är det många personer som flyttar ut, men det är även en stor andel personer som flyttar in. Ungdomarna flyttar efter gymnasiet till större studieorter runt om Sverige. Tack vare Linnéuniversitet och designutbildningen i Pukeberg flyttar även personer i åldersgruppen år in till främst Nybro stad. Troligen flyttar även en del unga vuxna till Nybro kommun för jobb. Diagrammet visar även att i åldersgruppen år samt 1-15 år flyttar fler personer in än som flyttar ut. Dessa två grupper hör samman eftersom åldersgrupperna indikerar vuxna med barn. Åldersgrupperna runt 55 år och 65 år visar en delvis högre utflyttning än inflyttning och det kan bero på nytt boende i samband med pension eller att barnen flyttat hemifrån. 3.3 Pendling Strax över hälften av arbetskraften i Nybro kommun är personer som är boende i kommunen. Resterande personer pendlar antingen ut från kommunen och är då boende i kommunen, så kallad nattbefolkning, eller pendlar in i kommunen och är då boende i en annan kommun, så kallad dagbefolkning. Större delen av de pendlande rör sig mot Kalmar, Emmaboda, Karlskona eller Växjö. 6

8 Män som pendlar är något fler än kvinnor, antalet pendlare har ökat över åren och speciellt antalet pendlande kvinnor. Man ser även ökning i långpendlande, exempelvis till Stockholm, Göteborg och Köpenhamn. Det kan då handla om veckopendling eller om att ett antal dagar i veckan jobba på annan ort. I kategorin långpendlare är männen fortfarande överrepresenterade. Bor och arbetar i Utpendlare över Inpendlare över kommunen kommungränsen kommungränsen

9 Hur ser bostadsutbudet ut idag? Nybro stad är en utpräglad villaort. Våra bostadsområden är i många fall tidstypiska med allt från Myrdalen med sin präglade folkhemsgestaltning till Östermalms vindlande gator. Våra flerfamiljshus finns främst i centrum, Kungshall samt i Paradiset, och i Fredrikslund och vid Åkrahäll finns större bostadsområden för par- och radhus. I våra övriga tätorter och på landsbygden finns mestadels villor. Småhus ca 6000 st 60 % 40 % Flerbostadshus ca 4000 st Diagram 3: Fördelningen av småhus och flerbostadshus i kommunen. Fördelningen av ägandeformer av boende i Nybro stad. Kategorin övrigt symboliserar andrahandsboende, inkvartering och dylikt. Fördelningen i procent är: äganderätt 47 %, hyresrätt 25 %, bostadsrätt 19 % och övrigt 9 %. Upplåtelseformer Äganderätt Hyresrätt Bostadsrätt Övrigt Diagram 4: Upplåtelseformer i kommunen 8

10 4.1 Antal nybyggda bostäder Tabellen visar antal nybyggda bostäder i kommunen. När det gäller antal småhus syftar man till själva byggnaden och när det gäller flerbostadshus syftar man till antal lägenheter. Det höga antalet nybyggda småhus i Nybro stad under år 2004 beror på att tomterna i Idehult släpptes till försäljning och åren beror på släppet av tomter i Pukeberg. Under år byggde privata fastighetsägare nya flerbostadshus i kvarteret Skräddaren, Borgmästaren och Smedjan i närheten av Svartgöl samt i kvarteret Svalan i Södra Nybro. År 2007 skedde den stora renoveringen av Jupiter 9 som även innebar en tillkomst av nya lägenheter. Under 2011 renoverades Kungshallshemmet efter att stått tomt i många år till studentbostäder och där finns nu 80 stycken studentlägenheter. Samma år byggde NBAB 18 stycken lägenheter i kvarteret Grönskog vid Sporthallen. I dagsläget finns ca 30 villatomter till salu i Nybro stad och ca 50 stycken i övriga delar av kommunen. 4.2 Småhus/Villor Riket Kalmar Nybro Diagram 3: Jämförelse av priser på småhus i Nybro kommun, Kalmar kommun och i riket. 9

11 Nybro ligger nästan på halva kostnaden på småhus jämfört med Kalmar och riket. Men som syns i diagrammet har priserna på småhus i Nybro kommun stadigt ökat för varje år, vilket är viktigt att notera. Det indikerar ett intresse för bostäderna i kommunen. På tio år har Nybro kommuns småhuspriser nästan fördubblats. 4.3 Bostadsrätter I Nybro kommun har inga nya bostadsrätter uppförts på många år. Marknaden har inte efterfrågat denna form av boende. Det beståndet som finns i dag håller ett lågt pris i jämförelse med riket men även i jämförelse med husförsäljningen i Nybro kommun. De bostadsrätter som går upp i pris är lägenheter i ett plan med tomt, friliggande eller sammanbyggda. Denna bostadsform säljs i prisnivå med villorna i kommunen. Ett medelpris år 2012 på bostadsrätter i Nybro kommun (främst Nybro stad, då det är där flest bostadsrätter säljs) ligger på ca kronor. 4.4 Hyresrätter Hyreslägenheterna i Nybro har en relativt låg hyra och större delen av det kommunala bostadsbolagets, Nybro Bostads AB, bestånd är uthyrt. År 2013 ligger snitthyran för en lägenhet på 827 kr/m Tillgänglighet i lägenheter Kommunens bostadsbolag har idag ca 2000 lägenheter. Av dessa lägenheter är 944 i hus med hiss och 311 lägenheter i markplan vilket gör att ca 60 % av lägenhetsbeståndet är tillgänglighetsanpassat. 4.6 Bostadsutbud för särskilda grupper Studentbostäder Tillgång och efterfrågan på studentbostäder är balanserad dels genom tillskottet av lägenheter i kv. Jupiter och Gammelgården dels genom att NBAB har ett flertal mindre lägenheter att erbjuda med ungdomsrabatt. I stadsdelen Kungshall i Nybro stad finns även ett privat bostadsbolag som erbjuder ca 90 lägenheter till studenter. Bostäder för flyktingar Nybro kommun har beslutat att teckna avtal med Länsstyrelsen om mottagning av 30 flyktingar per år från och med Enligt tidigare erfarenhet innebär detta att kommunen kommer att ta emot 15 vuxna och 15 barn. Detta motsvarar cirka 7 till 8 hushåll, vilket också skulle motsvara 10

12 bostadsbehovet. Utöver detta har kommunen tecknat avtal 2013 om mottagande av sex så kallade ensamkommande flyktingungdomar. Dessa erbjuds omhändertagande i öppna former i eget boende i andra hand. Detta kan också ge upphov till visst ökat behov av mindre lägenheter, företrädesvis ett rum och kök. Länsstyrelsen har i februari 2013 föreslagit kommunen att teckna nytt avtal om utökat mottagande av nyanlända flyktingar. Ett nytt avtal skulle omfatta 80 nyanlända. Det är svårt att säga hur ett eventuellt nytt avtal skulle påverka den faktiska inflyttningen eftersom många nyanlända kommer på eget initiativ utan anvisning. Totalt är ju dock detta beroende av antalet lediga lägenheter totalt och då främst Nybro stad. Arbetsförmedlingen har från och med ett samordningsansvar för etablering av nyanlända i Sverige. Till ansvaret hör att med hänsyn till arbetsmarknads- och bostadssituationen ute i kommunerna besluta om kommunplacering. Detta innebär att kommunen, beroende på denna situation, kan få fler eller färre nyinflyttade nyanlända i kommunen. Det tecknade avtalet är i mer att betrakta som ett riktmärke. Boende för äldre Särskilt boende Med särskilt boende menas ett, via socialtjänstlagen biståndsbedömt, boende för personer med behov av stor omsorg. Nybro kommuns omsorgsnämnd har i sina måldokument framhållit att strävan ska vara att äldre ska kunna bo kvar hemma så länge de kan. Som ett led i det har satsningar gjorts på bland annat aktivitetsverksamheter, mötesplatser och ett pilotprojekt Hälsofrämjande förhållningssätt som pågår i några områden som ska på sikt innebära ett minskat behov av korttidsboende, särskilt boende och hemtjänst. Samtidigt har ett antal satsningar gjorts på ny- och ombyggnation av särskilda boenden i syfte att ersätta nuvarande boenden med låg boendestandard. I nuläget finns det 239 bostäder i särskilt boende varav 40 är avsedda för personer med demensproblematik. Det finns 28 korttidsboenden, av dessa är sex avsedda för personer med demensproblematik. Trygghetsboende Trygghetsboende är en boendeform i lägenheter med god tillgänglighet samt utrymmen för gemensamma måltider och samvaro, hobby och rekreation. Målgruppen är personer över 70 år eller äldre. Det krävs inget biståndsbeslut för att flytta till trygghetsboende och bostadsförmedlingen sker enligt vad som gäller för orten. Det finns krav på att det ska finnas värd/värdinna vissa tider varje dag. Idag finns ett trygghetsboende på Riddarevägen 30 som är i Nybro Bostad AB:s regi. Seniorboende Seniorboende är en boendeform i anpassade lägenheter med god tillgänglighet i det ordinarie bostadsbeståndet. Målgruppen är personer som är 55 år eller äldre. Öppen förmedling av bostaden sker enligt vad som gäller för 11

13 orten. Det finns heller inga krav på gemensamhetsutrymmen eller värd/värdinna. I Nybro kommun har ett hus på Skomakaregatan 2, Korgmakaren omvandlats till seniorboende. I huset finns det cirka 20 lägenheter som är för målgruppen 55 år eller äldre. För att minska behovet av särskilt boende är alternativa boenden såsom trygghetsboende och seniorbostäder en förutsättning. De äldre bör ges förutsättningar att förändra sitt boende i ett tidigare skede i livet genom exempelvis tillskapande av seniorboende och trygghetsboende. De nya boendena ska vara attraktiva och strategiskt belägna. Boende för personer med funktionsnedsättningar Omsorgsnämnden har genom införande av mobila team, bestående av personal som stödjer personer med funktionsnedsättningar framhållit att strävan ska vara att personer med funktionsnedsättningar ska kunna bo i ordinärt boende med personalstöd via mobila teamen. Omsorgsförvaltningen har i uppdrag att avveckla en gruppbostad, när så är möjligt. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, reglerar de funktionsnedsattas rättigheter där bostad med särskild service för vuxna eller annan särskild bostad ingår. Det innebär att det krävs ett beslut enligt LSS för att få flytta till bostad med särskild service. I Nybro kommun finns det nio gruppbostäder med totalt 44 bostäder. I det nystartade trapphusboendet (hösten 2010) kommer det att vara cirka 11 insprängda lägenheter på Dahlborgsgatan 2. En personalgrupp utgår från en gemensamhetslokal i trapphuset och servar de boende med beslut på bostad med särskild service i form av servicelägenhet. I samband med igångsättandet av trapphuset på Dahlborgsgatan hösten 2010, har ansökningar om att få flytta till trapphusboende ökat. Kommer ansökningar och beslut att fortsätta i samma omfattning kommer det att behöva inrättas ett nytt trapphus inom de närmaste åren. Omsättningen på bostäderna inom ramen för LSS-lagstiftningen är inte så frekvent. De personer som tillhör LSS-lagstiftningen är ofta yngre och bor kvar i sin bostad under ett längre tidsperspektiv, vilket påverkar tillgången för nytillkomna personer med beslut på insatsen bostad med särskild service. Boende för personer med psykiska funktionsnedsättningar Inom socialpsykiatrins ansvarsområde finns det ett gruppboende med sex bostäder (Aftonstigen). För att få flytta till gruppboendet krävs det ett beslut enligt Socialtjänstlagen, SoL, alternativt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. På Törnvägen 9 finns det sex lägenheter och på Storgatan finns ett samlat boende (Violen) med nio lägenheter som omsorgsförvaltningen har anvisningsrätt till, vilket innebär att förvaltningen ansvarar för förmedlingen av lägenheterna. Det krävs således inget beslut på att flytta till dessa 12

14 lägenheter. Bostäderna på Storgatan och Törnvägen har inte så stor omsättning av hyresgäster eftersom de personer som flyttar till lägenheterna ofta är yngre och bor kvar under ett längre tidsperspektiv. Behov av särskilt boende för äldre personer med psykiska funktionsnedsättningar har av tradition tillgodosetts inom ramen för äldreboende. Det har således inte funnits särskilda bostäder för äldre personer med psykiska funktionsnedsättningar Planberedskap Nybro stad Det finns en färdig detaljplan för villabebyggelse i Hanemåla-området som inte är fastighetsreglerad. Det finns detaljplaner för flerfamiljshus i Thebacken, kvarteret Björnen, kvarteret Morgondaggen, kvarteret Almen, vid Idehultsgården, i Pukeberg samt två detaljplaner i kvarteret Vulkanus. Övriga orter och landsbygd Kommunen har en nyligen laga kraftvunnen plan för sjönära boende i Alsterbro Bjällingsmåla. Planarbete pågår även för området kring Maltebo damm i Kristvallabrunn. Byggklara kommunala tomter saknas i Orrefors och S:t Sigfrid. 13

15 4.12 Tryggt och bra boende för Nybroborna Nybro ska vara en kommun som erbjuder ett tryggt vardagsliv och som ger barn goda uppväxtvillkor. Trygghet handlar om att kunna röra sig i och kring sin bostad, i skolor och butiker, i parker och andra gemensamma miljöer utan att uppleva oro eller begränsningar. Trygghet är också att kunna bo kvar i sin invanda miljö när behovet av stöd ökar på grund av ålder, sjukdom, funktionshinder eller andra skäl. Bostadsstandarden skall vara hög och utbudet av boendemiljöer och boendeformer rikt. Ett attraktivt boende handlar om att ta tillvara och utveckla det som är bra och unikt i varje del av kommunen. Ny bebyggelse ska bidra till vårt moderna kulturarv och ska göra våra tätorter vackrare och mera spännande. Därför ska bebyggelsemiljöerna utformas så att de är attraktiva, trygga, tillgängliga och hälsosamma. Miljöstörningar och risker ska förebyggas genom att vi skapar tillräckliga skyddsavstånd mellan bostäder, förskolor och skolor och sådana verksamheter som kan påverka hälsan. Påverkan från bullrande verksamheter och trafik ska minskas genom långsiktig strategisk planering. Riktlinjerna för nybyggnation i anslutning till kraftledningar ska tillämpas även för befintlig bebyggelse. Risk- och sårbarhetsanalyser ska hållas aktuella. Bebyggelsen ska utformas så att den ger goda förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet och vistelse i grönområden. En stor andel av tätorternas grönområden ska vara tillgängliga för alla och vid varje tätort ska det finnas minst ett stort naturområde där naturen och befolkningens rekreation prioriteras främst (Visioner och mål för Nybro kommun, 2012). 14

16 Prognos 5.1 Prognos för befolkningsutvecklingen under perioden För att få en bild av befolkningsförändringen i kommunen under de närmaste tio åren har en prognos tagits fram. Prognosen är framtagen av Statisticon AB. Prognosperioden löper från och baseras på förändringar av befolkningen under de senaste åren. Dessa förändringar ger en indikation om framtiden och ett antal scenarier räknas fram där man väljer ett troligt alternativ. Prognosen ger inte alla svar men kan hjälpa till och ge en anvisning om framtiden. Siffrorna kan både stiga och minska i förhållande till prognosen. Diagram 2: En prognos över befolkningsutvecklingen. Prognosen beräknad från år Enligt prognosen kommer folkmängden i Nybro kommun att sjunka med cirka 150 personer fram till år Som diagrammet nedan visar kommer vi att få en äldre befolkning i framtiden. Vi tappar även -90-talisterna och får en mer jämn kurva för alla under 45 år. -90-talisterna är en stor grupp och det kommer att behövas arbete för att locka tillbaka denna grupp till kommunen igen efter studier. Bedömningar som görs i hela landet, för gruppen äldre blir fler i hela landet inte bara i Nybro, är att de äldre i framtiden kommer att vara friskare och mer aktiva. Kommande pensionärer har även generellt sett bättre ekonomi än pensionärer från tidigare åldersgrupper. Hur denna grupp vill bo blir en väldigt viktig fråga som måste lösas relativt omgående. 15

17 5.1.1 Beräknat behov av särskilt boende Info: Befolkningsutveckling och beräknat behov av särskilt boende Befolkningsprognos visar på en successiv ökning av antalet personer i gruppen år fram till Därefter minskar gruppen under senare delen av prognosperioden med drygt 2 %. Det innebär en minskning med 77 personer från 2017 och framåt. Gruppen 80 år och äldre förändras marginellt fram till Prognosen visar därefter en procentuell ökning på drygt 10 % framtill Det innebär en ökning med 141 personer. Totalt för bägge grupperna ökar antalet enligt prognosen från 2012 till 2022 med 237 personer. Merparten härleds till gruppen 80-w år och äldre och utgör mer än 63 % av ökningen. Ovan har beräkning gjorts av behov av bostäder i särskilt boende för 80 år och äldre om Nybro skulle ha en andel som motsvarar 14,5% av åldersgruppen. För gruppen år görs antagande att mellan % av det totala antalet bostäder i särskilt boende används till denna åldersgrupp. 16

18 Bedömning nybyggnation 6.1 Hur mycket ska vi bygga och planera? Nybro kommun har, som nämns i kapitel två, arbetat fram ett visionsdokument som ska sätta ribban lite högre för befolkningsutvecklingen i kommunen än vad prognosen visar. Denna visionära siffra är satt till invånare år I bostadsförsörjningsprogrammet är tanken att vi ska jobba för att nå denna vision. Dock måste den anpassas efter rådande förhållanden i samhället om den ska fungera som ett bra verktyg för exempelvis kommunens handläggare, kommunala bolag eller bygg- och bostadsföretag. En beräkning har gjorts av Nybro kommun av hur mycket som behöver byggas i kommunen i framtiden. Beräkningen är gjord med utgångspunkt i Vision 2030 och Statisticons beräknade befolkningsökning. Nybro kommun vill satsa på en högre befolkningsökning än den som prognosen visar, samtidigt som vi måste bygga i takt med att vår befolkning ökar och efterfrågan på bostäder ökar. Det bästa scenariot är att ha bostäder redo när efterfrågan ökar. Målet för nybyggnation av bostäder är därför: Att det byggs 30 stycken lägenheter och 15 stycken villor varje år. Nybro kommun bedömer att nybyggnation främst kommer att ske i Nybro stad och på landsbygden. Nybro kommun bör alltid ha minst två antagna detaljplaner som medger nya flerfamiljshus. Nybro kommun bör alltid ha minst två antagna detaljplaner som medger nya enbostadshus. Nybro kommun bör alltid ha minst tio lediga tomter i Nybro stad på minst två platser. 6.2 Var ska vi bygga? Nybro stad För att skapa attraktiva boendemiljöer ska primärt fokus för nybyggnation av flerfamiljshus vara i centrum i en 500 meters cirkel med utgångspunkt från Nybro station. Det gör att fler människor kan flytta in till den centrala delen av staden och därmed få en vardaglig närhet till butiker, offentlig service, arbetsplatser samt tåg- och busstrafik. Dessa aspekter skapar en hög attraktivitet för boende i vår stad. 17

19 Primärt fokus för exploatering av privata villatomter är i Pukeberg, Hanemåla och Rismåla samt lucktomter inne i staden. Angivna platser finns markerade i Fördjupad översiktsplan för Nybro stad och för vissa områden finns även antagna detaljplaner. S:t Sigfrid Nybro kommun jobbar på att plocka fram en fördjupad översiktsplan för S:t Sigfridsområdet. Attraktiviteten för området ligger i dess läge mellan Nybro stad och Kalmar stad med bra förbindelser samt att platsen är vacker med levande kulturmiljö. I denna del av kommunen ligger även priserna på villor högt. Den fördjupade översiktsplanen kommer att visa var i området det är lämpligt med ny bebyggelse. Landsbygdsutveckling Riksdagen beslutade i april 2009 om en förändrad strandskyddslagstiftning som ger kommunerna ett ökat inflytande över strandskyddet för sjöar, vattendrag och kuster i Sverige. Nybro kommun jobbar därför med ett dokument för landsbygdsutveckling i strandnära läge som ska visa var i kommunen vi ska utveckla bebyggelse vid sjöar. Förutsättningarna att driva företag, arbeta och bo på landsbygden ska förbättras. Attraktiva natur-, kultur- och boendemiljöer ska vara en bas för nya affärsmöjligheter och en god livskvalitet. Antalet boende på landsbygden ska öka och underlaget för service behållas. Den som vill bygga på landsbygden ska i normalfallet få göra detta. Om allmänna intressen överväger på den tilltänkta platsen hjälper kommunen den sökande att hitta alternativa lokaliseringslägen. Bebyggelse i kommunens tätorter Med anledning av den negativa befolkningsutvecklingen i kommunens tätorter och avsaknaden av efterfrågan på hyreslägenheter bedömer Nybro kommun att tillskottet på bostäder i kommunens tätorter under planperioden endast kommer att vara nybyggda enbostadshus i mindre omfattning. 6.3 Vad ska vi bygga? Villor/småhus Nybro kommun bedömer att kommunens strategiska läge mellan Kalmar och Växjö med goda pendlingsmöjligheter via buss och tåg kan ge ökad inflyttning. Därtill kommer de fördelaktiga hyrorna och prisvärda villor vilket kan göra att unga barnfamiljer vill välja Nybro kommun som bostadsort. Lägenheter Ett koncept gällande lägenheter framtaget av Nybro bostads AB har visat sig framgångsrikt. Det innebär att Nybro bostads AB bygger radhus för uthyrning. Om intresse finns kan sedan den boende köpa radhuset. I kvarteret Boken i nordvästra Nybro har detta koncept använts med framgång. En effekt av denna typ av koncept är ett mer blandat boende till förmån för olika socioekonomiska grupper. 18

20 Nybro kommun ser stora fördelar med de låga hyrorna i kommunen och att detta leder till att intresset ökar för att flytta hit. När vi bygger nytt i kommunen hamnar priserna högre än befintligt bestånd. Detta behöver dock inte leda till att lägenheterna inte hyrs ut. Det skapar snarare en rotation i befintligt bestånd för personer som kanske vill uppgradera sitt boende till ny standard eller nytt läge. Då blir fler lägenheter lediga i beståndet och någon som inte har råd med så hög hyra kan flytta in i en äldre lägenhet. Vakansgraden inom lägenhetsbeståndet bör ligga mellan 3-5 % (Boendeplanering i praktiken- en vägledning till statistiken, s 22). Vid nyproduktion är det små kompakta lägenheter som efterfrågas eftersom hyresnivån i dessa lägenheter upplevs som attraktiv. Bostäder för ungdomar och studenter Det är viktigt för kommunens befolkningssammansättning att få fler ungdomar att stanna kvar i kommunen. Goda pendlingsmöjligheter till Kalmar och Växjö kan också göra det möjligt att kombinera högre studier med att bo kvar i kommunen. Man ska också komma ihåg att inte alla studenter är ungdomar från gymnasiet. Idag har vi många som väljer att studera vidare eller skola om sig även efter den typiska högskoleperioden i livet. Nybro vill även kunna erbjuda studentlägenheter under kortare perioder till studenter som inte har hittat bostad i Kalmar inför terminsstart. Nybro ska erbjuda snabba lösningar och genom sitt trevliga och effektiva bemötande skapa goda kontakter med studenter som är nya i regionen. Hästgårdar och lantlig bebyggelse Hästnäringen ökar både i Sverige och i Nybro kommun. Intresset att hålla egen häst ökar och Nybro kommun vill ge möjlighet för invånarna i kommunen att utöva sitt fritidsintresse på sina egna villkor. Därför ska hästnäringen ges specifikt utrymme i anslutning till Nybro stad. Detta sker i form av planering för större tomter med möjlighet till hästhållning. Nybro kommun planerar även för boende på landsbygden i närheten av sjöar. Vi har många vackra platser kring sjöar i kommunen som skapar attraktiva lägen för bostadsbebyggelse. Bostäder för äldre/trygghetsboenden För att minska behovet av särskilt boende är alternativa boenden såsom trygghetsboende och seniorbostäder en förutsättning. De äldre bör ges förutsättningar att förändra sitt boende i ett tidigt skede genom att exempelvis flytta till seniorboende eller trygghetsboende. De nya boendena ska vara attraktiva och strategiskt belägna. Genomförs ingen satsning på alternativa boendeformer måste en satsning genomföras på en utökning av särskilt boende motsvarande befolkningsutvecklingsprognosen. 19

21 Exempelvis kan ett av husen i NBAB:s regi på Skomakaregatan, Korgmakaren omvandlas till trygghetsboende. Det finns många fördelar med ett sådant beslut bland annat närheten till Jutegården och centrum. Särskilda boenden Under en nio års period kommer det beräknade behovet av särskilt boende att öka med 29 bostäder. Boende för personer med psykiska funktionsnedsättningar Det är svårt att prognostisera behoven av bostäder framöver, men det är viktigt att fokusera på normaliseringsprincipen vilket innebär en fortsatt strävan för att personer med funktionsnedsättningar ska kunna bo i ordinärt boende med personalstöd, ibland via mobila team. En mer ingående utredning av behovet av bostäder för personer med funktionsnedsättningar och psykiska funktionsnedsättningar bör göras för att klarlägga framtida behov. 6.4 Hur ska vi bygga? Nybro kommun förespråkar hållbarhet i alla aspekter vid nybyggnation. Detta innebär att byggnader ska vara klimatsmarta under byggnationen, konstrueras i hållbart material och fungera energieffektivt under hela sin livslängd. 6.5 Bestånd i behov av stora renoveringar och/eller energieffektiviseringar? Nybro Bostads AB har stora framtida underhållsbehov och när det gäller energieffektiviseringen så vi har stora investeringar att göra för att spara energi. 6.6 Försäljning/upplåtelse av mark För att undvika att färdiga tomter för verksamheter ligger obebyggda inleds överlåtelser normalt med ett arrende tills bygget kommit igång. Så snart beslut om överlåtelse fattats, upprättas ett arrendeavtal med den tilltänkte köparen. Arrendeavtalet löper så länge tomten inte bebyggs dock längst två år. När köparen/arrendatorn kommit igång med bygget, upprättas ett köpeavtal och tomten överlåts, samtidigt som arrendeavtalet upphör. 20

22 6.7 Hur jobbar vi i Nybro kommun med bostadsbyggande/exploatering? Lediga tomter i kommunen finns redovisade på kommunens hemsida: Information om tomter finns även Samhällsbyggnad på Nybro kommun. på förvaltningen 21

23 Källhänvisning: Visioner och mål Nybro kommun Boendeplanering i praktiken- en vägledning till statistiken Boverket 2005 Boendeplanering- en strategisk fråga för kommunen Boverket 2006 Hur fungerar bostadsförsörjningen? Statskontoret, 2006 Befolkningsprognos , Nybro kommun; Statisticon 22