Bostadsförsörjningsprogram

Transkript

1 Bostadsförsörjningsprogram Antaget , 99 av kommunfullmäktige En bostad för alla Mullsjö kommun

2 1(10) Inledning Mullsjö kommun s vision för bostadsförsörjning är att det skall finns goda boendemiljöer för alla i kommunen. Tillväxtmalet innebär att det skall finnas minst invånare ar Jämfört med 2012 års siffror skulle det betyda en ökning med 930 personer. Omräknat blir det ett nytillskott på ca 360 boenden (beräknat på 2,6 personer per boende, snitt i Mullsjö). För att åstadkomma denna tillväxt måste det finnas ett väl fungerande bostadpolitik och program med möjlighet till goda boendemiljöer med valfrihet till olika bostadsformer, storlekar och lägen. Programmet skall förhoppningsvis fungera som underlag för samhällsplaneringen samt dialog inom kommunen, mellan kommuner och olika intressenter. Riksdagens bostadspolitiska mål I de bostadspolitiska målen har regering och riksdag fastlagt att bostaden är en social rättighet och att bostadspolitiken skall skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hallbara ramar. Boendemiljö n skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhallanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. Kommunens ansvar och befogenheter i bostadsförsörjningen Kommun ens roll och ansvar för bostadsförsörjningen är i grunden fastställt i (SFS 000:1383) (som trädde ikraft den 1januari 2001) samt tillägg (SFS 2002:104), enligt punkt 3 ned an, om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Där bl a följande står att läsa: "varje kommun skall planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och gemomförs. Vid planering av bostadsförsörjningen skall kommunen, om det behövs, samråda med andra kommuner som berörs av planeringen. Riktlinjer bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. " Förutom ovan nämnda lagar finns det ytterligare lagar som också reglerar kommunens ansvar och befogenheter: Kommunallagen (SFS 1991:900). Plan- och bygglagen (SFS 20 10:900), som bl.a. genom planmonopolet och markanvändning ger kommunen ansvar för att goda boendemiljöer skapas. Det finns även krav på utformning av bostäder utifrån tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993:387). Lag om bostadsanpassningsbidrag. Kommun en har också ansvar för att tillhandahålla bostäder för äldre med omfattande behov av stöd och omsorg, vård- och omsorgsboende.

3 2(10) Befolkning Utveckling 1952 när Mullsjö kommun bildades fanns det personer i kommun en. Fram till 1970 ökade befolkning en med endast 53 personer. Från 1970 fram till 1993 ökade befolkningen med totalt personer, en ökning med ca 89 %, d v s nästan en befolkningsfördubbling är det året som Mullsjös befolkning är som störst, personer. Från 1993 fram tills 2012 har befolkningen minskat med 478 personer. Av Sveriges 290 kommuner uppvisar ca 30 kommunen en liknande befolkningsutveckling som Mullsjö under samma tid. Det i huvudsak mindre kommuner belägna i närheten av storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Undantaget är Habo och Mullsjö där uppenbart Jönköping har spelat en betydande roll. Struktur Jämfört med snittet i riket avviker Mullsjö beträffande 0-10 åringar där Mullsjö har en större andel, åringar där andelen mycket lägre och för åringar där andelen högre. I övrigt stämmer fördelningen väl med snittet i riket undantaget åldern runt 50 år där Mullsjö har en lägre nivå.

4 3(10) Inflyttning-Utflyttning = Flyttningsnetto Under de senaste 10 åren har flyttningsnettot totalt varit negativt med -227 personer. När det gäller bad e inflyttning och utflyttning är de dominerand e åldrarna år. När det gäller utflyttning ser man att åldrarna år är den största gruppen i femårsintervall. År Inflyttning Utflyttning Netto Födda och döda Snittet för de 10 senaste aren är att det föds 17 personer fler än vad som dör. År Födda Döda Netto Pendling Under år 2011 pendlade 917 personer in till kommunen och utpendlade personer bor och arbetar i kommunen.

5 4(10) Prognos Nedan redovisas en prognos med års faktiska siffror som utgångsläge. Alla siffror avser den 31/ 12 respektive år. Befolkningsprognos för Mullsjö kommun enligt målprognos om 8000 invånare år 2030 Folkmängdstabell Nuvarande bostadssituation Lägenheter Nedan redovisas det totala lägenhetsbeståndet, innefattande både allmännyttan och de privata hyresvärdarnas lägenheter. I kommunen finns totalt ca 860 lägenheter. Den största hyresvärden är det kommunala bostadsbola get Mullsjö Bostäder AB med 467 lägenheter. Uthyrningsgraden är nästan 100 %. Endast några få lägenheter finns att tillgå. Detta innebär att behovet av lägenheter är större än tillgången för närvarande. Ungdomar har svårt att flytta hemifrån till lägenhet inom kommunen. Alternativet för många är att bosätta sig i Jönköping. Äldre kan inte sälja sina villor, p.g.a. lägenhetsbristen, vilket innebär att begagnade villor inte kommer ut på marknaden. Den så kallade flyttkedjan uteblir. Lägenhetsbestånd Ettor Tvåor Treor Större än treor Totalt i kvadratmeter

6 5(10) Tomtbestånd Under de senaste åren har tomtförsäljningen legat på en låg nivå trots en god tillgång till tomter med bra lägen till låga priser. Den främsta orsaken bedöms vara huspriserna på begagnade hus som idag har ett snitt på strax över kr. Kostnaden för nyproduktion ligger på ca kr oavsett var man bygger. Skulle man tvingas sälja ett nyare hus kanske man bara far tillbaka hälften. I mer attraktiva regioner finns inte detta problem. Att bolånetaket numera är satt till 85 % kan ha en viss betydelse. Stimulansen till bostadsbyggandet var stort och gynnade alla boendeformer fram till 1990-talet. Pa Ruders hagar etapp 1, Hagagatan, (10 tomter) är samtliga tomter bebyggda, pa Ruders hagar etapp 2, Saturnu sgatan, (11 tomter) finns fortfarand e 5 lediga tomter kvar och på det senaste exploaterade området Ruders hagar etapp 3, Jupitergata n, (17 tomter) finns 16 tomter fortfarande disponibla. Utöver tomterna på Rudershagar finns det å kallade strötomter i både Mullsjö och Sandhems tätorter. För dessa tomter gäller specialpriser. I Mullsjö tätort finns för närvarand e 18 strötomter. I Sandhems tätort finns förnärvarande 15 strö tomter. I nuläget finns det således 54 lediga tomter, motsvarande för ca 140 personer. Planerade lägenhetsbyggnationer Björkvägen 2 i Sandhem, 8 lägenheter Västangård, 24 lägenheter Tre tvåvåningshus är planerade i området Västangård i centrala Mullsjö. Totalt blir det 24 hyresrättslägenheter, 12 tvåor och 12 treor. Lägenheterna skall vara inflyttningsklara första kvartalet 2014, motsvarande ca 60 personer. Kyrkvägen 3, 6 lägenheter Ytterligare 6 lägenheter planer as på Kyrkvägen 3, motsvarande ca 16 personer.

7 6(10) Ekbacken Området omfattar ett område på ca m2 och är planerat att tas i anspråk för flerbostadshus. Fyra våningar kommer maximalt att tillåtas. Totalt accepteras 50 lägenheter enligt planen på området vilket motsvarar boenden för ca 130 personer. Plankarta för Ekbacken Aktuella planer Ruders hagar etapp 4 Planarbetet för en fjärde etapp på Torestorp/Ruder-området har påbörjats. Detaljplanen för området enl. nedan beräknas vara klart under hösten 2013.

8 7(10) Preliminärplankarta Ruders hagar etapp 4 Planen kommer att medge totalt ca 120 bostadslägenheter. Planens uppbyggnad är att skapa ett traditionellt bostadsområde med en varierad husproduktion med högst två våningar av villor, radhus, parhus och flerbostadshus med exempelvis fyra lägenheter per bostadshus. Även ett högre hus om fem våningar föreslås. Totalt skulle planen täcka behovet för ca 310 personer. Marknadsföring Det är viktigt för kommunens framtida utveckling att fa igång bostadsbyggandet, vilket i sin tur förutsätter tillgång på mark som är detaljplanerad och iordningställd för byggnation. En aktiv markpolitik (köpa-byta - sälja) och medveten marknadsföring av nya och befintliga planer för bostadsbyggande är en del i detta arbete. En viktig del i marknadsföringsarbetet är att identifiera olika grupper med olika behov såsom familjer, ensamstående, ungdomar, äldre, människor med särskilda behov, hemlösa, flyktingar osv. Olika upplåtelseformer måste också beaktas i marknadsföringen som egna hem, fritidshus, hyreslägenheter, bostadsrätter, ägarlägenheter, bostadskooperativ osv Kommunen skall bjuda in press, bank och husföretag till öppning av nya områden eller da vissa tomter släpps, så att kommunen far fokus på sig och kan visa att det finns goda möjligheter att bygga och bo i Mullsjö. Arbeta med lokalredaktionen som får skriva om vilka områden som finns klara för byggnation och den förträffliga kommunala se1vice som erbjuds i Mullsjö kommun. Regelbundet synas i reklam (TV, radio och press) om Mullsjö som bostadsort och med fokus på marknadsföringen av lediga tomter.

9 8(10) Attraktiva exploateringsområden En aktiv markpolitik ska drivas syftande till att skapa förutsättningar för planering och utveckling av attraktiva områden för boende och näringsliv. (sjönära områden som Kärleksudden vid Mullsjön samt vid Nybro -väg 185, Stråken). Markområdena nedan ägs idag av familjen Sager. Nybro- väg 185, Stråken, Mullsjö camping Markreserver Den fortsatta samhällsutbyggnaden av Mullsjö tätort söder och öster om Mullsjön hämmas i dag av närheten till kommungränsen mot Habo.

10 9(10) Kommungränsen mot Habo Förslagsvis borde Västerkärr, som idag tillhör Habo kommun men i praktiken utgör en del av Mullsjö tätort - och därför också utnyttjar den kommunala och kommersiella service som erbjuds i tätorten - tillförs Mullsjö kommun. Furu sjö och delar av landsbygden skulle också tillfalla Mullsjö kommun eftersom orten har en mer naturlig närhet och koppling till Mullsjö kommun. Resurser För att klara den förväntade expansionen måste det finnas beredskap i form av ökade kommunala resurser som t ex bygglovsgranskare, planarkitekter, upphandlare av projekteringar osv. En expansion för också med sig ett ökat tryck på den övriga kommunala servicen bland annat inom skola, vård och omsorg samt den administrativa sidan.

11 10(10) Bilaga Definitioner Definitioners enligt "Bo bra hela livet", SOU 2008:113, slutbetänkande av äldreboende delegationen; Ordinära bostäder Alla bostäder som inte omfattas av särlagstiftning. Seniorboende Seniorboende är ett samlingsbegrepp för alla ordinära bostäder som inte omfattas av särlagstiftning och som är avsedda för person er över en viss alder. Riktar sig till personer som vill flytta från sin nuvarande bostad till en bekvämare bostad som på olika sätt är anpassad till de förutsättningar som åldrandet medför. Med hög tillgänglighetsruva möjliggörs längre kvarboende i sådan bostad än i en vanlig. Trygghetsbostäder En form av bostäder för äldre som känner sig oroliga, otrygga och eller socialt isolerade. Trygghetsbostäderna bör utforma s på sådant sätt och erbjuda sådant stöd att de bidrar till att skapa trygghet. Trygghetslarm ska finnas och hemtjänst bör vara placerad i samma eller när liggande fastighet. Gemensamhetslokal ska finnas i eller i direkt anslutning till trygghetsbostäderna. I en gemensamhetslokal kan aktiviteter av olika slag äga rum och sociala nätverk utvecklas. Möjlighet bör finnas att inta gemensamma maltider. Det bör även finnas tillgång till personalresurs vissa tider/dagar i veckan med uppgift att initiera gemensamma aktiviteter. Vård - och omsorgsinsatser tillhandahålls genom bistandsbedömd hemtjänst och/eller hemsjukvård på samma sätt som i ordinärt boende. Trygghetsbostäder upplåts med hyresrätt via förmedling utan biståndsprövning. Kommunen antar kriterier och ev. kan ålder beaktas Vård- och omsorgsboende (VOB) En boendeform, tidigare benämnd särskilt boende, för äldre som omfattas av rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen och som är beroende av vård och omsorg dygnet runt (heldygnsomsorg). Vård - och omsorgsboende upplåts med hyresrätt för personer som bor permanent i denna boendeform. Korttidsvård Korttidsvård är en tidsbegränsad insats inom vård- och omsorgsboende för personer med behov av rehabiliterande insats, avlastning för anhörigvård eller för vård i livets slutskede med mera. Hyreskontrakt upplåts ej.