Boendestöd. för olika målgrupper samt eventuell upphandling enligt Lag om valfrihetssystem, LOV

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Boendestöd. för olika målgrupper samt eventuell upphandling enligt Lag om valfrihetssystem, LOV"

Transkript

1 Boendestöd för olika målgrupper samt eventuell upphandling enligt Lag om valfrihetssystem, LOV Inger Brandell Socialförvaltningen Stöd- och utvecklingsavdelningen Maj 2011

2 (52) Innehåll SAMMANFATTNING BAKGRUND SYFTE METOD BOENDESTÖD NÅGRA DEFINITIONER PERSONLIG SERVICE MED BOENDESTÖD FÖRSLAG TILL NY INSATS I LSS-UTREDNINGEN Boendestödets omfattning Organisering av boendestöd Kostnader BOENDESTÖDETS MÅLGRUPPER Personer med psykiska funktionsnedsättningar Personkrets 1 LSS personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd Personer med kombinationen utvecklingsstörning och psykiska funktionsnedsättningar Personer med neuropsykiatrisk diagnos Äldre personer med psykisk ohälsa BOENDESTÖD SOM INSATS OCH BOENDESTÖDJARNAS ROLL Boendestödjarnas arbetsuppgifter och roller Boendestöd för personer med Aspergers syndrom BOENDESTÖDJARNAS KOMPETENS ATT TÄNKA PÅ FÖR BOENDESTÖDJARE Tips till boendestödjare ur Socialstyrelsens vägledning Tips till boendestödjare som arbetar med personer med autismspektrumstörning HANDLÄGGNING AV BOENDESTÖD Inhämtande av beslutsunderlag inför handläggning av boendestöd Bedömningsinstrument och evidensbaserade metoder FORSKNING OCH RÅD SOM BERÖR HANDLÄGGNING Den enskildes och de professionellas mål för boendestöd Viktiga aspekter i mötet med vuxna med autismspektrumtillstånd AVGIFTER FÖR BOENDESTÖD BOENDESTÖD I JÄRFÄLLA Målgrupper Biståndsbedömning...22

3 (52) Omfattning av stödet Uppdragen/beställningarna från handläggarna Kriterier och handläggning i framtiden Boendestöd som insats hur ser det ut idag? Boendestöd i dokumenten Boendestödets innehåll i praktiken Informations- och kommunikationsteknik (IKT) och hjälpmedel Mobilt team med interkommunikationsteknik (IKT) Tider för boendestöd Boendestödet tillgänglighet och flexibilitet Personalens kompetens vilka krav bör ställas? Lokaler Gemensamhetslokaler Lokaler för personalgruppen Stöd i boendet som ges inom individ- och familjeomsorgen Träningslägenhet eller utslussningslägenhet och boendestöd Synpunkter på valfrihetssystem BOENDESTÖD I TRE ANDRA KOMMUNER Målgrupperna Kriterier för att en sökande ska få boendestöd Beslut om boendestöd samt omfattning av boendestöd Upphandling av boendestöd marknad Boendestödets tillgänglighet Personalens kompetens Gemensamhetslokaler och öppna verksamheter Avgifter för boendestöd Erfarenheter av LOV för målgrupperna som behöver boendestöd BOENDESTÖD EKONOMISK ERSÄTTNING Vad ingår i boendestöd Ersättning för boendestöd och hemtjänst i Järfälla Ersättning i andra kommuner Nacka Sollentuna Täby ANALYS Boendestöd till olika målgrupper Förutsättningar för upphandling enligt LOV Ramar för insatsen boendestöd Klara av att bo och känna sig trygg med boendestöd Boendestöd och kompletterande insatser Utökat boendestöd under viss tid Behov av utredningsdokument Insatsen boendestöd och möjligheter till fritid och kultur Ersättningsmodell och nivå på ersättningen SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Boendestöd till olika målgrupper Förutsättningar för upphandling enligt LOV...47

4 (52) Ramar för insatsen boendestöd Förslag till ramar Tillgänglighet Genomförandeplan Ersättningsmodell och nivå på ersättningen...50 LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING...51 PERSONER SOM GETT INFORMATION OM BOENDESTÖD...52

5 (52) SAMMANFATTNING Programchef för handikappomsorgen har bett stöd- och utvecklingsavdelningen att utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av att införa boendestöd för olika målgrupper och vilka ramar som ska gälla för boendestöd. I uppdraget ligger också att utreda om insatsen boendestöd är lämplig för att upphandla enligt LOV samt ge förslag på ersättningsmodell och nivå på ersättningen. Underlag för att kunna besvara frågeställningarna har hämtats fram genom litteraturstudier och studier av annat skriftligt material i kombination med intervjuer med handläggare på enheten funktionsnedsättning, företrädare för utförarna samt tjänstemän i andra kommuner. Allt pekar på att boendestöd är en modern insats som passar många olika målgrupper. Den är en ung insats som ständigt utvecklas. I rapporten föreslås att boendestöd i Järfälla ska kunna ges till personer med psykisk funktionsnedsättning, personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning samt personer som omfattas av personkrets 1 eller personkrets 2 i Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Insatsen ska kunna ges från 18 års ålder. Det är fullt möjligt att upphandla boendestöd enligt Lag om valfrihetssystem, LOV. Rapporten presenterar tillvägagångssättet i tre Stockholmskommuner, Nacka, Sollentuna och Täby och de erfarenheter som finns av upphandling enligt LOV i dessa kommuner. Socialnämnden föreslås ge socialförvaltningen i uppdrag att arbeta fram ett förfrågningsunderlag för boendestöd enligt LOV. I en upphandling är det viktigt att ställa krav på personalens kompetens. Boendestödjare bör ha en grundutbildning och en arbetslivserfarenhet som innebär kunskap om de målgrupper som de ska arbeta med. Även när det gäller verksamhetschef är krav på kompetens viktiga. All information, både muntlig och skriftlig, ska betona att det finns ickevalsalternativ för de personer som inte kan eller vill välja. Utförarna behöver ges möjlighet att specialisera sig på olika målgrupper och bör därför ges möjlighet att välja vilka målgrupper man vill ansöka om att bli utförare för. I övrigt bör socialförvaltningen beakta de särskilda förutsättningar som framkommer av rapporten beträffande verksamhetstider, samarbete, rapportering med mera. Insatsen boendestöd föreslås kunna ges i en omfattning från 15 minuter till 20 timmar i veckan i normalfallet. Boendestöd ska kunna ges tillsammans med kompletterande insatser som hjälp i hemmet, ledsagarservice eller kontaktperson. Den som ska ha boendestöd måste kunna känna sig trygg med insatsen, annars kan bostad med särskild service, som ger en större närhet till personalgruppen, övervägas. Det finns en träffpunkt för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Socialnämnden bör överväga att inrätta ytterligare en träffpunkt i kommunen, riktad till personer inom LSS målgrupper. I rapporten föreslås att boendestödsersättningen inledningsvis ska ligga på samma nivå som för hjälp i hemmet, med en enda prisnivå oavsett tid på dygnet eller veckodag. En utvärdering av prisnivå föreslås efter ett år från införandet.

6 (52) 1. BAKGRUND Boendestöd är en insats som idag främst beviljas personer med psykiska nedsättningar. Insatsen har till skillnad mot insatsen hjälp i hemmet en mer stödjande funktion. Boendestöd kan många gånger vara det som avgör om en person klara att bo i egen lägenhet. Om inte boendestöd fanns skulle många behöva bo i en bostad med särskild service för att klara sin vardag. I vissa andra kommuner är det vanligare att boendestöd ges till andra målgrupper än personer med psykisk funktionsnedsättning. Den möjligheten finns redan idag i Järfälla, men det är mest vanligt att boendestöd ges till personer med psykiska och/eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det är därför intressant att se om och hur boendestöd i Järfälla kan utvecklas för att bättre anpassas för flera målgrupper. 2. SYFTE Uppdraget, som utgick från programchef för handikappomsorgen, var att utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av att införa boendestöd specialiserad på olika målgrupper alternativt införa ett boendestöd som ger stöd till alla målgrupper. att utreda och ge förslag till ramar för insatsen boendestöd, till exempel när och hur ofta man kan få boendestöd. att utreda förutsättningar för och konsekvenser av att upphandla insatsen boendestöd enligt Lag om valfrihetssystem LOV att ge förslag på ersättningsmodell och nivå på ersättningen 3. METOD För att ta reda på mer om insatsen boendestöd, hur den fungerar idag, hur den fungerar i andra kommuner och hur den skulle kunna fungera har olika former av faktainsamling och omvärldsbevakning skett. Förutom litteraturstudier och studier av andra kommuners förfrågningsunderlag med mera ligger även intervjuer och gruppintervjuer med tjänstemän inom Järfälla kommun och andra kommuner till grund för rapporten. Vissa delar av detta underlag redovisas inte i rapporten, utan utgör arbetsmaterial som kommer att användas i samband med utformandet av överenskommelser och/eller förfrågningsunderlag och avtal. 4. BOENDESTÖD NÅGRA DEFINITIONER Nationell Psykiatrisamordning definierar boendestöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar som ett socialt stöd som ges till den enskilde i dennes bostad och som anpassats efter de behov som finns hos personer med psykiska funktionsnedsättningar. Boendestöd täcker bara delvis insatsen innehåll, men Nationell Psykiatrisamordning vill ändå behålla den som ett samlingsbegrepp för socialt stöd i vardagen med relation till den enskilde boende. Psykiatrisamordningen föreslår också att kommunens skyldighet att erbjuda boendestöd ska uttryckas i socialtjänstlagen genom att den inkluderas bland de stödinsatser

7 (52) som exemplifieras i Socialtjänstlagens 3 kap 6. På så sätt skulle boendestödets position som etablerat insatsområde med egen kunskapsbas och metodik såväl som varje kommuns skyldighet att kunna erbjuda boendestöd lyftas fram. Nationell Psykiatrisamordning hänvisar till en studie inom ramen för boendeprojektet, där de intervjuade tjänstemännen betraktar hemtjänst som praktisk hjälp i hemmet och boendestöd som pedagogiskt och psykosocialt stöd i hem- och närmiljö. Enskilda personer kan ha hemtjänst och boendestöd samtidigt. Detta kan vara relevant ur ett administrativt perspektiv, menar psykiatriutredningen, men det finns en risk att den enskilde tvingas relatera till alltför många olika personalmedlemmar samt att det medför problem med kontinuiteten. Nationell Psykiatrisamordning konstaterar att boendestöd alltmer håller på att särskiljas som något annat än ordinarie hemtjänst, både ur professionell och ur organisatorisk synvinkel. De som arbetar med boendestöd har börjat betona det unika i arbetet, som upplevs som mer kvalificerat och mångfacetterat. Boendestödet visar på en bredd och en flexibilitet som kan beskrivas som ett kvalificerat vardagsstöd mer än som ett stöd avgränsat till den enskildes boende. Vanliga uttryck i beskrivningar av boendestöd är att jobba med händerna på ryggen eller att bistå med hjälp till självhjälp i vardagliga aktiviteter som att stiga upp på morgonen, sköta sin hygien, städa, handla, upprätthålla sociala kontakter och så vidare (SOU 2006:100). I LSS-kommitténs slutbetänkande finns också en sammanställning över definitioner av boendestöd. Ett exempel är socialstyrelsens termråds definition. Termrådet definierar boendestöd som bistånd i form av stöd i den dagliga livsföringen riktat till särskilda målgrupper i eget boende, bland annat personer med funktionsnedsättning eller missbruksproblem. Termrådet tillägger också att boendestödet anpassas till den enskildes behov av och möjligheter att utveckla ett normalt vardagsliv (SOU 2008:77). 5. PERSONLIG SERVICE MED BOENDESTÖD FÖRSLAG TILL NY INSATS I LSS-UTREDNINGEN LSS-utredningen gör bedömningen att det finns goda skäl att införa en insats i LSS som kan fylla delar av det stora mellanrummet mellan hemtjänst och personlig assistans när det gäller stöd och service i ordinärt boende. Därför föreslår kommittén att en ny insats för personlig service i ordinärt boende ska införas och benämnas personlig service med boendestöd. Denna insats ska omfatta de olika former av stöd och service som enligt lagar och förarbeten ingår i hemtjänst enligt SoL, service och omvårdnad. Ledsagning ska ingå i insatsen, men inte avlösning som ska fortsätta vara en egen insats, eftersom den är en form av anhörigstöd. Ett övervägande om det borde vara två insatser personlig service och boendestöd ledde till bedömningen att det skulle bli mycket svårt att skilja de båda delarna åt. Kommittén föreslår också att personlig service med boendestöd ska beviljas i tid och inte enbart i insatser för att möta olika preciserade hjälpbehov. Tiden ska beräknas utifrån det stöd som den enskilde får och inte omfatta personalens förflyttningar mellan brukare. Kärnan i insatsen personlig service med boendestöd är den typ av hjälp som går att få genom hemtjänst och kan inte som personlig assistans täcka omfattande stödbehov i samband med återkommande aktiviteter utanför bostaden eller i samband med för-

8 (52) värvsarbete eller längre resor. Kommittén föreslår att personlig service med boendestöd enligt LSS ska tillförsäkra den enskilde kontinuitet samt inflytande och medbestämmande över stödet och servicen. Initialt ska insatsen begränsas till högst 40 timmar per vecka. Kommittén anser också att kommunerna givetvis tillåts kombinera insatsen med exempelvis hemtjänst och organisera utförandet så att det blir en så samlad lösning som möjligt för den enskilde. LSS-utredningen föreslår också en förändring av insatsen personlig assistans, så att endast de som har behov av minst tjugo timmar per vecka i form av hjälp med grundläggande behov ska få insatsen personlig assistans (med Försäkringskassans som huvudman), samt att de som inte uppnår denna gräns ska kunna ansöka om personlig service med boendestöd hos kommunerna. Målgruppen uppskattas omfatta personer som idag har personlig assistans enbart enligt LSS (=mindre än tjugo timmar per vecka), knappt personer som har ledsagarservice samt vissa personer som idag har boendestöd (inklusive personer med psykiska funktionsnedsättningar som skulle kunna ingå i målgruppen). Sammantaget bedöms cirka personer vara aktuella för den nya insatsen personlig service med boendestöd (SOU 2008:77). Det lagförslag som kom våren 2010 innehöll ingen förändring gällande huvudman för insatsen personlig assistans och ingen ny insats i form av personlig service med boendestöd. Det kan ändå vara viktigt att beakta de olika infallsvinklar på boendestöd, såväl som personlig service med boendestöd som finns i slutbetänkandet Boendestödets omfattning LSS-utredningen redovisar den omfattning boendestöd hade när Socialstyrelsen och Länsstyrelserna kartlade kommunernas insatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar: 80 % av kommunerna hade någon form av boendestödjarteam som under dagtid gav stöd i den egna bostaden. I flera kommuner återfanns boendestödsteamen inom ramen för den ordinarie hemtjänstverksamheten. En fjärdedel av kommunerna kunde dessutom erbjuda visst stöd under kvällar och helger i form av mobila team Vid granskning av 18 boendestödsverksamheter visade det sig att det fanns många variationer i sättet att organisera boendestödet. Målgrupperna kunde vara personer med psykiska funktionsnedsättningar, äldre personer med demens eller personer med utvecklingsstörning. Boendestödet kunde också i vissa fall omfatta driften av en öppen träfflokal. I LSS-kommitténs egen fältstudie år 2006 skildes boendestöd och hemtjänst åt för att insatserna skulle kunna jämföras ur olika aspekter. Tolv kommuner ingick i studien och cirka personer i dessa kommuner hade hemtjänst och/eller boendestöd. Av dessa hade drygt 60 procent hemtjänst och drygt 40 procent boendestöd. Omkring tre procent hade både hemtjänst och boendestöd. Cirka 15 procent av de personer som hade boendestöd hade också en LSS-insats och omfattades av personkrets 1 enligt denna lag (utvecklingsstörning, autism, autismliknande tillstånd) (SOU 2008:77).

9 (52) 5.2. Organisering av boendestöd I slutbetänkandet beskrivs olika möjligheter att organisera boendestöd för LSS målgrupp, till exempel att bilda ett särskilt team för boendestöd åt personer med autismspektrumtillstånd och neuropsykiatriska diagnoser (Stockholms stad) eller team med särskild kompetens i fråga om utvecklingsstörning. Det konstateras också att i vissa fall kan det uppstå problem när boendestödet inte räcker för att möta behoven för denna målgrupp. Det kan gälla kvällar, nätter och helger. I dessa fall kan en servicebostad/satellitboende vara en bättre lösning för den enskilde, som då får kontinuerligt personalstöd och ändå en relativt stor frihet i det egna boendet (SOU 2008:77) Kostnader Det finns inga bra jämförelser över kostnader för boendestöd, eftersom insatsen räknas som en del av hemtjänsten i den officiella statistiken. LSS-utredningen menar att det finns vissa uppgifter som tyder på att boendestödet kostar mindre än övriga delar av hemtjänsten. Kommuner som upphandlat boendestöd har angett timkostnader på drygt 210 till 280 kronor i timmen i sina lokala resursfördelningssystem. Det är också okänt i vilken utsträckning som boendestöd i dag ges i form av beslutat bistånd eller som en öppen och ofta billigare verksamhet (SOU 2008:77). Nationell psykiatrisamordning föreslår ingen reglering av boendestöd i LSS. Utredningen anser däremot att insatsen bör nämnas i SoL som exempel på verksamheter som socialnämnden bör bedriva för att underlätta för den enskilde att bo hemma och ha kontakt med andra (SOU 2006:100). 6. BOENDESTÖDETS MÅLGRUPPER I LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra nämns boendestöd och personligt ombud som stödformer som blivit vanliga sedan kommunerna övertog ansvaret för det dagliga stödet till personer med psykiska funktionsnedsättningar. Boendestödet har också blivit en vanlig komplettering till insatser enligt LSS för personer med lindrig utvecklingsstörning och autismliknande tillstånd. LSS-kommittén menar också att det finns tecken på att hemtjänst enligt SoL kommit att inriktas på avgränsade punktinsatser med fokus på vård och omvårdnad i människors hem medan det sociala innehållet minskat. Då de som behöver stöd enligt LSS ofta ses som en egen grupp, avskild från andra med stödbehov, ser kommittén också en risk att denna målgrupp inte får ta del av allt stöd som skulle kunna komma dem till godo enligt andra lagar och över sektorsgränser. Från att ha varit en insats som huvudsakligen riktat sig till personer med psykiska funktionsnedsättningar har boendestöd alltså utvecklats och utvidgats till att bli ett stöd som passar fler målgrupper. I litteraturen nämns numera inte bara personer med psykiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, även personer med utvecklingsstörning och äldre med psykisk ohälsa kan vara målgrupper som behöver boendestöd i högre grad än de behöver hemtjänst. Boendestöd ges också till personer med missbruksproblem.

10 (52) LSS-kommittén beskriver också hur vissa kommuner använder benämningen boendestöd också för stöd och service enligt LSS, men boendestöd kan bara beslutas som en form av bistånd enligt SoL, oavsett vilka som ingår i målgruppen (SOU 2008:77). Då förslaget till lagändringar inom LSS kom våren 2010 fanns förslaget om den nya insatsen Personlig service med boendestöd inte med. Boendestöd kommer alltså även fortsättningsvis att vara ett bistånd enligt SoL Personer med psykiska funktionsnedsättningar I Slutbetänkandet av Nationell Psykiatrisamordning konstateras att andelen personer i befolkningen som lider av allvarlig psykisk sjukdom är relativt konstant över tid och att ingen påtaglig ökning kunnat fastställas under de senaste åren. Däremot ökar både antalet som upplever psykiska besvär generellt och antalet ungdomar som är nedstämda, oroliga, har svårt att sova och har värkbesvär. Ökningen av dessa symtom är mest uttalad bland kvinnor i åldrarna år (SOU 2006:100) Personkrets 1 LSS personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd LSS-kommittén konstaterar att det inte finns någon samlad bild av boendestödet för de personer som omfattas av personkrets 1 i LSS. De har fått ett intryck av att det till stor del är yngre personer med utvecklingsstörning och autismliknande tillstånd som har boendestöd i ordinärt boende. För denna målgrupp innebär ofta bostad med särskild service en alltför omfattande insats och begränsar den enskildes möjligheter att själv bestämma hur och var de vill bo (SOU 2008:77) Personer med kombinationen utvecklingsstörning och psykiska funktionsnedsättningar Nationell Psykiatrisamordning noterar att förekomsten av psykisk sjukdom är förhöjd bland personer med utvecklingsstörning och brukar anges till cirka 30 procent, men kan vid vissa tillstånd vara högre. Den avvikelse i hjärnan som är orsaken till utvecklingsstörningen kan ge en ökad risk för psykisk sjukdom. Det är svårare att diagnostisera psykisk sjukdom hos personer med utvecklingsstörning. Många personer med utvecklingsstörning utsätts också för stora påfrestningar genom att de har svårigheter att hantera livet och förstå samhället, genom en känsla av att vara annorlunda, liksom att behöva ta emot hjälp och anpassa sig efter vård och service och rutiner, vilket innebär stora sociala påfrestningar (SOU 2006:100) Personer med neuropsykiatrisk diagnos Personer med neuropsykiatrisk diagnos kan omfattas av LSS målgrupp personkrets 1 om de har diagnoser som Aspergers syndrom, Tourettes syndrom eller andra autismspektrumstörningar. Däremot omfattas inte personer som har diagnoser som ADHD, ADD med flera av LSS. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar brukar också innefattas i målgruppen psykiska funktionsnedsättningar.

11 (52) Socialstyrelsen beskriver i Det är mitt hem Vägledning om boende och boendestöd för personer med psykisk funktionsnedsättning de svårigheter som personer med neuropsykiatrisk diagnos ofta har, nämligen begränsad förmåga till ömsesidig social interaktion begränsad förmåga till ömsesidig kommunikation begränsad beteenderepertoar, social lek och social fantasi samt begränsade intressen Svårigheterna för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar varierar mellan olika individer beroende på förmåga och oförmåga, ålder med mera, precis som det finns variationer inom andra målgrupper. Däremot utmärker sig svårigheterna för personer med dessa diagnoser genom att svårigheterna alltid framträder i samspelet med andra. Avvikelser i hjärnfunktioner påverkar bland annat hur personen tolkar och upplever sinnesintryck från omvärlden, förstår sammanhang och hur han eller hon löser problem. Den enskilde kan ha svårt för att planera och organisera sin vardag (Socialstyrelsen 2011). Anna Sjölund och Susanne Bejerot beskriver i Boendestödsboken vuxna med autismspektrumtillstånd de svårigheter som personer med autismspektrumtillstånd upplever i vardagen. Autismspektrumtillstånd är ett paraplybegrepp som omfattar diagnoserna autism, atypisk autism och Aspergers syndrom. Bland de svårigheter som nämns i boken finns annorlunda perception (hörsel, beröring, syn, lukt och smak), motoriska svårigheter, detaljtänkande, svårigheter med exekutiva funktioner, svårigheter med generalisering, svårigheter att förstå andras perspektiv (mentalisering), svårigheter i socialt samspel, annorlunda fantasi och intressen, svårigheter i ömsesidig kommunikation, svårigheter med vänskaps och familjerelationer, svårigheter med kärleksrelationer och sexualitet, sömnsvårigheter, svårigheter att klara stress, men också svårigheter att klara vardagliga saker som kost- och måltidssituationer, hygien, städning, diskning med mera (Sjölund och Bejerot 2009) Äldre personer med psykisk ohälsa Psykisk ohälsa är vanligt hos äldre, påpekar Nationell Psykiatrisamordning. För vissa psykiatriska tillstånd som depression ökar risken att insjukna med stigande ålder. Risken att drabbas av depression är fyra gånger större efter 65 år. Depression är den vanligaste orsaken till psykisk ohälsa hos äldre, men även ångesttillstånd och olika typer av psykoser förekommer, enligt Psykiatrisamordningen. Förekomsten av kroppsliga sjukdomar och demensfunktionsnedsättningar ökar i befolkningen och dessa tillstånd ökar risken för psykisk ohälsa. De personer som har en kronisk psykisk sjukdom har naturligtvis med sig dessa problem som äldre, samtidigt som de personer som haft psykiska sjukdomar eller funktionshinder tidigare under sitt liv har en ökad risk att få besvär som äldre (SOU 2006:100). I rapporten Äldres psykiska ohälsa (2008) skriver Socialstyrelsen att äldre med psykossjukdom eller bipolär sjukdom (omväxlande depression och mani) ofta har drabbats av sin sjukdom tidigare i livet. Rapporten tar också upp den stigmatisering som många äldre har upplevt samt de erfarenheter av segregering genom institutionalisering, skrämmande behandlingar och inskränkningar av den enskilda integriteten som många äldre med psykossjukdom och bipolär sjukdom (omväxlande depression och mani) upplevt. Förstagångsinsjuknande i schizofreni eller bipolär sjukdom kan

12 (52) även ske i hög ålder. Det är kvinnor samt personer med sensoriska nedsättningar som löper störst risk för att insjukna i schizofreni sent i livet (Socialstyrelsen 2008). 7. BOENDESTÖD SOM INSATS OCH BOENDESTÖDJARNAS ROLL Boendestöd är en mångfacetterad insats. Den inrymmer alla behov som en person kan ha för att klara av att sköta sin bostad, till exempel att städa, sköta mathållning och hygien. Samtidigt är boendestödet inte begränsat till hemmet. Boendestöd inrymmer också annat som kan stödja den enskildes förmåga att klara vardagslivet. Det kan vara vardagshändelser som att göra utflykter, följa med till post och affär, gå på bio eller kafé med mera. Detta kapitel ger exempel på forskning inom området, men innehåller också material från rapporter och skrifter från Socialstyrelsen samt rapporter och skrifter som kommit till med stöd från Nationell Psykiatrisamordning Boendestödjarnas arbetsuppgifter och roller Ingemar Ljungqvist och Håkan Jenner har varit redaktörer för boken Psykiatri för baspersonal. Kunskap för en evidensbaserad forskning som främst inriktar sig på stöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar. Några kapitel handlar om boendestöd och de visar på att boendestöd, trots att det funnits under lång tid, är en insats under utveckling. Flera av de beskrivningar av boendestöd som ges i boken är specifikt inriktade på målgruppen psykiska funktionsnedsättningar, men vissa aspekter är lika aktuella för andra målgrupper. Framför allt gäller detta citat ur inledningen: Tillgången till kompetent personal är avgörande för att patienterna/brukarna ska få den vård och det sociala stöd de behöver och har rätt till Vad är då kompetent personal? Beatrice Toll tar upp olika aspekter på att vara boendestödjare. Hon beskriver att boendestödjarens arbetsuppgifter tillsammans med den enskilde kan innebära att vara igångsättare stärka självkänslan, ge positiv feedback, bekräfta och uppmuntra strukturera upp tillvaron tydliggöra hur tiden används och hjälpa till att hitta en balans mellan vila, arbete, fritid och familj lyssna, ta tillvara och fånga upp önskemål och vara container stödja i hushållsarbete städa tillsammans, tvätta tillsammans, diska tillsammans, underhåll tillsammans, slänga sopor tillsammans stödja med kosthållning tydliggöra konsekvenser, informera om näringslära, stödja i inköp, ge konkreta råd arbeta med social träning stärka självkänsla, bryta isolering, öka det egna ansvarstagandet och träna kommunikation ge förberedande arbetsträning förbereda den enskilde för saker som han eller hon har nytta av i arbetslivet arbeta med friskvård motivera den enskilde till tandvård och fysisk träning, men också att arbeta med sjukvård ge information, bevaka hälsoläge, medicinöverlämnande, men också genom motivationsarbete arbeta med ekonomi tydliggöra val och konsekvenser, ge konkreta råd, hjälpa till med inköp

13 (52) motivera och inspirera visa på möjligheter och bredda intressen vara ombud och buffert mot det sociala, sjukvård och andra myndigheter till exempel polis länka vidare/slussa vidare aktiviteter ta hand om husdjur bygga upp och/eller underhålla nätverket runt den enskilde klara konflikthantering lära känna närmiljön Toll lyfter också fram att boendestödjaren har ett kontaktmannaansvar som innebär att upprätta planer (samarbetsplan, genomförandeplan etcetera), sköta uppföljning och informera kollegor. Boendestödjaren ska också ansvara för att brukarinflytandet tillgodoses. Gentemot den enskilde kan detta ske i mötet med honom eller henne eller tillsammans med andra brukare. Boendestödjarens arbete inrymmer också att sköta dokumentation av möten, utvecklingsarbete, studiebesök, kompetensutveckling och egen handledning. Boendestödjaren ska också handleda elever, Egenskaper som boendestödjaren behöver, enligt Toll, är att vara lyhörd, tillgänglig och flexibel. Flexibiliteten behövs för att fungera gentemot brukare, kollegor, organisation och sjukvårdsgrannar (Ljungqvist och Jenner 2009). David Brunt och Mikael Rask lyfter fram andra färdigheter och egenskaper som är viktiga för den som arbetar som boendestödjare för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Det är bland annat viktigt att kunna prata om väder och vind, i betydelsen olika saker som intresserar den enskilde och som är viktigt för honom eller henne. Detta kan bilda grunden för att den enskilde också vågar möta sina svårigheter med hjälp och stöd av boendestödjaren. Enligt Brunt och Rask är det också viktigt att kunna umgås med den enskilde på kompisnivå, där det omedelbara syftet kan vara att bara vara tillsammans med den enskilde eller att prata om helt vardagliga saker, att inte fokusera på den enskildes svårigheter och bekymmer. Boendestödjaren behöver ha med sig kunskap om olika svårigheter som kan vara förknippade med olika (i det här fallet psykiska) funktionsnedsättningar. Kunskapen behövs både för att boendestödjaren ska vara bättre förberedd för att möta funktionsnedsättningarna och för att se den enskilde individen trots funktionsnedsättningarna. Brunt och Rask lyfter också fram vikten av att utveckla sina färdigheter i att visa ömsesidighet och respekt och att utveckla sin lyhördhet. Boendestödjaren måste visa att han eller hon bryr sig, men även att han/hon lyssnar till den enskildes berättelser, tankar och fungeringar på ett medkännande sätt och hjälper till att sätta ord på det svåra (Ljungqvist och Jenner 2009). Socialstyrelsen beskriver att när man inom ramen för Boendeprojektet intervjuade personer ur målgruppen om vilka egenskaper en boendestödjare borde ha blev svaren att personen bör vara en enkel och vanlig människa med humor, empati, personlig värme, livserfarenhet, kreativitet samt tålamod. Boendestödjaren ska ha förmåga att se personen i stället för röran, att lägga band på sina egna värderingar samt att stå med fötterna på jorden. Han eller hon ska våga vara nära, se individen utan att ta över, visa vägen och stå ut med kaos (Socialstyrelsen 2010).

14 (52) 7.2. Boendestöd för personer med Aspergers syndrom Hjördis Gustafsson har genomfört en studie i fyra Södertörnskommuner och dokumenterat den i skriften Boendestöd för personer med Aspergers syndrom (2011). Studien har fokus på boendestöd för personer med Aspergers syndrom. Även om boendestödet varierar mellan olika kommuner finns mycket som förenar. Boendestödet ska i alla kommuner ge stöd med det praktiska i hushållet och ge den enskilde möjlighet att få prata och reflektera om allt från vardagliga ting till allvarliga bekymmer. Det som varierar från kommun till kommun är om boendestödjarna kan utföra praktiska sysslor utan någon form av medverkan från brukaren, om boendestödjaren kan följa med till läkare eller liknande samt att medverka till fritidssysslor. Ambitionen med boendestödet är att vardagen ska fungera samt i en förlängning att personerna ska bli så självständiga som möjligt, så att stödet kan minska efter hand eller helt upphöra. För många är dock inte det sistnämnda möjligt att realisera på grund av personens funktionsnedsättning. Däremot kan boendestödet genom att pusha och skapa struktur stödja den enskilde så att han eller hon kommer igång med arbetsuppgifter och får kontroll över vardagen. Gustafsson visar att alla inte får vad de behöver av boendestödet. Personer med Aspergers syndrom kan ha svårt att veta vad de behöver. Även om den enskilde vet vad han eller hon behöver kan det vara svårt att komma ihåg och att uttrycka det till rätt person vid rätt tillfälle. Andra begränsningar är att boendestödets ramar för vad de utför sätter gränser. Studien pekar på vikten av att kartlägga behov och att göra noggranna överväganden av vad brukarens eller boendestödets gränser som ska prioriteras. Liksom många andra studier visar Gustafssons studie på betydelsen av att relationen mellan den som får och den som ger stöd är god. Genom en god relation mellan den enskilde och den som stödjer kan nya behov komma fram, rutiner skapas och pushning och arbete tillsammans leda till att den enskilde får en fungerande vardag och ett mer självständigt liv (Gustafsson 2011). Anna Sjölund och Susanne Bejerot står som författare till Boendestödsboken, vuxna ned autismspektrumtillstånd (2009), en bok som är utgiven av Autism och Aspergerförbundet (tidigare Riksföreningen Autism). Boken är skriven i syfte att få tillvaron att fungera för personer med autismspektrumtillstånd. Susanne Bejerot betonar dock att även andra personer med kognitiva funktionsnedsättningar kan ha nytta av innehållet. Sjölund och Bejerot skriver att den som arbetar med denna målgrupp måste ha kunskap om sårbarheten vid autismspektrumtillstånd och kunna bemöta det som verkar konstigt eller uppfattas som jobbigt. Han eller hon måste vara rak och tydlig utan att brista i hänsyn och på så sätt köra över personen. För att ge stödet måste man ha ett gott bemötande och se till personens behov och önskemål och skilja dem från sina egna behov och värderingar. Boendestödets uppgift är att ge stöd till den enskilde i de svårigheter han eller hon möter i vardagen, inte att försöka göra personen normal. Boendestödjarna kan hjälpa den enskilde att hitta struktur, strategier, hjälpmedel eller stödinsatser för att bemästra svårigheterna och på så sätt få en fungerande vardag.

15 (52) Den som arbetar som boendestödjare till personer med autismspektrumtillstånd måste, enligt Sjölund och Bejerot ha inlevelseförmåga, förmåga att byta perspektiv, vara beredd att tänka annorlunda och kunna reflektera över hur situationer uppfattas inifrån av personen med autismspektrumtillstånd. Man måste hela tiden tänka sig in i hennes/hans sätt att uppleva omvärlden och det är viktigt att respektera vad personen självtycker är ett viktigt innehåll i sin vardag även om det inte överensstämmer med omvärldens (Sjölund och Bejerot 2009). 8. BOENDESTÖDJARNAS KOMPETENS Socialstyrelsen framhåller att de flesta tjänster i boendestödsgrupper har gått till skötare och undersköterskor, men på senare tid har det blivit mer vanligt att anställa beteendevetare. Socialstyrelsen ser en möjlig lösning i att kommunerna ordnar arbetslag eller boendestödsgrupper med olika yrkesgrupper som tillsammans kan ha kvalifikationer att klara det mångfacetterade arbetet. Även om basen är skötare och undersköterskor kan arbetslaget kompletteras med yrkesgrupper som beteendevetare, socionom, arbetsterapeut, fritidspedagog med flera, beroende på behov (Socialstyrelsen 2010). 9. ATT TÄNKA PÅ FÖR BOENDESTÖDJARE 9.1. Tips till boendestödjare ur Socialstyrelsens vägledning I socialstyrelsens vägledning Det är mitt hem (2010) ges många tips att tänka på för boendestödjare och som utgår från en studie som Borell och Johansson har gjort (2005). Tipsen kan sammanfattas i några punkter: Visa intresse för att lära känna den boende som människa, visa din uppskattning, var ärlig och uppriktig samt försök ge svar på funderingar och frågor. Lyssna aktivt på vad den boende har att berätta, reflektera över stunden och framtiden samt ge förslag på eller visa möjliga strategier att hantera livets små och stora frågor. Förklara konsekvenserna av den enskildes sätt att vara och agera om han eller hon vill det. Uttryck dig på ett enkelt sätt. Planera saker gemensamt med den enskilde på ett sätt så att det dagliga livet präglas av regelbundenhet, struktur och ordning. Stöd på ett sådant sätt att den enskilde känner att han eller hon kan påverka sina aktiviteter. Motivera den enskilde att våga anta utmaningar. Se till den enskildes intressen och uppmuntra honom eller henne att utöva dessa. Uppmuntra den enskilde att ta kontakt med andra, så att han eller hon lättare kan känna sig delaktig i ett större sammanhang. Försök att läsa av och förstå hur den enskilde mår, våga fråga, lyssna, ta den enskilde på allvar och trösta. Prata om det som är besvärligt utifrån den enskildes svårigheter, ställ frågor, försök sätta ord på och hjälpa den enskilde att sortera det svåra.

16 (52) Behov, önskemål och sätt att uttrycka sig kan skilja sig åt mellan olika målgrupper. Ett allmänt intryck i studien är att de yngre i målgruppen är tydligare och mer bestämda kring vad boendestödjaren ska göra och hur stödet ska utformas. De verkar mer medvetna om sin situation och vad de kan och inte kan, vad boendestödjaren ska göra och inte göra. Äldres beskrivningar om hur en boendestödjare ska agera är oftast mer allmänt hållna med uttryck som medmänniska, någon som ska finnas till, någon att prata med och ska vara snälla. Män och kvinnor använder också olika ord när de beskriver boendestödet (Socialstyrelsen 2010) Tips till boendestödjare som arbetar med personer med autismspektrumstörning Anna Sjölund och Susanne Bejerot ger många handfasta råd till boendestödjare i Boendestödsboken, vuxna med autismspektrumtillstånd (2009). De ser kunskap och bra bemötande hos boendestödjaren som grundläggande i kontakten mellan boendestödjaren och den enskilde. Kontinuiteten, att det är en eller ett par boendestödjare som alltid stödjer en person, liksom att de ger stöd på samma sätt. För att kartlägga hur den enskilde vill bli bemött och vad han eller hon vill ha stöd med har de utarbetat olika dokument som kan vara ett stöd i boendestödjarnas kartläggning. De frågor som ställs i dokumenten rör dels vad som särskilt bör beaktas i bemötandet av personen, dels kartläggningsfrågor som gäller olika områden som kan innebära svårigheter för en person med autismspektrumtillstånd. Områden som kan kartläggas är annorlunda perception, motoriska svårigheter, svårigheter med detaljtänkande/förändringar, svårigheter med exekutiva funktioner, svårigheter i att generalisera kunskaper, svårigheter i att förstå andras perspektiv, svårigheter i socialt samspel, personens specialintressen och må bra-saker, språkförståelse, svårigheter i ömsesidig kommunikation, svårigheter med vänskaps- och familjerelationer, svårigheter med kärleksrelationer och sexualitet, svårigheter att organisera fritid och fri tid, troliga orsaker till sömnsvårigheter, sådant som stressar personen, svårigheter med kost och måltidssituationer, svårigheter med hygienen, städproblem, svårigheter med att diska, svårigheter med tvätt- och klädhantering, svårigheter med att använda telefon/sms, svårigheter med myndighetskontakter samt svårigheter vid läkar- och tandläkarbesök. I kartläggningsdokumenten noteras också struktur, hjälpmedel, strategi eller stödinsats som kan kompensera för svårigheterna och hur dessa kan presenteras och introduceras för den enskilde. Boken innehåller olika strategier och metoder som kan hjälpa till att tydliggöra exempelvis socialt samspel, skapa struktur, men också exempel på mer ovanliga, men kreativa lösningar som prövats av boendestödjare (Sjölund och Bejerot 2009). 10. HANDLÄGGNING AV BOENDESTÖD Handläggningsprocessen för ärenden där handläggare utreder och beslutar om boendestöd till någon av de målgrupper som omnämns i denna rapport ser i stora drag lika ut som för de som arbetar med handläggning av annat stöd och för andra målgrupper. Däremot kan de metoder och bedömningsinstrument som används för olika målgrupper skilja sig åt. I alla avseenden är det viktigt att ha kunskap om målgrupperna.

17 (52) Inhämtande av beslutsunderlag inför handläggning av boendestöd I vägledningen Det är mitt hem (2010) beskriver Socialstyrelsen vikten av en bra utredning för att få fram ett beslutsunderlag som bidrar till rättssäkerhet för den enskilde. Om man definierar utredning som ett sätt att ta reda på, klarlägga och klargöra handlar utredningen främst om att ställa frågor och skaffa sig en helhetsbild av såväl behov av stöd och hjälp som resurser och förmågor hos den enskilde. Detta gör man tillsammans med den enskilde och eventuellt också tillsammans med hans eller hennes företrädare och närstående/anhöriga. Vid utredningstillfället är det viktigt att handläggaren tänker på att den sökande står i en beroendeställning. Man kan se mötet mellan den enskilde och handläggaren som ett möte mellan två experter, där den sökande är expert på sin egen situation och handläggaren är expert inom sitt yrkesområde. Handläggaren måste ta reda på hur den enskilde uppfattar sin situation och sina behov. Det är då viktigt att vara lyhörd så att den enskilde inte känner sig ifrågasatt. Många kan, på grund av sin funktionsnedsättning eller sitt sjukdomstillstånd ha svårt för att identifiera sina behov eller att uttrycka dem. Ibland behövs motiverande åtgärder för att den enskilde ska ta mot stöd. Ibland kan kognitiva störningar och begränsningar som grundar sig i funktionsnedsättningen göra att det blir svårt för den enskilde att förstå vissa frågor. Då måste frågorna kanske ställas på annat sätt, till exempel som praktiska och konkreta frågor, för att handläggaren ska få veta vilket stöd den enskilde behöver. Under bedömningsarbetet kan handläggaren samla olika typer av information. För att få en detaljerad bild av den enskildes funktionsnivå och hans eller hennes stödbehov i vardagen har man i huvudsak använt fyra metoder fråga den sökande fråga anhöriga eller närstående fråga personalen be personen utföra vissa aktiviteter och observera hur han eller hon klarar av att utföra dem. Socialstyrelsen skriver att standardiserade bedömningsinstrument används ibland. Med standardiserade bedömningsinstrument avses ett vetenskapligt utprövat instrument för att bedöma individers behov. Det innebär att alla som besvarar ett formulär eller en intervju får samma frågor och att det finns ett givet antal svarsalternativ att välja mellan. Genom att svaren har en förutbestämd poängsättning kan man göra jämförelser av svaren över tid. Med ett standardiserat bedömningsinstrument blir bedömningsprocessen mer transparent. Bedömningsinstrument måste innehålla för utredningen relevanta frågor samt vara avpassat för den målgrupp som avses. De frågor som ställs ska täcka flera livsområden och innehålla frågor om den sökandes behov av stöd för att kunna utföra en viss aktivitet. Frågorna ska vara testade så att de inte innehåller systematiska fel som innebär att samma fel upprepar sig vid olika tillfällen.

18 (52) Enligt Socialstyrelsen används standardiserade bedömningsinstrument relativt sällan för att bedöma stödbehov hos personer med psykisk funktionsnedsättning. Nationellt finns endast två vetenskapligt utprövade bedömningsinstrument för att systematiskt bedöma behovet av stöd och service för dessa personer, CAN-skalan (Camberwell Assesment of Need) och NSSQ (Need of Support and Service Questionnaire). CAN-skalan bedömer målgruppens behov inom 22 områden och är upplagd som en strukturerad intervju med den sökande. För varje behovsområde är målet att identifiera om den enskilde har några svårigheter, om behoven är tillgodosedda ur klientens, personalens och eventuellt de anhörigas perspektiv, vilken hjälp den enskilde får för att hantera dessa problem och om han eller hon är nöjd med hjälpen. NSSQ består av 56 frågor som är fördelade på tre områden: bakgrund och aktuell livssituation, behov av stöd i ett antal ADL-aktiviteter samt behov av insatser från kommun eller landsting. NSSQ finns både i en personalversion och som en självskattningsskala där den enskilde själv besvarar frågorna. Det finns också andra bedömningsintrument. AMPS (Assessment of Motor and Process Skills) är en observationsundersökning som undersöker en persons motoriska färdigheter och processfärdigheter samt dess inverkan på den enskildes förmåga att utföra hushållsaktiviteter eller personliga aktiviteter. ADL (Activities of Daily Living) kan användas för att beskriva en persons aktivitetsförmåga och det omfattar tre områden med ett antal aktiviteter som kan anses vara generella för de flesta och som utgör en bas för vardagen. Socialstyrelsen betonar att det kan vara speciellt viktigt att använda standardiserade bedömningsinstrument när det gäller nya sökande samt för sökande med en oklar problembild eller många olika problem. Regelbundna systematiska bedömningar med vetenskapligt utprövade bedömningsinstrument kan ge fördelar för den enskilde, för handläggaren och för verksamheten. För den enskilde kan det innebära att han eller hon blir delaktig i utredningen, blir tillfrågad om samma livsområden oavsett handläggare och får möjlighet att berätta vad som är viktigt för honom eller henne. Han eller hon får en överblick över resurser och behov i sitt liv och får en planering som bygger på behov och aktuell livssituation samt en vetskap om att dessa följs upp över tid och att stödet kan förändras när behov och livssituation förändras. Handläggaren får struktur på utredningssamtalet och får snabbt kännedom om den enskildes behov och livssituation och därmed ett relevant underlag för bedömning, dokumentation och planering. Instrumentet kan också underlätta samverkan med och fördelning av ansvar på olika aktörer, myndigheter, sociala nätverket och den enskilde själv. Verksamheten, till exempel boendestödet, kan få mer kunskap om den enskildes behov och livssituation och kan lättare följa utvecklingen över tid genom att instrumentet också ger ett uppföljningsverktyg. På så sätt kan det bidra till ett resultatinriktat arbetssätt (Socialstyrelsen 2010).

19 (52) Bedömningsinstrument och evidensbaserade metoder Socialstyrelsen granskar inom ramen för en evidensbaserad praktik olika metoder, som presenteras i socialstyrelsens metodguide, se länk Få av de metoder för bedömning som omnämns i föregående kapitel finns med Socialstyrelsens metodguide i nuläget. CAN-s, som beskrivs i föregående kapitel, används till att göra en omfattande skattning av psykiskt funktionshindrade personers behov. Den står med i socialstyrelsens metodguide, men är ännu inte granskad av Socialstyrelsen. Det finns däremot en särskild skattningsskala som är särskilt anpassad för äldre med psykiska funktionsnedsättningar och benämns CAN-Ä. Den har granskats av Socialstyrelsen. Resultatet av granskningen visar att CAN-Ä är väl validerat i England men att det finns behov av forskning utifrån svenska data. Syftet med instrumentet och dess innehåll finns utförligt beskrivet i en svensk manual. Socialstyrelsens granskning av Katz ADL-index, som används för äldre och yngre personer med funktionsnedsättning (det vill säga inte enbart för de målgrupper som boendestödet är till för), visar att det inte går att säga om användningen av instrumentet leder till bättre beslut för patienten. Det behövs fler studier som visar grundläggande empiriska data, till exempel samband mellan skattning och överlevnad, nyttan med instrumentet samt normativa data. Katz ADL-trappa som är en utveckling av Katz ADL-index med ytterligare fyra aktiviteter (matlagning, transport, matinköp samt städning) utöver de sex ursprungliga. Den används för att fånga upp begränsningar i den personliga kapaciteten. Med instrumentet kan bedömaren ange graden av beroende med tre skalsteg, samt på vilket sätt hjälp behöver ges (påminnelse, tillsyn eller aktiv hjälp). Målgruppen är äldre personer. Instrumentet har ännu inte granskats av socialstyrelsen, men ingår i planeringen för granskningar. ADL-taxonomin är ett annat bedömningsinstrument som är framtaget för att bedöma aktivitetsförmågan i rehabiliteringsverksamheter för äldre och för att arbetsterapeuter i klinisk verksamhet ska ha en gemensam begreppsapparat. Detta instrument kommer att granskas av socialstyrelsens inom kort. NSSQ och AMPS omnämns inte i socialstyrelsens metodguide. En metod som står med är GAF. Förkortningen står för global funktionsmätning och är en hundragradig skala som mäter en persons sociala, psykologiska och arbetsmässiga funktionsförmåga. GAF-skalan syftar till att bedöma en persons funktionsförmåga socialt, psykologiskt och arbetsmässigt. Den finns med i socialstyrelsens metodguide, men är inte granskad av Socialstyrelsen. 11. FORSKNING OCH RÅD SOM BERÖR HANDLÄGGNING Den enskildes och de professionellas mål för boendestöd Maria Ingemarsson, Jessica Sjögren och Katarina Piuva har skrivit Om att utvärdera funktioner eller relationer två studier av insatsen boendestöd (2011) som

20 (52) ingår i en bok om utvärdering i socialt arbete. Författarna diskuterar med hjälp av två studier frågan om utvärdering av boendestöd i allmänhet och frågan om resultat och brukarens roll och delaktighet i synnerhet. Den enskilde ska vara delaktig i att formulera mål i egenskap av expert på sina egna behov. Författarna konstaterar att beställaren bara har möjlighet att göra en översiktlig bedömning och dessa mål kan bli alltför allmänt hållna för att kunna följas upp eller utvärderas. Relationen är en viktig del av boendestödet och brukarens behov kan därför bli tydliga först efter en tid och relativt långt efter den första utredning som gjordes av beställarsidan/myndighetsutövningen. Författarna drar slutsatsen att det finns skäl att anta att ju tidigare målen i ett enskilt ärende sätts upp, desto större är risken att målen kommer att spegla de professionellas önskningar eller tolkningar av vad ett gott resultat är, än brukarnas egna önskemål. Målen för boendestödet kan i allra högsta grad beskrivas som rörliga. Vikten av relationsbyggande var det överskuggande men ej efterfrågade resultatet (Piuva, Börjeson & Lobos 2011) Viktiga aspekter i mötet med vuxna med autismspektrumtillstånd Anna Sjölund och Susanne Bejerot beskriver i Boendestödsboken vuxna med autismspektrumtillstånd det som är viktigt för att boendestödjarna ska kunna ge ett bra stöd till den enskilde. Autismspektrumtillstånd är ett paraplybegrepp som omfattar diagnoserna autism, atypisk autism och Aspergers syndrom. Bemötandet är viktigt och förutsätter kunskap om funktionsnedsättningen. Sjölunds och Bejerots bok handlar om att boendestödjarna behöver kunskap om autismspektrumtillstånd och de begränsningar som kännetecknar paraplybegreppet autismspektrumtillstånd, men också handfasta verktyg när de kartlägger svårigheterna som den enskilde har i vardagen. Boken riktar sig till boendestödjare och förutsätter att det är boendestödjaren som tar fram underlag för funktionsbedömning i vardagen och kartlägger stödbehovet mer detaljerat (Sjölund och Bejerot 2009). 12. AVGIFTER FÖR BOENDESTÖD Psykiatrisamordningen anser att det finns flera argument för att insatsen boendestöd inte bör avgiftsbeläggas. Många personer med psykiska funktionsnedsättningar har svårt att klara sig ute i samhället om de inte tar emot hjälp. Många har inte insikt om sina egna behov. Det kan också vara svårt att först motivera en person att ta emot stöd och sedan ta betalt för stödet. Kommunerna har också en skyldighet att arbeta med uppsökande verksamhet för målgruppen och avgifter försvåra möjligheterna att jobba uppsökande. Personer med psykiska funktionsnedsättningar lever också ofta under knappa ekonomiska förhållanden och har svårt att hantera sin vardagsekonomi. Det finns en risk att personer med behov inte tar emot stödet när det kostar pengar. Psykiatrisamordningen menar att boendestödets karaktär i form av en råd- och behandlingsinsats också talar emot avgiftsbeläggning. I de flesta kommuner tar man inte ut avgifter för boendestöd (SOU 2006:100).

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG Ku 1 i BESLUTSFÖRSLAG Tillämpning av LOV under 65 år Sociala omsorgsnämnden beslutade 2015-04-21 att tillämpa hemtjänstvalet för personer 18-64 år, enligt uppdrag i budget, för de personer som har hemtjänst

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Boendestöd VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Boendestöd VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Boendestöd VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är boendestöd? Här får du information om vad boendestöd är och hur det kan fungera att få stöd av boendestödet. Det är svårt att beskriva exakt hur

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Boendestöd. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Boendestöd. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Boendestöd VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är boendestöd? Här får du information om vad boendestöd är och hur det kan fungera att få boendestöd. Det är svårt att berätta exakt hur det

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22 OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE Utbildning socialnämnden 2015-01-22 Administrativa enheten Administration Bemanningspool Biståndshandläggare LSS, SoL o färdtjänst, 5,0 tjänst OoF Avd chef Utvecklingsenhet

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre! Socialförvaltningen Insatsen bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL)

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Omsorg, stöd och service för dig som har en funktionsnedsättning och som bor i Huddinge. Vart vänder jag mig? Du som bor eller vistas i Huddinge kommun, är under 65

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

BOENDE OCH BOENDESTÖD HALMSTAD Januari 2011

BOENDE OCH BOENDESTÖD HALMSTAD Januari 2011 BOENDE OCH BOENDESTÖD HALMSTAD Januari 2011 INTRODUKTION HISTORIKEN OCH DESS BETYDELSE KALLE 30 ÅR, 1960, 1980 och 2005 BOENDEPROJEKTET DAVIDS FUNDERINGAR BOENDEPROGRAMMET KALLE 30 ÅR, 2020 BOENDE FÖRR

Läs mer

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth 2009-12-11 1(5) Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada Socialnämnden beslutade 2009-11-03 uppdra åt socialkontoret att sammanställa

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5.

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5. Antagen av Omsorgsnämnden 2011-03-02 Inledning Följande riktlinjer skall utgöra stöd och vägledning vid bedömning och beslut om beviljande av insatser avseende bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) i

Läs mer

Riktlinjer för insatser enligt LSS

Riktlinjer för insatser enligt LSS Riktlinjer för insatser enligt LSS Antagna av Omsorgsnämnden den 17 december 2008 128 Här presenteras besluts- och stödenhetens riktlinjer avseende insatser enligt lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

2009-01-08. /LMG Ledning POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (vx) FAX BANKGIRO. 451 81 UDDEVALLA Stadshuset Varvsvägen 1

2009-01-08. /LMG Ledning POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (vx) FAX BANKGIRO. 451 81 UDDEVALLA Stadshuset Varvsvägen 1 1 (6) HANDLÄGGARE Avdelningschef Lena Mossberg Socialdepartementet 103 33 Stockholm TELEFON 0522-69 70 51 lena.mossberg@uddevalla.se Remissyttrande Dnr S2008/7126/ST Betänkandet SOU 2008:77, Möjlighet

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Dessutom vill Malmö stad särskilt framföra följande och följer i sitt svar betänkandets disposition.

Dessutom vill Malmö stad särskilt framföra följande och följer i sitt svar betänkandets disposition. 1(5) Vårt diarienummer: KS-KOM-2008-00834 Till Socialdepartementet Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77). Socialdepartementet

Läs mer

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa.

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. VEM HJÄLPER MIG B och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Riks-IFS Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare Svenska Kommuneförbundet

Läs mer

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut Motioner med förbundsstyrelsens yttranden och förslag till beslut FUB:s förbundsstämma 9-10 maj 2015 Motioner inför förbundsstämman 2014 Nr Sid 1 Ny insats i LSS-boendestöd och hemtjänst, LL 3 2 Bra hälso-

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Leva som andra Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Stöd att leva ett självständigt liv Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp i vardagen. Med hjälp kan du leva som andra och

Läs mer

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Eskilstuna kommun Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-01 UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Bostad med särskild service enligt LSS Innehåll 1. Beskrivning av uppdragen... 3 Enheten

Läs mer

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Jörgen Wiklund & Co/Bildarkivet.se Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Om du har en funktionsnedsättning som är omfattande, betydande

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Guldsmedsgårdens servicebostads Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Servicebostaden

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se YTTRANDE 2014-01-07 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över Betänkande av Lättlästutredningen Lättläst (SOU 2013:58) Autism- och Aspergerförbundet är en ideell

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012.

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Oktober 2012 Sammanfattning Brukarundersökningen som genomfördes under

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

YTTRANDE SÖDERTÄLJE KOMMUN 2009-01-30

YTTRANDE SÖDERTÄLJE KOMMUN 2009-01-30 YTTRANDE SÖDERTÄLJE KOMMUN 2009-01-30 Socialdepartementet 103 33 Stockholm LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Orrekullens gruppbostads Verksamhetsplan 2012 Orrekullen är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Gruppbostaden

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av omsorgsnämnden 2011-12-15, 148. Övertagen av socialnämnden 2012-09-01.

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Skrivelse 2014-04-07 Regeringen Socialdepartementet Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Autism- och Aspergerförbundet vill göra Socialdepartementet och

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Innehållsförteckning Omsorg är vår uppgift 2 Grunden bistånd (hjälp) enligt socialtjänstlagen 3 Särskilt

Läs mer

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som

Läs mer

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

För dokumentation i social journal för utförare

För dokumentation i social journal för utförare För dokumentation i social journal för utförare Innehållsförteckning 1. SOCIAL DOKUMENTATION... 3 2. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. GRUNDER FÖR DOKUMENTATION... 3 4. SYFTE OCH MÅL... 4 5. HUR SKA JAG

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken)

Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken) Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken) Korttidsvistelse utanför det egna hemmet för barn & ungdomar med funktionsnedsättningar 2010 (Utarbetad 2010-02-22)

Läs mer

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Vad är LSS? LSS betyder Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med LSS är att ge människor med funktionshinder möjlighet att leva som andra. Insatser

Läs mer

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Yttrande LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra (SOU 2008:77)

Yttrande LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra (SOU 2008:77) 090205 Änr. Sov 69/2008 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra (SOU 2008:77) Örebro kommuns ställningstagande till betänkandet i sin helhet

Läs mer

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Socialförvaltningen Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av omsorgsnämnden 2011-12-15, 148 Övertagen av socialnämnden 2012-09-01

Läs mer

Boende former enligt LSS

Boende former enligt LSS FUB ordnade en paneldebatt om boende den 21 oktober. Här är noteringar från debatten. I panelen ingick följande personer. Rolf Södervall Harald Strand Emanuel Mörk Peter Rinman Tomas Eriksson Ulf Uddsten

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer