Konsekvensutredning. Boverket

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsekvensutredning. Boverket"

Transkript

1 Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om ekonomiska planer och kostnadskalkyler för bostadsrättsföreningar, ekonomiska planer för kooperativa hyresrättsföreningar och förenklade ekonomiska planer för bostadsföreningar Boverket

2 2 Konsekvensutredning Titel: Konsekvensutredning Utgivare: Boverket, augusti, 2015 Dnr: 3691/2014 Rapporten kan beställas från Boverket. Webbplats: E-post: Telefon: Postadress: Boverket, Box 534, Karlskrona Rapporten finns i pdf-format på Boverkets webbplats. Den kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket

3 Innehåll Inledning... 4 Beskrivning av problemet och vad Boverket vill uppnå...5 Syfte och mål med de allmänna råden...6 Arbetets genomförande...6 När aktualiseras de allmänna råden...6 Gällande lagstiftning...6 Kommentarer... 9 Ekonomiska planer och kostnadskalkyler...9 Ny ekonomisk plan Förenklad ekonomisk plan Intygsgivare och intyg Alternativa lösningar och effekter vid ett nollalternativ Föreskriftsrätt Effekter vid ett nollalternativ Vilka som berörs av författningsändringarna Kostnadsmässiga konsekvenser Samhällsekonomiska effekter Byggherre/projektör Bostadsrättsföreningar/kooperativa hyresrättsföreningar Intygsgivare Konsumenter Andra konsekvenser av de allmänna råden Bostadsmarknaden... 25

4 Inledning Boverket har med stöd av bostadsrättsförordningen, BRF, (1991:630) 7 och 8 lämnat allmänna råd om utformningen av ekonomiska planer och kostnadskalkyler i Allmänna råd 1995:6 ändrad genom 2007:2. Syftet med allmänna råd är att ge generella rekommendationer om tillämpningen av aktuella bestämmelser, och dessa anger hur någon lämpligen kan eller bör handla för att uppfylla dessa bestämmelser. Idag är bestämmelser och allmänna råd publicerade i en skriftlig utgåva (ISBN: ). Publikationen innehåller även vägledning till de allmänna råden. Boverket har beslutat den 24 oktober 2014 (dnr /2014) att ta fram nya allmänna råd och om förslaget till nya allmänna råd antas kommer nuvarande att upphöra. Avsikten är att de nya allmänna råden ska renodlas och ingå i Boverkets författningssamling (BFS). En ny vägledning till de allmänna råden ska tas fram under hösten 2015 och kommer att publiceras som en handbok på Boverkets webbplats. Den ekonomiska planen och kostnadskalkylen är en del av de bestämmelser som syftar till att förhindra tillkomsten av osunda bostadsprojekt. Intygsgivarna som erhåller behörighet av Boverket, är enligt bestämmelserna de enda utomstående som är ålagda att göra en saklig granskning av planen då registreringsmyndighetens, Bolagsverket, granskning endast är formell. Bostadsmarknaden utvecklas konstant och dess villkor har förändrats över tid sedan bostadsrättslagen, BRL, (1991:614) trädde i kraft den 1 juli 1991och ersatte 1971 års bostadsrättslag (1971:479). Nuvarande bestämmelser har blivit föråldrade och är inte längre anpassade till dagens verklighet och verksamhet. Boverket har i en skrivelse till Justitiedepartementet den 27 juni 2014 uppmärksammat behovet av en översyn av regelverken för bostadsrättsföreningar (dnr /2014). Boverket har utöver uppdraget att lämna allmänna råd om utformningen av ekonomiska planer och kostnadskalkyler även ett tillsynsansvar över intygsgivarnas verksamhet, 9 BRF. Syftet med tillsynen är att kontrollera hur intygsgivarna fullgör sitt uppdrag i förhållande till bestämmelser i lag och förordning.

5 Inledning 5 Tillsynen består i att utreda inkomna anmälningar från allmänheten men tillsynsärenden kan även initieras av Boverket, så kallad proaktiv tillsyn. Förslaget till nya allmänna råd innehåller dels en uppdatering av nuvarande allmänna råd, dels helt nya formuleringar. Avsikten är att överbrygga de aktuella problem som finns vid tillämpningen av såväl befintliga allmänna råd som gällande lagstiftning Beskrivning av problemet och vad Boverket vill uppnå Boverkets målsättning är att öka tillsynen för att skapa bättre förutsättningar för en enhetlig tillämpning av de allmänna råden, i och med detta förslag till nya allmänna råd. Det är styrelsen i föreningen som upprättar den ekonomiska planen och kostnadskalkylen samt utser intygsgivare som ska granska och intyga dessa. Kvaliteten på ekonomiska planer och kostnadskalkyler, som bör vara läsbara, begripliga och förståeliga, varierar i sin utformning och uppställning med ibland negativa konsekvenser som följd. Ur ett konsumentperspektiv är det olyckligt eftersom förutsättningarna för att förhindra att osunda bostadsprojekt kommer till stånd sätts ur spel, något som påverkar Boverkets måluppfyllelse en fungerande bostadsmarknad negativt. Intygsgivarna är de som ytterst står som garanter för att ohållbara bostadsprojekt förhindras. De granskar och gör en bedömning av den ekonomiska planen om den framstår som ekonomiskt hållbar och långsiktig. Den ekonomiska planen som är en teknisk och ekonomisk beskrivning av det tänkta bostadsprojektet är ett bedömnings- och beslutsunderlag och utgör underlaget för intygsgivarens granskning av föreningens planerade verksamhet. Den ekonomiska planen är också ur ett konsumentperspektiv ett viktigt beslutsunderlag. Vid ombildning av en hyresfastighet till bostadsrätt ska en intygad plan finnas tillgänglig för hyresgästerna innan beslut om förvärv kan tas på en föreningsstämma. Om den ekonomiska planen/kostnadskalkylen saknar tydlighet och transparens uppfylls inte syftet med planen. Den ekonomiska planen är ofta svår att förstå för de flesta. I och med detta kan inte planen utgöra ett fullgott underlag för bedömning och beslut. Utformningen av ekonomiska planer och kostnadskalkyler måste bli mer enhetlig och transparent. Med transparens avses ökad tydlighet och öppenhet.

6 Syfte och mål med de allmänna råden Syftet med de allmänna råden är att i första hand ge stöd vid tillämpningen av bestämmelserna genom att föreslå hur dessa lämpligen kan uppfyllas. De allmänna råden vänder sig till intygsgivare, men även till bostadsrättsföreningens styrelse, blivande bostadsrättshavare, revisorer, kreditgivare med flera, se även s. 9. Det är vitt skilda målgrupper med olika förutsättningar och därför blir kravet på transparens och tydlighet särskilt viktigt i den ekonomiska planen/kostnadskalkylen. Målsättningen är att de allmänna råden tillsammans med kommande vägledning ska bidra till bättre utformning av de ekonomiska planerna och kostnadskalkylerna och därmed bättre bedömnings- och beslutsunderlag för intygsgivare, presumtiva bostadsrättsköpare men även andra intressenter. Arbetets genomförande De allmänna råden har tagits fram av Boverket i samverkan med en rådgivande referensgrupp bestående av representanter från branschen, såsom byggare, kreditgivare, mäklare, intresseorganisationer, intygsgivare, revisorer, Bolagsverket med flera. Referensgruppen har haft möjlighet att vid två tillfällen komma med synpunkter på förslaget till allmänna råd. När aktualiseras de allmänna råden De allmänna råden aktualiseras i samband med att den ekonomiska planen ska upprättas och när planen granskas och ska bedömas av intygsgivare. Den ekonomiska planen som i huvudsak är avsedd att utgöra ett underlag för intygsgivarnas bedömning, utgör i praktiken även underlag för kreditgivare och hyresgäster som ska fatta beslut om förvärv av en hyresfastighet. Vid nyproduktion utgör kostnadskalkylen ett viktigt beslutsunderlag för den presumtive bostadsrättsköparen innan förhandsavtal ingås. Kostnadskalkylens främsta syfte är att ge den lägenhetssökande information om vilka uppgifter och beräkningar som ligger till grund för dennes ekonomiska åtaganden. Gällande lagstiftning Bostadsrättslagen och bostadsrättsförordningen anger förutsättningarna för hur en ekonomisk plan och en kostnadskalkyl ska utformas. Boverket

7 Inledning 7 Av bestämmelserna framgår även vad intygsgivare ska granska i den ekonomiska planen/kostnadskalkylen och vilken utbildning och vilka kunskaper som krävs för att få behörighet att utfärda intyg om att en ekonomisk plan/kostnadskalkyl är hållbar. Kraven på intygsgivares oberoende och opartiskhet samt dennes skadeståndsansvar regleras också. Senaste ändringar av bestämmelserna om ekonomisk plan Bestämmelserna om ekonomisk plan ändrades senast den 1 april 2003 (se prop. 2002/03:12). I syfte att förstärka bostadsrättslagstiftningens bestämmelser vars syfte är att stävja uppkomsten av ekonomiskt osunda föreningar gjordes en del ändringar i bestämmelserna om innehållet i ekonomisk plan och framförallt beträffande intygsgivningen. Bakgrunden var 1990-talets fastighetskris och det stora antalet insolventa bostadsrättsföreningar som gick i konkurs. Bedömningen av de ekonomiska planerna och kalkylerna under 1990-talet hade varit inriktade på föreningars första verksamhetsår och därför var kalkylerna ibland snävt tilltagna och utrymmet för förändringar mycket litet (se prop. 2002/03:12, s 36 f.). Det anfördes i förarbetena att uppmärksamhet måste fästas på både föreningens ekonomi för ett antal år framåt och på hur pass känslig föreningen är för förändringar. Mot den bakgrunden infördes författningsreglerade krav på att en ekonomisk plan/kostnadskalkyl även ska innehålla en ekonomisk prognos och en känslighetsanalys som avser föreningens ekonomi de sex första verksamhetsåren och det elfte verksamhetsåret, genom lämpliga ändringar i bostadsrättsförordningen (4 a och 4 b BRF). Beträffande intygsgivningen preciserades intyggivarnas uppgift vad de ska kontrollera och bedöma (3 kap. 2 BRL). Det infördes även krav på att de ska vara skyldiga att uppge vilka handlingar som varit tillgängliga för dem vid granskningen. Detta för att bättre kunna bedöma deras insatser i efterhand. Tidigare fick en av intygsgivarna ha en koppling till det aktuella projektet, vilket hade kritiserats från flera håll. Det invändes även mot att intygsgivarna ofta arbetade parvis. Lagen skärptes och nu framgår det i 3 kap. 3 BRL, att ingen av intygsgivarna får ha någon koppling till projekt som intyget avser (se prop. 2002/03:12, s. 43 f.). De ändringar som trädde i kraft har möjligtvis haft effekt i någon mån, men det är oklart i vilken utsträckning det har prövats. Den kraftiga prisutvecklingen de senaste åren har fått till följd att det är svårt att påvisa någon ekonomisk skada.

8 Allmänt om allmänna råd Allmänna råd är inte bindande utan endast rekommendationer om hur man kan uppfylla lagens och förordningens krav. De allmänna råden har dock alltid en koppling till bindande bestämmelser. Med nya allmänna råd och tydligare rekommendationer kan råden möta en del av de krav som redan ställs i lag och förordning. Det är således fråga om förtydliganden av lagens krav och syfte. Boverket

9 Kommentarer I arbetet med de allmänna råden har fokus legat på syftet med den ekonomiska planen/kostnadskalkylen. Syftet med den ekonomiska planen är att utgöra ett underlag för bedömning av en förenings ekonomiska stabilitet. En vederhäftig bedömning fordrar en enhetlig tillämpning av de allmänna råden och därmed skapas förutsättningar för en enhetlig praxis. Detta kan uppnås med förtydliganden av de allmänna råden och ökad transparens i ekonomiska planer/ kostnadskalkyler. Det är även påkallat att fästa uppmärksamheten på syftet med allmänna råd och att de är knutna till bestämmelser i lag, förordning eller föreskrift. Ekonomiska planer och kostnadskalkyler I tillämpliga delar har det gjorts skillnad på ombildning av hyresrättshus och nyproduktion av bostadsrättshus eftersom omständigheter och förutsättningar skiljer sig åt. Det är också ett önskemål framfört av referensgruppen. Vidare framgår av förslaget att vad som gäller för bostadsrättsföreningar gäller i tillämpliga delar för kooperativa hyresrättsföreningar. Ekonomisk plan och kostnadskalkyl En ekonomisk plan är ett bedömnings- och beslutsunderlag. Om planen ska utgöra ett vederhäftigt underlag bör den ge en rättvis bild föreningens verksamhet och det förutsätter att planen är tillförlitligt upprättad i enlighet med gällande bestämmelser. I Boverkets tillsynsarbete har det framkommit att många planer inte innehåller alla för föreningen relevanta omständigheter. I många fall framgår det inte heller om angivna uppgifter är preliminära eller inte. Det saknas ofta information om föreningen redan har eller har ansökt om erforderliga lov och tillstånd för verksamheten. Följden blir att föreningens verksamhet varken blir rättvisande eller korrekt belyst, vilket har lett till negativa konsekvenser för en del föreningar i förlängningen även bostadsrättshavarna en tid efter att föreningens verksamhet har kommit i gång. Det ovan sagda är tillämpligt även på kostnadskalkyler.

10 Ändamålsenlig samverkan Om föreningen har fler än ett hus ska husen ligga så nära varandra att en ändamålsenlig samverkan kan ske mellan bostadsrättshavarna, vilket framgår av BRL och dess förarbeten (prop. 1990/91:92 s. 59 f. ). Ett nytt allmänt råd har förts in i syfte att uppmärksamma vikten av att tidigt undersöka förutsättningarna för att den praktiska förvaltningen av husen ska kunna ske på ett smidigt sätt. God samverkan Något som inte omnämns i förarbetena är att ändamålsenlig samverkan, vid en extensiv tolkning, även skulle kunna omfatta god samverkan mellan föreningens olika hus. God samverkan torde förutsätta att likhetsprincipen tillämpas och beaktas vid alla beslut som tas i styrelsen. En god samverkan skulle kunna påverkas negativt, om det finns fler än ett hus och husen inte är likvärdiga beträffande ålder, skick och beskaffenhet. Bostadsrättshavarna kan i ett sådant läge hamna i en situation som upplevs som orättvis när förutsättningarna för exempelvis det yttre underhållet av de olika husen skiljer sig åt. Det kan föreligga en risk för att föreningens styrelse och stämma fattar beslut som på ett otillbörligt sätt gynnar eller missgynnar någon medlem. Sådana beslut skulle då strida mot den grundläggande likhetsprincipen. Syftet med det nya allmänna rådet är att förtydliga dessa frågor mot bakgrund av flera förfrågningar från allmänheten. Komplementbostadshus Ett nytt allmänt råd omfattar komplementbostadshus, enligt 9 kap. 4 a plan- och bygglagen, PBL, (2010:900). Rådet föreslås mot bakgrund av att det inte finns något lagligt hinder för en komplementbostad att utgöra en av de lagstadgade tre lägenheterna som krävs för att få bilda förening (1 kap. 5 BRL). En komplementbostad får inte ha en större byggnadsarea än tjugofem kvadratmeter och en taknockshöjd som överstiger fyra meter. Dessa begränsningar kan i sig utgöra hinder för att det kan anses jämställt med det ordinarie en- eller tvåbostadshuset, vilket kan medföra att föreningens möjligheter att uppnå och bibehålla en god samverkan minskar, trots att förutsättningarna för ändamålsenlig samverkan är uppfyllda. En sådan situation skulle kunna uppstå i en förening som till exempel har ett tvåbostadshus och bygger en komplementbostad. Boverket

11 Rådet ska även tjäna syftet att uppmärksamma föreningsbildarna på att även för en komplementbostad krävs att anmälan görs, att startbesked och slutbesked erhålls. I handboken till de allmänna råden kommer detta att utvecklas. Förvärv av föreningens fastighet med mera Det är vanligt förekommande att det i ekonomiska planer inte framgår hur förvärvet av huset går till och vilka eventuella konsekvenser som ett visst förfarande kan medföra. Vid förvärv genom en så kallad paketering av fastigheten uppstår bland annat en latent skatteskuld som kan komma att realiseras vid en försäljning eller likvidation av föreningen. Det är därför av vikt att en sådan information framgår i den ekonomiska planen, av transparensskäl och ur konsumentsynpunkt. Redovisning av uppgifter Syftet med det allmänna rådet om redovisning av uppgifter är att upplysa och påminna om hur redovisningen av vissa uppgifter bör göras. Beskrivning av fastigheten Detta allmänna råd, beskrivning av fastigheten, är något omarbetat och uppdaterat för att bli mer relevant. Andra frågor som kan ingå i en beskrivning av fastigheten kommer att utvecklas i handboken. Det kan handla om föreningens gemensamma mark, lekplatser, allmänna utrymmen inuti och i anslutning till byggnaden som entré, trapphus, loftgång, miljöhus, garage och tvättstuga. Redovisning av lägenheterna I ekonomiska planer är lägenheterna oftast redovisade på ett tillfredsställande sätt och det allmänna rådet om redovisning av lägenheterna är snarare en kodifiering av praxis än en nyhet. Däremot kan det vara lämpligt att även redovisa hur till exempel avgifter har beräknats. Platsbesök Det nuvarande allmänna rådet om platsbesök tar sikte på att en av intygsgivana bör besiktiga huset om intyget avser ett befintligt hus. Det nya förslaget är omformulerat och utvidgat till att omfatta besök av båda intygsgivarna och även avseende obebyggd mark och hus under uppförande. Skälet till utvidgningen är att det förutsätts att intygsgivarna arbetar oberoende av varandra och gör en självständig bedömning av planen. Det kan vidare finnas förhållanden som inte framgår av den ekonomiska planen som att fastigheten ligger utanför detaljplanerat

12 område eller hur det förhåller sig med eventuellt strandskydd. I korthet omständigheter som kan innebära hinder för lovligheten av den tilltänkta bostadsrättsföreningens verksamhet. Det finns fall där kommunen till exempel har funnit att befintligt bygglov inte omfattar den tänkta verksamheten. Mot bland annat den bakgrunden finns det skäl att även besöka en bebyggd fastighet men som tidigare använts till annan verksamhett än den nu planerade. Likväl som en bebyggd kan en obebyggd fastighet vara belastad med olika inskränkningar som inte framgår av planen men som framgår vid ett besök på plats. Mätning av lägenhetens boarea För att det allmänna rådet om mätning av lägenhetens boarea inte ska vara bundet till en särskild version av svensk standard har årtalet uteslutits. Vid nybyggnadsfallen är det också lämpligt att ange i den ekonomiska planen att mätning av lägenhetens boarea har gjorts på ritning. Detta mot bakgrund av att det verkliga måttet kan visa något annat då en riktig mätning görs, något som framkommit i Boverkets kontakt med styrelser med flera. Konsumenten måste få rätt förutsättningar för vilken mätmetod som använts från början. Gemensamhetsanläggning, servitut och ledningsrätt De ekonomiska planerna saknar ibland information om kända framtida kostnader som del i en gemensamhetsanläggning kan medföra, och även information om omfattningen av de servitut och ledningsrätter som kan komma att belasta föreningens fastighet. Det förekommer också att föreningar bedriver en del av sin verksamhet i andra former än i egen regi som då kan innebära andra ekonomiska åtaganden. Exempelvis kan föreningen ha lagt sitt parkeringshus i ett aktiebolag. Dessa förhållanden måste framgå i en plan för att uppnå syftet med ökad tydlighet och transparens. Underhålls- och investeringsbehov vid ombildning Detta allmänna råd om underhålls- och investeringsbehov vid ombildning är en kodifiering av praxis eftersom det är önskvärt och av stort informativt värde att uppgifter om underhålls- och investeringsbehov alltid anges i den ekonomiska planen/kostnadskalkylen. Detta för att intygsgivare, kreditgivare och konsumenter med flera ska kunna bilda sig en uppfattning om hur stabil föreningen egentligen är, om den har en Boverket

13 hållbar avsättning som kan säkerställa framtida behov av underhåll och återinvesteringar, såsom stambyten och takomläggningar. Fastighetens försäkringar Det allmänna rådet om fastighetens försäkringar är omformulerat och uppdaterat på grund av att det inte längre finns krav på byggfelsförsäkring. Taxeringsvärde Det allmänna rådet om taxeringsvärde erinrar om att taxeringsvärdet (som ligger till grund för fastighetsskatten och fastighetsavgiften) skiljer sig åt beroende på om det är mark, bostäder, lokaler, garage eller om en byggnad är under uppförande. Taxeringsvärdet för vart och ett bör anges i den ekonomiska planen. Nyckeltal i ekonomisk plan och kostnadskalkyl Nyckeltalens syfte är att de på ett enkelt sätt ska förse användaren med logisk och användbar information. Nyckeltalen ska också kunna följas upp mot senare redovisade ekonomiska utfall. Ett annat syfte är att öka jämförbarheten mellan olika ekonomiska planer. Den totala kostnaden för fastigheten Detta allmänna råd om den totala kostnaden för fastigheten har omarbetats, kortats ned och förtydligats. Den totala kostnaden för fastigheten vid ombildning Det förekommer att kostnader för nödvändiga underhållsåtgärder redovisas under posten anskaffningskostnad. Kostnader för åtgärder som föranleds av besiktningsanmärkningar och som ska vidtas inom de närmsta åren bör redovisas under en egen post då de inte är bestämda vid förvärvet av fastigheten. Den totala kostnaden för fastigheten vid nybyggnad Vid uppförande av nya hus är information om entreprenadformen i den ekonomiska planen viktig eftersom ansvaret för entreprenadavtalet mellan inblandade entreprenörer och föreningen har en avgörande betydelse för bedömningen av projektets upplägg och risker. Däremot är en precisering av entreprenadkostnaderna av underordnad betydelse och därför har det avsnittet tagits bort. Det allmänna rådet om den totala kostnaden vid nybyggnad har vidare kompletterats med ett avsnitt om att de avtal som interimsstyrelsen ingår bör redovisas i en ekonomisk plan. Dessa avtal kan vara ekonomiskt

14 belastande och ogynnsamma för en förening längre fram, efter att verksamheten har lämnats över till medlemmarna/bostadsrättshavarna. Därför är det av vikt att samtliga avtal som ligger till grund för fastighetens totala kostnad redovisas i en ekonomisk plan och aktivt förevisas intygsgivare och kreditgivare. Det är avtalsvillkoren som en intygsgivare behöver ta del av för att kunna bedöma verksamhetens stabilitet. Slutlig kostnad för fastigheten Det förekommer att den slutliga kostnaden som angivits som känd i realiteten inte är känd. Det är främst vid nyproduktion som den slutliga kostnaden inte kan vara känd. Det förekommer att det ställs garantiförbindelser där byggherren till exempel tar på sig de kostnader som kan tillkomma utöver den angivna slutliga kostnaden för entreprenaden. Problemet är dels att det är omöjligt att känna till den slutliga kostnaden innan byggnaden är färdig, dels att det kan ifrågasättas om utställaren av garantin i alla situationer kan bedömas vara solvent. Frågan är om och hur en bedömning av garantens ekonomiska förmåga kan göras. När en ekonomisk plan har intygats och skickats till Bolagsverket för registrering, gör myndigheten endast en formell granskning innebärande att myndigheten kontrollerar att innehållet i den ekonomiska planen uppfyller kraven i BRF. Att en slutlig kostnad som angivits som känd verkligen är känd prövas således inte av Bolagsverket. Detta innebär att det är möjligt att kringgå bestämmelserna i 4 kap. 2 BRL. Detta innebär också att de skyddsmekanismer som finns för den enskilde vid upplåtelse av bostadsrätt kringgås. Mot den bakgrunden anger det nya allmänna rådet om den slutliga kostnaden gränsen för när en kostnad kan anges som slutlig och känd. Det är lämpligt att utgå från bestämmelserna i plan- och bygglagen om när en byggnad får tas i bruk, enligt 10 kap. 4 och 34 PBL. Ett byggnadsverk får inte tas i bruk förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked. En slutlig kostnad är känd när slutbesked erhållits även om huset rent faktiskt inte har tagits i bruk. Finansieringsplan Ändringarna i det allmänna rådet om finansieringsplan är föranledda av att de ekonomiska planerna ofta förutsätter att föreningens lån är amorteringsfria de första åren och även fortsättningsvis, vilket ger en missvisande bild av föreningens framtida åtaganden. Det är knappast avsikten med 3 BRF att utgå från amorteringsfria lån. Ett lån ska alltid Boverket

15 återbetalas vid någon tidpunkt och därför ska föreningen i princip ha råd att amortera från år ett. Det finns därför skäl för att oavsett amorteringsfrihet eller inte, att räkna med en amortering i den ekonomiska prognosen och i känslighetsanalysen. En rimlig nivå i förhållande till husets livslängd bör vara omkring två procent av kapitalbeloppet. Föreningen ska också kunna uppfylla kreditgivarens amorteringskrav och övriga lånevillkor, vilka de än är. Detta måste framgå av finansieringsplanen. Om föreningen inte klarar av att amortera de första åren ställer sig frågan om föreningen kommer att kunna amortera när det blir dags. Det finns även en marknad för räntefria lån, som exempelvis erbjuds av den svenska banken JAK (Jord, Arbete och Kapital). I Storbritannien, finns sedan 2008 Islamic Bank of Britain, vars finansiering bygger på räntefria lån. I övriga världen finns det islamisk finansiering i 75 länder. I Sverige lever idag cirka en halv miljon muslimer och det finns ett ökat intresse för islamisk finansiering. Mot den bakgrunden bör de allmänna råden även ta höjd för denna finansieringsmodell. Kapitalkostnader Ändringarna i det allmänna rådet om kapitalkostnader syftar till ett förtydligande och ökad transparens avseende redovisningen av alla kapitalkostnader. Bokföringsnämnden beslutade, den 28 april 2014, att progressiv avskrivning som metod inte kan användas på byggnader (se Bokföringsnämndens vägledning om årsredovisning i mindre ekonomiska föreningar, uppdaterad den 28 april 2014). Bland annat mot den bakgrunden gav Boverket en vägledning och underlag till de allmänna råden avseende avskrivningar, den 4 juli 2014 (dnr /2014). Förslaget till det nya allmänna rådet avser att implementera och kodifiera vägledningen. Driftskostnader Driftskostnader i en förening består av många olika poster. De större posterna är bland annat värme- och varmvattenkostnader. Driftskostnader anges ofta i en klumpsumma i de ekonomiska planerna. Det är då svårt för intygsgivare och hyresgäster med flera att ta ställning till om uppgiften är riktig eller i vart fall rimlig när det inte går att se vad varje enskild post kostar. Det här är en kostnadspost som ofta hålls alltför låg i ekonomiska planer och kostnadskalkyler, och bidrar därför till en missvisande för optimistisk bild av föreningens ekonomiska åtaganden.

16 Driftskostnader som inte ingår i avgiften Det är ofta skillnad på flerbostadshus och småhus vad gäller vad som ingår i avgiften. I flerbostadshus omfattar ofta avgiften allt utom den egna hushållselen, vilket visserligen även kan vara fallet för småhus. I småhus. kan det emellertid variera från att varje hushåll har egna leverantörsavtal till att hushållen har individuella mätare för värme och varmvatten, och debiteras efter uppmätt förbrukning av föreningen. För att den blivande bostadsrättshavaren ska få en realistisk bild av kostnadsbilden måste även dessa kostnader, som kan vara preliminära, framgå av den ekonomiska planen/ kostnadskalkylen. Avsättning till underhåll De grunder enligt vilka medel ska avsättas för att säkerställa underhållet av föreningens hus ska anges i stadgarna enligt 9 kap. 5 BRL. Utöver det finns ingen tvingande bestämmelse om under vilka förutsättningar medel ska avsättas till underhåll. I normalfallet upprättar föreningen en underhållsplan om hur mycket avsättningen ska uppgå till per år. Avsättningar liksom driftskostnader brukar i regel påverka avgifterna. I ekonomiska planer, har dessa poster många gånger åsatts ett alltför lågt belopp. Det finns därför behov av att stävja detta med att uppmärksamma kravet på att även avsättningar ska vara hållbara. Planen bör därför redovisa grunderna för hur avsättningen är beräknad. Fastighetsavgift och fastighetsskatt Det allmänna rådet om fastighetsavgift och fastighetsskatt är ett förtydligande och syftar till att vara allmängiltigt. Med det förstås att det är de gällande bestämmelserna vid varje aktuell tidpunkt som är de som ska tillämpas. Tomträttsavgäld och arrendeavgift Det förekommer att föreningen äger huset men inte marken huset står på. Det är då allt som oftast frågan om tomträtt. Den som innehar tomträtt betalar en så kallad avgäld som ersättning för nyttjandet. Avgälden belastar föreningen ekonomiskt och därför ska uppgiften och beloppet anges i planen. Motsvarande är tillämpligt i fall där marken utgör ett arrende. Detta allmänna råd om tomträttsavgäld och arrendeavgift är påkallat mot bakgrund av att sådana uppgifter saknas i somliga ekonomiska planer där det är aktuellt med tomträtt/arrende. Boverket

17 Externa intäkter med mera Intäkter i en förening kan bestå av avgifter, hyresintäkter, parkeringsavgifter, arrendeavgifter, tomträttsavgäld med mera. Alla intäkter vilar på avtal och därför bör samtliga avtal utom för intäkterna genererade från bostads- och hyresrätterna som ligger till grund för föreningens övriga intäkter och kostnader redovisas i den ekonomiska planen och aktivt förevisas intygsgivare och på begäran av kreditgivare, presumtiva och blivande bostadsrättsköpare med flera. Syftet med rådet är att avtal som genererar intäkter och kostnader ska redovisas i planen eftersom de kan ha betydelse för verksamhetens framtida stabilitet. Ekonomisk prognos Syftet med den ekonomiska prognosen är att föreningen ska visa en beräkning av hur höga medlemmarnas avgifter blir utifrån en realistisk bedömning av kostnader och intäkter i verksamheten. Det allmänna rådet om ekonomisk prognos försöker klargöra detta. Förtydligandena i rådet tar sikte även på kända framtida händelser som också bör redovisas för att prognosen inte ska ge upphov till oväntade ekonomiska åtaganden längre fram. I ett försök att skapa ökad läsbarhet och förståelse pekar rådet på att löpande penningvärde bör användas i prognoserna och av transparensskäl bör även ackumulerad (ansamlad) resultatmässigt underskott redovisas. Med det menas att de föreningar som väljer att inte ta höjd för avskrivningar genom anpassad avgift ska redovisa detta i prognosen. Bokföringsnämndens ställningstagande om progressiv avskrivning av byggnader, den 28 april 2014, innebär att en del föreningar kan komma att välja att redovisa resultatmässigt underskott som ackumuleras över tid. Kassaflödesanalys Det centrala i en bostadsrättsförening är rätt avvägd årsavgift (nödvändig nivå på avgiften) och kassaflödet, det vill säga att det kommer in pengar att betala utgifterna med. Därför är det ett pedagogiskt och informativt grepp att en ekonomisk plan även innehåller en kassaflödesanalys. Känslighetsanalys Syftet med känslighetsanalysen är att visa hur varje enskild faktor enskilt påverkar prognosen och förbättra beslutsunderlaget för både intygsgivare och presumtiva bostadsrättsköpare. Det allmänna rådet motsvarar rådet om ekonomisk prognos avseende ränta och inflation.

18 Anslutningsgrader vid ombildning Vid ombildning av hyresrätt till bostadsrätt krävs att minst två tredjedelar av de uthyrda lägenheterna som omfattas av förvärvet ska ha samtyckt till ombildningen. Det föreligger dock inte någon skyldighet att sedan förvärva en bostadsrätt. Om antalet bostadsrättshavare blir färre än två tredjedelar kan det bli problem med finansieringen av förvärvet. Mot den bakgrunden är det lämpligt att analysera hur föreningens skulder respektive kostnader förändras vid olika grader av anslutning. Detta är ett förtydligande av nuvarande råd som finns i tabellform, kallad Känslighetsanalys II. Ny ekonomisk plan Ny ekonomisk plan Det allmänna rådet om ny ekonomisk plan har omformulerats och förtydligats. Det nuvarande begreppet inverterade värdet av nyckeltal ersätts av en ny rekommendation, se nästa avsnitt. Väsentlig betydelse Vad en förändring av väsentlig betydelse är som innebär att en ny ekonomisk plan måste upprättas är inte alldeles enkelt att avgöra. Det föreslagna rådet om väsentlig betydelse är ett försök att skapa en vägledning som kan vara till hjälp när frågan uppkommer. Ibland räcker det inte att en förändring av upplåten bostadsrättsyta har ökats/ändrats med minst 20 procent för att en förändring av väsentlig betydelse har uppstått, och inte heller om förändringen av en ny förenings årsavgifter, skuldsättning eller insatser och upplåtelseavgifter förändras med minst fem procent. För att kunna bedöma huruvida förändringen utgör en negativ konsekvens av betydelse behöver styrelsen också göra en beräkning av de ekonomiska för- och nackdelarna. Vad som är en förändring av väsentlig betydelse kan diskuteras men Boverket har vid en generell bedömning funnit att 20 procent respektive fem procent utgör en icke orimlig avvägning. Förenklad ekonomisk plan Förenklad ekonomisk plan för bostadsföreningar Det nya allmänna rådet motsvarar rådet för ekonomiska planer och kostnadskalkyler, se s. 9, Ekonomiska planer och kostnadskalkyler. Boverket

19 Intygsgivare och intyg Intygsgivares opartiskhet Det här är ett nytt allmänt råd om intygsgivares opartiskhet som tar sikte på förekomsten av samarbetet mellan intygsgivare, ombildningskonsulter, planförfattare med flera. Det är mycket vanligt att intygsgivare uppträder i par och att de anlitas av ombildningskonsulter eller arbetar i det företag som upprättar den ekonomiska planen för projektet de har i uppdrag att granska. Intygsgivarens roll som kritisk granskare av en ekonomisk plan förutsätter en fristående ställning i förhållande till det projekt som ska granskas och bedömas. Direkta såväl som indirekta kopplingar till ett bostadsprojekt kan rubba förtroendet för intygsgivaren, och dennes opartiskhet ifrågasättas. Det räcker att en omständighet kan väcka misstanke om partiskhet för att det kan anses vara en osund koppling. Intygets utformning I bostadsrättslagen förutsätts det att intygsgivarna arbetar oberoende och självständigt, se 3 kap. 3 BRL. Uppdraget är personligt. Frågan som uppkommit är om en granskad plan ska vara försedd med två intyg eller ett gemensamt undertecknat intyg. Det förekommer att intygsgivare arbetar parvis och undertecknar ett gemensamt intyg men också att de undertecknar två individuella intyg. Såsom förarbetena är skrivna och relevanta bestämmelser är utformade pekar detta på att avsikten har varit ett gemensamt intyg. Emellertid kan det finnas fördelar med två intyg. Som ovan påpekats är uppdraget som intygsgivare personligt. Även om intygsgivarna granskar en och samma plan skulle det kunna hända att de uppfattar någon omständighet på olika sätt eller inte tagit del av samma information. Det finns tillsynsärenden där det förekommit två intyg utvisande bland annat att intygsgivarna inte hade tagit del av samma handlingar. Det nya allmänna rådet om intygets utformning och innehåll syftar till att uppmärksamma intygsgivarna att i större omfattning agera självständigt och underteckna individuella intyg. Av ett personligt uppdrag följer ett skadeståndsansvar gentemot föreningen och bostadsrättshavarna, varför det torde ligga i intygsgivares eget intresse att underteckna individuella intyg. I övrigt syftar det allmänna rådet till att göra intygsgivarna uppmärksamma på formalia; på vad som ska framgå av intyget.

20 Boverket Behörighet som intygsgivare Det som är nytt i det allmänna rådet om behörighet som intygsgivare är att intygsgivarens kunskaper bör bygga på aktuell erfarenhet inom de olika verksamhetsområdena och att kraven på utbildning har förtydligats samt att intygsgivare rekommenderas att teckna en ansvarsförsäkring, eftersom de utför sitt uppdrag under skadeståndsansvar.

21 Alternativa lösningar och effekter vid ett nollalternativ Föreskriftsrätt Ett alternativ till de föreslagna nya allmänna råd är att Boverket begär föreskriftsrätt som omfattar 1 11 bostadsrättsförordningen. Boverket finner att allmänna råd är otillräckligt för att vägleda bostadsrättsföreningar/ kooperativa hyresrättsföreningar, styrelser och planförfattare och intygsgivare. Den 27 juni 2014 begärde Boverket hos Justitiedepartementet en översyn av bostadsrättslagstiftningen mot bakgrund av att den är föråldrad och inte längre anpassad till dagens förhållanden på bostadsmarknaden. Mäklarsamfundet och Fastighetsägarna har också ställt krav på en uppdatering och modernisering av bostadsrättslagen. Branschen i övrigt HSB, Riksbyggen, Bostadsrätterna, Bostadsrättscentrum, BoRevision och FAR har även vänt sig till Justitiedepartementet med krav på nya bestämmelser för redovisning i bostadsrättsföreningar. Det är ännu inte klart om och när en utredning kommer att tillsättas. I avvaktan på detta bedömer Boverket att det ändå finns anledning att uppdatera nuvarande allmänna råd och ta fram nya råd. Om Boverket hade haft föreskriftsrätt skulle en del brister i lagstiftningen kunnat åtgärdas den vägen. Effekter vid ett nollalternativ All offentlig verksamhet ska vara förutsägbar och präglas av öppenhet. Kraven på objektivitet, saklighet och likabehandling ska också säkerställas. Emellertid upplever intygsgivare att Boverkets tillsyn är oförutsägbar. Det förhållandet att tillämpningen av de allmänna råden inte är enhetlig bidrar till en oförutsägbar situation för användarna. Olika meningar om tillämpningen av de allmänna råden har också funnits länge med resultatet att kvaliteten på utformningen av ekonomiska planer/kostnadskalkyler är ojämn liksom även kvaliteten på intygsgivarnas insatser vid utförande av sina uppdrag. Osäkerhet om tillämpningen och kvaliteten på ekonomiska planer/kostnadskalkyler kommer att bestå om förslaget till nya allmänna råd inte antas. Detta främjar inte Boverkets målsättning en fungerande bostadsmarknad och det är framförallt bostadsrättsköparna som drabbas ekonomiskt.

22 Vilka som berörs av författningsändringarna Bostadsrättsföreningar/kooperativa hyresrättsföreningar och planförfattare Det är styrelsen i bostadsrättsföreningen/kooperativa hyresrättsföreningen som upprättar den ekonomiska planen, men oftast lämnas uppdraget till en extern person som författar planen utifrån den information som styrelsen tillhandahåller. Styrelsen är alltid ansvarig för den ekonomiska planen och ska godkänna den innan den intygas av intygsgivare och kan registreras hos Bolagsverket. De ändringar som föreslås ställer större krav på noggrannhet, tydlighet och information än tidigare. Byggherre Vid nyproduktion av hus bildas oftast en bostadsrättsförening av initiativtagarna till bostadsprojektet. De lagstadgade tre medlemmarna kan till exempel bestå av projektören, entreprenören och fastighetsägaren, en så kallad byggmästarbildad förening. Den här styrelsen lämnar över till bostadsrättshavarna när projektet är slutfört. En dylik interimsstyrelse har i första hand ett vinstintresse och därför kan fattade beslut ibland strida mot föreningens intressen. De föreslagna råden kan i det här fallet upplevas som betungande eftersom förslagen syftar till ökad tydlighet och information, sett ur ett konsumentskyddsperspektiv. Intygsgivare Intygsgivarna som ska granska och bedöma föreningens ekonomiska verksamhet får med det här förslaget ett ökat krav på egen aktivitet. Det förväntas av intygsgivarna att de aktivt efterfrågar underlag som saknas, att de tar del av avtal som ligger till grund för den totala kostnaden av fastigheten/bostadsprojektet och för de intäkter och kostnader som redovisas i den ekonomiska prognosen, att de mer nogsamt bedömer om de i planen lämnade uppgifterna är riktiga och stämmer överens med tillgängliga handlingar och att gjorda beräkningar är vederhäftiga och att planen framstår som hållbar. Båda intygsgivarna förväntas i övrigt att besöka fastigheten. Redan idag uppfyller de flesta intygsgivare de nya rådens förväntningar, och syftet med råden är att förbättra vägledningen om innehållet i uppdraget. Förslaget medför sammanfattningsvis att det ställs tydligare krav på intygsgivarna. Kreditgivare Kreditgivarna gör redan idag olika stresstester när de prövar föreningens ekonomiska bärighet vid ansökningar om lån. Förslaget till nya allmänna Boverket

23 råd ska bidra till att säkerställa en högre kvalitet på upprättandet av planer/kalkyler och intygsgivning. Konsumenter Den ekonomiska planen/kostnadskalkylen kommer att bli tydligare, mer informativ och få en ökad transparens om det nya förslaget genomförs. Bostadsrättsköpare med flera kommer att få ett bättre beslutsunderlag med mer relevant och begriplig information. Detta borgar för bättre avvägda beslut vid köp av bostad. Med de allmänna råden kan inte alla problem få en lösning utan mycket av de brister som idag finns måste i första hand avhjälpas med ny lagstiftning. På sikt ska utformningen och uppställningen av en ekonomisk plan bli tillräckligt läsbar, gripbar och förståelig för konsumenten, som är den målgrupp som bestämmelserna mot osunda bostadsprojekt ytterst avser att skydda.

24 Kostnadsmässiga konsekvenser Samhällsekonomiska effekter De samhällsekonomiska konsekvenserna är svåra att överblicka men troligtvis är de inledningsvis marginella. På sikt kan de i bästa fall få positiva effekter för samhällsekonomin genom att allt färre osunda bostadsprojekt kommer till stånd. Byggherre/projektör Förslaget innebär att det ställs tydligare krav på redovisning av projektets samtliga omständigheter och kan i vissa fall leda till att planerade bostadsprojekt inte blir av. Bostadsrättsföreningar/kooperativa hyresrättsföreningar Idag finns cirka registrerade bostadsrättsföreningar och 120 kooperativa hyresrättsföreningar. Under 2014 registrerade Bolagsverket 903 nya bostadsrättsföreningar och 792 ekonomiska planer. Det är med andra ord många människor som berörs av bostadsrättsmarknaden och inget tyder på att tillkomsten av nya bostadsrättsföreningar minskar. Mot den bakgrunden är det av betydelse att färre osunda bostadsprojekt kommer till stånd. Med bättre och mer tillförlitliga ekonomiska planer och kostnadskalkyler undviker föreningar i sin tur rättsliga tvister med medlem-mar/bostadsrättshavare/konsumenter. Att uppdra intygsgivare att granska planer och kalkyler kan eventuellt bli dyrare om förslaget träder i kraft. Det allmänna rådet om att båda intygsgivarna bör besöka fastigheten innebär en ökad kostnad med uppskattningsvis kronor. Intygsgivare För närvarande finns det cirka 70 behöriga intygsgivare, varav fem kvinnor. Med enhetlig tillämpning av allmänna råden följer tillförlitliga ekonomiska planer/kostnadskalkyler. Detta medför att risken för rättsliga tvister om skadestånd med föreningar och enskilda minskar. Konsumenter Enhetlig tillämpning av allmänna råden medför att konsumenten kan lita mer på den ekonomiska planen/kostnadskalkylen och risken för att göra en ekonomisk förlust minskar. Boverket

25 Andra konsekvenser av de allmänna råden Bostadsmarknaden Det nya förslaget ställer ökade krav på tydlighet, information och transparens. Detta kan ge en öppnare bostadsmarknad med tryggare och nöjdare konsumenter. Prissättningen på bostäder kan möjligtvis nå rimligare nivåer och i bästa fall till en minskad boendesegregation.

EKONOMISK PLAN FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN STAPELBÄDDEN 7

EKONOMISK PLAN FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN STAPELBÄDDEN 7 EKONOMISK PLAN FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN STAPELBÄDDEN 7 1. Allmänna förutsättningar 2. Försäkring 3. Taxeringsvärde 4. Anskaffningskostnad 5. Finansieringsplan 6. Låneförteckning 7. Beräkning av föreningens

Läs mer

KOSTNADSKALKYL. Riksbyggens Bostadsrättsförening Guldspiran i Malmö

KOSTNADSKALKYL. Riksbyggens Bostadsrättsförening Guldspiran i Malmö KOSTNADSKALKYL Riksbyggens Bostadsrättsförening Guldspiran i Malmö Kostnadskalkyl enligt bostadsrättslagen 1991:614 för Riksbyggens Bostadsrättsförening Guldspiran i Malmö, Malmö kommun, Skåne län Organisationsnummer

Läs mer

Spelar det någon roll hur man redovisar i en bostadsrättsförening? Johan Månsson, PWC Lennart Iredahl, FAR

Spelar det någon roll hur man redovisar i en bostadsrättsförening? Johan Månsson, PWC Lennart Iredahl, FAR Spelar det någon roll hur man redovisar i en bostadsrättsförening? Johan Månsson, PWC Lennart Iredahl, FAR Detta behandlar vi Statlig utredning om konsumentskydd på BRF-marknaden Ekonomiska planer Boverkets

Läs mer

Preliminär kostnadskalkyl för Bostadsrättsföreningen Luthagen 18:15, org.nr 769627-3049

Preliminär kostnadskalkyl för Bostadsrättsföreningen Luthagen 18:15, org.nr 769627-3049 Preliminär kostnadskalkyl för Bostadsrättsföreningen Luthagen 18:15, org.nr 769627-3049 1 Innehållsförteckning Preliminär Ekonomisk Plan för Bostadsrättsföreningen Luthagen 18:15, org.nr 769627-3049 1

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden. Dir. 2015:97. Beslut vid regeringssammanträde den 1 oktober 2015

Kommittédirektiv. Stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden. Dir. 2015:97. Beslut vid regeringssammanträde den 1 oktober 2015 Kommittédirektiv Stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden Dir. 2015:97 Beslut vid regeringssammanträde den 1 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska se över konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden.

Läs mer

Ekonomisk plan. får Bostadsrättsfåreningen Långreven 14. Organisationsnummer 769608-7639

Ekonomisk plan. får Bostadsrättsfåreningen Långreven 14. Organisationsnummer 769608-7639 Ekonomisk plan får Bostadsrättsfåreningen Långreven 14 Organisationsnummer 769608-7639 Denna ekonomiska plan har upprättats med följande huvudrubriker: l. Allmänna förutsättningar 2. Beskrivning av fastigheten

Läs mer

Kostnadskalkyl för Bostadsrättsföreningen Salem Söderby Park 1 769627-3270

Kostnadskalkyl för Bostadsrättsföreningen Salem Söderby Park 1 769627-3270 Kostnadskalkyl för Bostadsrättsföreningen Salem Söderby Park 1 769627-3270 Salems kommun 1 [10] Innehållsförteckning Sid 1. Allmänna förutsättningar 3 2. Besivning av fastigheten 3 3. Beräknad kostnad

Läs mer

Preliminär Ekonomisk Plan för Bostadsrättsföreningen Hotellviken, org.nr 769627-8683

Preliminär Ekonomisk Plan för Bostadsrättsföreningen Hotellviken, org.nr 769627-8683 Preliminär Ekonomisk Plan för Bostadsrättsföreningen Hotellviken, org.nr 769627-8683 1 Innehållsförteckning Preliminär Ekonomisk Plan för Bostadsrättsföreningen Hotellviken, org.nr 769627-8683...1 1. Allmänna

Läs mer

11-ÅRSKALKYL BRF SKÄPPLANDSGATAN 13-17 769625-6721 2013-06-14

11-ÅRSKALKYL BRF SKÄPPLANDSGATAN 13-17 769625-6721 2013-06-14 11-ÅRSKALKYL BRF SKÄPPLANDSGATAN 13-17 769625-6721 2013-06-14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Grunduppgifter... 3 2 Föreningens anskaffningskostnad... 3 3 Finansiering... 4 4 Föreningens utgifter... 5 4.1 Drifts-

Läs mer

Bostadsrätt från A till Ö

Bostadsrätt från A till Ö Styrelsen för Brf. Nissöga har sammanställt denna ordlista för er boende. Vi hoppas att denna ordlista kan vara ett stöd vid era bostadsrättsfrågor. Bostadsrätt från A till Ö Andelstal Beskriver hur stor

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Bögatan 43 Organisationsnummer 769615-1880. Stadgar för Brf. Bögatan 43 Antagna 2006-08-22

Bostadsrättsföreningen Bögatan 43 Organisationsnummer 769615-1880. Stadgar för Brf. Bögatan 43 Antagna 2006-08-22 Stadgar för Brf. Bögatan 43 Antagna 2006-08-22 1 Föreningsnamn Föreningens firma (föreningsnamn) är Bostadsrättsföreningen Bögatan 43. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas

Läs mer

Konsekvensutredning. Boverket föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration av byggnader, BED 5

Konsekvensutredning. Boverket föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration av byggnader, BED 5 Konsekvensutredning Boverket föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration av byggnader, BED 5 Boverket juli 2012 Titel: Konsekvensutredning Boverket föreskrifter

Läs mer

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal 2014-03-10 Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal I Bostadsrättsföreningen Måttbandet i Stockholm har det förekommit frågor kring ombyggnationer

Läs mer

Att bo i en Bostadsrättsförening - vad innebär det?

Att bo i en Bostadsrättsförening - vad innebär det? Att bo i en Bostadsrättsförening - vad innebär det? I HSB bor du till självkostnadspris. Det är ingen annan som tjänar pengar på ditt boende. Årsavgiften (= månadsavgiften, hyran gånger 12) täcker föreningens

Läs mer

Stadgar för Bostadsrättsföreningen Malmö Värnhem 13

Stadgar för Bostadsrättsföreningen Malmö Värnhem 13 1 av 5 Stadgar för Bostadsrättsföreningen Malmö Värnhem 13 Antagna 2011-05-17 Ändrade 2015-05-24 1 Föreningen namn Föreningens namn (firma) är Bostadsrättsföreningen Malmö Värnhem 13 2 Ändamål och verksamhet

Läs mer

EKONOMISK PLAN FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN JAKTVARVET 7 STOCKHOLM

EKONOMISK PLAN FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN JAKTVARVET 7 STOCKHOLM EKONOMISK PLAN FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN JAKTVARVET 7 STOCKHOLM ekonomisk plan för Brf Jaktvarvet 7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR...3 2 BESKRIVNING AV FASTIGHETEN...3 2.1 Fastighetens

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2014 för Brf MUNKEN

Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2014 för Brf MUNKEN Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2014 för Brf MUNKEN Att bo i en Bostadsrättsförening - vad innebär det? I HSB bor du till självkostnadspris. Det är ingen annan som tjänar pengar på ditt boende.

Läs mer

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Växjö januari 2012 Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Information till dig som hyresgäst I budget för 2012 har kommunfullmäktige beslutat följande - Hyresgästerna hos Växjöhem och Vidingehem ska

Läs mer

FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN Visby Borgen 2, Gotlands kommun. ORGANISATIONSNUMMER: 769627 0953

FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN Visby Borgen 2, Gotlands kommun. ORGANISATIONSNUMMER: 769627 0953 EKONOMISK PLAN FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN Visby Borgen 2, Gotlands kommun. ORGANISATIONSNUMMER: 769627 0953 Innehållsförteckning A. Allmänna förutsättningar B. Beskrivning av fastigheten C. Beräknade kostnader

Läs mer

Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal

Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal 1(7) Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal I Bostadsrättsföreningen Måttbandet i Stockholm har det förekommit frågor kring ombyggnationer och under vilka förutsättningar dessa ska få genomföras.

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2012-2013

ÅRSREDOVISNING 2012-2013 - ÅRSREDOVISNING 2012-2013 HSB Brf Marmorn Att bo i en Bostadsrättsförening - vad innebär det? I HSB bor du till självkostnadspris. Det är ingen annan som tjänar pengar på ditt boende. Årsavgiften (= månadsavgiften,

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2012-2013

ÅRSREDOVISNING 2012-2013 - ÅRSREDOVISNING 2012-2013 HSB Brf Taltrasten Att bo i en Bostadsrättsförening - vad innebär det? I HSB bor du till självkostnadspris. Det är ingen annan som tjänar pengar på ditt boende. Årsavgiften (=

Läs mer

Stadgar för BRF Ateljéhuset 2010

Stadgar för BRF Ateljéhuset 2010 Stadgar för BRF Ateljéhuset 2010 Organisationsnummer 769619-1803. Antagna den 7 mars 2011, reviderade 28 november 2012. 1 FÖRENINGENS NAMN Föreningens firma är Bostadsrättsföreningen Ateljéhuset 2010.

Läs mer

Stadgar Brf Valdemarsro

Stadgar Brf Valdemarsro Bostadsrättsförning Valdemarsro 1. Föreningens firma och ändamål Föreningens firma är Brf Valdemarsro. Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att i föreningens hus

Läs mer

AVTAL OM VINDSBYGGNATION

AVTAL OM VINDSBYGGNATION 1(5) AVTAL OM VINDSBYGGNATION Mellan HSB:s Brf Hubert-Konrad nedan kallad Föreningen och nedan kallad Bostadsrättshavaren och som med bostadsrätt innehar lägenhet nr i Föreningen hus med adress har upprättats

Läs mer

HSB BRF DYNAN ÅRSRedoviSning 2013

HSB BRF DYNAN ÅRSRedoviSning 2013 HSB BRF DYNAN Årsredovisning 2013 Att bo i en Bostadsrättsförening - vad innebär det? I HSB bor du till självkostnadspris. Det är ingen annan som tjänar pengar på ditt boende. Årsavgiften (= månadsavgiften,

Läs mer

Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Solfjädern 1 kallar härmed föreningens medlemmar till ORDINARIE FÖRENINGSSTÄMMA för verksamhetsåret 2014.

Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Solfjädern 1 kallar härmed föreningens medlemmar till ORDINARIE FÖRENINGSSTÄMMA för verksamhetsåret 2014. Lund 2015-04-21 Bostadsrättsföreningen Solfjädern 1 KALLELSE Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Solfjädern 1 kallar härmed föreningens medlemmar till ORDINARIE FÖRENINGSSTÄMMA för verksamhetsåret 2014.

Läs mer

Hur går det för vår bostadsrättsförening?

Hur går det för vår bostadsrättsförening? Hur går det för vår bostadsrättsförening? EN ÖVERSIKT OM HUR DU LÄSER ÅRSREDOVISNINGEN Läs bokslutet det handlar om dina pengar Varje år lämnar styrelsen i bostadsrättsföreningen inför ordinarie föreningsstämma

Läs mer

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) Justitiedepartementets diarienummer

Läs mer

Ekonomin i fokus. Ämnen under kursen. Målsättning 2015-09-01. Välkomna!

Ekonomin i fokus. Ämnen under kursen. Målsättning 2015-09-01. Välkomna! Ekonomin i fokus Välkomna! Ämnen under kursen Vad är en bostadsrättsförening? Årsredovisningen Hur fungerar ekonomin? Bokslutsdispositioner: Avskrivningar och fonderingar Går det att påverka ekonomin?

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Bra att tänka på vid ombildning Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker

Läs mer

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m.

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. REMISSYTTRANDE AD 41 556/04 2005-03-01 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. Inledning Bolagsverket

Läs mer

EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA

EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA Till boende i Styrelsens kommentarer och förslag inför extra stämma onsdagen den 12 mars 2008. Gruppen som vill ha en ny typ av finansiering har begärt att få en ny extra stämma. Styrelsen har en mycket

Läs mer

Bostadsrättsföreningen 2007-01-01 2007-12-31

Bostadsrättsföreningen 2007-01-01 2007-12-31 Bostadsrättsföreningen 2007-01-01 2007-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse 1 Allmänt 1 Styrelse och revisorer 2 Fastigheter 5 Förvaltning 5 Stadgeenlig besiktning 5 Föreningens lån 6 Ekonomisk

Läs mer

Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012

Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012 2012-03-28 Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012 Fråga 1: I 58 anges att tiden för utdömande av byggsanktionsavgiften

Läs mer

Att bo i bostadsrätt

Att bo i bostadsrätt Att bo i bostadsrätt 2 3 När du köper en bostadsrätt från Boform kan du vara säker på att du flyttar in i en bostad där vi har tänkt på det lilla extra. Samtliga våra projektledare har mångårig erfarenhet

Läs mer

BRF UTSIKTEN I RYDEBÄCK. Org.nr 769609-7984 ÅRSREDOVISNING 2004

BRF UTSIKTEN I RYDEBÄCK. Org.nr 769609-7984 ÅRSREDOVISNING 2004 I RYDEBÄCK ÅRSREDOVISNING 2004 1 (5) Styrelsen för Brf Utsikten i Rydebäck, Helsingborg, rar härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2004-01-01 -- 2004-12-31, föreningens andra verksamhetsår. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Stadgerevision. Medlemsskapsreglerna är generellt mer omfattande än i nuvarande stadgar.

Stadgerevision. Medlemsskapsreglerna är generellt mer omfattande än i nuvarande stadgar. Brf Spinnmästaren i Lindome Göteborg 2013-04-21 Stadgerevision Föreningen har lämnat mig uppdraget att gå igenom föreningens nuvarande stadgar och ta fram nya stadgar. Sedan föreningen registrerade sina

Läs mer

Kreditgarantier under byggtiden Redovisning av regeringsuppdrag

Kreditgarantier under byggtiden Redovisning av regeringsuppdrag Kreditgarantier under byggtiden Redovisning av regeringsuppdrag 23 januari 2009 Titel: Kreditgarantier under byggtiden Redovisning av regeringsuppdrag Utgiven av: Statens bostadskreditnämnd (BKN) BKN:s

Läs mer

Yttrande i anledning av remiss beträffande promemorian Reformerad beskattning av bostäder, (Fi 2007/5113)

Yttrande i anledning av remiss beträffande promemorian Reformerad beskattning av bostäder, (Fi 2007/5113) Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Danderyd 2007-08-21 Yttrande i anledning av remiss beträffande promemorian Reformerad beskattning av bostäder, (Fi 2007/5113) Sammanfattning

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-09-10

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-09-10 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-09-10 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 22 augusti

Läs mer

STADGAR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN. Åre Sjö 6

STADGAR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN. Åre Sjö 6 STADGAR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN Åre Sjö 6 Stadgar för Åre Sjö 6 Antagna den 8/1 2008 1 Föreningsnamn Föreningens firma (föreningsnamn) är Bostadsrättsföreningen Åre Sjö 6. Föreningen har sitt säte i

Läs mer

Bostadsrättsföreningen/ApartHotel/Attaché/

Bostadsrättsföreningen/ApartHotel/Attaché/ Kostnadskalkylför BostadsrättsföreningenApartHotelAttaché 76962761993 Stockholmsstad 113 Innehållsförteckning Sid 1. Allmännaförutsättningar 3 2. Beskrivningavtomträtten 3 3. Beräknadkostnadförföreningensfastighetsförvärv

Läs mer

BOSTADSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING

BOSTADSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING BOSTADSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING BOFS 1987:4 TOB 6 Bostadsstyrelsens föreskrifter och information om ändring av föreskrifterna och informationen till förordningen (1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad

Läs mer

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Innehållsförteckning Nyheter i den nya plan- och bygglagen... 1 Innan ansökan om bygglov... 2 Efter det att du har fått bygglov... 2 Här nedan

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2006-06-12. Förmedling av bostadsrätt m.m.

God fastighetsmäklarsed 2006-06-12. Förmedling av bostadsrätt m.m. God fastighetsmäklarsed 2006-06-12 Förmedling av bostadsrätt m.m. 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 4. Mäklarens kontrollskyldigheter... 4 4.1 Ägare... 4 4.2

Läs mer

Årsredovisning. BRF kastanjen 1 5 1/7 2012-30/6 2013 Org. nr. 725000-3576

Årsredovisning. BRF kastanjen 1 5 1/7 2012-30/6 2013 Org. nr. 725000-3576 Årsredovisning BRF kastanjen 1 5 1/7 2012-30/6 2013 Org. nr. 725000-3576 Spara din årsredovisning. Du kan behöva den vid försäljning och i kontakt med bank. Att bo i bostadsrätt En bostadsrättsförening

Läs mer

Vänligen Stefan Wahlström

Vänligen Stefan Wahlström Till bolagsverket: Härmed vill styrelsen i B rf Ombrytaren org nr: 769626-6084 anmäla registrering av ekonomisk plan. Registreringsavgiften är betald till BG: 5050-0255 med 900:- den 11/6 2014 Med vänliga

Läs mer

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt.

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. FRÅN HYRESRÄTT BOSTADSRÄTT Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. Den här broschyren vänder

Läs mer

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING NÅGRA AV FÖRDELARNA MED ATT BO I EN BOSTADSRÄTTSFÖRENING Du kan själv vara med att påverka dina egna boendekostnader Du kan själv utforma din egen bostadsstandard

Läs mer

Ägarlägenheter. Seminarium. - Förvaltning och finansiering. 1 Legal#4314976_1.PPT

Ägarlägenheter. Seminarium. - Förvaltning och finansiering. 1 Legal#4314976_1.PPT Ägarlägenheter Seminarium - Förvaltning och finansiering 1 Legal#4314976_1.PPT 2 Legal#4314976_1.PPT Försäljning och uthyrning Förvärv och överlåtelse av ägarlägenhet 1. Direkt äganderätt till ägarlägenheter.

Läs mer

Stadgar för Bostadsrättsföreningen Välten 9

Stadgar för Bostadsrättsföreningen Välten 9 Stadgar för Bostadsrättsföreningen Välten 9 Antagna den 27/3 2007 1 Föreningsnamn Föreningens firma (föreningsnamn) är Bostadsrättsföreningen Välten 9. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen har till ändamål

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Brf Assessorerna Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2010-01-01--2010-12-31. Innehåll - förvaltningsberättelse - resultaträkning - balansräkning

Läs mer

Ekonomisk plan för. Bostadsrättsföreningen Svalan 32-38. i Lidingö kommun. Org.nr. 769617-7885

Ekonomisk plan för. Bostadsrättsföreningen Svalan 32-38. i Lidingö kommun. Org.nr. 769617-7885 Ekonomisk plan för Bostadsrättsföreningen Svalan 32-38 i Lidingö kommun Org.nr. 769617-7885 Upprättad av Civilekonom Anders Gullbrandsson Borättsbildarna Tel 08-410 064 74 Innehållsförteckning 1 Allmänna

Läs mer

Information om ombildning av fastigheterna Malmö Thora 5 & 6

Information om ombildning av fastigheterna Malmö Thora 5 & 6 Sida 1 av 8 Förvärvet Information om ombildning av fastigheterna Malmö Thora 5 & 6 Ägaren av bolaget Rörsjöborg AB har erbjudit Brf Sankta Thora att förvärva bolaget Rörsjöborg AB, vars enda tillgång är

Läs mer

Några ord om att bo i bostadsrätt

Några ord om att bo i bostadsrätt Några ord om att bo i bostadsrätt 2 3 Ditt boende, vår angelägenhet Att köpa ny bostad är ett stort beslut och det finns naturligtvis mycket att ta ställning till. Genom den här broschyren vill vi på NCC

Läs mer

Stadgar för Bostadsrättsföreningen Gröna Husen Lidingö - antagna den 19 januari 2010.

Stadgar för Bostadsrättsföreningen Gröna Husen Lidingö - antagna den 19 januari 2010. Stadgar för Bostadsrättsföreningen Gröna Husen Lidingö - antagna den 19 januari 2010. 1 Föreningens firma och säte Föreningens firma är Bostadsrättsföreningen Gröna Husen Lidingö. Organisationsnummer är

Läs mer

Riksförsäkringsverkets författningssamling

Riksförsäkringsverkets författningssamling RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET FÖRESKRIVER Riksförsäkringsverkets författningssamling ISSN 0348-582X RFFS 1993:8 BIDRAG B PENSION P Utkom från trycket den 28 juni 1993 Riksförsäkringsverkets föreskrifter om beräkning

Läs mer

EKONOMISK PLAN FOR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN SÖDERSILUETTEN ORG. NR 769601-6620

EKONOMISK PLAN FOR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN SÖDERSILUETTEN ORG. NR 769601-6620 EKONOMISK PLAN FOR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN SÖDERSILUETTEN ORG. NR 769601-6620 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1. BESKRIVNING AV FASTIGHETEN 2 1.1 Fastighetens beteckning och areal m.m. 2 1.2 Byggnadens typ, användningssätt

Läs mer

EKONOMISK PLAN BRF FREDRIKDALSVÄGEN 769627-6141. november 2014 1 (15)

EKONOMISK PLAN BRF FREDRIKDALSVÄGEN 769627-6141. november 2014 1 (15) EKONOMISK PLAN BRF FREDRIKDALSVÄGEN 769627-6141 november 2014 1 (15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Allmänt... 3 2 Beskrivning av fastigheten... 3 3 Byggnadsbeskrivning och teknisk status... 4 3.1 Byggnadsbeskrivning...

Läs mer

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 Den 2 juli blir det tillåtet att göra fler åtgärder utan bygglov, till exempel bygga en extra komplementbyggnad om 25 kvadratmeter på sin tomt. Men bygganmälan

Läs mer

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras.

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras. Följande dokument är en sammanställning av de remissyttranden som inkommit med anledning av utkastet till rekommendation om redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Den vänstra kolumnen

Läs mer

EKONOMISK PLAN TJÖRN BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN TÅNGEHUS. Registrerades av Bolagsverket 2012-10-17 ... N... O N 396934/12. Brf Tångehus Orq.

EKONOMISK PLAN TJÖRN BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN TÅNGEHUS. Registrerades av Bolagsverket 2012-10-17 ... N... O N 396934/12. Brf Tångehus Orq. Orq.nr 769621-0215 396934/12 00 ("t') ~ I.() O \O... O... N... O N EKONOMISK PLAN BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN TÅNGEHUS TJÖRN Registrerades av Bolagsverket 2012-10-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning - förutsättningar,

Läs mer

Brf Kaprifolen i Malmö

Brf Kaprifolen i Malmö Årsredovisning för Brf Kaprifolen i Malmö Räkenskapsåret 2005-09-01-2006-12-31 Brf Kaprifolen i Malmö 1(6) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Brf Kaprifolen i Malmö, får härmed avge årsredovisning för

Läs mer

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemoria 2006-06-07 Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Enheten för bostad och byggande Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemorians huvudsakliga

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Läs mer

EKONOMISK PLAN FÖR BRF STUDIOAPT. 46 1. ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 2. BESKRIVNING AV FASTIGHETEN... 4 3. BYGGNADSBESKRIVNING...

EKONOMISK PLAN FÖR BRF STUDIOAPT. 46 1. ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 2. BESKRIVNING AV FASTIGHETEN... 4 3. BYGGNADSBESKRIVNING... INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 2. BESKRIVNING AV FASTIGHETEN... 4 3. BYGGNADSBESKRIVNING... 4 4. FÖRSÄKRING... 5 5. TAXERINGSVÄRDE... 5 6. FÖRVÄRVSKOSTNADER... 5 7. FINANSIERINGSPLAN...

Läs mer

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet (1999:43) Inledning Undertecknade ledamöter av Revisorsnämnden har anmält

Läs mer

Stadgar för bostadsrättsföreningen Nora Kungsholmen Antagna den 9 oktober 2002

Stadgar för bostadsrättsföreningen Nora Kungsholmen Antagna den 9 oktober 2002 Stadgar för bostadsrättsföreningen Nora Kungsholmen Antagna den 9 oktober 2002 1 Föreningens namn (firma) är Nora Kungsholmen. 2 Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2012 Så här tolkar du Årsredovisningen Förvaltningsberättelsen Avsnittet ger en förklaring till verksamheten, t.ex. en beskrivning av fastigheten, utfört och planerat underhåll

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

BRF STOCKHOLMSBLICK ORG.NR. 769615-4371 NYBOHOVSBACKEN 68 117 64 STOCKHOLM WWW.STOCKHOLMSBLICK.SE INFO@STOCKHOLMSBLICK.SE

BRF STOCKHOLMSBLICK ORG.NR. 769615-4371 NYBOHOVSBACKEN 68 117 64 STOCKHOLM WWW.STOCKHOLMSBLICK.SE INFO@STOCKHOLMSBLICK.SE BRF STOCKHOLMSBLICK ORG.NR. 769615-4371 NYBOHOVSBACKEN 68 117 64 STOCKHOLM WWW.STOCKHOLMSBLICK.SE INFO@STOCKHOLMSBLICK.SE INNEHÅLL 1 Dagordning 2 Årsredovisning Bilaga 1 3 Revisionsberättelse Bilaga 2

Läs mer

VÄLKOMNA. Brf Staren 1 Informationsmöte 2008-01-15

VÄLKOMNA. Brf Staren 1 Informationsmöte 2008-01-15 VÄLKOMNA Brf Staren 1 Informationsmöte 2008-01-15 Dagordning Genomgång av Ekonomisk plan för registrering hos Boverket Att amortera eller inte Köpestämma regler och förfarande Inkomna frågor Hur är intresset?

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014 BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN KÄPPLUNDA I SKÖVDE. Organisationsnummer 766600-2949

ÅRSREDOVISNING 2014 BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN KÄPPLUNDA I SKÖVDE. Organisationsnummer 766600-2949 ÅRSREDOVISNING 2014 BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN KÄPPLUNDA I SKÖVDE Organisationsnummer 766600-2949 ORDLISTA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Den del av årsredovisningen som i text förklarar verksamheten kallas förvaltningsberättelse.

Läs mer

2 Hyresnedsättning vid underhållsarbeten

2 Hyresnedsättning vid underhållsarbeten Stockholm 2008-09-19 Dnr 384/08 SVEA HOVRÄTT Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet (SOU 2008:47) Frågor om hyra och bostadsrätt (Ju2008/4174/L1) Sammanfattning Hovrätten instämmer i allt väsentligt

Läs mer

HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter

HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter 1 HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter ALLMÄNNA NYTTJANDERÄTTER Nyttjanderätt, en rätt att använda något Många fler regler betr. nyttjanderätt till fast egendom

Läs mer

Ändringar i bostadsrättslagen

Ändringar i bostadsrättslagen Ändringar i bostadsrättslagen De förändringar som görs avser bestämmelserna om intygsgivning i samband med bildande av en ny bostadsrättsförening. Vidare har man gjort en översyn av bestämmelserna om bostadsrättshavarens

Läs mer

Ekonomiska planer för bostadsrättsföreningar

Ekonomiska planer för bostadsrättsföreningar Boverket Allmänna råd 1995:6 ändrad genom 2007:2 Ekonomiska planer för bostadsrättsföreningar Allmänna råd om Ekonomiska planer för bostadsrättsföreningar Allmänna råd 1995:6 ändrad genom 2007:2 Boverket

Läs mer

BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN Brottkärr Hamn Gunnviken Organisations nr 769625-2704. Kostnadskalkyl

BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN Brottkärr Hamn Gunnviken Organisations nr 769625-2704. Kostnadskalkyl Kostnadskalkyl Denna ekonomiska plan har upprättats med följande huvudrubriker: 1. Allmänna förutsättningar 2. Beskrivning av fastigheten 3. Beräkning av kostnader för föreningens fastighetsförvärv 4.

Läs mer

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag (FKFS 2009:20) Inledande bestämmelser

Läs mer

Stockholm den 3 september 2013

Stockholm den 3 september 2013 R-2013/0997 Stockholm den 3 september 2013 Till Finansinspektionen FI Dnr 11-5610 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 25 juni 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Förslag

Läs mer

HSB Bostadsrättsförening STORSTUGAN i TÄBY. Årsredovisning 2005. Foto: Åke Arell, 2005, Täby

HSB Bostadsrättsförening STORSTUGAN i TÄBY. Årsredovisning 2005. Foto: Åke Arell, 2005, Täby HSB Bostadsrättsförening STORSTUGAN i TÄBY Årsredovisning 2005 Foto: Åke Arell, 2005, Täby Ordlista FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Den del av årsredovisningen som i text förklarar verksamheten kallas förvaltningsberättelse.

Läs mer

Gällande lagar och regler

Gällande lagar och regler Gällande lagar och regler för uthyrning i andrahand och uthyrning av rum i bostad För dig som hyr ut Innehållsförteckning - Kortfattad Information Sida 3 - Vad är Andrahandsuthyrning Sida 3 - När får jag

Läs mer

Konsekvensutredning med anledning av ändringar i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader, BED 7

Konsekvensutredning med anledning av ändringar i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader, BED 7 Konsekvensutredning med anledning av ändringar i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader, BED 7 Boverket december 2014 Titel: Konsekvensutredning med anledning

Läs mer

2011-05-11. Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning

2011-05-11. Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning Bygg- och miljöförvaltningens förslag 1 (6) 2011-05-11 Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning Med stöd av 6 kap. 33 kommunallagen uppdrar miljö- och bygglovsnämnden

Läs mer

Årsredovisning från bostadsrättsföreningen Anden

Årsredovisning från bostadsrättsföreningen Anden Årsredovisning från bostadsrättsföreningen Anden för räkenskapsåret den 1 maj 2013 till och med den 30 april 2014 Ordlista Förvaltningsberättelse: Den del av årsredovisningen som

Läs mer

Förvaltningsberättelse 2001 Brf Hornsgatan / Hornsbruksgatan Org.nr 769606-9330

Förvaltningsberättelse 2001 Brf Hornsgatan / Hornsbruksgatan Org.nr 769606-9330 Förvaltningsberättelse 2001 Brf Hornsgatan / Hornsbruksgatan Org.nr 769606-9330 Årsredovisning Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Hornsgatan/Hornsbruksgatan avger härmed redovisning för föreningens 1:a

Läs mer

Din guide till att bo med bostadsrätt

Din guide till att bo med bostadsrätt Din guide till att bo med bostadsrätt Hur beskattas jag för min bostadsrätt? Vilken försäkring behöver jag? Äger jag min lägenhet? Vad är en bostadsrättsförening? Vem förvaltar föreningen? Till vad går

Läs mer

Innehållsförteckning. Österåkers kommun Byggnadsnämnden

Innehållsförteckning. Österåkers kommun Byggnadsnämnden Österåkers kommun Byggnadsnämnden Innehållsförteckning Allmän information om det så kallade Attefallshuset... 2 Vilka är grundkraven för att få bygga?... 2 Utformning, storlek, höjd och placering?... 2

Läs mer

BRF UTSIKTEN I RYDEBÄCK. Org.nr 769609-7984 ÅRSREDOVISNING 2005

BRF UTSIKTEN I RYDEBÄCK. Org.nr 769609-7984 ÅRSREDOVISNING 2005 I RYDEBÄCK ÅRSREDOVISNING 2005 1 (6) Styrelsen för Brf Utsikten i Rydebäck, Helsingborg, får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2005-01-01 -- 2005-12-31, föreningens tredje verksamhetsår. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Försäkringskassans författningssamling

Försäkringskassans författningssamling Försäkringskassans författningssamling ISSN 1652-8735 Försäkringskassans föreskrifter om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadstillägg till pensionärer m.fl.; Utkom från trycket den 17 december

Läs mer

Årsredovisning 2004 för Brf Killingen 22.

Årsredovisning 2004 för Brf Killingen 22. Brf Killingen 22 1(9) Årsredovisning 2004 för Brf Killingen 22. Styrelsen för Brf Killingen 22 får härmed avge årsredovisningen för föreningens verksamhet under räkenskapsåret 2004-01-01 2004-12-31. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Information om investeringsstöd till äldrebostäder. Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder

Information om investeringsstöd till äldrebostäder. Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder Information om investeringsstöd till äldrebostäder Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder Bakgrund Denna information beskriver översiktligt reglerna för investeringsstöd till äldrebostäder.

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

RIKTLINJER OCH BUDGET 2014

RIKTLINJER OCH BUDGET 2014 RIKTLINJER OCH BUDGET 2014 VERKSAMHETENS HUVUDSAKLIGA INRIKTNING 2014 Styrelsen räknar med att 2014 kommer att präglas av ett medelstort underhållsprojekt, trapphusrenoveringen och arbetet med energisparfrämjande

Läs mer

Ekonomisk plan Preliminär

Ekonomisk plan Preliminär Ekonomisk plan Preliminär Denna ekonomiskaplan har upprättats med följande huvudrubriker: 1. Allmänna förutsättningar... 2 2. Beskrivning av fastigheten... 2 3. Kostnader för föreningens fastighetsförvärv...

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 september 2011 T 1528-09 KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Olof Knagge, 716413-4830 Ombud: SA Ombud: HE MOTPART HM Ombud: Advokat GL SAKEN

Läs mer