Rubrik Arbetsgång Fördjupning och länkar till mer material. Se manualen för fullständiga instruktioner!

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rubrik Arbetsgång Fördjupning och länkar till mer material. Se manualen för fullständiga instruktioner!"

Transkript

1 Rubrik Arbetsgång Fördjupning och länkar till mer material Gör lokala anpassningar i programmet. Om du inte arbetat i programmet Odlingsperspektiv tidigare i ditt område eller om kunden har andra förutsättningar ändra under blå och orange flikar. Anpassa värdena i programmet efter bygdens ungefärliga förhållanden innan du börjar arbeta med kunder i programmet. Det gäller flikarna: Gröddata (blå) - Ändra vid behov schablonskördar, produktpriser och NPK-priser - Lägg in nya grödor som fattas (Obs! Kräver komplettering på ett antal ställen (se manualen)) Stallgödseldata (blå) - Ändra vid behov spridningskostnader - Lägg till nya stallgödselslag som fattas i listan inkl. all data kring detta - Ändra vid behov genomsnittligt skördevärde för att styra packningskostnad Underlag spannmål resp. Underlag oljeväxter, trindsäd (blå) - Anpassa vid behov växtskyddet Mullberäkning (orange) - Ändra vid behov mineraliseringsprocent (i princip lägre ju torrare klimat) Se manualen för fullständiga instruktioner! Sista versionen av manual och Odlingsperspektiv hittar du på röda Modulsidan. Dessa uppgifter är bra att ändra efter förutsättningarna men man kan använda de schablonvärden som finns i programmet.

2 Ring och boka besöket. Ta in uppgifter per telefon eller mail Skicka gärna ut indatablankett efter du bokat besöket. Rådgivning enbart per telefon möjlig Börja gärna med att motivera lantbrukaren genom att informera om att skördenivån kan öka 2-8 % om kolhalten ökar med 0,1 % (gäller kolhalter på max 2 % = 3,4 % mullhalt). Att ökning av mull (kol) ger skördeökningar finns det försök som visar och det faktum bygger hela rådgivningen i denna modul kring. Titta gärna på matrisen till höger för att ge lantbrukaren ett hum om vilka åtgärder som brukar vara ekonomiska för aktuell produktion och med de prisnivåer som råder. För lantbrukare där mullhalten inte förväntas gå under 3,4 % på merparten av gårdens skiften vid olika alternativ blir det liten ekonomisk effekt av ändrad mullhalt. Det kan vara intressant ändå att räkna på ekonomi pga växtföljdsfaktorer samt diskutera effekten på utlakning och växthusgaser men ett av huvudmotiven i modulen, effekt av mullhaltshöjning, är dock borta. Skicka ut Indatablanketten där du får besked på: 1. Ungefärlig växtföljd 2. Genomsnittlig mullhalt 3. Genomsnittliga skördenivåer och priser (priser är inget krav att lägga in, standardpriser finns i programmet) 4. Skörderester: förs halmen bort? 5. Eventuella stallgödselgivor och typ 6. Används fånggrödor? Det finns möjlighet att göra denna modul enbart via telefon till en något lägre ersättning (se Krav och Rekommendationer och ditt avtal med länsstyrelsen). Då bör lantbrukaren ha programmet på sin dator och arbeta parallellt. Åtgärder intressanta på olika typgårdar vid olika priser Se gärna artikeln från Arvensis nr Se på C med nytt perspektiv för inspiration. Du hittar den på röda Modulsidan. Observera att vi numera inte räknar på hur reducerad bearbetning påverkar mullhalten då uppgifterna är osäkra. Indatablanketten hittar du på den röda Modulsidan. Krav och Rekommendationer hittar du på Greppa Näringens röda rådgivarsidor

3 Motivera lantbrukaren att tänka brett kring bördighet Programmet Odlingsperspektiv Använd det Praktiska rådet nr 20 samt motivationsbildspelet för att peka på att det finns ett antal viktiga faktorer vid sidan av växtföljd och höjd mullhalt för att öka bördigheten. I programmet behöver du använda dig framför allt av de gröna flikarna för att få fram ett förslag på åtgärdsplan för lantbrukaren. Åtgärdsplanen ska redovisas i rådgivningsbrevet och i viss mån vid registreringen på GNW. Det Praktiska rådet nr 20 samt motivationsbildspelet hittar du på röda Modulsidan för 12B. Senaste versionen av programmet finns på röda Modulsidan för 12B. Programmet och dess manual uppdateras och utvecklas ständigt. Håll utkik efter nya upplagor. Gör gärna klart för lantbrukaren att huvudfokus i Odlingsperspektiv kan delas upp i två delar: 1, Effekten av mullförändring på lång sikt (10 år och framåt). Ofta är det kring mullförändringen som de intressantaste diskussionerna förs och beräkningarna görs. [Se Varav mulleffekt under Resultat i fliken ] 2. Ekonomi med växtföljd på kortare sikt (ett växtföljdsomlopp). Ändringar i växtföljden kan ge bättre odlingsekonomi genom en högre grödintäkt och att förfruktseffekten ger högre skördenivåer i v-följden. [Se Övrigt under Resultat i fliken ] Fyll i fliken Grunddata Här fyller du i jordart, mullhalt och huvudsaklig P-Al klass och K-AL klass. Genom att fylla i mullhalten under Grunddata får man en bedömning av åtgärdernas mullhaltpåverkan/ kolpåverkan redan i fliken. Var dock beredd att ändra förutsättningar i de blå flikarna samt i fliken Mullberäkning för en bedömning mer anpassad för din kund (se Innan besöket ). Genom att fylla i ungefärlig PK-klass läggs en schablonkostnad beroende på avkastningsnivå för PK-gödsling som baseras på senaste upplagan av Rekommendationer för gödsling och kalkning. Jordarten påverkar utlakningsberäkningen.

4 Fyll i fliken Fortsättning Fyll i skillnaden mot Basläge under Justering i Nytt läge. Fyll i basläget: gröda, skörd, om skörderester bortförs, tid för bearbetning, eventuell fånggröda och stallgödsel. Fyll i nytt läge: Se över grödorna och åtgärderna i Nytt läge, se om du kan göra någon förändring vad gäller gröda eller odlingsåtgärd. Nytt läge jämförs hela tiden med Basläge, det är det som skiljer Basläget från Nytt läge som jämförs. En liten varning är att inte göra för stora förändringar i växtföljden i kalkylen. Då kan det bli lite för mycket fokus på kortsiktiga ekonomiska frågor medan man ofta vill ha mer diskussion kring hur mullhalten förändras på lång sikt. Se rutan bredvid för tips hur ändringar i Nytt läge till exempel kan göras. Olika långa växtföljder kan användas men enbart om den längre växtföljden finns i Nytt läge. Höga skördar är det som mest ökar kol(/mull)-tillförseln och att en bättre växtföljd kan vara avgörande om förändringen ger högre skördar i övriga växtföljden, samt att åtgärder som riskerar att minska avkastningen (som t.ex. markpackning vid stallgödselspridning) kan få motsatt effekt. Pröva exempelvis om en höstgröda blir bättre än en maltkornsgröda eller kanske hur stor intäkt en vall behöver för att kunna matcha den tidigare (avsalugrödan). Eller om man tjänar (ekonomiskt) på att behålla halmen, skaffa stallgödsel eller fånggröda jämfört med utan. Gör gärna små förändringar, t.ex. en förändring i taget. Du kan också utnyttja möjligheten att lägga fram förändringarna ni diskuterat steg för steg både när du sammanfattar för lantbrukaren och när du senare skriver rådgivningsbrev, se exempel på rådgivningsbrev på den röda Modulsidan för 12B. Fortsättning Ta hjälp av fliken Försöksdata För att fylla i Justering under Nytt läge kan man ta hjälp av fliken Försöksdata. Fyll i skillnaden jämfört med Basläge. När du byter gröda i växtföljden kan det innebära andra förfruktsvärden. För att bedöma hur många kilograms skördeförändring en förändring innebär kan du titta i fliken Försöksdata (grön). Här hittar du enskilda försök och vad de gett för förfruktseffekter. Här kommer en hel del bedömning och känsla från dig och lantbrukaren in.

5 Fyll i fliken Kostnader Fyll vid behov i skillnaden mot Basläge Fortsättning Resultatet av förändringarna I fliken Kostnader (grön) fyller man i de förändringar av kostnaderna som inte sker automatiskt. Förändringar i Nytt läge som ändrad gröda, en fånggröda eller stallgödsel innebär oftast förändrade kostnader. En del av dessa sker automatiskt: Ändrad grödkostnad enligt fliken Gröddata Stallgödsel (växtnäringsvärde, spridningskostnad och packningsskada) Rörlig kostnadsförändring pga. ändrad skörd Annat måste du fylla i själv: OBS! Ändra kvävekostnaden om förändringen innebär ändrad förfruktseffekt, se Försöksdata. (t.ex. om en höstrapsgröda ger en förfruktseffekt på 40 kg/ha och kvävet kostar 10 kr/ha kan kostnaden under Nytt läge minskas med 400 kr (-400)) Utsädeskostnad och sådd för fånggröda Inköpskostnad för stallgödsel Ändrad kostnad för arbetsinsats Eventuell extra bekämpning pga. ändringar i Nytt läge. Överdriv inte noggrannheten! Det handlar om de större förändringarna! Följ hur resultatet ändrar sig efter dina förändringar, både ekonomi (med och utan att förändring i mullhalten räknas med) och mullhalt. I den nya versionen av Odlingsperspektiv delas effekten av mullhalten och övriga effekter upp under Resultat. Diskutera alltså gärna det ekonomiska resultatet utifrån vad kortsiktiga förändringar i växtföljden gör och vad som den långsiktiga effekten av mullhaltsförändringen gör. För att få hjälp att uppskatta skillnader i kostnad mellan Basläge och Nytt läge, se blå fliken Gröddata där du hittar olika data till din hjälp. Se manualen för tydligare instruktioner Ekonomiskt resultat pga. Mullhalltsförändringen Varav mulleffekt Ekonomiskt resultat pga. andra förändringar. Övrigt Se också diagrammet med mullhaltsförändringen i högra delen av fliken. Poängtera att det handlar om lång sikt vad gäller mullhaltsförändringar (10 år). Siffrorna kan förstås ge en känsla av exakthet som inte finns i verkligheten. Men de flesta förstår osäkerheten och uppskattar att vi sätter siffror på mullhaltshöjande åtgärder vars effekter ofta annars diskuteras i luddiga ordalag. Dessutom sätter man tillsammans in de siffrorna i kalkylen. Den skördehöjande siffran man väljer att sätta in (2-9 %, börja med 5 %) läggs som en snittskördehöjning för de första 10 åren i kalkylen.

6 Fortsättning Finjustera förutsättningarna för beräkning av mullhalten. Fyll i fliken Miljösammanfattning Gå till fliken Rapport Gå till fliken Rapport Gå till fliken Rapport Sammanfatta innan du avslutar För att se hur mycket mullhalten slår i det ekonomiska resultatet: Ändra den skördehöjande effekten mellan 2 och 9 % av kolhalthöjning med 0,1 %. Vid intresse kan man visa hur en förändrad startnivå av kol/mull-halt slår (hur mycket linjen med mullhaltsutveckling lutar). För att få nyckeltal hur åtgärderna påverkar andra miljöaspekter, fyll i Bekämpning och Drivmedel under Nytt läge. Under fliken rapport kan du utläsa skillnad i kväveutlakning samt klimatgasutsläpp mellan Basläge och Nytt läge. Under fliken rapport kan du utläsa skillnad i kväveutlakning samt klimatgasutsläpp mellan Basläge och Nytt läge. Under fliken rapport kan du utläsa skillnad i kväveutlakning samt klimatgasutsläpp mellan Basläge och Nytt läge. Lönar sig en växtföljds- och/eller mullhaltsförändring? Innan rådgivningsbesöket avslutas är det bra om en sammanfattning över vad som framkommit kan göras. Detta underlättar både för lantbrukaren att komma ihåg vad som sades under besöket och för dig som ska sammanfatta rådgivningen i ett rådgivningsbrev. Beroende på gårdens genomsnittliga mullhalt ändra den skördehöjande effekten för ökad mullhalt. Ofta startar man med 5 % skördehöjande effekt om kolhalten i marken ökar med 0,1 %. Pröva med effekter på mellan 3 och 9 %. Det är lättare att få en uppåtgående trend på mullhalten om man startar från en låg nivå. Då bli antalet kilogram kol i förlust mindre eftersom det finns mindre kol att tillgå i marken från början. För vägledning se kommentarerna i vissa celler samt i manualen. Skriv gärna ut RAPPORT-fliken och använd som bilaga till rådgivningsbrevet. (Skriv in de viktigaste åtgärderna under fliken Grunddata, då hamnar de i Rapportfliken). Skriv gärna ut RAPPORT-fliken och använd som bilaga till rådgivningsbrevet. (Skriv in de viktigaste åtgärderna under fliken Grunddata, då hamnar de i Rapportfliken). Skriv gärna ut RAPPORT-fliken och använd som bilaga till rådgivningsbrevet. (Skriv in de viktigaste åtgärderna under fliken Grunddata, då hamnar de i Rapportfliken).

7 Skriv rådgivningsbrev Åtgärdsplan och rådgivningsbrev I rådgivningsbrevet sammanfattar du minst ett Nytt förslag med växtföljd och/eller odlingsåtgärder som ger ökad uthållighet (bibehållen eller ökad mullhalt). För förslaget beräknas konsekvenserna på ekonomi och kolhalt (mullhalt). Du ska dessutom kommentera effekter på utsläpp av växthusgaser, kväveutlakning, användning av växtskyddsmedel och diesel. Skriv ut fliken Miljösammanfattning (grön) och RAPPORT (rosa) eller kopiera över/skriv i brevet. Se exempel på rådgivningsbrev på den röda Modulsidan för 12B. Redovisa gärna stegvisa förändringar där effekten av varje åtgärd kan ses var för sig. Då hjälper man lantbrukaren att få en känsla för hur mycket varje enskild åtgärd kan bidra till ökad mullhalt. Registrera rådgivningen på GNW Skicka programmet till lantbrukaren Kontaktuppgifter om du kör fast. Vid registrering av rådgivningen på GNW rapporteras grödfördelning i basläge (nuläge). För Nytt läge registreras det mest intressanta förslaget med grödfördelning, huvudsaklig åtgärd, ändrad mullhushållning (+/- kg C/ha och år) och ekonomisk konsekvens (kr/ha). OBS! Revidera också rådgivningsplanen så att planering av fortsatt rådgivning blir relevant. För intresserade lantbrukare erbjuder vi att skicka programmet per e-post. Innan du skickar, sammanfatta gärna åtgärderna som ni gjorde i fliken Grunddata. Kontakta gärna rådgivningsexpert Emma Hjelm eller modulansvarig Hans Nilsson för frågor och förslag på förbättringar.

Sida 1(6) 2012-11-19

Sida 1(6) 2012-11-19 Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Kokbok till Markpackning 12A

Kokbok till Markpackning 12A Sida 1(6) Kokbok till Markpackning 12A Hjälplista Arbetsgång Material och hjälpmedel att använda Före besöket Skicka ut indatablankett i förväg Grunddata att samla in Rapport från startbesök 1Aa (bakgrundsbeskrivning

Läs mer

Foto: Janne Andersson

Foto: Janne Andersson Praktiska Råd greppa näringen Satsa på högre bördighet för större skördar sammanfattning Se över din dränering Nr 20 2013 Minimera markpackningen Variera växtföljden Bevara eller höj mullhalten Precisionsgödsla

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Moduler och underlag Rådgivningsexperter. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

Moduler och underlag Rådgivningsexperter. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket Moduler och underlag Rådgivningsexperter Pernilla Kvarmo Jordbruksverket Basrådgivning Startbesök med växtnäringsbalans Upprepad växtnäringsbalans Uppföljningsbesök Basrådgivning Startbesök med växtnäringsbalans

Läs mer

Kort introduktion till

Kort introduktion till Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått,

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Exempelgården Potatis och svin

Exempelgården Potatis och svin Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel

Läs mer

Vad ska göras? Arbetsgång Material att använda

Vad ska göras? Arbetsgång Material att använda Sida 1(6) Kokbok till grovfoderodling, modul 15A Krav: Modulen bör ha föregåtts av utfodringsrådgivning, 41A eller 41B. Mål för modulen: En effektiv grovfoderproduktion med små förluster som bidrar till

Läs mer

Gödselbehov kväve. Gödselbehov kväve

Gödselbehov kväve. Gödselbehov kväve Gödselbehov kväve Generellt Kväve behovet för de olika grödorna baseras på Jordbruksverkets riktlinjer som presenteras varje år i publikationen Jordbruksverkets rekommendationer för gödsel och kalkning.

Läs mer

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV Växtskyddsstrategier, Modul 13B Nässjö 22 okt. 2007 Örjan Folkesson, SJV Säkert Växtskydd Växtskydd i Greppa Näringen Vi använder numera begreppet Växtskyddsmedel eftersom Bekämpningsmedel innefattar både

Läs mer

Lågt kväveupptag senaste veckan

Lågt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort

Läs mer

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Bibliografiska uppgifter för Organiska gödselmedel allt värdefullare Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Rapport

Läs mer

GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN

GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN Bakgrund. Somt är nödvändigt Somt ger pengar Somt är bara intressant Somt är bra att känna till Somt hjälper en att nyttja det man

Läs mer

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år - Behov av mat: Om 25 år: 40% mer Om 40år: 70% mer The Food and Agriculture Organization (FAO) of the United Nations estimates

Läs mer

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor Beräkningarna Vanliga fallgropar Körslor Upplägg Resultatet/Tolkning Vad är normalt? Nyckeltal Kolets och kvävets kretslopp Övriga klurigheter och frågor Rådgivningstillfället och sälja in Klimatkollen

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,

Läs mer

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö för lantbruk och miljö Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel.

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012 Praktiska Råd greppa näringen Din stallgödsel är värdefull! sammanfattning Nr 5 2012 Värdera din stallgödsel i Stallgödselkalkylen Ta egna analyser av stallgödselns innehåll av näring Minska förlusterna

Läs mer

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit

Läs mer

Institutionen för mark och miljö

Institutionen för mark och miljö Institutionen för mark och miljö (2011-02-16/GB/LR) 2012-01-31/GB/LR 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors

Läs mer

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE Spannmålsbranschens samarbetsgrupp Februari 2011 1 MARKNADEN FÖR VETE I FINLAND Såningsarealen för vete har under de senaste åren uppgått till ca 210 000 ha, av denna

Läs mer

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012 Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården Nr 15:2 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror

Läs mer

JORDBRUKET FRAMÖVER. OMVÄRLDSFÖRUTSÄTTNINGAR Grunden för marknaden

JORDBRUKET FRAMÖVER. OMVÄRLDSFÖRUTSÄTTNINGAR Grunden för marknaden JORDBRUKET FRAMÖVER OMVÄRLDSFÖRUTSÄTTNINGAR Grunden för marknaden Försörjningen Markens hållbarhet Miljön SAMMANSTÄLLT AV FRAMTIDSODLING FO Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än

Läs mer

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus Smått och stort i växtodlingen Anders Adholm HIR-Malmöhus Intäkter Kvant Pris kr/ha Skörd kg 6000 2,5 2900 Summa Intäkter 6000 2 900 kr 2,5 Prod. kostnad Andel av Direkta kostnader kr/kg prod kost Utsäde

Läs mer

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? Lennart Mattsson SLU Markvetenskap, avd. för växtnäringslära, Box 7014, 750 07 UPPSALA E-post: lennart.mattsson@mv.slu.se Sammanfattning

Läs mer

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF EU direktivet 2000/60/EG Ramdirektivet för vatten December 2000 antog alla EU:s medlemsländer Ramdirektivet

Läs mer

Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå

Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Tolka resultatet av klimatkollen Vad påverkar

Läs mer

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband

Läs mer

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Fördelning inom länet Det finns 97 ekogårdar i med mer en balans så att det går att titta på eventuella förändringar. Dessa är inte jämnt fördelade över länet.

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Kokbok till Översyn av dränering 14D

Kokbok till Översyn av dränering 14D Sida 1(7) Kokbok till Översyn av dränering 14D KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa). GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: Vid rådgivningen ska eventuella täckdikningsplaner, plankartor och profilritningar

Läs mer

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt

Läs mer

en stor bokstav och en siffra. Lösenordet får inte innehålla några tecken (!,,#,%,&)

en stor bokstav och en siffra. Lösenordet får inte innehålla några tecken (!,,#,%,&) Gå in på www.lernia.se Klicka på rubriken Registrera CV 1. Fyll i dina användaruppgifter. - Skriv in din e-postadress, glöm inte att upprepa e-postadressen - Skriv in ett önskat lösenord och upprepa detta.

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling

Bibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling Bibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling Författare Rosenqvist H. Utgivningsår Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt

Läs mer

SKÅNSKT JORDBRUK TAR GREPPET PÅ BÅDE PRODUKTION OCH MILJÖ.

SKÅNSKT JORDBRUK TAR GREPPET PÅ BÅDE PRODUKTION OCH MILJÖ. FramtidsOdling SKÅNSKT JORDBRUK TAR GREPPET PÅ BÅDE PRODUKTION OCH MILJÖ. Vi ser början till ett nytt jordbruk: Höga skördar ger ekonomi och konkurrenskraft. Höga skördar befrämjar marken och stärker produktionssystemet.

Läs mer

Manual Invånaradministratör

Manual Invånaradministratör Manual Invånaradministratör Stöd och Behandling release 1.7 Stockholm, 2016-05-25 Innehåll 1. Inledning... 4 1.1. Stöd och behandling... 4 1.2. Roller och Behörigheter... 4 1.3. Förutsättning för att kunna

Läs mer

Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåret 2010 Bilaga till beslut 2009-11-18

Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåret 2010 Bilaga till beslut 2009-11-18 Bilaga 1 Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåret 2010 Bilaga till beslut 2009-11-18 Dokumentets status Den verksamhet som finansieras av de återförda miljöskatter och som tilldelats

Läs mer

Krav och rekommendationer för Greppa Näringens verksamhet 2015-2017 Bilaga till beslut 2015-06-09

Krav och rekommendationer för Greppa Näringens verksamhet 2015-2017 Bilaga till beslut 2015-06-09 Bilaga 1 Krav och rekommendationer för Greppa Näringens verksamhet 2015-2017 Bilaga till beslut 2015-06-09 Dokumentets status Krav och rekommendationer är utarbetade av Jordbruksverket, efter samråd med

Läs mer

Instruktion till kalkylerna

Instruktion till kalkylerna Knud Nissen, Lantmännen, 2010 Instruktion till kalkylerna Introduktion Greppakalkylen är uppbyggd så att man skall importera (eller kopiera) in X och Y koordinater och markkarteringsvärden. Därefter räknar

Läs mer

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen

Läs mer

Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark.

Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Göte Bertilsson Greengard AB bertilsson@greengard.se www.greengard.se http://greengard.wordpress.com

Läs mer

Rapport: Greppa Näringen Rådgivarundersökning 2013 Kvantitativ del

Rapport: Greppa Näringen Rådgivarundersökning 2013 Kvantitativ del Rapport: Greppa Näringen Rådgivarundersökning 2013 Kvantitativ del 2013-07-03 Fredrik Askhem Markör Marknad och Kommunikation AB Bakgrund Teknisk beskrivning och om rapporten Greppa Näringen har låtit

Läs mer

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013. Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga,

Läs mer

Krav och rekommendationer

Krav och rekommendationer Krav och rekommendationer 2015 2017 Dokumentets status... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 4 Kompetensutveckling inom Greppa Näringen (delåtgärd 1.1 i Landsbygdsprogrammet)... 4 Introduktion för rådgivningsmedlemmar

Läs mer

2014-11-14. Greppa Näringen Utfodringsmoduler. Vilka län är med? = alla. Greppa Näringen ger rådgivning som både lantbrukare och miljö tjänar på

2014-11-14. Greppa Näringen Utfodringsmoduler. Vilka län är med? = alla. Greppa Näringen ger rådgivning som både lantbrukare och miljö tjänar på Greppa Näringen Utfodringsmoduler Lite överblick över utvecklingen Vilka län är med? = alla Steg 1 2001, Skåne, Halland och Blekinge Steg 2 2003, Västra Götaland, Kalmar och Gotland Steg 3 2005, Östergötland,

Läs mer

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken?

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Ingemar Gruvaeus, Yara Uddevalla 2017 Kalium i växt, Vall En mindre mängd kalium krävs för att aktivera vissa biokemiska reaktioner i växten. Huvuddelen

Läs mer

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också

Läs mer

Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi

Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi Sara Löfvendahl Hushållningssällskapet Kristianstad Seminarium på Kungl Skogs- och Lantbruksakademien 22 april 2008 Rapporten: Bakgrund Ekonomisk utvärdering

Läs mer

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor? Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage

Läs mer

Hemsidan här kan du bl a söka annan lägenhet och göra felanmälan direkt på hemsidan www.partillebo.se

Hemsidan här kan du bl a söka annan lägenhet och göra felanmälan direkt på hemsidan www.partillebo.se Viktig info! Spara denna manual Hemsidan här kan du bl a söka annan lägenhet och göra felanmälan direkt på hemsidan www.partillebo.se För våra hyresgäster Så här kommer du in på Mina sidor Denna manual

Läs mer

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver

Läs mer

Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.

Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0. Grunddata Namn: 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) Jordart Andel konventionell Svagt leriga jordar (< 5 % ler) Växtodling < 25 % ekologisk Leriga jordar (5-15 % ler) 25-90 % ekologisk

Läs mer

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö Greppa Näringen - rådgivning för lantbruk och miljö Det här är Greppa Näringen Greppa Näringen är ett kunskapsprojekt som arbetar för att minska lantbrukets miljöpåverkan och samtidigt förbättra lönsamheten

Läs mer

Wordpress. Kom ihåg att spara sidan ofta, du sparar här. Skapa ny sida. + Nytt högst upp på sidan sida. Klistra in text lilla T

Wordpress. Kom ihåg att spara sidan ofta, du sparar här. Skapa ny sida. + Nytt högst upp på sidan sida. Klistra in text lilla T Wordpress Om ni vill ha någonting på startsidan på www.heby.se eller på intranätet - skicka ett mail till webmaster@heby.se och skriv vad som ska läggas in på startsidan. Även om ni har behörighet så ska

Läs mer

1 Allmänt. 2 Hur gör man. 2.1 Gå till lagets sida, Logga in genom att trycka på hänglåset

1 Allmänt. 2 Hur gör man. 2.1 Gå till lagets sida, Logga in genom att trycka på hänglåset 1 Allmänt Detta är den lilla instruktionen för att redigera innehållet för laget. För att få en lagsida skicka ett mail till webmaster, webmaster@vikingstad.nu Ange namn, epostadress och lag 1 ALLMÄNT...1

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom?

Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom? Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom? Holger Johnsson, Kristina Mårtensson, Kristian Persson, Martin Larsson, Anders Lindsjö, Karin Blombäck,

Läs mer

Utgivningsår Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt 5 Utgivare Greppa Näringen Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker

Utgivningsår Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt 5 Utgivare Greppa Näringen Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker Bibliografiska uppgifter för Din stallgödsel är värdefull Författare Anonym Utgivningsår 2006 Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt 5 Utgivare Greppa Näringen Huvudspråk Svenska

Läs mer

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 13 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Kristianstads och Bromölla kommuner, finns

Läs mer

Föräldrar i Skola24. I systemet har föräldrar möjlighet att:

Föräldrar i Skola24. I systemet har föräldrar möjlighet att: Föräldrar i Skola24 Genom föräldrarollen i Skola24 kan föräldrar ta del av en mängd användbar information. En central databas gör det möjligt att med samma inloggning se information om flera barn även

Läs mer

Din stallgödsel är värdefull. Sprid den vid rätt tidpunkt och med god teknik

Din stallgödsel är värdefull. Sprid den vid rätt tidpunkt och med god teknik Din stallgödsel är värdefull Sprid den vid rätt tidpunkt och med god teknik Utnyttja Din stallgödsel Optimalt stallgödselvärde är ofta en kombination av maximerat växtnäringsutnyttjande och minimerade

Läs mer

Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015

Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015 Bilaga 3 2015-08-31 Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015 Målgrupp Rådgivningen ska riktas till nuvarande eller blivande lantbrukare och trädgårdsodlare

Läs mer

Framsteg med resultatrapportering

Framsteg med resultatrapportering Guide Framsteg med resultatrapportering Senast uppdaterad: 2015-05-19 Via funktionen Framsteg kan läraren lägga upp kursens olika moment, exempelvis inlämningsuppgifter och närvaro. Läraren kan sedan ange

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård. Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård. Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Demonstrationsprojektet på Rådde gård har visat på små skillnader

Läs mer

Användarguide. Sök och administrera dina volontärer på Volontärbyrån

Användarguide. Sök och administrera dina volontärer på Volontärbyrån 1 Användarguide Sök och administrera dina volontärer på Volontärbyrån 2 Välkommen till Volontärbyrån! Den här guiden beskriver alla funktioner i volontärsamordnaradmin på www.volontarbyran.org. Har du

Läs mer

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket.

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Greppa Näringen - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Ett kunskaps- och rådgivningsprojekt Greppa Näringen är den enskilt största satsning som gjorts

Läs mer

Manual för lokalredaktörer villaagarna.se

Manual för lokalredaktörer villaagarna.se Manual för lokalredaktörer villaagarna.se Version 2 Villaägarnas Riksförbund Sollentuna 2011 Innehåll Redigera befintlig sida... 3 Skriva text eller klistra in kopierad text... 5 Rubriker i brödtext...

Läs mer

MANUALEN. Så använder ni SkolmatSveriges verktyg!

MANUALEN. Så använder ni SkolmatSveriges verktyg! MANUALEN Så använder ni SkolmatSveriges verktyg! Denna manual innehåller instruktioner om hur man använder SkolmatSveriges verktyg för dig som behöver hjälp eller vill lära dig mer. På vår hemsida finns

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

Arbetsorder. Arbetsorder. Funktioner i arbetsorder

Arbetsorder. Arbetsorder. Funktioner i arbetsorder Arbetsorder Allmänt Modulen arbetsorder finns i versionerna ProXtra och Advicer av Näsgård Management. Arbetsorder kan skrivas ut i pappersformat eller öppnas via Näsgård MOBILE. Användare av Näsgård MOBILE

Läs mer

Nu är det äntligen dags! Vi publicerar vår nya hemsida!! Förutom att den ser oerhört fräsch och god ut så finns där många nya finesser att upptäcka.

Nu är det äntligen dags! Vi publicerar vår nya hemsida!! Förutom att den ser oerhört fräsch och god ut så finns där många nya finesser att upptäcka. Hej alla ÅF! Nu är det äntligen dags! Vi publicerar vår nya hemsida!! Förutom att den ser oerhört fräsch och god ut så finns där många nya finesser att upptäcka. Börja med att använda din vanliga inloggning

Läs mer

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien

Läs mer

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för

Läs mer

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 213 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Simrishamns, Skurups och Ystads kommuner,

Läs mer

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

PROFIXIO MANUAL. STEG 1 Mail med inloggningsuppgifter

PROFIXIO MANUAL. STEG 1 Mail med inloggningsuppgifter PROFIXIO MANUAL Detta är en manual för hur du som domare gör för att använda Profixio som är vårt program för resultatrapportering. I Profixio hittar du även en kalender med dina matcher, dina domarkollegors

Läs mer

DRIVMEDELSUPPFÖLJNING FLERBILSÅKERI

DRIVMEDELSUPPFÖLJNING FLERBILSÅKERI Mallen skapad av Peter Hildingsson: -- Utgåva DRIVMEDELSUPPFÖLJNING FLERBILSÅKERI Bakgrund Detta material ska fungera som ett hjälpmedel för att enklare kunna följa upp och kontrollera företagets drivmedelsförbrukning.

Läs mer

Nyheter i Norstedts Revision 2013.1.1 & 2013.1

Nyheter i Norstedts Revision 2013.1.1 & 2013.1 Nyheter i Norstedts Revision 2013.1.1 & 2013.1 Eivor Bonder Produktchef Version 2013.1.1: Version 2013.1.1 är en uppdatering av version 2013.1 av Norstedts Revision. Följande är nytt/ändrat: Uppdaterade

Läs mer

Växtföljder för en uthållig växtodling

Växtföljder för en uthållig växtodling Växtföljder för en uthållig växtodling Sammanfattning Rubriken för dagen Har vi växtföljder för en uthållig växtodling? ger sken av osäkerhet inom ett för all växtodling grundläggande ämne. Samtidigt ger

Läs mer

Manual för upprättande av MB Brounderhåll

Manual för upprättande av MB Brounderhåll Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 1 2 REVIDERING PROGRAM MARS 2011... 1 3 INSTALLATION... 1 4 FUNKTIONER I MB BROUNDERHÅLL... 2 5 SKAPA MÄNGDBESKRIVNING... 3 6 SPARA OCH SKRIV UT... 6 1 INLEDNING I detta

Läs mer

WebViewer Manual för administratör. 2013 Nova Software AB

WebViewer Manual för administratör. 2013 Nova Software AB WebViewer Manual för administratör 2 Manual WebViewer Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Introduktion... 3 2 Inställningar... 4 2.1 Uppdatera licensinformation... 4 2.2 Inmatning av användaruppgifter...

Läs mer

Manual KomMa Intra VOF

Manual KomMa Intra VOF Manual KomMa Intra VOF S y s t e m f ö r b o k n i n g a v V O F s e g n a b i l a r Vård- och omsorgsförvatningen Innehåll Mer information... 2 Logga in... 2 Boka... 2 Ändra / avboka... 5 Historik...

Läs mer

Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp?

Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp? Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp? Christel Cederberg, Institutionen för Energi&Miljö, Chalmers Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Skövde 18 januari 2016

Läs mer

Policy Brief Nummer 2015:2

Policy Brief Nummer 2015:2 Policy Brief Nummer 2015:2 Tjänster från ekosystem till nytta för både jordbruk och samhälle Det alltmer intensiva brukandet av åkermarken medför att mängden ekosystemtjänster minskar. Ekosystemtjänster

Läs mer

Handledning foderbudget

Handledning foderbudget 1 Handledning foderbudget Laktationskurvor Börja med att beräkna besättningens medellaktationskurvor under Funktioner, välj Medellaktationskurvor. Är det första gången kurvorna uppdateras kommer en ruta

Läs mer