Storleken på Sport Industry i världen och i Sverige

Transkript

1 Lund Storleken på Sport Industry i världen och i Sverige Den globala idrotten dvs det vi kan se som en internationell sport industry växer snabbt och det är en följd av ökad levnadsstandard, ökad fritid och av tillväxten av en global upplevelseoch besöksindustri. Sporten globalt uppgår fn till ca 3000 mdr skr som BruttoNationalProdukt,BNP och Sveriges andel av all sport i världen är 2 % dvs över 60 mdr skr att jämföra med Sveriges andel av världens BruttoNationalProdukt,BNP som är 1 % och andel av befolkningen som är 0,15 %. Sportsektorn är sedan slutet av 1800-talet ( se t ex USA-sociologen Torstein Veblen som beskriver den nya klassbundna fritiden) en växande bransch i industrisamhället och den skapar liksom alla andra branscher också jobb och välfärd. Idrotten är en viktig del i kulturen och i begränsad mening en historisk återkomst eftersom vi kan jämföra med den stora betydelse idrotten hade under antiken både i Grekland och senare i Rom. Sektorn, samhällsfenomenet idrott, sport etc bidrar numera i varje land på flera olika sätt till ekonomisk utveckling. Den också till icke-monetära värden hos olika intressenter med flera andra samhällsutvecklande värden som t ex ökade internationella kontakter, mångkulturalism, lokal och regional identitet, socialisation, förståelse av hälsoarbete och därmed till ökad fysisk och psykisk hälsa hos stora delar av befolkningen. Den globala idrotten dvs det vi kan se som en internationell sport industry växer snabbt och det är en följd av ökad levnadsstandard, ökad fritid och av tillväxten av en global upplevelseoch besöksindustri. Denna sedan hundra år snabbt växande bransch skapar liksom alla andra branscher också jobb och välfärd. Idrotten som en viktig del i kulturen är en sorts återkomst eftersom vi kan fundera över den stora betydelse idrotten hade under antiken både i Grekland och senare i Rom. Sektorn, samhällsfenomenet idrott, sport etc bidrar i varje land på flera olika sätt till ekonomisk utveckling men också till icke-monetära men hos olika intressenter andra önskvärda värden som t ex ökade internationella kontakter, mångkulturalism, socialisation, förståelse av hälsoarbete och därmed till ökad fysisk och psykisk hälsa hos stora delar av befolkningen. Sportsektorn i försiktig beräkning är 2 % av Sveriges BNP dvs över 60 mdr skr per år. Det finns en diskussion om hur vi skall mäta dvs avgränsa denna sektor från de omgivande sektorerna. Diskussionen som jag haft med svensk turistnäring m fl leder till följande slutsatser.turistsektorn i Sverige är 236 mdr skr ( 2007) ( ca årsarb) enligt standariserade mätningar ( TSA-konto och definitioner enligt UMWTO inom OECD). Där anges "kultur rekreation -sport" till (bara) 16 mdr (16 000årsarb) av dessa 236 mdr skr. De olika komponenter som mäts är främst resor, hotell och restauranger men också varuhandel som ofta hänförs till utanför kulturen, sporten etc. Vi kan förenklat se denna definition av turism som personers förflyttningar (över 10 mil) och det som ingår i dessa. Syftet/vad som görs sedan på plats och som inte ingår är då affärsbesök/möten eller sport(publik eller deltagande), kultur eller rekreation i övrigt. Dessa sektorer måste i så fall mätas på sina respektive sätt med särskilda hjälpkonton, men detta sker inte ännu. 1

2 Upplevelseindustrin leisure & pleasure industry = fritids-, sport-, upplevelse-, nöjesoch kultursektorn, mdr skr 2010 Fritidssektorn består av hobbysysslor i hem och trädgård, bilskötsel, jakt, fiske, bärplockning, båt- och sjöliv, camping, natur- och fjällvandring, skidåkning utom skidsporter mm: 100 mdr per år Sport- och idrottssektorn : ca 65 mdr skr per år (IEC 2010 m fl). Stora sektorer är fotboll och ishockey, större är hästsport, golf, alpin, segling och motorsporterna var för sig miljardbranscher. 65 mdr Upplevelsesektorn definierad som nöjesfält, folkparker : per år Musik av alla slag, rockfestivaler, musikförsäljning beräknas till skr. Biografer, dvd, internet, mobiler, spel : Övr kultursektor med teater, museer, bibliotek: 3-5 mdr skr mdr 50 mdr 20 mdr Under senare år har det etablerats metoder för en godtagbar analys av sportsektorns ekonomi i nationalekonomiska termer ( makroekonomiska). Redan på 90-talet arbetade Europarådet dock med fråga under Sports Council i Strasbourg. Där bildades en kommitté The Committee on the Economic Significance of Sports redan Björn Anders Larsson var Sveriges representant i denna grupp och under tre år arbetades där med definitioner och slutsatser om sportens ekonomi. Man kunde på ett hyggligt sätt fastställa gränssnitten mellan sport och kringliggande näringar och vad som skulle inkluderas i sportsektorn (sportnäringen, sportbranschen).vi tydliggjorde också motionssektorn och friluftslivets Vi kunde konstatera att sportredskap, skor, anläggningar med service och deras specifika och allt större resurser (alpinsport, båtsporter, hästsport, motorsport t ex), resor, boende, massmedia inom sport etc skapar många tjänster vilket ger kostnader för sport men också många jobb inom denna samhällssektor. Senaste åren har Westerbeek (NL/AUS) framträtt som internationellt ledande ekonom i detta arbete. IEC har haft kontakt med den kontinuerliga metodutvecklingen under två årtionden och kan numera jämföra med och lära av motsvarande ekonomiska beräkningar för den näraliggande branschen besöksnäringen. Där finns nu försök inom nationalräkenskaperna med sk satellitkonton (näraliggande olika delbranscher som restaurang, olika transportslag, restauranger etc). Senare års litteratur i marknadsföring har nu vidgat analyserna av sport till att omfatta ett femtontal delsektorer och i USA beräknas då sportsektorns Gross Domestic Sports Product (GDSP) till 3000 mdr skr ( enligt David K.Stotlar i Developing Successful Sport Marketing Plans, 2009 som refererar till en mätning av Plunkert Research, 2007). Detta motsvarar exakt Sveriges BNP och 3 % av USAs BruttoNationalProdukt (BNP). I en annan beräkning inom EU anges sporten med olika delbranscher omfatta 4 % av EUs ekonomi ( I analyserna nedan arbetar vi med 2 % -definitionen av vad som ingår i sportsektorns ekonomi och därmed dess lönebetalda verksamhet. 2

3 Det finns olika försök till definitioner av sektorns storlek där denna snarare ses som en del i en mycket stor fritidssektor dvs all den tid och aktivitet med tillhörande konsumtion och investeringar som utgör alla former av fritidsaktivitet som är relaterade till motorik, sport, kroppslek, friluftsliv, motion, bad, vinteraktiviteter, stora delar av turism och resenäringen etc. Denna stora sektor motsvarar "the leisure & pleasure industry minus icke-sportunderhållning, musik och övrig konstkultur". Denna mer omfattande definition av den kärnsektor på 2 % som vi normalt studerar gör kan ökas med 1-2 % av BNP som resenäringen (besöksnäringen med turism mm är 5 % av BNP ) riktar till fysisk rekreation och t ex ytterligare publikdeltagande i sportevenemang plus 1-2 % ytterligare av BNP bestående av aktiviteter och utrustning vid jakt, fiske, sjöliv, äventyr och friluftsliv. Om vi adderar dessa extra sektorer till kärnan i sportsektorn uppnår vi 4-6 % av BNP dvs mdr skr per år. Beräknat på samma sätt som ovan får vi årsarbeten i denna större sektor. Den dominerande andelen jobb finns definierat på detta sätt i den privata och kommersiella sektorn. Staten, regioner och kommuner står för 8-9 mdr skr. Kommunernas anställda inom sektorn inom skola och fritid kan ses som kärnan av kärnverksamheter som producerar verksamheter för barn och ungdomar vartill kommer drift av vissa anläggningar. På motsvarande sätt kan vi se kommunernas, landstingens och vissa arbetsgivares arbetsterapeuter, sjukgymnaster och motionsledare som kärnverksamheter i den stora aktiverande, rehabiliterande och motoriskt och kroppsligt inriktade verksamheter i hälsobranschen. Idrotten/sporten är i min definition en del i upplevelse/underhållningsindustrin i samhället. Av Sveriges BNP på 3000 mdr kan vi på ett annat sätt definiera upplevelse- och besöksnäringarnas primära cirklar ( SCB`s begrepp här) till kanske mdr ( sport, nöjesanläggningar, bio, teater, musik, naturupplevelser etc) och inklusive de sekundära stödjande branscherna (cirklarna) inom reseföretag, hotell, restauranger. Till detta kommer egen bilkörning etc. KK-stiftelsen anger i KK-bladet i mars 2008 att upplevelseindustrin 2007 omsatte 485 mdr skr ( det som behöver ske är här en beräkning av sektorns partiella andel av BNP). Där refereras också till rapporten Beyond the creative industries: Mapping the creative economy in the United Kingdom. Den är utgiven av stiftelsen Nesta och rapporten beskriver arbetstillfällen och inkomst. 1,9 milj dvs 7 % av alla arbetstillfällen i landet ingår och dessa finns i upplevelseindustrierna. Inkomsterna i denna sektor var 37 % högre än genomsnittet i UK. KK-stiftelsen definierade 2000 upplevelseindustrin och räknade då upp 15 delområden: Arkitektur Datorspel Design Film Foto Konst Litteratur Marknadskommunikation Media Mode Musik 3

4 Måltid Scenkonst Turism Upplevelsebaserat lärande Inom besöksnäringarna i Sverige utgör sport, motion och friluftsliv 50 % enligt beräkningar från IEC (2010).I en studie hösten 2010 från SHR (Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare) beräknades branschen omsätta (inte detsamma som BNP) 252 mdr skr. Gränserna för olika näraliggande branscher är oklara och detta diskuteras närmare senare. Ett exempel på delbranscher ekonomiska sammankoppling är bilkörning som efter arbetspendling till stor del består av sport- och motionsresor, kanske % av alla personkilometer. Bra exempel på hur kultur, evenemang och resenäring mm samspelar är Hultsfredfestivalen som har studerats ingående. Ett annat svenskt exempel är ABBA- musiken och t ex Mamma Mia- turismen i Sth under fyra år ( som sedan pågår år efter år). Där kom 52 % av besökarna från orter utanför Stockholms län, dessa inresande konsumerade för 4 tkr per besökare. Besökare konsumerade för 440 mkr per säsong och totalt för 4 år mellan 1,5 2,0 mdr skr. Antalet årsverken har varit 300 st i produktionen av dessa tjänster (allt enl SvD, s 16 K, ). Sport och kultur och dess besöksnäringar ingår i det som kan definieras som fritidens sektor, The Leisure Industry, där också studier, hobbies, övrigt kulturskapande etc ingår. Vi kan se alla dessa aspekter eller funktioner som grundläggande och meningsskapande processer i samhället. Den speciella attraktionen i deltagande, i betraktande av idrott, sport, prestation och tävling är extremt högt. Att via alla sinnen uppleva, på plats eller via media, individer/lag som rent fysiskt och motoriskt dvs på ett tydligt visuellt sätt gör arrangerade verkliga (inte föreställda) ansträngningar både fysiskt och psykiskt och i tävlan mot varandra eller mot tiden, tyngder, svåra umbäranden etc är förmodligen en av människans och samhällets starkaste attraktioner. Det ger sport och idrott en unik ställning lokalt, regionalt, nationellt och globalt. En mer unik position medialt för sporten än andra kultur- och evenemangsfenomen många gånger. Begreppet sport eller idrott är ju beteckningar för aktiviteter där kroppens motorik är i centrum. Vissa aktiviteter innehåller tävlingsmoment, mätning av fysiska resultat andra inte men involverande kroppen aktivitet i lek mm och aktivitet inom- och utomhus och ofta i naturen. Formerna för dessa aktiviteter varierar mycket och en intensiv social innovatiopsprocess driver utvecklingen. Dessa typer med individuell och social handling har mycket stor betydelse i samhällets förenklat sett fyra olika framträdelseformer: från de offentliga organisationsfältet (1) med 1,5 milj anställda, via företagsmarknaderna (2) med ca 3 milj anställda, sport och idrott som grund för ca 50% av all frivillig social ekonomi med ca 0,3 milj årsarbetare inkl fackförbund, kyrkor, idrottsföreningar etc (3:dje sektorn), och mitt framlyfta perspektiv: individens och familjen som en oberoende hushållssektor (4). Där tillbringar vi all livets tid som blir kvar när vi arbetat 7-9 % av livets timmar, studerat 2-3 % av livets timmar är snittet, med forskarens kanske 20% av livets timmar som maxvärde och deltagit i organiserat frivilligt arbete 2-3 % av livets timmar. Det blir således kvar % för individen och hushållet i denna sektor 4. Här ingår huvuddelen av de motoriska aktiviteterna 4

5 dvs vår fysiska rörlighet och funktionalitet förklaras till nära 90 % av vad vi gör privat hemma, ute och i familjen. Med dessa tids- och rumsperspektiv på individen i det dagliga livet i samhället som grund kan vi skapa en social, institutionell och ekonomisk grund för analysen av var idrott och sport finns i samhället, hur dess volym kan mätas i tid, kostnader och intäkter etc. Här måste också analysen av andra tidsanvändningar och av pengar ske. Att besöka och se evenemang i sport är alternativ till upplevelser på nöjesfält, i naturutflykter etc. Intressanta utflykter kan riktas till ett stort antal objekt, platser, kommuner men allt detta konkurrerar med konsumtion/upplevelser via TV och andra massmedier. I näringslivs- och tillväxtperspektiv i en kommun eller en region är alla dessa upplevelser som baseras på spänning, nyfikenhet, patriotism i tävlingar, behov av show, skönhet, bra musik etc just kärnan i hur de olika näringarna, arenorna etc lyckas attrahera publik, media och därmed pengar. Därför finns mycket att lära inom sport industry från övriga upplevelse- och evenemangssektorerna och samarbetet med dessa utvecklas snabbt. På ett motsvarande komplexa sätt är idrott, sport och motion som social företeelse och individers deltagande också viktig ur kroppssociologiskt, socialmedicinskt och hälsoperspektiv. En typ av rationalistisk och disciplinerad syn på individens avsiktliga och önskade utveckling eller vidmakthållande av sin kropp, psyke och spirit. Men bara som en form för denna strävan av flera andra hälsostrategier. Denna aspekt finns också i synen på idrott, gymnastik, lek i skolan. Björn Anders Larsson IEC Sportanalys bjorn-anders.larsson@nordeg.se