Björn Anders Larsson

Transkript

1 Från Skåne mot Pårtefjällen i Sarek i Jokkmokk och vidare min analys av tillväxt i bl a sport och friluftsliv

2 Björn Anders Larsson Ordf www. idrottsekonomisktcentrum.se Lund Sport Innovationer, Lund- ett nätverk Ordf YH Sportmarknadsförarna, Båstad/H-borg Delägare o v VD tankesmedjan Nordeg AB Seniordoktorand företagsekonomi Lund Ordf LinnéSamfundet Polcirkeln,Jokkmokk Styrelseuppdrag i Fontänhus Lund, i John Ericsson Sällskapet (Sth),FairPay (Umeå) Fotvandrar genom Sverige och skriver om värden Se mm

3 "Sport has the power to change the world" Sport has the power to change the world. It has the power to inspire. It has the power to unite people in a way that little else does.sport can awaken hope where there was previously only despair. Sport speaks to people in a language they can understand." Nelson Mandela

4

5 Mot Pårtefjällen sett från Kvikkjokk

6

7 Nationalekonomins räkenskaper Mäter värdeskapandet från arbete Värden som konsumeras eller investeras Exporten korrigeras med importen Effektivitet visas i produktivitet Effektiv teknik, effektiva jobb ersätter sämre Marknaders intäkter ger ökad BNP Förbrukning av natur (utan pris) räknas inte in

8

9

10 Världens sportindustri 2012, skr Total BNP sport 6000 mdr Antal årsarbeten 15 milj Årliga investeringar mdr

11

12 Världens sportindustri 2012, skr Total BNP sport 6000 mdr Antal årsarbeten 15 milj Årliga investeringar mdr

13

14 En förändrad omvärld med flera aktörer Akademi Näringsliv Offentlig sektor Engagerade medborgare Social ekonomi / Idéburen sektor

15

16 Kommunikationsfält sportens sektorer Förnyelseprocesser kan ses i nya idéer, begrepp, språk, metoder, produkter, entreprenader, projekt etc. Förnyelseprocessen Förnyelsprocessen Den statliga, kommunala och nationella arenan Sportens nationella och internationella produkt, tjänste och arbetsmarknaderna Sportens organisationer samfund och nätverk, RF, IOK etc Individens och familjens lokala motion. Lek etc i privat sfär. Förnyelseprocessen Förnyelseprocessen

17 Ekonomin per år skapas i två nivåer Formell ekonomi = monetär ekonomi = BNP+ monetär kapitalökning + Informell ekonomi = social ekonomi+ socialt kapitalökande = Summa värdeskapande per år och summa kapital av alla sorter

18 Stora sportekonomier 2011 USA/Canada 2500 mdr skr /år Japan 700 Tyskland 550 Övr EU 1500 därav Norden 190 varav Sverige 65 mdr AUS/NZ 180

19 Sportbranschens utveckling drivs av Assymetrin mellan gamla o nya aktörer Ständigt nyskapande via invadörer (Normann) Avreglering, kreativ destruktion av monopol Unframing och reframing av aktörers fält Omnichannel och multichannel av IKT Innovationer av innehåll, former, teknik etc

20 V isst ser det spännande ut, men skenet bedrar. Det ser betydligt mer lovande ut än vad det är, beteckningen ödehus är passande (Bergendorff,Helsingborg)

21 Branscher med anknytning till sport som kan utvecklas och där innovationsprocesser kan främjas (flera av dess branscher är miljardstora branscher enbart inom sport) Metoder för ledning, management mm, Utrustningar, redskap (hästsport, båtsport, motorsport etc). Anläggningar, inredning, teknik i anläggningar. Media, IKT-system, TV-teknik, Marknadsföring. Kläder, skor, andra sportartiklar. Mat och drycker för träning, vila och tävlingstillfällen. Fysiologi, medicin, rehab etc. med inriktning på olika sporter. Sportturism, natursporter, boende, träningscamps. Transporter, fordon, släp etc. för olika sporter Spel, på arenor, i butiker, på arenor, via internet etc. Försäkringar, säkerhets- och trygghetsteknik mm i sporter Energiförsörjning, speciell produktion och distribution inom olika sporter (förnyelsebar energi mm). Finansiering, bankservice, betalsystem mm inom olika sportbranscher (golf, alpint, segling etc). Grossister, detaljister, e-handel inom sporter. Tränare, coacher, ledare i alla sporter, deras utbildning, fortbildning, tjänster.agenter, rådgivare, finansiell och karriärplanering för unga tävlande och elit.

22 Bästa totala strategier mdr $ värde varumärke IKEA H&M 13 Google 111 Microsoft 78 Apple 153 Coca Cola 68 McDonald 66 Nike Artister etc : Madonna, Lady Gaga, Messi

23 Leisure & Pleasure Industri /år Sverige Fritidssektorn hobbysysslor i hem och trädgård, bilskötsel, jakt, fiske, bärplockning, båt- och sjöliv, camping, natur- och fjällvandring, skidåkning utom skidsporter m.m. Upplevelsesektorn nöjesfält, folkparker m.m. 5-9 mdr 100 mdr Övr kultursektor teater, museer, bibliotek m.m. Biografer, dvd, internet, mobiler, spel m.m. 50 mdr 20 mdr Musik rockfestivaler, musikförsäljning m.m. Sport- och idrottssektorn Stora sektorer är fotboll och ishockey, större är hästsport, golf, alpin, segling och motorsporterna mdr 65 mdr

24 Sportutveckling drivs av Medborgarnas växande konsumtion dvs beteenden inom sport, trender, livsstilar Global marknads och medieekonomi dess möjligheter, nya media Fritidsrevolutionen med L&P, skapande och personlig utveckling under fri tid dvs 90 % av livet Sociala nätverk, relationer och nya gemenskaper, nya media,variationer

25 Vandring, uppleva det lokala

26 Sportsektorn Sverige föreningar sportföretag årsarbeten 65 mdr skr i BNP Snabb tillväxt

27 Tillväxt skapas av Människor i samarbete, mer i tätorter Nya idéer, avveckling av gamla idéer Entreprenörer i alla 4 sektorerna Innovationer som skapar nya lösningar Projekt som blir företag, marknads, socialt Ökad produktivitet som ger ökad BNP/capita Ökade marknader, export ut i världen Fysiska produkter och tjänster

28 4 samhällssektorer Offentlig sektor Näringsliv Idéburen sektor Individ/Hushåll förvaltningar företag organisationer 6 miljoner hushåll

29 Sveriges totala ekonomi antal timmar 9,5 miljoner invånare 83 miljarder timmar Offentlig sektor 2,6 miljarder timmar organisationer Offentlig sektor 3% Näringsliv 9% Näringsliv 7,4 miljarder timmar företag Idéburen sektor 2% Idéburen sektor 1,4 miljarder timmar organisationer Individ/Hushåll 86 % Individ/Hushåll 72 miljarder timmar 6 miljoner hushåll

30 Social ekonomi och det informella samhället underbygger ekonomisk, kulturell och social utveckling

31 Tillväxtfaktorer BNP,BRP,BKP Kultur Kunskap Kommunikation Kreativitet Kritik Åke E Andersson`s k-faktorer

32 T-faktorerna enl Florida Technology Talent Tolerance Richard Florida, sociolog Den kreativa klassen mm

33

34 Glesbygd, företagande

35 Strukturförändrande processer Relationer mellan människor, möten Sociala media och nätverk Distansteknologier ökar kommunikationen Individualisering, fokusering Globala processer skapar glokala Institutioner förändras Samhällsentreprenörer förändrar Politiska entreprenörer förändrar

36 Tillväxtfaktorer för en region,stad Attraktion på människor och företag Tradition, kultur,social väv bäddar in ekonomin Nyföretagande, entreprenör-attityder Demokrati, frihet, transparens,förtroende Möjligheter till utveckling för individen Forskning, utbildning, kunskap Globala nätverk, mångfald,kreativitet,tolerans Kultur, identitet, förtroende, kommunikation Natur,ren miljö,skönhet,ansvarstagande

37

38 Sport City Marketing Barcelona, Sydney, Melbourne, Los Angeles, Boston Göteborg, Leksand, Degerfors, Båstad, Åre Stockholm, Köpenhamn, Oslo, Malmö, Umeå, Falun, Östersund, Gävle, Örebro, Uppsala, Halmstad, Luleå, Eskilstuna, Växjö, Linköping, Solna, Luleå, snart Lund

39 Naturbunden sport (fjäll,snö,hav,skog..) Alperna, Jokkmokk, Sälen, Åre, Sandhamn, O-ringen, Vasaloppet, Dakar Rally, Volvo Ocean Race Anläggningssport (fotboll,golf,hästar,..) S:t Andrews, Wimbledon, Indianapolis, Wembley, Superbowl, Yankee Stadium, Madison Square Garden

40

41

42 Hur skapas en attraktiv stad/kommun med starkare bredd och elit inom alla idrotter och sporter och ekonomisk tillväxt? Hur skapas starkare föreningar, arenor,företag?

43 Ekonomiskapande exempel Värdet som skapas 10 mkr Total skatteintäkt av detta Varav till staten Till landstinget/regionen Till kommunen lokalt 5 mkr 2 mkr 1 mkr 2 mkr

44 Källa: IEC Sport industry i Sverige Sportsektorn i Sverige (2012, IEC s beräkningar) Offentlig konsumtion netto inkl avgifter (löner, lokalhyror, material). Privat konsumtion av kläder, skor, utrustning, resor, boende, avgifter. Summa total konsumtion leder till följande produktion, imp-exp Produktion av sportverksamhet från offentlig sektor brutto. Produktion av sportverksamhet från föreningar, arenabolag etc. brutto. 10 mdr 55 mdr 65 mdr 10 mdr 8-10 mdr Produktion i företag minus export av varor, tjänster = tillförsel Sverige Export av varor och tjänster Offentliga investeringar i sportanläggningar Privata investeringar i sportanläggningar Summa investeringar i sportanläggningar 45 mdr 4 mdr 2-3 mdr 5-7 mdr 7-10 mdr

45 Investeringar i Sverige i sport per år variationer efter konjunkturläget Kommunala 3-5 mdr skr Privata, föreningsägda 4-7 ex Swedbank Arena, Skistar, Malmö Arena, Bro Hof Totalt 7-12 mdr skr

46 Sportens ekonomi i Sverige per år Formell ekonomi = monetär ekonomi = BNP+ kapitalökning..ca 65 mdr + Informell ekonomi = social ekonomi+socialt kapitalökande 20-30mdr =Värdeskapandet,inkl kapitalökning mdr

47 Arenors många funktioner Marknader för varje funktion Affärsidén för varje funktion Affärsplan för varje funktion Marknadsstrategi för varje funktion Events måste skapas regelbundet för intresse och lönsamhet i arenor

48 Sportens näringsgrenar Sportturism Sportutrustningar Sportbeklädnad Amatörsportandets alla resurser Professionell sport alla resurser Rekreation, friluftsliv Sport i skolor Sportadministration i kommuner Anläggningar st, byggföretag, tekniksystem Sporters marknadsföring &media Sporttjänster för sponsorer, agenter etc Sporternas föreningar,förbund och institutioner i övr näringsgrenar Från Fundamentals of Sport Marketing,( Pitts,Stotlar 2007) anpassat till Sverige av BA Larsson

49 Alla sporter är olika, exempel Sverige Rid-och hästsporter Fotbollindustrin Golf Ishockey Båtsporter Motorsporter mdr i cirklar 6 mdr 2,5-3 mdr 2-3 mdr 4-10 mdr i cirklar 4-30 mdr i cirklar etc

50 Idrotten och sporten skapas inom hela samhället I familjer, på fritiden, med egna pengar Inom idrottsföreningar och deras event Av sportföretagens produkter och tjänster Av kommuner, regioner, staten

51 Källa: IEC 2012 Sportsektorn i Hallands 6 kommuner (2012, IEC s beräkningar som befolkningsandel av Sverige) Offentlig konsumtion netto efter avgifter (löner, lokalhyror, material). Privat konsumtion av kläder, skor, utrustning, resor, boende, avgifter. Summa total konsumtion leder till följande produktion, imp-exp Produktion av sportverksamhet från offentlig sektor brutto. Produktion av sportverksamhet från 650 föreningar, arenabolag etc. brutto. Produktion i företag minus export av varor, tjänster = tillförsel Sörmland 270 mkr 1830 mkr mkr 270 mkr 630 mkr 1200 mkr Export av varor och tjänster från regionen? ( mkr) Offentliga investeringar i sportanläggningar mkr Privata investeringar i sportanläggningar mkr Summa investeringar i sportanläggningar mkr)

52 Regionens BRP (dvs del av BNP är -räknat på 3,2 % av landets 3600 mdr skr år 2012) är 115 mdr skr. Hallands sportsektor antas vara 3,2 % av 65 mdr dvs 2100 mkr i sportens BRP. Det innebär ca 3200 årsarbeten inom den formella sportekonomin. Skatteintäkterna till stat, region och kommuner är ca 50 % av dessa 2100 mkr dvs 1050 mkr från sportsektorn att jämföra med bidrag och stöd till idrottsanläggningar från stat, landsting och kommuner på 290 mkr (räknat på 3,2 % av landets totala offentliga stöd till idrotten på 9 mdr skr). Idrotten ger därmed tillbaka ca 3 ggr årliga de offentliga stöden till offentlig sektor.

53 Det finns ca företag i sportsektorn i Sverige och med 3,2 % av dessa har Halland ca 580 sportföretag. Det finns idrottsföreningarna inom RF och ca 640 föreningar i Hallands distrikt. Ledare, tränare mm utför ca 6 milj i huvudsak frivilliga arbetstimmar i regionen per år, vilket motsvarar årsarbetare. Landet har olika sportanläggningar, grusplaner för sport, motionsspår etc. Med 3,2 % av detta har Halland 2600 st. Investeringar i sportanläggningar mm i sportsektorn i Halland är ( i genomsnitt % av sportsektorns BRP) ca 250 mkr per år.

54 Hallands 6 kommuners partiella Sport- BruttoKommunProdukt (BKP) 2012 BKP mkr Årsarbeten(jobb) Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm IdrottsEkonomiskt Centrum 2013

55 Social ekonomi och det informella samhället underbygger ekonomisk, kulturell och social utveckling

56 Olika sporter, motionsformer och friluftsaktiviteter skapar och skapas av olika nätverk med olika typer av socialt, kulturellt, kunskapsmässigt etc kapital t ex Golfens sociala grupper,åldrar, yrken Seglingens tekniska interessegrupper,nätverk Hästsporternas unga kvinnor,deras familjer Fotbollens aktiva och publik i interaktion Innebandyns ungdom, mindre kostnader Kombinationen av sportens deltagare, deras värderingar, interna andra nätverk, förmåga att skapa ekonomiska resurser etc kan aktiveras av justidéburna organisationer

57 Sportklubbens utveckling Inkomster året runt Inkomster i alla nätverk, relationer Hemmaarenan som upplevelsecentrum Produktens räckvidd ökas Partnerskap i starka klubbegenskaper Varumärkets utvidgning

58 Vid E45,E10 vid byn Skaulo, Gällivare

59 Många positiva effekter i samhället. De negativa effekterna är få ( skador, naturutnyttjande, anläggningars ytbehov, huliganism ) Social- och fritidsaktiviteter med positiva upplevelser (folkhälsoeffekter) för en stor del (50-60 %) av befolkningen; barn och ungdom som aktiva, vuxna och äldre som aktiva, ledare eller publik allt detta skapat av idrottsföreningar, sportanläggningar ägda av kommuner m fl, privata verksamheter Fysisk aktivitet med positiva folkhälsoeffekter för en stor del av befolkningen (30-40%) totalt, dvs högre andel hos yngre och lägre hos äldre när vi mäter idrottsföreningarnas och kommunala sportanläggningarnas skapande av fysisk aktivitet (mer än vad som annars skulle ske utan dessa aktörer). Fysisk aktivitet med positiva hälsoeffekter skapat av privata arrangörer genom event, egna anläggningar etc (denna del av all motion i landet är ev lika stor som ovanstående). Förstärkning av kommunens attraktion som leder till inflyttning och minskar utflyttning av hushåll och företag vilket tillsammans stärker regionen som attraktiv boendeområde. Förstärkning av respektive kommuns och därmed regionens besöksnäring genom attraktion för besök från omvärlden. Ökar ekonomisk tillväxt i staden. Sporten främjar alltmer k-faktorer som kunskap och kultur skapar lokal kreativitet men det gör också: Sportens och friluftlivets bidrag till fysisk stads- och landskapsplanering för bättre miljö och ökad biodiversitet (grönytor, motionsspår sommar och vinter, parker, golfbanor, vandringsleder, häststigar, strandlinjen, vattenvård för fiske, friluftsliv vid sjö och hav). Sporten med alla sina verksamheter har sådana egenskaper att det uppstår många positiva effekter i samhället. De negativa effekterna är få ( skador, naturutnyttjande, anläggningars ytbehov, huliganism i herrfotboll).

60 Ekonomiska effekter av event mkr

61 Kalkyl av samhällsnytta i ett event,kommun..tingsryd Bruttointäkter och momsintäkter - inköpta resurser och betald moms = bruttomarginal = förädlingsvärde som räknas i BNP -Löner, 33 %soc avgifter samt för kapitalkostnader = nettovinst som ofta är mellan 0-20 % av intäkter Inkomstskatter är % av alla inkomster : S 20, L 10, K 20 % Skapade icke-monetära positiva värden (sociala intäkter) : varumärke, attraktion, glädje, stolthet, gemenskap, hälsa, socialisation, kapitaltillväxt Skapade icke-monetära kostnader ( sociala kostnader): oattraktion, sämre varumärke, ilska, social splittring, ohälsa, miljöskador, kapitalminskning

62 Arbetsplatser i sport Det finns flera typer av jobb från marknadsbetalda heltidsjobb inom sportsektorn och alla dessa insatser skapar sektorns utbud av verksamheter: Anställda yrkeskunniga i föreningar, kommun och företag Deltids- och timanställda i dessa Frivilliga funktionärer etc i föreningar och event Frivilliga ledare och styrelseledamöter i föreningar Idrottande aktiva som har mindre eller större inkomster Olika anställningsformer, praktik mm,lönebidrag etc från Af, kommunen etc Årsarbeten (hel- och deltidsarbeten omräknade) inom idrottsföreningar, kommunen, andra idrottsorganisationer, arenor med andra ägare, andra företag i handel, service, tillverkning av sportrelaterade produkter samt i byggsektorn kopplat till sportverksamheter. Ett antal av dess jobb stöds genom lönebidrag och andra arbetsmarknadsstöd.

63 Föreningsutveckling Skapa en utvecklingsstrategi Bredda nätverket bakom föreningen,allianser Skapa nya inkomster Skapa nya investeringar i teknik, marknadsföring Utveckla ledare och funktionsspecialister Mobilisera nya frivilliga som ledare, specialister

64 Tidsparadoxen 90% fri tid Den formella arbetstiden 10 % är en specialisering av kompetens Tillväxtpotential finns i de 90 % av informell tid och övrigt liv Mobilisering av och interaktion med 4:de sektorn ger tillväxt Vilken av 1:a,2:dra eller 3:de sektorn tar volym ur 4:de? 3:de sektorn kan koordinera ytterligare

65 Kalmar Triathlon

66 Kalmar Kanalsim Flera tusen åskådare!

67 Sveriges främsta idrottskommuner 2011en inspiration och en utmaning Mora (5:a) årets hederspristagare, bygger på ett event - Vasaloppet Växjö (8:a) årets raket, stark infrastrukturutveckling av nya arenor Vellinge (9:a) bygger på ett event Falsterbo Horse Show Kalmar Triathlon har förutsättningar att bli ett framtida profilevent?

68 Lokal idrottsutvecklande grupp Fritidsförvaltningen Idrottsföreningar, ledande eldsjäl Fastighetsförvaltningen,arenor Arbetsförmedlingens ansvarige Soc Arbetsmarknadsenheten Näringslivskontoret Företagarföreningen Ledande företagare- eldsjäl i projektet

69 Styr och utvecklingssystem Distriktets mål, organisation, resurser och styrmetoder Sportens utveckling i en region- dess olika systemnivåer Exakt vad skall uppnås genom ett bra bidragssystem? Vilka system är effektivast - jämfört med de använda bidragssystemen? Reflektioner om framtida bättre bidragssystem som skapar mer rättvisa och effektivare i att nå uppsatta mål Fortsatt analys och diskussion av bidragssystemen i distriktet

70 Matchningsbild för sportinnovationer - rita, skriv Institution på univ Projekt på gång Idrott, sport Byggnadsteknik Social motion Fotboll Maskinteknik SCAR Hästsporter Plastteknik Distansdiagnos,sport Handboll Materialvetenskaper Fotbollsevent Simsporter Landskapsplanering Samh ek nytta Ishockey Vattenteknik mm Hälsomätningar Orientering Motor/fordons-teknik Anläggningsteknik Cykelsport IKT teknik, GPS.. Natursport IKT Båtsporter Sensor/signalteknik Samhällsorganisation Exakta resultat mät Fri idrott Organisationsteori Prevention, rehab Gymnastik Socialpsykologi Klimatkläder Skidsporter Psykologi Motorteknik Vandringssport Management science Nya mtrl i skydd Äventyrssport Ekonomistyrning Racketsporter Finansiell ekonomi Kamp/kraftsporter Nationalekonomi Bioscience Hälsovetenskaper Idrottsvetenskaper Sociologi Hippologi mm

71 Sportregioner och sportkommuner Halland alla? Norrbotten ( Jokkmokk, Luleå) Västerbotten ( Umeå,Lycksele, Arvidsjaur- H/T) Jämtland-Härjedalen (Östersund, Åre) Dalarna ( Falun-Borlänge, Mora) Uppland ( Gimo-Östhammar, Uppsala) Gästrikland (Hofors, Gävle) Sörmland ( Eskilstuna,Katrineholm) Skåne ( Malmö, Lund,Helsingborg, Båstad)

72 45-an

73 Vandring genom Sverige som forskare

74 Lokal och regional tillväxt och välfärd Ett mångårigt utvärderings- och utvecklingsarbete baserat på mikro- och makroekonomisk teori och empiri samt på marknära observationer under vandring genom landet sedan 1996 under lediga dagar och ibland på arbetstid Se om vandringen Se Se om sportsektorn om tillväxt välfärd

75

76

77

78

79

80 Skånes sportsektor Skåne har invånare (13 %) av landets befolkning. Regionens BRP (dvs del av BNP är -räknat på 13 % av landets 3300 mdr skr år 2011) 390 mdr skr. Sveriges sportsektor är 65 mdr skr (vi använder här ett lågt värde, det finns enl EU högre värden som inkluderar sidobranscher) därmed ca årsarbeten. Skånes sportsektor antas vara 13 % av detta dvs mkr i sportens BRP. Det innebär ca årsarbeten inom den formella sportekonomin. Skatteintäkterna till stat, region och kommuner är ca 50 % av mkr dvs mkr. Informell jobbsektor med ett stort antal ideella uppdrag, befattningar etc. Antalet jobb i Skåne beräknas öka med dubbla BRP-ökningen varje år vilket kan leda till att det 2020 finns jobb (räknat som årsarbetare). Det finns ca företag i sportsektorn i Sverige och med 13 % av dessa skulle Skåne ha 2300 sportföretag. Det finns idrottsföreningarna inom RF och ca 2500 föreningar i Skåne.

81 Kalmar besöksnäringen De n samlade besöks-, konferens-, sport- och upplevelsenäringarna kan bedömas omfatta 10 % av landets BNP dvs mdr skr per år=ca årsarbeten. Om Kalmar har en proportionell andel av detta skall denna samlade näring ha 0,66 % ggr = 3300 årsarbeten i sektorn motsvarande en BKP på 2,0 mdr skr dvs 10 % av BKP i kommunen Kommunskatteinkomsten i Kalmar från hela denna sektor är med genomsnittsantaganden 20 % av sektorns BKP = 400 mkr skr.

82 Skatteintäkter i Kalmar till regionen/landstingen på ca 10 % av sportens BKP dvs 40 mkr till kommunen på ca 20 % av BKP vilket ger 80 mkr till staten ytterligare nära 20 % av BKP dvs 80 mkr går till staten (moms främst, en del inkomstskatter och kapital- och vinstskatter).

83 Fakta om föreningslivet i Kalmar: Idrotten är den i särklass största folkrörelsen, och verksamheten bygger i mycket stor utsträckning på det ideella ledarskapet. (3,2 miljoner medlemmar 2011) Här följer några fakta/nyckeltal om idrottsföreningarna i Kalmar: Antal idrottsföreningar (IF) 146 Antal ideella ledare (146 IF med i genomsnitt 24 ledare/if) Antalet ledartimmar ledartimmar (3 504 ledare jobbar i genomsnitt 180 ledartimmar/år) Värdet av ideella ledartimmar Ca 110,4 miljoner kronor/år ( ledartimmar à 175:-/timme, beräkningsnorm för ideellt arbete) // Jönköping SMÅLANDSIDROTTEN

84 Kalmar Sportkommunen invånare och den totala ekonomin dvs BKP uppgår till ca 22 mdr skr (dvs ca 0,66 % av landets ekonomi). Sportsektorn kan anges till ca 400 mkr dvs 23 % av regionens all sportkonsumtion (=ungefär produktion). En stark sportstad har inpendling till sina event och arenor som är större än invånarnas utpendling. Antalet årsarbeten i all sportnäring i kommunen är ca 650 jobb. Antalet föreningar av alla kategorier anges av kommunen till 400 st varav idrottsföreningar 140st ( 0,66 % av landets föreningar är 130 st). Antalet sportföretag (enl rikssnitt 0,66 % av alla i landet) är ca 120. En stark sportnäring inom kommunen kan på sikt skapa export

85 Sportjobb och tillväxt Utveckling av jobb i idrotten och övrig sport samt effekter i BKP och skatter Det finns flera typer av jobb inom sportsektorn: Årsarbeten (hel- och deltidsarbeten omräknade) inom idrottsföreningar, kommunen, andra idrottsorganisationer, arenor med andra ägare, andra företag i handel, service, tillverkning av sportrelaterade produkter samt i byggsektorn kopplat till sportverksamheter. Ett antal av dess jobb stöds genom lönebidrag och andra arbetsmarknadsstöd. De nuvarande ca 130 jobben (årsarbetare) skapar skatteinkomster i alla led som uppgår till ca kr per år per årsarbete. Därav kr till kommunen, kr till landstinget samt kr till staten (främst moms på konsumtion). Det blir just nu per år totalt 16 mkr till kommunen i skatteintäkter. Genom en samverkan mellan många aktörer i Sportkommunen Tingsryd kan denna sektor växa till mer än 260 årsarbeten om 10 år. Sätt t ex målet 300 jobb det är en ökning med 170 jobb som ger 170 ggr kr kommunalskatteinkomster dvs = 20 mkr per år mer än idag. Detta kan skapas genom att individer, föreningar, företag och offentliga aktörer riktar sina nuvarande resurser till ett antal nya projekt men också till nuvarande sportverksamheter. För varje person som arbetar heltid försvinner samhällets kostnader för bistånd, bostadsbidrag mm uppgående till 160 tkr per år samt dessutom förbättras fysisk och psykisk hälsa. Ökat antal anställda i sportsektorn i olika anställningsformer har således stor betydelse för offentlig ekonomi vars kostnader sjunker och skatteintäkterna ökar.

86 Källa: IEC Sportsektorn i Norrbotten Sportsektorn i Norrbotten (2010, IEC s beräkningar) Offentlig konsumtion netto efter avgifter (löner, lokalhyror, material). 300 mkr Privat konsumtion av kläder, skor, utrustning, resor, boende, avgifter. Summa total konsumtion leder till följande produktion, imp-exp Produktion av sportverksamhet från offentlig sektor brutto. Produktion av sportverksamhet från 540 föreningar, arenabolag etc. brutto mkr mkr 300 mkr mkr Produktion i företag minus export av varor, tjänster = tillförsel Sörmland..mkr Export av varor och tjänster från regionen Offentliga investeringar i sportanläggningar Privata investeringar i sportanläggningar ( mkr) (60-80mkr) ( mkr) Summa investeringar i sportanläggningar ( mkr)

87 Norrbottens sportsektor nyckeltal Norrbottens sportsektor antas vara 2,7 % av landets dvs mkr i sportens BRP. Det innebär ca 3000 årsarbeten. Skatteintäkterna till stat, region och kommuner är ca 50 % av 1760 mkr dvs 880 mkr. En viktig och dessutom snabbt växande näringsgren i regionen. Det finns ca företag i sportsektorn i Sverige och med 2,7 % av dessa skulle Norrbotten ha 490 sportföretag idrottsföreningarna inom RF och ca 720 föreningar i regionen. Ledare, tränare mm utför ca 3,8 milj ( av landets 140 milj tim) i huvudsak frivilliga arbetstimmar i regionen per år, vilket motsvarar ca 2000 årsarbetare. Landet har olika anläggningar, grusplaner för sport, etc. Med 2,7 % av detta har Norrbotten teoretiskt räknat st. Antalet företag i Norrbotten är (Svenskt Näringslivs siffror för Sverige är från små F-skattefirmor till de stora aktiebolagen och 2,7 % av detta). Av dessa är enl IEC`s nyckeltal således ca 2 % ev verksamma i sport dvs 520 företag (SCB) ( några företag är av skrivbordskaraktär/postbox etc).

88 Arbetsmarknad Norrbotten Föreningars årsarbetare (åa) utan lb, Föreningar do med lb, Ca ideella ledare i Norrbotten vilket motsvarar (2000) heltidsarbeten räknas här som 0 Kommuner fritid, skolor, förbund, åa Sportföretag, arenor, service mm åa Totalt 3000 åa Prognos totalt 2020 ca 6000 åa

89 Sportkommunen Jokkmokk Jokkmokk har invånare och den totala ekonomin dvs BKP uppgår till ca 1600 mkr (dvs ca 0,05 % av landets ekonomi). Sportsektorn inom kommunen Sportsektorn kan anges till ca 35 mkr dvs 2,3 % av landskapets all sportkonsumtion (=ungefär) produktion som kanske också är 2,3 % av all idrotts- och sportverksamhet. Antalet årsarbeten i all Jokkmokks sport är ca jobb. Sportfakta Antalet föreningar inom idrott av alla kategorier anges till 26. Antalet sportföretag ( enl rikssnitt ) är ca av alla 350 (-480) företag Utveckling Vi beräknar med hjälp av genomsnittstal för landet att Arvidsjaur bör ha årliga investeringar i sport som skall uppgå till 4-6 mkr. Strategin bör utformas av alla i sektorn för vilka sporter och kommundelar som skall innehålla vilka anläggningar, event etc. Antalet jobb år 2020 beräknas bli med en genomsnittlig tillväxt enligt riksnivå.

90 Diskussion Jokkmokks sportstrategi Naturkommunen, naturkunskap som värde, Laponia Jokkmokk och naturbaserad motion, sport etc Skidsporter, Vasaloppsträning etc Natur- och extremsporter som JACM Vandringsleder sommar och vinter Kvikkjokk mm vid Laponia kan växa i besöksnäringar, naturkunskapsturism,naturbaserad sport mm Innovationsinsatser i sport, friluftsliv initierade av t ex Strukturum Motorsporter, Voullerim

91

92

93 Västerbotten Offentlig konsumtion netto efter avgifter (löner, lokalhyror, material). 280 mkr Privat konsumtion av kläder, skor, utrustning, resor, boende, avgifter mkr Summa total konsumtion leder till följande produktion, imp-exp mkr Produktion av sportverksamhet från offentlig sektor brutto. 280 mkr Produktion av sportverksamhet från 540 föreningar, arenabolag etc. brutto mkr Produktion i företag minus export av varor, tjänster = tillförsel Västerbotten Export av varor och tjänster från regionen ( mkr) Offentliga investeringar i sportanläggningar (60-80mkr) Privata investeringar i sportanläggningar ( mkr) Summa investeringar i sportanläggningar ( mkr) Källa: IEC

94 Utveckling Lycksele sportutveckling Lycksele vill utveckla idrott och sport på flera sätt. Med en stark tillväxt i sport kan antalet jobb i sektorn öka från 130 årsarbeten till inom 10 år. Nya arenor, fler events, ökade medlemsstal, ökad publik i flera sporter och fler företag i sportsektorn kan leda till en stark ökning. Evenemangskommunen (Travveckan, Motorveckan, Lycksele marknad) Vinteridrottskommunen, stort utbud för en liten kommun m bl.a. ishockey och längdåkningsgymnasium. Natur och rekreation till alla! Utveckling av jobb i idrotten och övrig sport Det finns flera typer av jobb inom sportsektorn: Årsarbeten (hel- och deltidsarbeten omräknade) inom idrottsföreningar, kommunen, andra idrottsorganisationer, arenor med andra ägare, andra företag i handel, service, tillverkning av sportrelaterade produkter samt i byggsektorn kopplat till sportverksamheter. Ett antal av dess jobb stöds genom lönebidrag och andra arbetsmarknadsstöd. De nuvarande ca 130 jobben (årsarbetare) skapar skatteinkomster i alla led som uppgår till ca kr per år per årsarbete. Därav kr till kommunen, kr till landstinget samt kr till staten (främst moms på konsumtion). Det blir per år totalt 16 mkr till kommunen i skatteintäkter. För varje person som arbetar heltid försvinner samhällets kostnader för bistånd, bostadsbidrag mm uppgående till 160 tkr per år samt förbättras fysisk och psykisk hälsa. Ökat antal anställda i sportsektorn i olika anställningsformer har således stor betydelse för offentlig ekonomi vars kostnader sjunker och skatteintäkterna ökar.

95 Sportjobb och tillväxt Utveckling av jobb i idrotten och övrig sport samt effekter i BKP och skatter Det finns flera typer av jobb inom sportsektorn: Årsarbeten (hel- och deltidsarbeten omräknade) inom idrottsföreningar, kommunen, andra idrottsorganisationer, arenor med andra ägare, andra företag i handel, service, tillverkning av sportrelaterade produkter samt i byggsektorn kopplat till sportverksamheter. Ett antal av dess jobb stöds genom lönebidrag och andra arbetsmarknadsstöd. De nuvarande ca 130 jobben (årsarbetare) skapar skatteinkomster i alla led som uppgår till ca kr per år per årsarbete. Därav kr till kommunen, kr till landstinget samt kr till staten (främst moms på konsumtion). Det blir just nu per år totalt 16 mkr till kommunen i skatteintäkter. Genom en samverkan mellan många aktörer i Sportkommunen Lycksele kan denna sektor växa till mer än 260 årsarbeten om 10 år. Sätt t ex målet 300 jobb det är en ökning med 170 jobb som ger 170 ggr kr kommunalskatteinkomster dvs = 20 mkr mer än idag. Detta kan skapas genom att individer, föreningar, företag och offentliga aktörer riktar sina nuvarande resurser till ett antal nya projekt men också till nuvarande sportverksamheter. För varje person som arbetar heltid försvinner samhällets kostnader för bistånd, bostadsbidrag mm uppgående till 160 tkr per år samt dessutom förbättras fysisk och psykisk hälsa. Ökat antal anställda i sportsektorn i olika anställningsformer har således stor betydelse för offentlig ekonomi vars kostnader sjunker och skatteintäkterna ökar.

96 Sportjobb och tillväxt Utveckling av jobb i idrotten och övrig sport samt effekter i BKP och skatter Det finns flera typer av jobb inom sportsektorn: Årsarbeten (hel- och deltidsarbeten omräknade) inom idrottsföreningar, kommunen, andra idrottsorganisationer, arenor med andra ägare, andra företag i handel, service, tillverkning av sportrelaterade produkter samt i byggsektorn kopplat till sportverksamheter. Ett antal av dess jobb stöds genom lönebidrag och andra arbetsmarknadsstöd. De nuvarande ca 130 jobben (årsarbetare) skapar skatteinkomster i alla led som uppgår till ca kr per år per årsarbete. Därav kr till kommunen, kr till landstinget samt kr till staten (främst moms på konsumtion). Det blir just nu per år totalt 16 mkr till kommunen i skatteintäkter. Genom en samverkan mellan många aktörer i Sportkommunen Lycksele kan denna sektor växa till mer än 260 årsarbeten om 10 år. Sätt t ex målet 300 jobb det är en ökning med 170 jobb som ger 170 ggr kr kommunalskatteinkomster dvs = 20 mkr mer än idag. Detta kan skapas genom att individer, föreningar, företag och offentliga aktörer riktar sina nuvarande resurser till ett antal nya projekt men också till nuvarande sportverksamheter. För varje person som arbetar heltid försvinner samhällets kostnader för bistånd, bostadsbidrag mm uppgående till 160 tkr per år samt dessutom förbättras fysisk och psykisk hälsa. Ökat antal anställda i sportsektorn i olika anställningsformer har således stor betydelse för offentlig ekonomi vars kostnader sjunker och skatteintäkterna ökar.

97 45-an över älven

98 Lycksele Lycksele kommun Lycksele har invånare och den totala ekonomin dvs BKP uppgår till ca 3,9 mdr skr (dvs ca 0,13 % av landets ekonomi). Sportsektorn inom kommunen Sportsektorn i kommunen kan beräknas till ca 80 mkr dvs 5 % av distriktets/regionens all sportkonsumtion (= produktion) som kanske också är 5 % av all idrotts- och sportverksamhet. Därmed kan vi ange antalet årsarbeten i Lyckseles sport till ca 130 jobb. Sportfakta Antalet föreningar av alla kategorier anges av kommunen till 240 varav 41 idrottsföreningar. Antalet sportföretag i Lycksele (enl rikssnitt 0,13 % av alla) är ca

99 LiDS Lokal samverkan inom LiDS för hela Lycksele En utvecklingsprocess bör bildas inom ledningsgruppen för LiDS och där skall kombinationer av sporter, företag, föreningar, events och besöksåtgärder etc utvecklas Föreningspoolen innebär: att idrottsanställda får bättre arbetsmiljö och möjlighet till kompetensutveckling tidsbesparing genom samverkan mellan föreningar kring administration och anläggningsskötsel effektivitet genom att nyttja den kompetens som finns på bästa sätt att problemlösningen blir smidigare och snabbare för flera föreningar att medlemmarna i respektive förening får bättre service att tid och resurser i den enskilda föreningen kan läggas på den den idrottsliga verksamheten att den enskilda föreningen fortfarande sköter sin egen idrottsverksamhet

100 Sportkommunen Luleå Sandviken har invånare och total BKP är ca 23 mdr skr. Sportsektorn inom kommunen Sportsektorn är ca 460 mkr. Antalet årsarbeten i denna sektor kan beräknas till 770. Antalet sport jobb beräknas vid normal tillväxt bli 1500 st år 2020 Sportfakta Antalet idrottsföreningar av alla kategorier är 184. Antalet sportföretag bedöms till ca 180. Utveckling Årliga sportinvesteringar bör uppgå till mkr i genomsnitt..

101 Sportjobb i Luleå Årsarbeten (hel- och deltidsarbeten omräknade) inom idrottsföreningar, kommunen, andra idrottsorganisationer, arenor med andra ägare, andra företag i handel, service, tillverkning av sportrelaterade produkter samt i byggsektorn kopplat till sportverksamheter. Ett antal av dess jobb stöds genom lönebidrag och andra arbetsmarknadsstöd. De nuvarande ca 770 jobben (årsarbetare) i Luleå skapar skatteinkomster i alla led som uppgår till ca kr per år per årsarbete. Därav kr till kommunen, kr till landstinget samt kr till staten (främst moms på konsumtion). Det blir per år totalt 92 mkr till kommunen i skatteintäkter. För varje person som arbetar heltid försvinner samhällets kostnader för bistånd, bostadsbidrag mm uppgående till 160 tkr per år samt förbättras fysisk och psykisk hälsa. Ökat antal anställda i sportsektorn i olika anställningsformer har således stor betydelse för offentlig ekonomi vars kostnader sjunker och skatteintäkterna ökar. Strategin bör utformas av alla i sektorn för vilka sporter och kommundelar som skall innehålla vilka anläggningar, event etc. Antalet jobb 2020 beräknas bli 1540 med en genomsnittlig tillväxt enligt riksnivå.

102 Sportkommunen Piteå Piteå har invånare och total BKP är ca 12 mdr skr. Sportsektorn inom kommunen Sportsektorn är ca 240 mkr. Antalet årsarbeten i denna sektor kan beräknas till 400. Antalet sport jobb beräknas vid normal tillväxt bli 800 st år 2020 med ekonomisk tillväxt enligt riksgenomsnitt Sportfakta Antalet idrottsföreningar av alla kategorier är 94. Antalet sportföretag bedöms till ca 70. Utveckling Årliga sportinvesteringar bör uppgå till mkr i genomsnitt.

103 Sportjobb Piteå Årsarbeten (hel- och deltidsarbeten omräknade) inom idrottsföreningar, kommunen, andra idrottsorganisationer, arenor med andra ägare, andra företag i handel, service, tillverkning av sportrelaterade produkter samt i byggsektorn kopplat till sportverksamheter. Ett antal av dess jobb stöds genom lönebidrag och andra arbetsmarknadsstöd. De nuvarande ca 400 jobben (årsarbetare) i Piteå skapar skatteinkomster i alla led som uppgår till ca kr per år per årsarbete. Därav kr till kommunen, kr till landstinget samt kr till staten (främst moms på konsumtion). Det blir per år totalt 48 mkr till kommunen i skatteintäkter. För varje person som arbetar heltid försvinner samhällets kostnader för bistånd, bostadsbidrag mm uppgående till 160 tkr per år samt förbättras fysisk och psykisk hälsa. Ökat antal anställda i sportsektorn i olika anställningsformer har således stor betydelse för offentlig ekonomi vars kostnader sjunker och skatteintäkterna ökar. Strategin bör utformas av alla i sektorn för vilka sporter och kommundelar som skall innehålla vilka anläggningar, event etc. Antalet jobb 2020 beräknas bli 800 med en genomsnittlig tillväxt enligt riksnivå.

104 Sportkommunen Boden Boden har invånare och total BKP är ca 8,5 mdr skr. Sportsektorn inom kommunen Sportsektorn är ca 170 mkr. Antalet årsarbeten i denna sektor kan beräknas till 280. Antalet sport jobb beräknas vid normal tillväxt bli 560 st år 2020 med ekonomisk tillväxt enligt riksgenomsnitt Sportfakta Antalet idrottsföreningar av alla kategorier är 78. Antalet sportföretag bedöms till ca 50. Utveckling Årliga sportinvesteringar bör uppgå till mkr i genomsnitt.

105 Sportjobb Boden Årsarbeten (hel- och deltidsarbeten omräknade) inom idrottsföreningar, kommunen, andra idrottsorganisationer, arenor med andra ägare, andra företag i handel, service, tillverkning av sportrelaterade produkter samt i byggsektorn kopplat till sportverksamheter. Ett antal av dess jobb stöds genom lönebidrag och andra arbetsmarknadsstöd. De nuvarande ca 280 jobben (årsarbetare) i Boden skapar skatteinkomster i alla led som uppgår till ca kr per år per årsarbete. Därav kr till kommunen, kr till landstinget samt kr till staten (främst moms på konsumtion). Det blir per år totalt 34 mkr till kommunen i skatteintäkter. För varje person som arbetar heltid försvinner samhällets kostnader för bistånd, bostadsbidrag mm uppgående till 160 tkr per år samt förbättras fysisk och psykisk hälsa. Ökat antal anställda i sportsektorn i olika anställningsformer har således stor betydelse för offentlig ekonomi vars kostnader sjunker och skatteintäkterna ökar. Strategin bör utformas av alla i sektorn för vilka sporter och kommundelar som skall innehålla vilka anläggningar, event etc. Antalet jobb 2020 beräknas bli 560 med en genomsnittlig tillväxt enligt riksnivå.

106 Sportkommunen Kiruna Kiruna har invånare och total BKP är ca 7,2 mdr skr. Sportsektorn inom kommunen Sportsektorn är ca 140 mkr. Antalet årsarbeten i denna sektor kan beräknas till 230. Antalet sport jobb beräknas vid normal tillväxt bli 460 st år 2020 med ekonomisk tillväxt enligt riksgenomsnitt Sportfakta Antalet idrottsföreningar av alla kategorier är 66. Antalet sportföretag bedöms till ca 45. Utveckling Årliga sportinvesteringar bör uppgå till mkr i genomsnitt.

107 Sportjobb Kiruna Årsarbeten (hel- och deltidsarbeten omräknade) inom idrottsföreningar, kommunen, andra idrottsorganisationer, arenor med andra ägare, andra företag i handel, service, tillverkning av sportrelaterade produkter samt i byggsektorn kopplat till sportverksamheter. Ett antal av dess jobb stöds genom lönebidrag och andra arbetsmarknadsstöd. De nuvarande ca 230 jobben (årsarbetare) i Kiruna skapar skatteinkomster i alla led som uppgår till ca kr per år per årsarbete. Därav kr till kommunen, kr till landstinget samt kr till staten (främst moms på konsumtion). Det blir per år totalt 28 mkr till kommunen i skatteintäkter. För varje person som arbetar heltid försvinner samhällets kostnader för bistånd, bostadsbidrag mm uppgående till 160 tkr per år samt förbättras fysisk och psykisk hälsa. Ökat antal anställda i sportsektorn i olika anställningsformer har således stor betydelse för offentlig ekonomi vars kostnader sjunker och skatteintäkterna ökar. Strategin bör utformas av alla i sektorn för vilka sporter och kommundelar som skall innehålla vilka anläggningar, event etc. Antalet jobb 2020 beräknas bli 460 med en genomsnittlig tillväxt enligt riksnivå.

108 Sportkommunen Arvidsjaur Arvidsjaur har invånare och den totala ekonomin dvs BKP uppgår till ca 2100 mkr (dvs ca 0,07 % av landets ekonomi). Sportsektorn inom kommunen Sportsektorn kan anges till ca 40 mkr dvs 2,3 % av landskapets all sportkonsumtion (=ungefär) produktion som kanske också är 2,3 % av all idrotts- och sportverksamhet. Antalet årsarbeten i all Arvidsjaursport är ca 60 jobb. Sportfakta Antalet föreningar inom idrott av alla kategorier anges till 22. Antalet sportföretag (enl rikssnitt) är ca Utveckling Vi beräknar med hjälp av genomsnittstal för landet att Arvidsjaur bör ha årliga investeringar i sport som skall uppgå till 4-6 mkr. Strategin bör utformas av alla i sektorn för vilka sporter och kommundelar som skall innehålla vilka anläggningar, event etc. Antalet jobb 2020 beräknas bli 120 med en genomsnittlig tillväxt enligt riksnivå.

109 Sportjobb Arvidsjaur Årsarbeten (hel- och deltidsarbeten omräknade) inom idrottsföreningar, kommunen, andra idrottsorganisationer, arenor med andra ägare, andra företag i handel, service, tillverkning av sportrelaterade produkter samt i byggsektorn kopplat till sportverksamheter. Ett antal av dess jobb stöds genom lönebidrag och andra arbetsmarknadsstöd. De nuvarande ca 60 jobben (årsarbetare) i Arvidsjaur skapar skatteinkomster i alla led som uppgår till ca kr per år per årsarbete. Därav kr till kommunen, kr till landstinget samt kr till staten (främst moms på konsumtion). Det blir per år totalt 8 mkr till kommunen i skatteintäkter. För varje person som arbetar heltid försvinner samhällets kostnader för bistånd, bostadsbidrag mm uppgående till 160 tkr per år samt förbättras fysisk och psykisk hälsa. Ökat antal anställda i sportsektorn i olika anställningsformer har således stor betydelse för offentlig ekonomi vars kostnader sjunker och skatteintäkterna ökar. Strategin bör utformas av alla i sektorn för vilka sporter och kommundelar som skall innehålla vilka anläggningar, event etc. Antalet jobb 2020 beräknas bli 120 med en genomsnittlig tillväxt enligt riksnivå.

110 Sportjobb Jokkmokk Årsarbeten (hel- och deltidsarbeten omräknade) inom idrottsföreningar, kommunen, andra idrottsorganisationer, arenor med andra ägare, andra företag i handel, service, tillverkning av sportrelaterade produkter samt i byggsektorn kopplat till sportverksamheter. Ett antal av dess jobb stöds genom lönebidrag och andra arbetsmarknadsstöd. De nuvarande ca 50 jobben (årsarbetare) i Jokkmokk skapar skatteinkomster i alla led som uppgår till ca kr per år per årsarbete. Därav kr till kommunen, kr till landstinget samt kr till staten (främst moms på konsumtion). Det blir per år totalt 7 mkr till kommunen i skatteintäkter. För varje person som arbetar heltid försvinner samhällets kostnader för bistånd, bostadsbidrag mm uppgående till 160 tkr per år samt förbättras fysisk och psykisk hälsa. Ökat antal anställda i sportsektorn i olika anställningsformer har således stor betydelse för offentlig ekonomi vars kostnader sjunker och skatteintäkterna ökar. Strategin bör utformas av alla i sektorn för vilka sporter och kommundelar som skall innehålla vilka anläggningar, event etc. Antalet jobb 2020 beräknas bli 100 med en genomsnittlig tillväxt enligt riksnivå.

111 Tingsryd Tingsryd har ca invånare och den totala ekonomin dvs BKP uppgår till ca 4,1 mdr skr (dvs ca 0,13 % av landets ekonomi). Sportsektorn inom kommunen Sportsektorn i kommunen kan beräknas till ca 80 mkr.därmed kan vi beräkna antalet årsarbeten i Tingsryds sport till ca 130 jobb. Sportfakta Antalet idrottsföreningar enl riksgenomsnitt. Antalet sportföretag i Tingsryd (enl rikssnitt 0,13 % av alla) är ca

112 Tingsryds sportanläggningar Idrott, Fritid och Kultur 2008 Badhus 1 Bangolf 2 Bollhall 1 Bowlinghall 1 Campingplatser 13 Cykelled 5 Elljusspår 5 Fiskevårdsområde 25 Friluftsbad 13 Fritidsgårdar/lokaler 5 Golfbana 18 hål 1 Gymnastikhallar 4 Hotell/bädd o frukost 9 Hästsport Ridanläggning med ridhus 1 Travbana 1609 m 1 Ponnytravbana 800 m 1 samt banor för western, island, dressyr och hoppning Idrottsplatser, kommunägda, föreningsdrift 5 Idrottsplatser, föreningsägda 4 Ishall 1 Kanotled 2 Sporthallar 4 Simhall äventyrsbad 1 Skjutbanor 5 Småbåtshamnar 2 Tempererat bad 1 Tennisbanor, asfalt 6 Tennisbanor grus 8 Trialbana 1 Vandrarhem/stugby 3 Vandringsled 1

113 Sörmlands sportsektor mkr Offentlig konsumtion netto efter avgifter (löner, lokalhyror, material). 300 Privat konsumtion av kläder, skor, utrustning, resor, boende, avgifter Summa total konsumtion leder till följande produktion, imp-exp 1820 mkr Produktion av sportverksamhet från offentlig sektor brutto. 300 mkr Produktion av sportverksamhet från föreningar arenabolag brutto Produktion i företag minus export av varor, tjänster? Export av varor och tjänster från regionen? Offentliga investeringar i sportanläggningar Privata investeringar i sportanläggningar Summa investeringar i sportanläggningar mkr

114 Sörmlands tillväxt i sport 3000 betalda årsarbeten blir ca 6000 år olika sport-,motionsanläggningar finns Sportinvesteringar kommande 10 år ca 2 mdr

115 Regionala nyckeltal årsarbetare sport 2010 Lönejobb Idéburet Totalt Norrbotten Västerbotten Gästrikland Uppland Sörmland Skåne

116 Eskilstuna sport Eskilstuna har (2010) invånare och den totala ekonomin dvs BKP uppgår till ca 30 mdr skr (dvs ca 1 % av landets ekonomi). Sportsektorn inom kommunen Sportsektorn i kommunen kan beräknas till ca 600 mkr dvs 34 % av distriktets/regionens all sportkonsumtion (= produktion) som kanske också är 34 % av all idrotts- och sportverksamhet. Därmed kan vi ange antalet årsarbeten i Eskilstunas sport till ca 1000 jobb. Sportfakta Antalet föreningar av alla kategorier anges av kommunen till varav 184 idrottsföreningar. Antalet sportföretag i Eskilstuna (enl rikssnitt 1 % av alla) är ca 180.

117 Nyköping sport Nyköping har invånare och den totala ekonomin dvs BKP uppgår till ca 15 mdr skr (dvs ca 0,53 % av landets ekonomi). Sportsektorn inom kommunen Sportsektorn i kommunen kan beräknas till ca 300 mkr dvs 19 % av distriktets/regionens all sportkonsumtion (= produktion) som kanske också är 19 % av all idrotts- och sportverksamhet. Därmed kan vi ange antalet årsarbeten i Nyköping sport till ca 500 jobb. Sportfakta Antalet föreningar av alla kategorier anges av kommunen till 400 varav 61 idrottsföreningar. Antalet sportföretag i Nyköping (enl rikssnitt 0,52 % av alla) är ca 95.

118 Katrineholm sport Katrineholm har invånare och den totala ekonomin dvs BKP uppgår till ca 311 mdr skr (dvs ca 0,34 % av landets ekonomi). Sportsektorn inom kommunen Sportsektorn i kommunen kan beräknas till ca 220 mkr dvs 12 % av distriktets/regionens all sportkonsumtion (= produktion) som kanske också är 12 % av all idrotts- och sportverksamhet. Därmed kan vi ange antalet årsarbeten i Katrineholm sport till ca 360 jobb. Sportfakta Antalet föreningar av alla kategorier anges av kommunen till 000 varav 79 idrottsföreningar. Antalet sportföretag i Katrineholm (enl rikssnitt 0,34 % av alla) är ca

119 Gnesta sport Gnesta har invånare och den totala ekonomin dvs BKP uppgår till ca 3,3 mdr skr (dvs ca 0,11 % av landets ekonomi). Sportsektorn inom kommunen Sportsektorn i kommunen kan beräknas till ca 70 mkr dvs 3-4 % av distriktets/regionens all sportkonsumtion (= produktion) som kanske också är 3-4 % av all idrotts- och sportverksamhet. Därmed kan vi ange antalet årsarbeten i Gnesta sport till ca 110 jobb. Sportfakta Antalet föreningar av alla kategorier anges av kommunen till 140 varav 24 idrottsföreningar. Antalet sportföretag i Gnesta (enl rikssnitt 0,11 % av alla) är ca 20.

120 Flen sport Flen har invånare och den totala ekonomin dvs BKP uppgår till ca 5,1 mdr skr (dvs ca 0,17 % av landets ekonomi). Sportsektorn inom kommunen Sportsektorn i kommunen kan beräknas till ca 100 mkr dvs 6 % av distriktets/regionens all sportkonsumtion (= produktion) som kanske också är 6 % av all idrotts- och sportverksamhet. Därmed kan vi ange antalet årsarbeten i Flen sport till ca 130 jobb. Sportfakta Antalet föreningar av alla kategorier anges av kommunen till 175 varav 55 idrottsföreningar. Antalet sportföretag i Flen (enl rikssnitt 0,17 % av alla) är ca