SiS etiska riktlinjer -remissutkast till CLG 1420 oktober

Transkript

1 GD-kansliet SiS etiska riktlinjer -remissutkast till CLG 1420 oktober Extra synpunkter från NSPH och Attention: 1. I dokumentet under avsnittet "Mitt ansvar för ett gott bemötande" sägs att 100 klienter medverkade när man tog fram värdeorden Önskvärt i den nu pågående procesen skulle vara att ha strukturerade fokusgrupper med klinter eller f.d. klinter där de dels fick beskriva hur de uppfattar att situationen mellan brukare och personal är idag när det gäller exempelvis bemötande, relationer till personalen, möjlighet till inflytande och delaktighet, om man upplevt hot om att förmåner eller attraktiva aktiviteter kan dras in om man inte är följsam och anpassad osv. I en sådan process skulle det också ges möjlighet att beskriva vilka förändringar man skulle vilja se, men fokus på lösningar. Ett alternativ är att göra en brukarrevision där man ställer liknande frågor till klinterna. Den skulle kunna utföras av fd. klienter tillsammans med andra brukare med erfarenhet av revisioner. 2. Förslaget ovan skulle leda till att man fick etiska riktlinjer som var mer förankrade i verkligheten - både i förhållande till de problem man brottas med idag och vart man vill komma. De skulle omfatta både klienternas, personalens och ledningen besktivningar/uppleverlser. I nuvarande dokument upplever vi att klinternas upplevelser och visioner saknas. Det bidrar till känslan av att dokumenet innehåller en rad honnörsord med lite koppling till de verkliga porblemen. 3. Fallbeskrivningar, exempel är ju ett sätt att skapa ett mer levande dokument som kan användas i verksamheten. 4. Strukturen är i vissa avsnitt oklar. Läsaren får intryck av att man samtidigt talar om klinrelationer, relationer till kollegor och samverkansparter samt arbetsmiljö- och ledningsfrågor. Om alla perspektiv ska vara med bör man ta en sak i taget. Statens institutionsstyrelse Besök Adress Drottninggatan 29 Box Stockholm Telefon E-post Org-nr Fax Internet

2 2 [9] 5. Vi saknar strategier för hur man inom olika områden ska utveckla verksamheten åt rätt håll. Områden för strategier kan t.ex. vara kommunikation, medvetandegörande, utbildning, uppföljning och kontroll, konsekvenser om riktlinjer inte följs, arbetsledning och ansvarsfördelning, långsiktig utveckling och forskning. 6. Vi skulle gärna se en tydligare beskrivning av öppenheten, genomskinligheter, relationerna till anhöriga och utomstående - det civila samhället t.ex. brukar- och anhörigorganisationerna. 7. Riktlinjerna ska ge stöd och vägledning i det många gånger svåra arbetet. För det krävs tydlighet att: SIS medarbetare ska följa lagar och regelverk SIS medarbetare ska följa etiska riktlinjer som innehåller krav på hur anställda ska bete sig i sitt arbete. Riktlinjerna ger vägledning vid svåra avvägningar - t.es att balansera mellan nödvändiga åtgärder och rätt till integritet. Riktlinjerna innehåller strategier för hur vi kan tänka om olika moment i arbetet Vi önskar att riktlinjerna kompletteras med ett avsnitt om klientsäkerhet. Information om processen Processen med revidering av SiS etik: April maj, Rundabordssamtal om riktlinjerna och etiska problem som kan behöva regleras i riktlinjer med personal i olika yrkesroller från tio institutioner, VK samt HK. (PM bifogas) Samtal med fackliga företrädare under våren Genomgång av förslag till etiska riktlinjer med docent Håkan Thorsén och professor Erik Blennberger Remisskonferens med etikansvariga den 23 september Konsultationer med olika medarbetare på HK. Remissbehandling inom hela SiS, synpunkter senast den 21 november Förslag på förankring Kick-off-konferenser februari med etikansvariga och etikorganisationerna Gemensam övning som administreras av etikansvariga under vårterminen.

3 3 [9] Förord Detta är den tredje och omarbetade versionen av SiS etiska riktlinjer. Riktlinjerna är ett levande dokument och behöver arbetas om med jämna mellanrum. Nya etiska frågeställningar blir aktuella och andra behöver inte längre regleras. Riktlinjerna ska fungera som stöd och vägledning i arbetet och i diskussionen om etiska problem. Det är inget juridiskt dokument utan ett komplement till gällande lagstiftning och internationella överenskommelser som exempelvis konventionen om mänskliga rättigheter och barnkonventionen. SiS medarbetare har ansvar för att arbeta i enlighet med riktlinjerna oavsett funktion, arbetsuppgift eller arbetsplats. Medarbetare i ledningsposition har ett särskilt ansvar för att främja de värderingar som präglar riktlinjerna och att agera som föredöme. Samtliga medarbetare, även vikarier och timanställda, ska informeras om riktlinjerna och skriva under att hen tagit del av dem och avser att arbeta i enlighet med dem. Alla medarbetare ska varje år få möjlighet att fördjupa sig i etiska frågor genom exempelvis utbildning, temadagar eller seminarier. SiS etiska riktlinjer behöver läsas i sin helhet. De olika avsnitten länkar till och har betydelse för varandra. För att underlätta läsbarheten använder vi ordet klient för både vuxna och ungdomar som vårdas hos SiS. När vi talar om medarbetare syftar vi på alla som jobbar inom SiS, oavsett position. Stockholm den xx Generaldirektören

4 4 [9] Tvångsvårdens villkor ställer medarbetare inför etiska problem Vården hos SiS syftar till att ge klienter bättre förutsättningar för ett socialt fungerande liv. Majoriteten av klienterna har omfattande problem och många har vårdats frivilligt innan de omhändertagits med stöd av LVU respektive LVM eller dömts till sluten ungdomsvård. Det finns villkor inom vården som ställer oss inför etiska problem: - Klienterna vårdas oftast på institutionen mot sin vilja. - Vi låser in och utövar kontroll bland annat genom att använda särskilda befogenheter. - Vi utövar tvång för att få klienten att delta i institutionens rutiner och aktiviteter, tvånget i vardagen. - Våra relationer är inte jämbördiga, vi möts på inte lika villkor. Klienterna befinner sig i beroendeställning till oss och vi har makt över deras tillvaro på institutionen. - Enbart risken för att bli utsatt för sanktioner gör att många klienter anpassar sig på ytan. Som medarbetare inom tvångsvården försätts vi i situationer som skiljer sig från situationer i privatlivet och som ibland kan strida mot våra personliga värderingar. Arbetet inom SiS är svårt och ställer särskilt höga krav på alla medarbetare vad gäller bemötande, kunskap om etik och förmåga att handla och förhålla sig etiskt korrekt. Vi måste reflektera över vårt ansvar gentemot klienter, deras närstående och gentemot arbetskamrater. Vi behöver vara särskilt uppmärksamma på vår makt inom vården, hur vi använder oss av makten, hur den kan uppfattas av klienten och vilka konsekvenser den kan leda till. Det är nödvändigt att nya medarbetare får en god introduktion och stöd i arbetet. Det är också viktigt att kontinuerligt avsätta tid till reflektion och diskussion om etiska problem som uppstått eller kan uppstå i arbetet. Riktlinjerna ger vägledning i svåra situationer och ställningstaganden och bidrar till den etiska reflektionen. Grundläggande etiska värden I detta avsnitt redovisas några etiska värden som är viktiga i den verksamhet som SiS bedriver. Dessa värden har huvudsakligen sitt ursprung i en humanistisk människosyn.

5 5 [9] Humanitet Humanitet innebär att man bör vara särskilt observant och medkännande när det gäller människor i utsatta och svåra livssituationer. Tvångsvården hos SiS är en humanitetshandling gentemot en grupp människor vuxna, barn och ungdomar med omfattande problem i livet. Humanitet ska ligga till grund för alla beslut och all vård och behandling inom SiS verksamhet. Alla människor har lika värde En grundläggande etisk princip är människovärdesprincipen som innebär att alla människor har lika värde och samma mänskliga rättigheter. Människovärdet är inte knutet till människors personliga egenskaper eller funktioner i samhället, som exempelvis kön, etnicitet, religionstillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning, social ställning, inkomst, hälsotillstånd eller ålder. Varje form av diskriminering är därmed oacceptabel. Självbestämmande Tvångsvård i sig innebär en inskränkning av klientens rätt till självbestämmande. Vår utgångspunkt måste vara att inom tvångets ramar så långt som möjligt bejaka klientens självbestämmande och därigenom utveckla dennes förmåga till fria val och beslut. Klienten ska vara delaktig i sin behandling och kunna påverka sin vardag på institutionen. Integritet Integritet handlar bland annat om rätten till en privat sfär och om att få vara ifred för andras insyn och omdömen om vår person. Inom SiS kränker vi klientens integritet inte minst genom exempelvis visitation och urinprovstagning. Det är viktigt att klientens privata sfär respekteras så långt som möjligt och att vi hjälper klienten att upprätthålla sina gränser. Rättvisa Vården och behandlingen vid institutionerna ska vara likvärdig och klienten ska kunna få sina behov tillgodosedda oavsett var hen vårdas. Rättvisa i SiS verksamhet betyder emellertid inte att alla får samma vård och behandling. Klienternas behov och förutsättningar ser mycket olika ut och behandlingen måste anpassas utifrån klientens behov och förutsättningar. Jämlikhet Relationen mellan SiS-medarbetare och klient är alltid bestämd av yrkesmässiga förhållanden och i denna relation har medarbetare en överordnad position i förhållande till klienten. Detta visar sig i synnerhet i relationen mellan klient och behandlare, där klienten alltid är i beroendeställning. Behandlaren har också i sin yrkesroll maktbefogenheter, ytterst i form av lagstadgade särskilda befogenheter. Behandlaren

6 6 [9] har ett särskilt ansvar för att möta klienten med en jämlik hållning, som en likvärdig person. Kunskapsbaserad behandling Utgångspunkten för vården är att göra gott gentemot klienten och att inte utsätta hen för verkningslösa eller skadliga insatser. Det är därför en etisk förpliktelse att vården är kunskapsbaserad. Det är medarbetarens ansvar att inom ramen för behandlingsarbetet ha en reflekterande hållning till sitt arbete och agera i enlighet med den evidens och kunskap vården bygger på.

7 7 [9] Etiska paragrafer - beskriver vårt ansvar De etiska paragraferna baseras på de grundläggande etiska värden som redovisas ovan. Paragraferna beskriver viktiga aspekter av vårt ansvar som medarbetare, gentemot klienten, gentemot hens närstående och gentemot våra samarbetspartners. De ger oss också vägledning i hur vi ska agera i konflikter och vid etiska övertramp. Mitt ansvar för ett gott bemötande Ett bemötande som präglas av respekt, omtanke och tydlighet ska genomsyra all verksamhet inom SiS och gäller alla vi möter i vårt arbete oavsett om det är en klient, ungdom, deras anhöriga, en medarbetare eller samarbetspartners. 1 Ett gott bemötande och ett lågaffektivt bemötande som förebygger och mildrar konflikter bidrar till trygghet för dem vi vårdar, men också till en bra och trygg arbetsmiljö. Respekt Jag respekterar dig som människa, bemöter dig med öppenhet och accepterar våra olikheter. Jag värdesätter din kunskap och dina erfarenheter. Omtanke Jag lyssnar aktivt, visar att jag försöker förstå och ger dig stöd. Jag är vänlig, hänsynsfull och engagerad. Tydlighet Jag ger den information som behövs för att vi ska kunna samarbeta. Jag uttrycker mig vårdat och begripligt och försäkrar mig om att du förstår vad jag menar. Jag genomför mina åtaganden och gör det jag säger att jag ska göra. Mitt ansvar som medarbetare Jag upprätthåller en professionell hållning, vilket bland annat innebär att alltid ha klientens bästa för ögonen samt att hålla i sär arbetet och den privata sfären. Jag arbetar för ett gott och tryggt behandlingsklimat och en god arbetsmiljö, och motverkar diskriminering i alla former. Jag har en reflekterande hållning till mitt arbete och baserar mitt arbete på den evidens och kunskap vården bygger på... Jag respekterar mina arbetskamrater och ger dem mitt stöd, men aldrig på bekostnad av klientens väl. 1 Värdeorden togs fram Totalt personer deltog, nästan medarbetare, 400 ungdomar och 100 klienter.

8 8 [9] Jag är medveten om att jag kan uppfattas som en representant för SiS även utanför tjänsten. Mitt ansvar gentemot klienten Jag ger klienten vård och behandling utifrån hens unika behov och förutsättningar. Jag anpassar vård och behandling efter klientens eventuella funktionsnedsättningar och respekterar klientens mänskliga rättigheter, i synnerhet dem som är garanterade genom konventionen för personer med funktionsnedsättningar. Jag strävar ständigt efter samarbete med klienten och erbjuder, inom ramen för tvångsvården, hen reella möjligheter att påverka sin situation. Jag tar hänsyn till klientens integritet, vilket bland annat innebär att hen inte får utsättas för psykisk eller fysisk kränkning, utöver den kränkning som tvånget i sig medför. Jag utnyttjar inte klientens beroendeställning, vare sig känslomässigt eller ekonomiskt, och inleder inte privata relationer med klienter. Jag upprätthåller klientens rättigheter och tillgodoser hans eller hennes rättssäkerhet. Jag tillgodoser klientens religiösa och kulturella behov och intressen så långt som möjligt. Jag hanterar sekretessbelagda uppgifter i enlighet med lagstiftningen. Övrig information om klienten hanterar jag med stor varsamhet i såväl tal som dokumentation. Mitt ansvar gentemot klientens närstående och gentemot samarbetspartners Jag strävar efter samarbete med klientens närstående. Jag samarbetar med socialtjänst. Jag strävar efter samarbete med andra aktörer i frågor som rör klienten och i andra verksamhetsfrågor. Mitt ansvar vid konflikter, etiska övertramp och missförhållanden Jag arbetar för att motverka negativ jargong och nedvärderande språkbruk både i klientgruppen och i personalgruppen.

9 9 [9] Jag eftersträvar en arbetsplats med lågaffektivt bemötande 2. Jag bidrar till att reda ut konflikter. Jag påtalar etiska övertramp gentemot klient eller medarbetare till närmaste arbetsledare eller annan högre chef. Jag rapporterar missförhållanden eller risk för missförhållanden i enlighet med SiS riktlinjer om lex Sarah. 2