Efter MAUS - Tecknade serier om förintelsen under talet En Dokumentation

Transkript

1 Michael F. Scholz Historiska institutionen Uppsala universitet ( ) Efter MAUS - Tecknade serier om förintelsen under talet En Dokumentation För snart trettio år sedan publicerades de första sex kapitlen av Art Spiegelmans MAUS i en samlingsvolym. Sedan 1980, med en förstudie redan 1972, hade Spiegelman i RAW (magazine) publicerat historien om sin far, som överlevde Förintelsen, i serieform. I serien representeras judar av möss, tyskar av katter och polacker är grisar. Här visualiseras även de mest fruktansvärda händelserna i koncentrationslägren och relationen mellan överlevare och deras barn, hur förintelsens skuggor har påverkat efterföljande generationer, problematiseras. Hela serien samlades så småningom i två volymer som snart hyllades världen över, och bland annat fick Pulitzer- priset. MAUS har blivit den mest inflytelserika tecknade serien och har förnyat och berikat seriemediet - och dessutom hittat ett nytt sätt att berätta om Förintelsen. Det är nu fullt möjligt att använda serieformatet för att beskriva även så smärtsamma processer som Förintelsen, att skildra liv och död i koncentrationslägren, även motsättningarna mellan de judiska offren, anpassning och motstånd. På bokmarknaden hittar vi idag ett stort antal serier i form av serieromaner eller grafiska romaner. Kännetecknade för dem är att de innehåller längre, oftast avslutade text- bild- berättelser med vuxna som primär målgrupp. Dessa nya serieromaner och med dem även mer traditionella album diskuteras i tidningarnas feuilleton. De är idag erkända som del av kulturproduktionen. Många seriekonstnärer har särskilt efter senaste sekelskifte valt att beskriva Förintelsen i serieform. Det sker på olika sätt, dock gör det alla med respekt inför de döda och de som överlevde, och med ett budskap. De vill informera om förintelsen och att vi ska lära oss något från historien. Även om serier om förintelsen säljs bra handlar ämnesvalet inte om det, utan är resultat av serieskaparnas personliga drivkraft till ämnet. Serieskapare med judisk bakgrund vill bryta tystnaden och avslöja missförstånd mellan de överlevande och deras barn. Deras berättelser om förintelsen baserar därför ofta på självbiografiska fakta. Blandningen av dessa med element från verkligheten medförde en vitalisering av seriens form. Även icke- judiska serieskapare tar idag sitt ansvar för hågkomsten och skildringen av Förintelsen. Fler och fler serieskapare arbetar med att tillägga fiktiva element; även fiktiva berättelser med element från verkligheten kan förekomma. Underrepresenterade i dagens serieproduktion är fortfarande kvinnliga serieskapare. Men erfarenheten från den grafiska romanens snabba utveckling visar att det kan ändras snabbt. Gemensamt har dessa serieskapare att de använder historiskt källmaterial som inspiration för sitt berättande om Förintelsen. Inget är tabu längre, gaskammare får visas och fångarnas arbete i Sonderkommando får skildras. Dem som var med i Sonderkommando hade på grund av arbetsuppgifterna större chanser att överleva än andra. Så blev dem de viktigaste ögonvittnena till förintelsens sista steg. Seriernas narrativa struktur inspireras av andra delar i populärkulturen. Det gäller Hollywoodfilmer så som amerikanska massproducerade seriemagasin. Men även den 1

2 fransk- belgiska seriekulturen med sina komiska serier för barn och sina grafiskt intressanta vuxenserier har satt spår. Populära standarder definierar seriernas estetiska ram. I aktuella serier ser vi en estetisering a la Hollywood med hjältedyrkan, feminisering av offren och masculanization av förövarna som gemensamma stereotyper och symboler. Men till skillnad från talets skräckserier eller italienska Naziploitation- filmer från talet undviker dagens serier om förintelsen sexism och sadism, även om de kvinnliga judiska offren visualiseras som ljusa, vackra och rena och de manliga som vältränade. Tecknade serier om Förintelsen har olika målgrupper. Pascal Crocis hyllade framställning av grymheterna i Auschwitz (Auschwitz, 2002) riktar sig inte till yngre barn; barnen ska inte avskräckas, de behöver en distans till dessa händelser. De yngsta läsarna tilltalas av färgglada seriefigurer i den fransk- belgiska serietraditionen. Därför är till exempel Eric Heuvels serier (The Search; A Family Secret) att föredra i undervisningen om nazismen och förintelsen för yngre barn. Hur långt man får gå och hur man lyckas att visualisera även det fasansfulla helvetet i koncentrationslägret även för denna åldersgrupp demonstrerar Sid Jacobson och Ernie Colón i biografin Anne Frank (2010). Dave Sims förskräckliga, medveten hyper- realistiska bilder (Judenhass, 2008), kan å andra sidan även av vuxna uppfattas som alltför starka. Flera av dessa serieprojekt om Förintelsen har mer eller mindre direkt utvecklats som undervisningsmaterial; till andra har man i efterhand utvecklat lärarhandledningar. Några exempel för aktuella tecknade serier med tema Förintelsen, som även skildrar det mest fasansfulla, ska presenteras här: Auschwitz (2002) Pascal Croci (*1961) 2

3 Pascal Crocis Auschwitz kallas i förlagsinformationen för den första realistiska grafiska romanen om förintelsen. Den bygger på berättelser från KZ Auschwitz- Birkenau, men inte på direkta biografiska källor. I albumet visas även själva mördandet i gaskammaren. Pascal har yttrat att han ville nå den yngre generationen och mana dem att inte glömma förintelsen och dess offer och förövare - sådant kan hända igen och händer även idag, menar han. Därför valde han som ramberättelse kriget i Bosnien Förföljt av serbisk milis börjar ett äldre par förintelseöverlevare inför en säker avrättning för första gången berätta för varandra om sin tid i Auschwitz. Croci är inte främmande för inspirationer från Hollywoodfilmer, de kvinnliga lägerfångarna är vackra och hela miljön är estetiserad. Trots all kritik, särskilt mot de starka, nästan surreala svart- vita bilderna, används albumet i franska skolor som läromedel och lärarhandledningar har producerats Yossel April 19, 1943 A Story of the Warsaw Ghetto Uprising (2003) Joe Kubert ( ) Joe Kubert var en av de största serieskaparna inom den amerikanska seriemagasinbranschen. Vid slutet av sitt liv vände han sig mer till seriösa berättelser i form av album och serieromaner. År 2003 lade han fram en halvbiografisk serieroman om upproret i Warszawas getto Frågan vad som skulle ha hänt om hans judiska familj inte redan under mellankrigstiden hade utvandrat till USA, var den drivande kraften för honom. Trots hans skissartade, tämligen halvfärdiga svart- vit- ritningar undgick Kuberts skildring av mördandet i ett koncentrationsläger inte kritiken om att framställa orealistisk vältränade KZ- fångar. 3

4 Judenhass (2008) Dave Sim (*1956) Kanske ännu starkare bilder kom från Dave Sim. Här har vi det igen med ett bidrag att göra som riktar sig direkt till ungdomar, även om bilderna uppfattas av många för alltför magstarka. Med anledning av sextioårsdagen av befrielsen av Auschwitz 2005 beslöt Dave sig att göra en aktiv insats för att sprida kunskap om förintelsen. Resultatet blev en historisk essay om begreppet anti- semitism med kopplingen till mördandet av sex miljoner judar. Med citat och ibland mycket chockerande svart- vita illustrationer efter fotografier från själva mördandet och likbränningen visas förintelsens hemska realitet, men också att nazisterna inte var den ända gruppen som förde antisemitismen i sitt program. X- Men: Magneto Testament ( ) Greg Pak (Author) Carmine Di Giandomenico (Illustrator) 4

5 Även de för USA typiska seriemagasin, som redan tidigare använde sig av förintelsen som bakgrund för sina skräckhistorier, skildrar förintelsen idag i mer seriösa sammanhang. Magneto, en seriefigur skapad av Stan Lee och Jack Kirby för serieförlaget Marvel 1963 och idag rankad som "Top Super Villains Of All Time", fick i den 2008 publicerade miniserien X- Men: Magneto Testament sin identitet som förintelse- överlevare bekräftad. I Magneto Testament berättas i typisk Marvel- stil om Magnetos barndom. Hans riktiga namn avslöjas som Max Eisenhardt. Efter att ha sett hela sin familj bli mördad, sändes han till Auschwitz. Här tjänstgör han inom Sonderkommando med huvuduppgift att hopsamla och kremera liken och att eskortera fångarna till gaskamrarna. Magnetohistorien bygger på berättelser från förintelseöverlevare. The Search (2007) Eric Heuvel (*1960) Det finns många serier som tar sig an förintelsen i vidare mening, och bara i undantagsfall skildras även mördandet. Dessa riktar sig i första hand till yngre barn. Från Holland kommer några album i en färgglad stil som vi förknippar med Tintin och den för fransksbelgiska serier typiska Klara linjen (ligne claire). Efter några framgångsrika försök i denna riktning tog Anne Frank House i Amsterdam initiativet till ett serieprojekt om förintelsen med ett tydligt bildningsperspektiv och med barn som målgrupp. Ett internationellt lyckat projekt är The Search ( Sökandet ), som berättar om en judisk familj som deporterades till Auschwitz- Birkenau. Mormor berättar och läsaren tar perspektivet av barnbarnen, men även en hel del historiska faktauppgifter tas med. Seriealbumet används i skolundervisningen i Holland, Ungern och Polen. 5

6 Anne Frank: The Anne Frank House. Authorized Graphic Biography (2010) Sid Jacobson (*1929) & Ernie Colón (*1931) Efter denna framgång gav Anne- Frank- Museet i Amsterdam i uppdrag att skapa den första omfattande biografin av Anne Frank i serieform. Serieveteranerna Sid Jacobson och Ernie Colón visualiserar Anne Franks liv från födelsen till hennes tragiska död i koncentrationslägret Bergen- Belsen. Stilmässigt står de i tradition av de amerikanska seriemagasin. Färgen använts mer sparsamt, och det förskräckliga helvetet i koncentrationslägret skildras i gråtoner. Episodes from Auschwitz ( 2009 ) I samma bildningssyfte publicerar ett polskt förlag i samarbete med Muzeum Auschwitz- Birkenau sedan 2009 serier om förintelsen för en yngre publik. Dessa serier kring det 6

7 tyska koncentrations- och förintelselägret Auschwitz bygger på faktauppgifter och tar stöd i konkreta levnadsöden och följer en klassisk franskbelgisk äventyrsalbumsstil. 28 november (2010) Mikael Holmberg (*1961) I Norge publicerades 2010 ett seriealbum om den 26 november 1942 i Oslo, då den tyska ockupationsmakten satte i gång sin aktion mot norska judar som deporterades till Auschwitz. De fyra seriekapitlen baserar på ögonvittnesberättelser: Gerd Golombek, Rosa Tankus, Siegmund Korn och Samuel Steinemann. Grafiskt ligger Mikael Holmbergs seriealbum mellan Crocis Auschwitz och Heuvels The Search och gör för alla åldersgrupper mottagningen lättare. Der Boxer. Die wahre Geschichte des Hertzko Haft (2012) Reinhard Kleist (*1970) 7

8 I Tyskland kom den första grafiska romanen om förintelsen Reinhard Kleist berättar historien om den polske juden Hertzko Haft och hur han överlevde koncentrationslägret. Tack vare Hertzkos kraftfulla kroppsbyggnad lät nazisterna honom boxa. I koncentrationslägret Jaworzno, norr om Auschwitz, var han tvungen att ställa upp framför SS- vakter i uppvisningsmatcher som bokstavligen gick på liv och död: förloraren dödades omedelbart av SS. Hertzko överlevde genom att kompromissa, så som andra gjorde med sin tjänstgöring inom Sonderkommando. Reinhard Kleists grafiska roman i svart- vita bilder bygger på Hertzko biografi, skriven av Hertzkos son. The Property (2013) Rutu Modan (*1966) Den israeliska serieskaparen Rutu Modan, som gärna skildrar vardagen i sitt hemland Israel, kom 2013 med en delvis autobiografisk berättelse om ett arv i Warszawa. Denna serie i ligne clair stil handlar om den äldre kvinnan Regina Segal som flydde som ung framför nazisterna från Polen. Efter många år återvänder hon nu med sin dotterdotter Mica. På ytan handlar resan om att anmäla anspråk på ett arv. Men det blir också en mycket personlig resa i det egna förflutna, Regina vill träffa den man som hon en gång älskade. Och den unga Mica, andra generationens förintelseöverlevare, lär sig mycket om historien och sig själv. The Letters of Hilda Dajč (2014) Aleksandar Zograf (*1963) 8

9 Förintelsen hotas i Serbien att falla i glömskan, menar serietecknaren och journalisten Aleksandar Zograf (Saša Rakezić). Med sin serie om en judisk flicka från Belgrad, Hilda Dajč, ville han berätta om brotten mot judar för ungdomar. Den 19- årige Hilda hade anmält sig frivilligt att arbeta på ett judiskt sjukhus 1941 och gasades senare ihjäl i koncentrationslägret Sajmište (även känt som Semlin Judenlager) i Belgrad. Innan dess hade hon lyckats med att smuggla fyra brev till sina flickvänner. I dem skildrar hon den horribla vardagen i lägret. Hennes brev är bland de få dokument om livet för cirka människor i Sajmište. Mus Mouse Maus (2010 ) I Sverige anordnade Seriefrämjandet, den svenska centrumbildningen för tecknade serier, som verkar sedan 1968 för att sprida information om seriemediet samt höja dess status som uttrycksmedel, utställningen Mus Mouse Maus sommaren Här fick 9

10 Sveriges främsta serietecknare ge sin tolkning av Art Spiegelmans hyllade serieroman. Utställningen har sedan vandrat till många platser i Sverige och visades även i Frankrike. Gemensamt har de här presenterade serierna med tema Förintelsen att de visar att tecknade serier inte behöver vara billig underhållning utan kan användas för att berätta seriösa och komplexa historier, och det på ett mycket effektivt sätt. Diskussionen om nödvändigheten av representation av Förintelsen och des otillräcklighet ska fortsätta även i framtiden. Men att bevara minnet av Förintelsen och att varna kommande generationer kräver kontinuerlig representation. För framställningen av Förintelsen bjuder tecknade serier med sitt unika sätt att narrativt berätta i bilder på samma sätt som litteratur och film på möjligheter men har även sina begränsningar. Idag är det redan ett faktum att tecknade serier illustrerar historia och används i flera länder framgångsrikt inom den politiska bildningen för alla åldrar. Tecknade serier om förintelsen fyller en viktig roll i bildningsarbetet och har tagit plats i vår minneskultur. Vidare läsning: Bild & Bubbla 184 (tema: Förintelsen), 2010:3 Martin Frenzel, Der Holocaust im Comic, i: Aus Politik und Zeitgeschichte (APuZ 33 34/2014) holocaust- im- comic ( ) Christine Gundermann, Real Imagination? Holocaust Comics in Europe, i: Diana I. Popescu & Tanja Schult (utg.): Revisiting Holocaust Representation in the Post- Witness Era, New York: Palgrave Macmillan, 2015, s Holocaust im Comic Tabubruch oder Chance? Geschichtscomics für den Unterricht am Beispiel der Graphic Novel»Die Suche«Eine Fachtagung des Anne Frank Zentrums, 10. Oktober Tagungsdokumentation.pdf ( ) Holocaust Visual Archive: Category Archives: Comic Books, Comics ( ) books/ Steve Lipman, Irreverence Now Shoah Teaching Tool, The Jewish Week, 04/27/11 ( ) Ralf Palandt (utg.), Rechtsextremismus, Rassismus und Antisemitismus in Comics. Berlin: Archiv der Jugendkulturen, 2011 Dave Sim, Judenhass portal med bl. a. lärarhandledning ( ) 10