Flyktingar med de Vita bussarna på färjan mot Sverige. Våren Fotograf K W Gullers, Nordiska museet.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Flyktingar med de Vita bussarna på färjan mot Sverige. Våren 1945. Fotograf K W Gullers, Nordiska museet."

Ida Nyberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 Flyktingar med de Vita bussarna på färjan mot Sverige. Våren Fotograf K W Gullers, Nordiska museet. 46 TILL SVERIGE MED DE VITA BUSSARNA

2 Till Sverige med de Vita bussarna Koncentrationslägrens fångar I slutet av andra världskriget var ca 20 miljoner människor på flykt i Europa. Bara en bråkdel av dem kom till Sverige. När andra världskriget tog slut i Europa i maj 1945 fanns det ca flyktingar i Sverige. Många av dem kunde nu återvända till sina hemländer. Norrmännen, som var den största flyktinggruppen i Sverige under kriget, lämnade sina förläggningar över hela landet. I Sörmland gällde det bl a flyktingförläggningarna Kjesäter utanför Vingåker och Ekersta-Bettna i Flens kommun. Men lägren fylldes snart igen av en annan flyktinggrupp. I april 1945, på uppdrag av regeringen, inleddes Röda-Korsexpeditionen Vita bussarna med Folke Bernadotte som ledare. Syftet var att befria skandinaviska fångar i de tyska koncentrationslägren. De 36 vitmålade sjuktransportbussarna åkte under våren 1945 ner genom det sönderfallande Tyskland. Uppgifterna om hur många människor som räddades har ifrågasatts på senare år. Från att ha ansetts vara omkring människor, hävdar många idag att siffran var betydligt lägre. Snarare var det ca lägerfångar som evakuerades. Det har inte med säkerhet kunnat fastställas hur många av dessa som var judar. Bland annat på grund av att religionstillhörighet inte registrerades vid ankomsten till Sverige. Men en trolig siffra är att omkring hälften av de räddade var judar. På sommaren 1945 kom ytterligare ca lägerfångar till Sverige med hjälp av UNRRA, FN:s organ för hjälp och återuppbyggnadsarbete efter andra världskrigets slut. TILL SVERIGE MED DE VITA BUSSARNA 47

3 De s k repatriandi, de räddade, fördes till sjukhus och speciella förläggningar runt om i landet. Många var i så dålig kondition att de inte överlevde resan till Sverige och friheten. De flyktingläger i Sverige som tidigare haft framför allt norska flyktingar fylldes nu av koncentrationslägrens offer. I Sörmland bl a Kjesäter, Ekersta-Bettna och Rosöga i Strängnäs kommun. De flesta överlevande reste efter sjukhusvård och boende på flyktingläger, vidare från Sverige till Palestina och USA. Regina Minc från Polen Ett av koncentrationslägrens offer som kom till Sverige med de Vita bussarna, var den polska judinnan Regina Mintz, eller Minc, som är den polska stavningen. Hon anlände till Sverige den 28 april 1945 och vistades först i ett mottagningsläger i Lund. Regina Minc kom till Kjesäters flyktingförläggning i Sörmland på hösten I arkivet från lägret, som förvaras på Riksarkivet, finns en brevväxling mellan May Lindhé, kurator på Kjesäters flyktingförläggning och Märta Adler på Stadskansliet i Lund: Lund den 21 maj 1946 Till Kuratorn för Kjesäters flyktingläger, Vingåker. Bland flyktingarna här i Lund finns en polska, fru Cecylia Skorecka, som är god vän med fru Regina Mintz, som vistas på Edert flyktingläger. Fru Skorecka skrev för någon tid sedan ett brev till fru Mintz, men fick tyvärr svar från en annan flykting att fru Mintz fortfarande är lika apatisk och nere som hon var under karantäntiden i Lund. Fru Mintz var sångerska i Polen innan kriget och hon har en underbar röst, men sedan hennes man och dotter blevo mördade tycks hon inte kunna få intresse för något mer här i livet. Fru Skorecka bad mig fråga Eder om det inte fanns någon möjlighet att få idka musik i läg- 48 TILL SVERIGE MED DE VITA BUSSARNA

4 ret, ty detta skulle kanske kunna rycka upp henne. Skulle inte detta gå, kanske någon privatperson, som ville ställa sitt piano till hennes förfogande någon timme på dagen. Genom att hon fortfarande vistas på läger erinras hon ju alltid om koncentrationslägren i Tyskland, men fick hon tillfälle att idka musik och hennes konstnärliga begåvning togs i anspråk vid olika tillfällen, skulle hon kanske så småningom bli bra. Jag ber Eder om överseende med att jag besvärar Eder med detta, ty jag vet vilket oerhört arbete kuratorn för ett flyktingläger har, men jag vore synnerligen tacksam om ni skulle vilja försöka hjälpa fru Mintz på det sätt jag här föreslagit. Tacksam för svar. Med utmärkt högaktning Märta Adler Adr. Stadskansliet, Lund. May Lindhé svarade den : Till Fru Märta Adler Stadskansliet Lund Den 21 sistlidna maj erhöll jag ett brev från Eder angående polska judinnan Regina Mintz, vilket jag ber så mycket om ursäkt för att jag inte besvarat förrän nu. Fru Mintz kom till Kjesäter den från beredskapssjukhuset i Örebro, där hon vårdats några månader för en lindrigare lungtuberkulos. Hon var ända till för en och en halv månad sedan fullkomligt apatisk hela tiden här. Omkring 20 juni började vi emellertid med en underhållning för hela lägret, vilket tycks ha väckt henne. Till vår megafon, som hörs över hela lägret, kopplade vi en adaptergrammofon för att på så sätt kunna bjuda alla på musik. Jag var inte med när metamorfosen med fru Mintz inträffade, men de som voro det säger att det var som om hon vaknat ur en dröm när hon hörde musiken. Hon har liksom vaknat mer till liv, trots att hon TILL SVERIGE MED DE VITA BUSSARNA 49

5 Kvinnliga koncentrationslägerfångar nyss anlända till Sverige med de Vita bussarna. Våren Fotograf K W Gullers, Nordiska museet. 50 TILL SVERIGE MED DE VITA BUSSARNA

6 ju ofta har sina apatiska dagar. Hennes intresse för kläder har märkbart förstorats och hon som aldrig tidigare deltog i flaggklistringen, en inkomstbringande sysselsättning, är nu en flitig klistrare för att kunna få medel att skaffa sig en del småsaker. Nu har det lyckats mig att ordna så att hon två gånger i veckan får gå till en svensk familj och spela piano och sjunga. Mosaiska församlingen har också lovat att hjälpa till med henne och göra allt vad de kan. En blombukett från en av dess kuratorer som var här på besök i går gjorde henne överlycklig. Trots dessa många glädjande framsteg måste man nog ändock vara försiktig i sin förhoppning av utgången av denna rätt svåra sjukdom, som enligt doktorn är av schizoid natur. Hon är nu van vid denna plats och miljö och har förtroende för den, varför ett kvarstannande i densamma troligen är det bästa. Ett överförande till sinnessjukhus, som vi tidigare var betänkta på, skulle nog inte vara så lyckligt. Nu har hon dock ibland sina verkligt levande ögonblick och när hon sjunger, sker det med djup inlevelse. Ja detta är allt jag för tillfället kan säga Er om fru Mintz, och jag tror, att även om hon inte besvarar eventuella brev, så har de nog förmågan att glädja henne nu. Kjesäters Utlänningsförläggning, Vingåker den May Lindhé, Kurator Regina Minc f. Proszowska, var född den 24 april 1909 i Kielce i Polen. Hon var dotter till ett läkarpar. Efter gymnasiet studerade Regina sång och musik i två år. Efter examen fick hon anställning som musiklärare på en skola i hemstaden Kielce. Några år senare gifte hon sig med den judiske ingenjören Arnold Minc. De fick en dotter som döptes till Lea. Arnold Minc ägde radioaffären Radio-Universum i Kielce. Efter Tysklands invasion av Polen på hösten 1939, togs all judisk egendom i beslag av nazisterna. Familjen Minc tvingades lämna ifrån sig både affären och bostaden, och flydde TILL SVERIGE MED DE VITA BUSSARNA 51

7 Identitetshandling för Regina Minc. Statens Utlänningskommission, 4 maj Riksarkivet. 52 TILL SVERIGE MED DE VITA BUSSARNA

8 längre in i Polen för att komma undan de tyska angriparna. Men tyskarna avancerade längre in i landet. När Reginas dotter Lea var nio år gammal fördes hon bort av Gestapo. Lite senare deporterades makarna Minc till koncentrationslägret Auschwitz. Vid ankomsten till lägret skiljdes Regina från sin man. Hon fick aldrig veta vad som hände dottern och maken, men de avrättades troligen direkt i gaskamrarna. Efter ett år i Auschwitz skickades hon vidare till koncentrationslägret Ravensbrück. Där var hon kvar tills hon befriades av Röda Korset våren 1945 och transporterades till Sverige med de Vita bussarna. Efter vistelsen på Kjesäters flyktingförläggning i Sörmland blev Regina Minc kvar i Sverige. Hon gifte aldrig om sig. Tidvis led hon av den psykiska sjukdom som debuterade redan under lägervistelsen, troligen utlöst av hennes svåra upplevelser under kriget, och var i perioder intagen på mentalsjukhus. I mitten av 1950-talet flyttade hon till Kristinehamn där hon fick arbete på Mölnlycke Väveri AB. Regina Minc f. Proszowska dog den 15 augusti 1980 på Kristine hamns sjukhus. Hon lämnade inga efterlevande. TILL SVERIGE MED DE VITA BUSSARNA 53

Relevanta dokument

Deportationer från Tyskland Judar från Tyskland var bland de första judarna i centrala och västra Europa som deporterades österut. Små grupper av tyska judar deporterades redan i februari 1940, innan massmorden