KURSSTARTER OCH AVSLUTNINGAR

Transkript

1 KURSSTARTER OCH AVSLUTNINGAR Presentation av deltagarna Introduktion till ämnet Förväntningar och behov Utvärdering Sammanfattning Säg adjö! Lektionsavslutning Tove Forslund Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi Augusti 2000

2 Kursstarter Kursstarten skall - underlätta grupparbete (teambuilding-funktion), - vara relevant för innehållet (dvs genast hänföra sig till innehållet) - avbryta annat distraherande som deltagarna sysslar med - skapa energi - visa åt kursledningen vad deltagarna vill ha ut av kursen och vad de redan kan Kursstarten kan göras trevlig och lättare om rummet är dekorerat vackert med blommor, affirmationer på bordet, vackra planscher, musik i bakgrunden. Om deltagarna uppmuntras stiga upp och gå runt i klassrummet och presentera sig för varandra kan detta ske som på ett coctail-party, dvs med musik i bakgrunden och ett glas i handen. 1. Presentation av deltagarna Även i en grupp som träffas under en väldigt kort tid är det viktigt med någon form av presentation i början. Det underlättar alla former av aktiveringar och par- /gruppövningar under resten av kursen/lektionen. Det skapar också en positiv stämning då föreläsaren visar intresse för deltagarna. Medan kursdeltagarna droppar in brukar bl.a. Wilbert McKeachie, som skrivit många böcker om universitetsundervisning, gå omkring i rummet och diskutera med dem som kommit tidigare Sträcka upp handen Att sträcka upp handen för att indikera t.ex. huvudämne, hemort är också en form av mycket snabb kartläggning av deltagarna Presentationsfrågor Vem är du? Varför är du här? Vad fick dig att delta? Arbete? Livssituation just nu? Var finns du i ditt jobb? mm 1.3. Presentation medan tändstickan brinner Varje deltagare kan även få tid på sig att presentera sig så länge en tändsticka brinner (skicka runt tändsticksask i klassen). Detta gör att ingen kan tala speciellt länge och också att nervositeten över att tala inför främlingar minskar då man egentligen måste koncentrera sig på att hålla tändstickan brinnande Presentation av paret Deltagarna kan först presentera sig i par, varefter de presenterar sitt par inför gruppen. Det är ofta bra om föreläsaren ger vissa instruktioner för vad de kan berätta för varandra; på så sätt kan läraren redan i det skedet styra in diskussionen på kursens tema. Varför är du här? är förstås en bra fråga att få med i diskussionen. (det här är ett sätt att öva upp lyssnande) 2

3 1.5. Presentera partnern med en metafor Ex. Patrick påminner mig om Clark Gable p.g.a. att de tidigare hade likadana mustascher; han påminner mig om en teddybjörn för att han är så snäll Intervjua den andra med hjälp av frågor denna gjort själv Alla deltagare skriver upp fem saker som de vill att dess partner frågar dem om. Alla ger sina frågor åt partnern och intervjuerna kan börja Presentation med hjälp av bild Då deltagarna kommer in i klassrummet, be dem ta en bild ur en låda med olika foton, bilder, målningar etc från tidningar eller en knapp ur en låda med olika knappar. Be dem sedan presentera sig med hjälp av bilden/knappen (varför valde de just den idag?). Deltagarna kan först presentera sig för varandra och därefter presentera paret Presentation med hjälp av hemort Om deltagarna kommer från olika delar av landet kan man även på OH göra en karta över Finland med deltagarnas hemorter utritade och snabbt kommentera något om varje ort och om den som kommer därifrån (eller be deltagarna presentera sig och sin hemort). För att få deltagarna att stiga upp och röra på sig kan man be dem ställa sig på en karta på golvet. En diskussion om hemort leder ofta till att andra bidrar med någon kommentar. Vi-känslan i gruppen har genast stärkts Presentation med hjälp av någon ägodel Be deltagarna plocka fram någon sak de har med sig och säga vad den saken berättar om dem En udda sak Be deltagarna berätta en ovanlig sak om sig själva för sitt par Vem är detta? Kursledaren ger vissa frågor åt deltagarna (inte om namn); deltagarna skriver ned svaren, vilka kursledaren sedan samlar in och läser upp (eller ber någon deltagare läsa upp). Alla skall försöka gissa vem personen är och då de träffar rätt får personen presentera sig med namn Namnlapp Be deltagarna skriva en namnlapp som de tejpar fast på bröstet. Förutom sitt namn mitt på lappen skriver de svar på vissa frågor i de fyra hörnen (frågorna kan gärna vara relaterade till kursen, men förstås inte utgöra kunskapsfrågor). Be deltagarna gå runt i rummet och se vad de andra skrivit och diskutera kort med så många som möjligt. 3

4 1.13. Fem F Var och en deltagare skriver följande på namlapp på bröstet och går sedan ut på coctail-party och försöker träffa så många andra deltagare som möjligt: Favoritfärg: Favoritfilm: Främsta förväntan: Favoritfigur i film: Favoritföda: Hitta någon som Det här är en övning som tvingar deltagarna att röra på sig och tala med många andra i gruppen (påminner om bingo, se nedan). Gör en lista på vissa egenskaper/faktorer som deltagarna skall hitta representanter för i gruppen (eller be deltagarna individuellt skriva ned t.ex. 5 egenskaper/kompetenser e.dyl. de önskar sig att finna hos gruppen, eller be dem i grupp komma fram till dem): Hitta någon som har samma initialer som du har ett förnamn gemensamt med dig är född samma månad som du har samma version av Netscape som du (!) har gått lika många ÖPU-kurser som du under de senast två åren etc Bingo En presentationsövning som fungerar väl för att bryta isen i början är bingo. Föreläsaren gör en bingoblankett (t.ex. med frågor som tangerar kursinnehållet) med 3x3 eller 4x4 rutor. Kursdeltagarnas uppgift är att intervjua de övriga för att hitta en ny person för varje ruta. Då en rad/hela rutfältet är fullt har man bingo. För att kontrollera att personen faktiskt fått bingo läser denna upp en ruta i gången. Den som då svarat ja på frågan får presentera sig lite närmare Gruppresumé Deltagarna diskuterar i grupp och skriver ned (och presenterar muntligt eller på nätet) de totala svaren för en grupp: - totala arbetserfarenhetsår - hobbys - länder som gruppen besökt - ämnen som gruppen studerat -etc Dvs detta betyder att alla i en liten grupp får berätta rätt mycket om sig själv, men trots det behöver inte alla lyssna på långa individuella redogörelser 4

5 1.17. Ange likheter och olikheter i den egna gruppen 4-6 personer i varje grupp. De ska hitta en sak de alla har gemensamt (får inte vara för simpelt, t.ex. vi är alla i samma rum, vi är alla kvinnor) och något var och en är unik i. Sedan presenterar de sig/gruppen i storgrupp Meeting poem Be deltagarna skriva förnamn och efternamn på namnlapp och därefter fylla i med allittererande ord. exempel: Tove Forslund talar frenetiskt tittat framåt tanklöst framfusig Tove Forslund Alla läser upp sina egna eller någon annans dikt Britta badar Ett väldigt bra sätt att lära sig komma ihåg folks namn: Kursledaren säger Jag heter Tove och tycker om toffe och vänder sig till den som sitter närmast: Vad heter du? Denna svarar med sitt namn och vad den tycker om och ombeds sedan upprepa också kursledarens namn och vad den tycker om. Varje person upprepar alla tidigare namn (och kursledaren kan också gärna avsluta varvet och visa att hon/han minns alla namn och vad alla tycker om!). Alla fattar ju inte genast att det vad man tycker om skall börja på samma bokstav som ens namn, men då kan man uppmuntra den till att räkna upp saker tills den träffar på något som börjar med rätt bokstav. (Alliterationen hjälper oss att komma ihåg namnen) Att pånytt bli påmind om namnen Be deltagarna ställa sig i rad alfabetiskt enligt förnamn eller efternamn (på det viset får man sig också en bensträckare) 5

6 2. Kursstarten: Introduktion till ämnet 2.1. Livshistoria Ett sätt att ta reda på deltagarna förkunskaper eller erfarenheter i ämnet är att be dem skriva ned sina livshistoria om ämnet Intervjua den andra om dess förkunskaper De kan också intervjua varandra om vad den andra vet/tror sig veta om ämnet och återberätta inför gruppen eller lista allting på tavlan/blädderblock. (För att undvika tradiga upprepningar på tavlan eller då de redogör muntligt kan man ha som regel att man inte upprepar det som någon redan sagt/skrivit utan endast skriver till det nya). Deltagarna kan även i par göra tankekarta med allting de kan om ämnet (på blädderblock, OH) Presentation av mål, innehåll, frågor som kräver svar För att introducera vad kursen kommer att handla om kan föreläsaren presentera kursens innehåll, mål eller frågor som bör få ett svar under kursen Deltagarna ställer frågor Kursen kan även byggas upp kring frågor som deltagarna vill ha svar på under kursens gång Associationsövning Ge deltagarna ett centralt ord i kursen/ämnet och be dem lista så många ord /tio ord de kommer att tänka på då de hör begreppet. I grupp skall de sedan gissa hur många ord som hela gruppen skrivit upp och därefter checka detta. (De kommer alltså att ha väldigt få, om ens något, ord gemensamt, vilket kan fungera som en utmaning då man tar sig an temat) Active knowledge sharing Gör lista med frågor anknutna till kursens innehåll, vilket deltagarna skall besvara så långt de kan, varefter de kan gå omkring och fråga de andra i rummet för att fylla i resten Låt deltagarna gissa/lista sig fram till vad som skall behandlas på basen av - bild - lösryckta ord - texter (varje gruppmedlem får olika texter) 6

7 3. Förväntningar på kursen 3.1. Post-it-lappar I par skriver deltagarna upp så många förväntningar som möjligt (en sak per post-it-lapp). Kursledaren kan ge rubriker de skall tänka på ( innehåll, arbetsformer, gruppen, lärarna, praktiska saker, extra-currikulära aktiviteter mm). Kursledaren samlar in lapparna (medan de skriver) och sorterar dem på tavlan i grupper, vilka rubriksätts. Sedan går man igenom dem tillsammans, och kan genast kommentera. Därefter kan deltagarna ännu prioritera/plocka ut de x främsta förväntningarna (t.ex. så att var och en får fem små klisterlappar de får placera ut, eller att de med färgpenna får markera fem lappar) SWOT (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats) Se över dig själv och din situation i relation till kursens tema (t.ex. vilka svagheter och styrkor finns hos dig och vilka hot och möjligheter finns i din omgivning, vilka hjälper eller hindrar dig från att bli språkkonsult /en bättre ledare etc) Tvärtom-metoden Vad är det värsta som kan hända på den här kursen? 1. Brainstorma i grupp allt man kommer på, vilket en sekreterare skriver upp på tavlan. 2. Plocka ut de två-tre värsta sakerna. 3. Vänd på steken: Vad är den positiva motpolen av dessa saker. 4. Fundera i gruppen hur man kan uppnå det positiva! 3.4. Lika unika förväntningar Övningen görs i grupper om fyra. Deltagarna diskuterar och presenterar sig i grupper om fyra. De skriver upp fyra gemensamma förväntningar och fyra unika/individuella förväntningar Att skriva ett brev till sig själv om förväntningarna I början av kursen skriver deltagarna ett brev till sig själva med sina förväntningar på kursen. De sätter brevet i kuvert, vilket de får tillbaka då kursen är slut Kolla deltagarnas tillstånd - Fråga: Var skulle du hellre vara just nu? - Låt deltagarna tala om något som hänt på vägen (om en deltagare t.ex. sett en bilolycka kan detta uppta deltagarens sinne så att den ändå måste få berätta åt dem som sitter närmast) - Det kan vara bra att i början av kursen även fråga om vad som bekymrar deltagarna inför kursen, och tvinga dem att skriva ned/uttala dem. 7

8 Kursavslutning 4. Utvärdering Gå igenom materialet: vad har jag fått ut av kursen? Utvärderingsblankett Checka mot förväntningarna I slutet av en modul: Alt1: Varje deltagare får fyra post-it-lappar, skriv en sak per lapp: Det bästa, en bra sak, en dålig sak, det sämsta (ange på lapparna om det är ++, +, --, -). Dessa klistras på blädderblock, som delats in i fyra fyrkanter. Alt2: Varje delt. får obegränsat antal post-it-lappar, på vilka de får skriva hur många lappar de vill för varje fyrfält. PMI: brainstorma vad som varit bra (+), mindre bra (-) och intressant på kursen. Därefter får varje deltagare ett antal prickar (tarra eller färgpenna) de får placera ut på det som de anser viktigast (se bilaga) Plocka ut guldkornen ur dagens lektion/kursen Självevaluering och personligt bokslut 5. Sammanfattning Gå igenom materialet: sammanfatta skriftligt (t.ex. i kursportfolio) Think-pair-square-share : Plocka ut det viktigaste ur kursen individuellt, i ett par och i fyra Deltagarna skriver upp det viktigaste ur kursen (en sak per post-it-lapp) och strukturerar själva lapparna på tavlan Vad kommer jag att kunna tillämpa genast i mitt arbete 6. Säg adjö! Kom överens om uppföljning på en av deltagarnas arbetsplatser Ge present åt med-kursisterna Skriv på lapp om varje person: Detta har jag uppskattat hos dig / Detta kommer jag att minnas dig för (kinestetiskt: alla har en A4 på ryggen och man går omkring i rummet och skriver på folks ryggar) Ge löfte åt dig själv (inför de andra) om vad du kommer att fortsätta utveckla dig i Tänk framåt: Skriv ett brev till dig själv med ett datum i framtiden (t.ex. 5 år framåt i tiden): vad håller jag på med då? 8

9 7. Lektionsavslutning Trots att lektionstiden ofta verkar ta slut i förtid lönar det sig ändå att ge tid för en kort repetition i slutet av föreläsningen: Uppmana deltagarna att bläddra igenom sina anteckningar från föreläsningen (det bör kanske dock påpekas för dem att detta är en del av undervisningen för dagen, inte en möjlighet att få gå tidigare!). Läraren kan under tystnad visa de viktigaste ppt/transparangerna på nytt. Läraren kan göra en sammanfattande mindmap över det som tagits upp under föreläsningen. Deltagarna kan i par/liten grupp brainstorma vad de minns från dagens föreläsning. Låt deltagarna i slutet av lektionen skriva upp på en lapp som de lämnar in t.ex. de tre viktigaste sakerna de lärt sig under dagens föreläsning (då får föreläsaren även en uppfattning om ifall de kunnat förmedla var som är det viktigaste). Deltagarna kan även skriva upp en sak de inte förstod, vilket föreläsaren sedan kan klargöra under nästa föreläsning. 9