GENERALPLAN FÖR KARLEBY INNERSTAD

Transkript

1 GENERALPLAN FÖR KARLEBY INNERSTAD PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING ENLIGT 63 I MARKANVÄNDNINGS- OCH BYGGLAGEN HUR OCH VARFÖR UTARBETAS EN GENERALPLAN FÖR KARLEBY INNERSTAD OCH HUR KAN MAN DELTA I BEREDNINGEN AV PLANEN? KARLEBY STAD/PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER Ärendenummer: 527/10/02/02/2014 1

2 Vad är ett program för deltagande och bedömning? Genom ett program för deltagande och bedömning (PDB) informerar man om det planerade förfarandet för deltagande och samverkan samt konsekvensbedömningen av planen i planläggningsprocessen. Programmet ger information om planens utgångspunkter, planeringens tidsplan, hur man kan delta i planeringen och hur man kan framföra sina åsikter om planen. I programmet beskrivs också hurdana konsekvenser av planen som bedöms i planeringen och på vilket sätt konsekvensbedömningen görs. Man kan lämna in en skriftlig åsikt om hur tillräckligt programmet för deltagande och bedömning är. Programmet för deltagande och bedömning uppdateras vid behov. 2

3 INNEHÅLL 0. INLEDNING SYFTET MED PROGRAMMET FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING VARFÖR BEHÖVER KARLEBY EN NY GENERALPLAN FÖR INNERSTADEN? UPPGIFT OCH PLANERINGSOMRÅDE PLANENS SYFTE OCH MÅLSÄTTNING UTGÅNGSPUNKTER OCH PLANER SOM PÅVERKAR GENERALPLANEN MARKANVÄNDNINGS- OCH BYGGLAGEN DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN LANDSKAPSPLAN GENERALPLAN DETALJPLAN ANDRA UTGÅNGSPUNKTER VILKA FRÅGOR UTREDS OCH UNDERSÖKS VID GENERALPLANERINGEN? TRAFIKPLAN FÖR CENTRUM STADSBILD OCH KVARTERSPLANER BYGGNADSSKYDD, KULTURMILJÖ OCH KULTURARV KOMMERSIELL UTVECKLING AV KARLEBY CENTRUM HUR BEDÖMS KONSEKVENSERNA? KONSEKVENSER SOM SKA BEDÖMAS HUR FORTSKRIDER PLANLÄGGNINGEN? HUR KAN JAG DELTA? INTRESSENTER, MBL INFORMATIONSSÄTT VÄXELVERKAN FRAMLÄGGNING OCH MÖJLIGHET ATT GE RESPONS

4 8. KONTAKTUPPGIFTER FÖRTECKNING ÖVER UTREDNINGAR OCH PLANER SOM GJORTS FÖRTECKNING ÖVER UTREDNINGAR SOM SKA GÖRAS

5 0. INLEDNING I markanvändnings- och bygglagen står det att staden ska sköta om att en nödvändig generalplan utarbetas och att den hålls aktuell. När en plan utarbetas ska enligt markanvändnings- och bygglagen (63 ) ett med avseende på planens syfte och betydelse nödvändigt program för deltagande och växelverkan samt för bedömning av planens konsekvenser utarbetas i ett tillräckligt tidigt stadium. Stadens centrumområden är i ständig förändring och det krävs därför övergripande planering för att hålla förändringarna under kontroll. Det senaste generalplanearbetet beträffande markanvändningen i Karleby innerstad påbörjades Efter det planläggningsarbete som fastställdes 2006 har flera visioner och planer för Karleby centrum färdigställts. Karleby stad har beslutat att starta en revidering av generalplanen för innerstaden, stadsstyrelsen Generalplanen för innerstaden utarbetas som en generalplan med rättsverkningar. Generalplanen bereds av tekniska servicecentrets planläggningstjänster. Generalplanen för Karleby innerstad är en långsiktig plan för markanvändningen med avsikt att styra utvecklingen av samhällsstrukturen i stadens centrum. Den nya generalplanen för Karleby innerstad bereds så att Karleby stadsfullmäktige kan fatta beslut om den senast Generalplanen påverkar hurdant Karleby centrum kommer att vara om några årtionden. I den generalplan som nu bereds utarbetas en vision för markanvändning och stadsbild fram till Fastän Karleby centrum kommer att förändras och förtätas vill man bevara dess särdrag och fina platser. Stadsborna, grannkommunerna, regionens aktörer och alla intresserade välkomnas varmt med i generalplanearbetet. I programmet för deltagande och bedömning beskrivs generalplanens utgångspunkter; hur generalplanen utarbetas, hur den bedöms samt hur man kan delta i arbetet med att utarbeta den. 5

6 1. SYFTET MED PROGRAMMET FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING I det här programmet för deltagande och bedömning beskrivs hur växelverkan som krävs för generalplanen ordnas, hur man har för avsikt att ordna konsekvensbedömningen av generalplanen och om tidsplanen för arbetet. I programmet för deltagande och bedömning anges också vilka som är intressenter i planläggningsprocessen. Programmet för deltagande och bedömning kan vid behov ytterligare kompletteras under planläggningsprocessens gång, då det exempelvis utvecklas arbetsmetoder och sätt att delta i processen. Intressenterna kan också ge respons om det här dokumentets innehåll till dem som utarbetar generalplanen så länge som planläggningsarbetet pågår. När en plan utarbetas ska ett med avseende på planens syfte och betydelse nödvändigt program för deltagande och växelverkan samt för bedömning av planens konsekvenser utarbetas i ett tillräckligt tidigt stadium. När frågan om planläggning har väckts ska detta meddelas så att intressenterna har möjlighet att få information om utgångspunkterna för planläggningen, den planerade tidtabellen samt förfarandet för deltagande och bedömning. Informationen ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med tanke på planens syfte och betydelse. Informationen kan också ges i samband med informationen om planläggningsöversikten. Genom förordning av statsrådet utfärdas det närmare bestämmelser om lämnande av information om att frågan om planläggning har väckts.( /1129)" (MBL 63) Intressenterna har möjlighet att ta ställning till om programmet för deltagande och bedömning är tillräckligt med tanke på utredningarna, växelverkan och konsekvensbedömningen: Innan ett planförslag läggs fram offentligt har en intressent möjlighet att föreslå närings-, trafik- och miljöcentralen samråd om huruvida programmet för deltagande och bedömning är tillräckligt. Om programmet är uppenbart bristfälligt, ska närings-, trafik- och miljöcentralen utan dröjsmål ordna samråd med kommunen för att utreda behoven av att komplettera programmet. (MBL 64) 2. VARFÖR BEHÖVER KARLEBY EN NY GENERALPLAN FÖR INNERSTADEN? Generalplanen för innerstaden ska ersätta den nuvarande generalplanen för innerstaden godkänd av stadsfullmäktige En generalplan med rättsverkningar styr kommande processer vid ändring av detaljplaner och planering av hur stadsmiljön ska byggas. Innehållet i den nuvarande generalplanen för innerstaden utarbetades för cirka tio år sedan. En generalplan är till innehållet sådan att man med cirka tio års mellanrum borde bedöma om den fortfarande är aktuell. Avsikten med planen är att styra markanvändningen i Karleby innerstad i en riktning som motsvarar de strategiska målen. Den nuvarande generalplanen för innerstaden består av två kartor: en karta med anteckningar om användningssätt och en skyddskarta samt en planbeskrivning. När det gäller Järnvägstorget och busstationsområdet har generalplanen redan reviderats och godkänts av stadsfullmäktige Generalplanen för innerstaden har i fråga om styrande verkan i huvudsak fungerat så som planläggaren har avsett, men sättet att tolka byggrätten har varit problematiskt och otydligt. I fråga om beteckningar kan man fundera om exploateringstalen borde tas bort eller ändras till en tydligare form. Generalplaneområdet kan vid behov utökas med en del av järnvägsområdet. 6

7 2. 1. UPPGIFT OCH PLANERINGSOMRÅDE Granskningen av generalplanen för innerstaden är en kontinuerlig planeringsprocess, där stadsbornas gemensamma vilja och åsikter om önskat sätt att styra detaljplaneringen och om Karleby innerstads utveckling emellanåt skrivs in i generalplanen då den revideras och förnyas. Karleby centrums funktionella struktur och det totalintryck som stadsbilden ger har redan till stor del förverkligats och byggts, så generalplanen för innerstaden kommer att styra kompletteringsbyggnationen samt förenhetliga och förbättra stadsmiljön. Planeringen av centrums funktion och stadsbild styrs av generalplanen samt genom enhetliga mål också av trafikplanen för centrum, stadsbildsplanen, som skisserar upp centrum som ett system av platser, samt en separat utredning av den kommersiella servicen. Planeringsområdet består av Karleby centrumområde. Planeringsområdet gränsar i väster till Herman Renlundsgatan, i norr till Anders Chydeniusgatan, i öster till Hakalaxgatan och Garvaregatan och i söder till järnvägsstationsområdet. Karleby centraltätorts område utgör influensområde som utöver det egentliga planområdet berörs mest av den här planens konsekvenser. Planläggningsarbetet startade på initiativ av Karleby stad Figur 1. Planområdets läge och avgränsning 7

8 2.2. PLANENS SYFTE OCH MÅLSÄTTNING Målsättningen är att styra planeringsprocesserna och det som betonas i anslutning till dem så att ändringen av detaljplanerna och ändringen av miljön via deltagande, bedömande och interaktiv planering motsvarar stadsbornas behov och det som gemensamt önskas. I generalplanen undersöks om detaljplanerna är föråldrade och behöver ändras, och den fungerar alltså också som ett planläggningsprogram för innerstaden. Generalplanen för innerstaden är fast anknuten till arbetet med att utarbeta en generalplan för Karleby centraltätort och de har gemensamma mål för och grundläggande utredningar av stadens helhetsutveckling och stadsstruktur. Centrala målsättningar är att centrum ska vara levande och utvecklas som centrum för Mellersta Österbotten. Centrumområdets livskraft vill man påverka bl.a. genom följande åtgärder: Centrums ställning som urban plats för boende stärks Centrum får en ökad roll som ett område dit arbetsplatser är koncentrerade I centrum främjas hållbara lösningar för hur man ska röra sig där Stadens stadsrum ska göras levande En satsning görs på att servicen i centrum ska vara tillgänglig och mångsidig Rekreationsvärdet för parkerna och andra områden i centrum samt möjligheterna att använda dem förbättras, nätet av grön- och rekreationsområden bibehålls Centrum ska ha en stadsbild av hög kvalitetsnivå 3. UTGÅNGSPUNKTER OCH PLANER SOM PÅVERKAR GENERALPLANEN Utarbetningen av generalplanen styrs av markanvändnings- och bygglagen, de riksomfattande målen för områdesanvändningen enligt denna lag samt landskapsplanen. 3.1 MARKANVÄNDNINGS- OCH BYGGLAGEN Syftet med en generalplan är enligt markanvändnings- och bygglagen att i allmänna drag styra samhällsstrukturen och markanvändningen i kommunen samt att samordna funktionerna. I generalplanen anges principerna för den eftersträvade utvecklingen och anvisas nödvändiga områden till grund för den detaljerade planläggningen och annan planering samt för byggande och annan markanvändning. En generalplan kan också utarbetas för att styra markanvändningen och byggandet på ett visst område (MBL 35 ). Syftet med generalplanen är att i allmänna drag styra samhällsstrukturen och markanvändningen i kommunen eller en del av den samt att samordna funktionerna. En generalplan kan också utarbetas för att styra markanvändningen och byggandet på ett visst område. I generalplanen anges principerna för den eftersträvade utvecklingen och anvisas nödvändiga områden till grund för den detaljerade planläggningen och annan planering samt byggande och annan markanvändning. En generalplan kan också utarbetas etappvis eller delområdesvis. (MBL 35 ) 8

9 När en generalplan utarbetas ska följande beaktas (MBL 39 ): När en generalplan utarbetas ska landskapsplanen beaktas på det sätt som bestäms ovan. När en generalplan utarbetas ska beaktas: 1) att samhällsstrukturen fungerar, är ekonomisk och ekologiskt hållbar; 2) att den befintliga samhällsstrukturen utnyttjas; 3) att behov i anslutning till boendet och tillgången till service beaktas; 4) att trafiken, i synnerhet kollektivtrafiken och gång-, cykel- och mopedtrafiken, samt energiförsörjningen, vatten och avlopp och avfallshanteringen kan ordnas på ett ändamålsenligt och med tanke på miljön, naturtillgångarna och ekonomin hållbart sätt; 5) att det ges möjligheter till en trygg, sund och för olika befolkningsgrupper balanserad livsmiljö; 6) att det ordnas verksamhetsbetingelser för kommunens näringsliv; 7) att miljöolägenheterna minskas; 8) att den byggda miljön, landskapet och naturvärdena värnas; samt 9) att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. De omständigheter som avses i 2 mom. ska utredas och beaktas i den omfattning som styrmålet för generalplanen och generalplanens noggrannhet förutsätter. Generalplanen får inte orsaka markägare eller andra rättsinnehavare oskäliga olägenheter. (MBL 39 ) 3.2 DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN De reviderade riksomfattande målen för områdesanvändningen trädde i kraft I de riksomfattande målen betonas speciellt att samhällsstrukturen ska förenhetligas och goda kollektivtrafikförbindelser skapas, även förbindelser för gång- och cykeltrafik, samhällena och livsmiljöerna ska vara ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbara, energifrågor ska framhållas liksom anpassning till klimatförändringen. Förutsättningar för en sund och säker stadsmiljö ska skapas. Genom planering av områdesanvändningen ska man se till att det finns tillräckligt med tomtmark för att bygga bostäder och arbetsplatser. Mera information om målen finns på > Livsmiljön och planläggning > Systemet för planering av markanvändningen > Riksomfattande mål for områdesanvändning. Kapitel 3 i MBL behandlar de riksomfattande målen för områdesanvändningen med vilka staten styr den regionala planeringen mot önskade mål på medellång sikt. De här riksomfattande målen ska samordnas med de regionala och lokala målen i anslutning till områdesanvändningen. Enligt MBL (24 ) ska de riksomfattande målen beaktas i all planläggning och de preciserar också generalplanens mål. I en kommun är generalplanen det viktigaste medlet att konkretisera målen. I synnerhet generalplaner som omfattar stora områden och lägger vikt vid strategisk utveckling av kommunen ger möjlighet att på ett balanserat sätt samordna och behandla de riksomfattande målen för områdesanvändningen. Detaljplanen ska säkerställa att målen uppfylls och den ska följa generalplanens riktlinjer. Enligt de riksomfattande målen för områdesanvändningen ska generalplanens utgångspunkt vara en välgrundad uppskattning av befolkningsutvecklingen. I generalplaneringen ska en förenhetligad samhällsstruktur främjas och åtgärder för att nå ett förenhetligande ska presenteras. 9

10 3.3 LANDSKAPSPLAN Landskapsplanen innehåller en generell plan för områdesanvändningen i landskapet eller ett delområde i landskapet (MBL 4 ). För att reglera och styra områdesanvändningen inom en kommun utarbetas generalplaner och detaljplaner. I generalplanen anges huvuddragen för områdesanvändningen i kommunen. I detaljplanen anges hur ett delområde i kommunen ska användas och bebyggas. Flera kommuner kan utarbeta en gemensam generalplan. En landskapsplan är en översiktlig plan över områdesanvändningen i landskapet eller ett delområde i landskapet. Statsrådet kan godkänna riksomfattande mål för områdesanvändningen och regionstrukturen. (MBL 4 ) I Mellersta Österbottens landskapsplan ligger området för Karlebys centrumfunktioner (C-området) i sin helhet inom planområdet. Enligt planbestämmelsen för C- området kan boende, områden för centrumorienterade service-, förvaltnings- och andra funktioner samt storenheter för detaljhandel placeras inom området. Inom innerstadens generalplaneområde finns också ett fornminnesobjekt som är utmärkt i landskapsplanen. Beredningen av den 5:e etapplandskapsplanen för Mellersta Österbotten startade i Mellersta Österbottens förbund på våren Dess mål är att hålla landskapsplanens styrning av storenheterna inom detaljhandeln aktuell samt att inkludera dimensioneringen av handelns servicenät i landskapsplanen så att den motsvarar gällande lagstiftning. Möjligheterna för hållbar utveckling inom handeln och konkurrenskraft för näringslivet i Mellersta Österbotten vill man upprätthålla i landskapsplanen. Samtidigt kontrolleras att den fastställda landskapsplanens beteckningar för samhällsstruktur och trafiknät är uppdaterade för att möjliggöra tidsenlig utveckling i kommunerna, och förutsättningarna för att inleda gruvdrift säkerställs i landskapsplanen. En målsättning med planen är också att undersöka förutsättningarna för storindustrins avfallshantering i Mellersta Österbottens landskapsplan. 3.4 GENERALPLAN Karlebys nuvarande generalplan för innerstaden vann laga kraft Som generalplan har den fungerat bra, men dess utgångspunkter, styrningssätt och bakgrundsinformation har redan föråldrats och är därför i behov av förnyelse. När det gäller Järnvägstorget och busstationsområdet har generalplanen redan reviderats och godkänts av stadsfullmäktige

11 Figur 2. Generalplanen för Karleby innerstad

12 Figur 3. Utdrag ur generalplanen för järnvägstorget och busstationen DETALJPLAN Planeringsområdet har till största delen bebyggts enligt gällande detaljplan eller detaljplanen har utarbetats enligt den rådande situationen i fråga om byggnation. Ställvis motsvarar detaljplanen inte situationen i fråga om byggnation eller kommande utvecklingsbehov. Generalplanen för innerstaden anger utgångspunkterna och de yttre ramarna för ändring av gällande detaljplan. På planområdet pågår flera detaljplaneprocesser. 12

13 Figur 4. Utdrag ur generalplanesammanställningen 3.6 ANDRA UTGÅNGSPUNKTER Då generalplanen för Karleby centrum utarbetas ska man som utgångsinformation utnyttja flera strategier, planer och utredningar som är under arbete eller redan färdigt utarbetade. De viktigaste av dem är sammanställda i en förteckning i kapitel 9. Förteckning över utredningar och planer som utarbetats. 13

14 4. VILKA FRÅGOR UTREDS OCH UNDERSÖKS VID GENERALPLANERINGEN? Enligt markanvändnings- och bygglagen (9 ) ska planen baseras på tillräckliga undersökningar och utredningar. En plan ska grunda sig på planering som omfattar bedömning av de betydande konsekvenserna av planen och på sådana undersökningar och utredningar som planeringen kräver. När planens konsekvenser utreds ska planens uppgift och syfte beaktas. När en plan utarbetas ska miljökonsekvenserna, inklusive de samhällsekonomiska, sociala och kulturella konsekvenserna, samt övriga konsekvenser av planen och av undersökta alternativ utredas i behövlig omfattning. Utredningarna ska omfatta hela det område där planen kan tänkas ha väsentliga konsekvenser. Närmare bestämmelser om utredning av en plans konsekvenser får utfärdas genom förordning av statsrådet. (MBL 9 ) För generalplanearbetet har det redan gjorts utredningar från många olika synvinklar och om många olika ämnesområden. Utgående från dem har generalplaneringens utgångspunkter och mål slagits fast. Då planeringen fortskrider preciseras utredningsbehoven och under processens gång kommer det att göras olika utredningar, undersökningar och planer som utnyttjas både i planeringen och vid bedömning av konsekvenserna av att planen fullföljs. De flesta av utredningarna kan läsas bara på finska men för informationens skull benämns de på svenska i detta dokument. 4.1 TRAFIKPLAN FÖR CENTRUM En viktig styrande plan för planeringen av generalplan 2006 för innerstaden har varit trafikplanen för centrum från 1996, godkänd av stadsfullmäktige Den här trafikplanen kommer att uppdateras i samband med det här generalplanearbetet. Ett viktigt bakgrundsmaterial för uppdateringen är Karleby trafikundersökning och trafikmodeller STADSBILD OCH KVARTERSPLANER För Karleby innerstads generalplan 2006 gjordes en separat utredning om objekt i ett system av olika platser i Karleby centrum. Det här så kallade platssystemet har styrt arbetet med att utarbeta generalplanen, ändra detaljplanerna och planera stadsmiljön. Utredningen om objekt i systemet av platser i centrum samt den separata utredningen för en plan för stadsbilden, objekt som ska utvecklas och åtgärdas i stadsbilden, kommer att kontrolleras, analyseras och uppdateras i samband med det här generalplanearbetet. En utredning om promenadcentrum färdigställdes I samband med generalplanearbetet analyseras om utredningen är aktuell och om det finns eventuella behov av ändringar. 4.3 BYGGNADSSKYDD, KULTURMILJÖ OCH KULTURARV Karleby centrums värdefulla byggnadsbestånd är redan effektivt skyddat genom detaljplanen. Det återstår endast några omtvistade objekt. En bedömning av skyddskrävande byggnader i centrum görs och skyddsrekommendationer ges. Beteckningar och bestämmelser som rör byggnadsskydd och kulturhistoriska värden kommer att presenteras på en egen generalplanekarta med rättsverkningar. 14

15 4.4 KOMMERSIELL UTVECKLING AV KARLEBY CENTRUM Den kommersiella servicen i Karleby har genom stadens försorg utretts i rapporten om dimensioneringen av servicenätet för handel i Karleby. Utredningen gjordes av FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy HUR BEDÖMS KONSEKVENSERNA? Konsekvenserna av att planen förverkligas bedöms som en del av planläggningsprocessen under planarbetets gång. Konsekvenserna skrivs ämnesområdesvis in i planbeskrivningen. Generalplanen för Karleby innerstad har ett influensområde som i huvudsak består av Karleby stads område. En del av konsekvenserna sträcker sig över ett större område än det egentliga planeringsområdet, inom landskapet Mellersta Österbotten. Influensområdet för varje ämnesområde i konsekvensbedömningen definieras separat på basis av deras olika natur och influensområdets storlek. I konsekvensbedömningen ingår också bedömning av utgångsmaterialet och utredningarnas tillräcklighet samt rekommendationer för att minimera eventuella olägenheter. 5.1 KONSEKVENSER SOM SKA BEDÖMAS Konsekvensbedömningen ger information om betydande konsekvenser av att den nya generalplanen förverkligas. Information om konsekvenserna tas fram och utnyttjas genom hela planläggningsprocessen. Konsekvensbedömningarna bygger på befintliga utredningar samt utredningar som görs under planprocessens gång. För bedömningsarbetet svarar planläggaren. Stadens experter inom serviceområdena och affärsverken har en betydande roll i bedömningsarbetet. Vid behov används utomstående experter. Konsekvenserna av att generalplanen förverkligas kommer att bedömas i anslutning till ämnesområdena i förteckningen Ämnesområden i konsekvensbedömningen av generalplanen. Förteckningen preciseras under arbetets gång. Resultaten av konsekvensbedömningen presenteras under planeringens gång som en del av planmaterialet. Ett sammandrag av bedömningarna utarbetas i planbeskrivningen. Ämnesområdena i konsekvensbedömningen är: Region- och samhällsstruktur Trafik Stadsbild, kulturarv och byggd miljö Människornas levnadsförhållanden och livsmiljö Klimatpåverkan Näringslivets verksamhetsbetingelser 15

16 Ekonomiska konsekvenser Bedömningen av planens konsekvenser inleds i början av planläggningsprocessen och bedömningsmaterial produceras under processens gång i samarbete med intressenterna. De grundläggande utredningar som redan har gjorts utnyttjas som utgångsmaterial för konsekvensbedömningen. När konsekvenserna utreds beaktas dessutom planens uppgift och syfte samt andra aspekter som påverkar utredningarnas nödvändighet. Utredningarna ska ge tillräcklig information för att det ska gå att bedöma betydande direkta och indirekta konsekvenser av att planen genomförs: 1) människornas levnadsförhållanden och livsmiljö; 2) mark och berggrund, vatten, luft och klimat; 3) växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurser; 4) region- och samhällsstruktur, samhälls- och energiekonomi samt trafik; 5) stadsbild, landskap, kulturarv och byggd miljö. Beträffande innehållskravet för en generalplan (MBL 39 ) betonas i generalplanen för innerstaden dessutom verksamhetsbetingelserna för kommunens näringsliv, tillgång till mångsidig service och tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. Konsekvensbedömningarna bygger på utredningar som gjorts under planläggningsprocessens gång och före processen. Avsikten med att planering och konsekvensbedömning pågår samtidigt är att förbättra planens styrande verkan och planens kvalitet. Konsekvenserna berör både planområdet och områden utanför. Avgränsningen av influensområdet varierar beroende på vilka konsekvenser som bedöms. Konsekvensbedömningen presenteras i planbeskrivningen och intressenterna har möjlighet att ge respons också om konsekvensbedömningen. Om generalplanens betydande konsekvenser som avses i MBL 9 sträcker sig in på en annan kommuns område, måste man vid utredning av planens konsekvenser också i nödvändig omfattning stå i kontakt med den kommunen. Om planens väsentliga konsekvenser sträcker sig in på ett annat landskapsförbunds område ska man stå i kontakt med ifrågavarande förbund (MBF 1 ). Medan etapplandskapsplanen utarbetas hålls kontakt med grannförbunden genom myndighetssamråd och begäran om utlåtanden samt eventuella andra arbetsförhandlingar. 6. HUR FORTSKRIDER PLANLÄGGNINGEN? Planläggningsarbetet startade 2014 med insamling och utarbetning av utgångsinformation. Beslut om att starta planläggningen fattades av stadsstyrelsen Detta program för deltagande och bedömning behandlas av koncern- och stadsutvecklingssektionen Därefter läggs programmet för deltagande och bedömning fram offentligt. Under år 2016 görs ett utkast till generalplan och behövliga separata utredningar utarbetas. 16

17 År 2017 preciseras utkastet till generalplan till ett förslag till generalplan på basis av respons som inkommit om planutkastet, konsekvensbedömningen, utredningarna och annat. Enligt nuvarande uppskattning kommer förslaget till generalplan att behandlas av koncern- och stadsutvecklingssektionen, stadsstyrelsen och stadsfullmäktige under HUR KAN JAG DELTA? 7.1 INTRESSENTER, MBL 62 Intressenter, MBL 62 I markanvändnings- och bygglagen 62 står det: "Planläggningsförfarandet samt informationen om utgångspunkterna, målen och eventuella alternativ för planeringen när planer bereds ska ordnas så att markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen (intressent) har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. Intressenter är markägarna samt de vilkas boende, arbete eller andra förhållanden betydligt kan påverkas av planen samt dessutom myndigheter och sammanslutningar vilkas verksamhetsområde behandlas i planeringen. Planområdet är Karleby centrum, så det kan konstateras att alla karlebybor på ett eller annat sätt är intressenter. ägare av mark och fastigheter på planeringsområdet samt företag alla stadens invånare och företag alla som arbetar inom Karleby stads influensområde och andra vilkas förhållanden eller intressen planen betydligt kan påverka de som anmäler sig som intressenter Samarbetande sammanslutningar företagarorganisationer centrumföreningen City-gruppen fastighetsföreningen miljöföreningen föreningen Kokkola-seura invånar- och stadsdelsföreningar föreningar, organisationer och sammanslutningar som finns inom stadens område och är intresserade av ärendet Stadens myndigheter stadens serviceområden och experttjänstemän stadens förtroendeorgan 17

18 Statens myndigheter Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Museiverket Trafikverket Banförvaltningscentralen andra myndigheter vilkas verksamhet påverkas av generalplanen Andra myndigheter och sammanslutningar av offentlig karaktär Mellersta Österbottens förbund Österbottens förbund grannkommunerna Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Mellersta Österbottens förbund Trafikverket Sjöfartsverket, Västra Finlands farledsenhet Luftfartsförvaltningen Säkerhetsteknikcentralen andra statliga myndigheter vilkas verksamhet kan påverkas av generalplanen Österbottens polisinrättning Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk Museiverket och K.H. Renlunds museum Kronoby kommun Fingrid Oyj Karleby hamn Karleby Energi Karleby Vatten KIP infra Oy Oy Ekorosk Ab Anvia Abp MTK Keski-Pohjanmaa Österbottens svenska producentförbund Österbottens handelskammare Mellersta Österbottens Företagare r.f. Karlebynejdens Natur r.f. Mellersta Österbottens ornitologiska förening Gamlakarleby Fågel- och Naturvänner r.f. Kokkolan Nuoret Luonnonystävät r.y. 18

19 Till de intressenter som nämns med namn i förteckningen ovan sänds skriftlig information om att planläggning har inletts. Man kan ge förslag på komplettering av förteckningen över viktiga intressenter under hela tiden som arbetet med generalplanen pågår. 7.2 INFORMATIONSSÄTT Information om hörande i anslutning till generalplaneprocessen och informationsmöten för allmänheten ges i stadens kungörelser i tidningen Kokkola och på stadens webbplats > Anslagstavla > Planläggning. Huvudkanal för Karleby stads dagliga kommunikation är webbplatsen där de nyaste meddelandena finns på startsidan. De centrala faserna i arbetet med generalplanen för innerstaden presenteras genom meddelanden. Vid behov ordnas ett informationsmöte för medierna. Generalplanen för innerstaden har egna sidor med aktuell information och bakgrundsmaterial på adressen > Tjänster > Planläggning och fastigheter > Planläggning > Generalplanläggning. På planläggningens sidor finns allmän information om planeringen av markanvändningen. 7.3 VÄXELVERKAN Det går att delta i beredningen av generalplanen under hela planeringsprocessen på flera olika sätt: genom att komma till informationsmöten, ta kontakt med planerarna eller lämna in en åsikt under de officiella framläggningstiderna. Generalplanen utarbetas i nära samarbete med intressenterna, stadens verksamhetsområden, myndigheter och experter. Avsikten med projektets informering och växelverkan är att alla intresserade ska få information om planeringen och kunna delta i diskussionen om Karleby innerstads framtid. I arbetet med generalplanen tillämpas många olika sätt att delta för att deltagandet ska bli så omfattande som möjligt. Samarbetet med andra intressenter är baserat på den växelverkan som enligt lagen måste ordnas samt annan växelverkan med olika intressenter. Under beredningsfasen i början av 2016 görs bl.a. en kartbaserad webbenkät (Harava), och ett informationsmöte för allmänheten ordnas. Medan utkasten är offentligt framlagda ordnas ett informationsmöte för allmänheten och en stadsvandring för att samla in information om hur staden upplevs och vad som borde utvecklas. Information om kommuninvånarnas möjligheter att delta ges separat genom kungörelser i tidningen och på stadens webbplats. Respons som tidigare i olika sammanhang har lämnats in utnyttjas i arbetet med planen. I samband med arbetet ordnas sammankomster för samverkan såsom seminarier, workshopar samt tillfällen för diskussion. Processen startas med en seminarieserie som är öppen för alla för att diskutera stadens framtid och olika teman inom ramen för generalplanen. Seminarierna ordnas i Karleby stadshus i konferensrummet Kaarlela. Under temaseminarierna behandlas frågorna utgående från olika synvinklar. Man diskuterar, lyssnar, kommer med idéer och råd, kritiserar, presenterar nya uppslag och tankar. Information om seminarierna ges i tidningen Kokkola och på stadens webbplats. Seminariets tidpunkt Februari 2016 April 2016 Seminariets tema Boende, rekreation, fritid och stadskultur Handel och service, trafik, logistik och nåbarhet 19

20 Under planeringens gång ordnas samråd, seminarier och workshopar för myndigheter och andra experter. Utlåtanden om åtminstone planutkastet och planförslaget begärs av myndigheterna. Under planläggningens gång ordnas åtminstone två lagstadgade myndighetssamråd mellan NTM-centralen i Södra Österbotten och andra sektormyndigheter. Det första myndighetssamrådet ordnas medan det här programmet för deltagande och bedömning är framlagt i november Det andra myndighetssamrådet ordnas efter att planförslaget har varit framlagt och anmärkningar och utlåtanden om det har kommit in. 7.4 FRAMLÄGGNING OCH MÖJLIGHET ATT GE RESPONS Information om påbörjad planläggning och om programmet för deltagande och bedömning (PDB) ges genom tidningsannonsering, på stadens anslagstavla och på stadens webbplats. PDB kommer att vara framlagt vid kundtjänsten i Karleby stads tekniska servicecenter och på stadens webbplats (MBF 30 ). PDB kompletteras vid behov under processens gång. Innan ett planförslag läggs fram offentligt har intressenterna möjlighet att föreslå Närings-, trafik- och miljöcentralen (NTMcentralen) samråd om huruvida PDB är tillräckligt (MBL 64 ). Markanvändnings- och bygglagens (MBL) 62 och -förordningens (MBF) 30 förutsätter att beredningsmaterialet läggs fram offentligt och att intressenterna ges möjlighet att inom utsatt tid framföra sina åsikter skriftligt eller muntligt eller vid ett särskilt möte om planen. MBL 65 och MBF 19 förutsätter att planförslaget läggs fram offentligt i minst 30 dagar. Under framläggningstiden har intressenterna rätt att lämna in en skriftlig anmärkning om planen. Medan förslaget är framlagt ordnas ett öppet diskussionsmöte för allmänheten. De inkomna anmärkningarna och utlåtandena om förslaget till generalplan behandlas. Om de ger skäl till ändringar ska planen revideras. Om planförslaget ändras väsentligt ska det framläggas på nytt (MBF 32 ). Planen godkänns av stadsfullmäktige. Beslutet om att godkänna planen kan överklagas genom besvär till förvaltningsdomstolen. 8. KONTAKTUPPGIFTER Information om hur generalplanen fortskrider: Mera information om arbetet med att utarbeta en generalplan för innerstaden fås av tekniska servicecentrets planläggningstjänster, Korpvägen 8, Karleby. Information om hur generalplanen för innerstaden fortskrider och dess innehåll ger planläggningschef Jouni Laitinen (tfn , e-post förnamn.efternamn@kokkola.fi) och generalplanearkitekt Päivi Cainberg (tfn , e-post förnamn.efternamn@kokkola.fi). Presentation av materialet: Karleby stad, Tekniska servicecentrets kundtjänst Adress: Salutorget 5 samt generalplanens webbsidor: 20

21 Skriftliga åsikter om planutkastet, anmärkningar om förslaget till generalplan och respons om PDB: Karleby stad, Registratur, PB 43, Karleby E-post: kokkola(at)kokkola.fi Besöksadress: Salutorget 5 Vänligen märk ställningstagandena med planens diarienummer 527/10/02/02/2014 Karleby planläggningschef Jouni Laitinen generalplanearkitekt Päivi Cainberg 21

22 9. FÖRTECKNING ÖVER UTREDNINGAR OCH PLANER SOM GJORTS SAMHÄLLSSTRUKTUR Utredning om detaljplanens aktualitet Utredning om utbyggnadsriktningar för egnahemsbebyggelse 2013 Utredning om utbyggnadsriktningar för bostadsbyggnation i bolagsform Utredning om handelns servicenätverk i Mellersta Österbotten 2020 Utredning om hur handeln i Karleby centrum kan utvecklas Karleby stads målinriktade lokalitetsplan TRAFIK Trafikmodell för Karleby Utredningsplan för en resecentral och Järnvägstorget Trafikutredning över resecentralsområdet Kelviå-Kronoby-Karleby-Jakobstad-Larsmo kvalitetskorridor för kollektivtrafik Utredningsplan, etapp 2, för en funktionell förbättring av Karleby-Yxpila bana och bangårdar Karleby cykelstadsprogram En bilberoende samhällsstruktur och dess alternativ Trafiksystemplan för Karleby-Jakobstad och Kaustbyområdet Utredningsplan för Karleby omfartsväg Förbättring av riksväg 8 mellan Biskopsbacken och Vitick Vägnäts- och områdesreservationsplan för riksväg 13 Behovsutredning om förbättring av landsväg 749 mellan Nykarleby och Karleby Målnivå för nätverk av snöskoterleder ENERGIFÖRSÖRJNING Mångbruk av myrar Torvproduktion i landskapsplanen för Mellersta Österbotten Områden i Kvarken och Bottenviken som lämpar sig för vindkraftsproduktion Vindkraftsutredning som gäller inlandsområden i Norra Österbotten och Mellersta Österbotten Utredningsprojekt för geoenergi Handlingsplan för en effektiviserad energiförbrukning Miljökonsekvensbeskrivning av ett 400 kv kraftledningsprojekt som gäller Ventusmossen (Karleby) Pyhäselkä (Muhos) VATTEN OCH AVLOPP Karleby dagvattenprogram Plan för utveckling av vattentjänsterna Strömningsmodellering och skyddsplan för Patamäki-Saarikangas grundvattenområde Utredning av den geologiska strukturen i Patamäki grundvattenområde Utredning om sammanjämkning av grundvattenskydd och stensubstansförsörjning Dagvattenprogrammets kartor och avrinningsområden AVFALLSHANTERING Kartläggning av miljöriskerna Avfallsplan för Södra och Västra Finland fram till år 2020 NÄRINGSLIV Inventering av tomter för industri och verksamhetslokaler 2013 Utredning om handelns servicenätverk i Mellersta Österbotten 2020 Utredning om hur handeln i Karleby centrum kan utvecklas MILJÖOLÄGENHETER Kartläggning av säkerhetsriskerna på Karleby storindustriområde för planeringen av markanvändningen Karleby bullerutredning 2013 och bullerprognos för 2013 Rapporter från luftkvalitetskontrollen Miljöns tillstånd i Karleby Bioindikatorundersökning av luftkvaliteten i Karlebynejden Västra Finlands miljöprogram Utredning om klimatförändringens verkningar i Karleby Mellersta Österbottens klimatstrategi Kartor över översvämningshotade områden vid havsstrand och Perho ås nedre del Utredning om grustäktsområdenas tillstånd och miljörisker i Västra Finlands miljöcentrals område 22

23 BYGGD MILJÖ Karleby landskapsutredning Rapport om värdefulla landskaps- och kulturområden i Mellersta Österbotten Byggnadskultur i Karleby Utredning om stadsbilden i Karleby Kokkolan rakennusperintöä I (planläggningshistoria) Kokkolan rakennusperintöä II (byggnadsinventeringar) Förhistoriska fasta fornlämningar i Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Österbotten Utredning om det arkeologiska arvet i centraltätorten under historisk tid REKREATION Utredning för samordning av friluftslederna i Karleby Invånarenkät om förhållandena för friluftsliv Karleby generalplan 2010, utredning av rekreationsområden Utredning av närrekreationsområden (projektet Elinympäristö ja liikunta) Projektet Sulka II, utredning av friluftsmöjligheterna i Karleby Översiktsplan för Karleby centralpark Översiktsplan för motion och rekreation - Karlebytrakten Karleby stads grönområdesprogram NATURVÄRDEN Naturutredning av expansionsområdena för bostadsbebyggelse i Karleby Naturutredning av Pilesbacken i Karleby Utredning av växtligheten i Rödsö och Perho ådal Landskapsekologisk utredning Naturutredning av Topparbacken i Karleby Utredning av värdefulla naturobjekt i Karleby stadskärna Kustens regionala skogsprogram Naturutredning av Lahdenperä i Karleby Utredning av växtligheten i Bredvikens Naturaområde Beskrivning av objekten för skolornas och daghemmens terrängundervisning i Karleby Utredning om traditionsbiotoperna i Mellersta Österbotten Kartläggning av ängsväxtligheten på ängarna i Mesil och Haralandet Kartläggningar av skogsväxtligheten i Kallis Växtligheten i Rummelören-Harrbådans fågelvatten och Gamlahamnsvikens fågelbestånd Utredning av mark- och vattenväxtligheten i området Rummelören- Harrbådan-Silverstensbukten Utredning om ekologiska landskaps- och skyddsobjekt i Karleby Basutredning om skyddsområdena för fågelvatten i Karleby 23

24 SAMHÄLLSSTRUKTUR 1. Beaktandet av de riksomfattande målen för områdesanvändningen 2. Välgrundad bedömning av befolkningsutvecklingen 3. Landskapsplanens styrverkan på generalplanen för centraltätorten 4. Planläggnings- och samhällsekonomisk utredning 5. Utredning om tillgången till och kostnaderna för kommunala tjänster 6. Ekologisk kalkyl KEKO-B 7. Programmet MASTO 8. Utredning av tillgången till kommunala tjänster 9. bedömning av generalplanens sociala konsekvenser ENERGIFÖRSÖRJNING 10. Planer för utveckling av fjärrvärme- och elnätet VATTEN OCH AVLOPP 11. Plan för utveckling av vattentjänsterna i centraltätorten NÄRINGSLIV 12. Utredning om tillräckligheten av tomtmark för arbetsplatsbyggnation MILJÖOLÄGENHETER 13. Kartläggning av förorenade markområden med hjälp av data i registret MATTI BYGGD MILJÖ 14. Utredning om kulturmiljön i Karleby centraltätort NATURVÄRDEN 15. Översiktlig fladdermuskartläggning REKREATION 16. Översyn av planen för friluftsleder 10. FÖRTECKNING ÖVER UTREDNINGAR SOM SKA GÖRAS 24