Tack. Svenskt Näringsliv och McKinsey & Company vill tacka följande företag och organisationer för deras finansiella stöd:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tack. Svenskt Näringsliv och McKinsey & Company vill tacka följande företag och organisationer för deras finansiella stöd:"

Transkript

1 1

2 McKinsey & Company är en global managementkonsultfirma. Med mer än konsulter på 91 kontor i över 50 länder hjälper McKinsey ledande företag med strategi- och organisationsfrågor, operativa förbättringar och teknologifrågor. McKinsey har funnits permanent i Sverige sedan Idag arbetar totalt 120 konsulter på våra kontor i Stockholm och Göteborg. Sedan McKinsey grundades 1926 har vi fokuserat på att hjälpa våra klienter att uppnå substantiella och varaktiga förbättringar i sina verksamheter. I tillägg till traditionellt klientarbete har McKinsey en lång tradition av att arbeta pro bono med viktiga samhällsfrågor. McKinsey har sedan 2006 arbetat med att kartlägga möjligheter att minska växthusgasutsläpp, både på global nivå och för enskilda länder, till exempel USA, Tyskland och Australien. 2

3 Förord I Sverige diskuteras ambitiösa mål för reduktion av utsläppen av växthusgaser: upp till 40 procents reduktion år 2020 jämfört med EU som helhet har som mål att reducera sina utsläpp med minst 20 procent men har signalerat att man höjer detta till 30 procent om en tillräckligt bred internationell uppgörelse kan nås. Den överordnade ambitionen att betydligt reducera utsläppen av växthusgaser i Sverige har bred förankring i politiska och ekonomiska kretsar. Samtidigt har det hittills saknats ett tydligt faktaunderlag för att diskutera vilka åtgärder som är mest effektiva för att minska utsläppen, vilka mål som är realistiska för Sverige och för olika sektorer, samt vilka konsekvenserna av olika målsättningar kan bli för Sverige. För att skapa en sådan faktabas har Svenskt Näringsliv givit McKinsey & Company i uppdrag att genomföra denna studie. Mer än 40 olika företag och organisationer från alla sektorer i ekonomin har deltagit i en heltäckande analys av fler än 200 olika åtgärder för att reducera utsläppen av växthusgaser i Sverige. Alla resultat har diskuterats och verifierats med ledande experter inom olika branscher för att säkerställa realismen i antagandena. Studien är baserad på samma metodik som använts i andra studier, både globalt och i flera andra länder, till exempel Tyskland, USA, och Australien. Analysen undviker medvetet att ge rekommendationer kring regleringar, styrmedel och politiska beslut. Istället är syftet att skapa ett objektivt faktaunderlag för den fortsatta debatten om hur utsläppen av växthusgaser i Sverige kan reduceras. Vi vill tacka alla deltagande företag, organisationer och oberoende experter för deras konstruktiva samarbete under de senaste månaderna. Brett stöd och förankring har varit en nödvändig förutsättning för att möjliggöra denna studie. Vi vill också tacka professor Erland Källén, Senior Economist Klas Eklund och fil. dr. Björn Carlén för deras stöd som oberoende referensgrupp i arbetet. Stockholm, April 2008 Urban Bäckström VD, Svenskt Näringsliv Tomas Nauclér Director, McKinsey & Company

4 4

5 Tack Svenskt Näringsliv och McKinsey & Company vill tacka följande företag och organisationer för deras finansiella stöd: Tack också till följande företag och organisationer som har bidragit med expertis under arbetet: 5

6 6

7 Summering 7

8 8

9 Möjligheter och kostnader för att reducera växthusgasutsläpp i Sverige För att på lång sikt begränsa den globala uppvärmningen till högst två grader bedömer FN:s klimatpanel (IPCC) att växthusgasutsläppen behöver minska till cirka 1 ton per person i slutet av seklet. Eftersom utsläppen i Sverige idag motsvarar 7,4 ton per person är detta en stor utmaning. Växthusgaser omsätts långsamt i atmosfären. För att uppnå balans mellan vad som släpps ut och vad som binds upp igen bedömer FN:s klimatpanel att utsläppen mot slutet av seklet bör vara högst 1 ton per person. För att den långsiktiga målsättningen ska vara realistisk har EU som ambition att halvera 1990 års gemensamma utsläpp till Fram till 2020 är EU-ländernas delmål att minska utsläppen med 20 procent. 1 Dessutom diskuteras en möjlig höjning av detta delmål till 30 procents reduktion beroende på hur länder utanför EU agerar. En av mekanismerna som EU skapat för att minska utsläppen är EU-ETS (European Union Emission Trading Scheme). Detta är ett system för handel med tillstånd att släppa ut koldioxid, den största av växthusgaserna. Systemet innebär att EU sätter ett tak för koldioxidutsläpp från de sektorer som ingår i handelssystemet, huvudsakligen energiintensiv industri och energisektorn. Inom den handlande sektorn kan så kallade utsläppsrätter köpas och säljas vilket medför att åtgärder genomförs där de kan göras mest kostnadseffektivt. Ungefär en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser ingår i dagsläget i EU-ETS. Det pågår diskussioner om att inkludera en större del av utsläppen i handelssystemet. Den fortsatta analysen har delats upp mellan den handlande och den icke-handlande sektorn. 1 Motsvarande 14 procent jämfört med

10 EU:s delmål för 2020 har fördelats så att de sektorer som ingår i det handlande systemet ska minska sina gemensamma utsläpp med 21 procent jämfört med För övriga sektorer är målsättningen 10 procent. Detta senare mål har fördelats olika mellan medlemsländerna. Som förslag har Sverige ålagts att minska utsläppen i den icke-handlande sektorn med 17 procent 2020 jämfört med Sverige har låga växthusgasutsläpp jämfört med andra industriländer främst drivet av mycket låga växthusgasnivåer i energisektorn. Merparten av Sveriges utsläpp på 67,0 miljoner ton kommer från transport och industri. Sverige har, jämfört med andra länder, låga utsläpp från elproduktion ungefär 97 procent utgörs av vatten- och kärnkraft samt biobränslebaserad produktion. Detta leder till att vi har lägre utsläpp av växthusgaser per person än de flesta industriländer, trots att vi har en hög energiförbrukning per person till följd av en omfattande energiintensiv industri. Sveriges växthusgasintensitet Energiförbrukning MWh per person Industri Övrigt Sverige Växthusgasintensitet Ton CO 2 e per MWh 0,17 Växthusgasutsläpp Ton CO 2 e per person 7,4 Norge ,22 12,4 Frankrike ,27 8,6 Japan ,33 10,7 Tyskland ,33 12,2 EU ,34 10,5 UK ,35 10,8 USA ,39 24,1 Världen ,42 5,6 Kina ,58 5,8 10

11 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2005 Procent; 100% = 67,0 miljoner ton CO 2 e Bostäder och service Uppvärmning av byggnader Arbetsmaskiner för fastighetsskötsel Avfall Nedbrytning av organiskt avfall Förbränning av farligt avfall Rening av avloppsvatten Energi Fossila bränslen för produktion av el och fjärrvärme Jordbruk Djurens matsmältning Markanvändning Gödsling Industri Processutsläpp, t.ex. reduktion av järnmalm Fossila bränslen 31 Transport Personbilar, lastbilar och bussar Inrikes flyg Inrikes fartyg År 2005 var utsläppen i Sverige 67,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket var 0,2 procent av världens totala utsläpp. Utsläppen domineras av koldioxid, som står för 79 procent av den totala klimatpåverkan. Vidare bidrar lustgas med 11 procent, metan med 8 procent och övriga växthusgaser med resterande 2 procent. Växthusgaserna har olika klimatpåverkan och för att kunna jämföra dem med varandra översätts de till koldioxidekvivalenter (CO 2 e). Av de totala utsläppen i Sverige stod industri- och transportsektorerna 2005 för 25,0 respektive 20,5 miljoner ton CO 2 e, vilket motsvarar 68 procent av Sveriges utsläpp. Den tredje största utsläppssektorn är jordbruket med 10,0 miljoner ton CO 2 e, främst metan och lustgas. Energiproduktionen släpper ut 5,9 miljoner ton CO 2 e. Avfallshantering samt bostäder och lokaler står för den resterande delen, 5,6 miljoner ton CO 2 e. Växthusgasutsläpp uppstår i huvudsak av två orsaker. Den främsta av dem är förbränning av fossila bränslen inom bland annat transport- och industrisektorerna, som genererade 47,6 miljoner ton CO 2 e-utsläpp i Sverige år Den andra är så kallade processutsläpp, det vill säga växthusgaser som uppkommer som direkt följd av kemiska och biologiska processer (till exempel djurens matsmältning eller reduktion av järnmalm). Dessa utsläpp uppgick år 2005 till 19,4 miljoner ton CO 2 e. 11

12 Ytterligare utsläpp av växthusgaser Förbränning av biobränslen ger också upphov till växthusgaser, men den koldioxid som frigörs förs tillbaka till kretsloppet inom en relativt kort tid. Därför räknas koldioxidutsläpp från förbränning av biobränslen inte med i Sveriges officiella rapportering av växthusgaser uppgick koldioxidutsläppen från förbränning av biobränslen till cirka 20 miljoner ton CO 2 e. Utsläpp som uppkommer vid produktion av biobränslen rapporteras av respektive produktionsland. Sverige importerar exempelvis mycket etanol från Brasilien. År 2005 motsvarade den svenska importen cirka 9 procent av Brasiliens samlade etanolexport, men de utsläpp som denna produktion genererade tillföll Brasilien. I referensscenariot förväntas utsläppen minska med 3 procent till 65,6 miljoner ton CO 2 e år 2020 och sedan förbli stabila fram till För att kunna bedöma effekten av framtida åtgärder har ett referensscenario 2 tagits fram som visar hur utsläppen utvecklas fram till 2020 och 2030, under förutsättning att inga särskilda åtgärder vidtas utöver redan beslutade styrmedel. Utsläppen i referensscenariot drivs uppåt av ökad produktion och konsumtion, motsvarande 2,2 procent årlig BNP-tillväxt. En faktor som minskar utsläppen i referensscenariot är ersättning av gamla, mindre effektiva, anläggningar med nya när de når slutet av sin livslängd. Andra faktorer är uppfyllandet av EU:s målsättning om 10 procent biodrivmedelsinblandning samt successiva uppgraderingar av exempelvis produktionsanläggningar inom industrin. För att kunna jämföra kostnader för olika åtgärder har befintliga styrmedel, exempelvis skatter och EU-ETS, inte inkluderats i kostnadsberäkningarna. I referensscenariot minskar de totala utsläppen i Sverige fram till 2020 med 0,1 procent per år till 65,6 miljoner ton CO 2 e och sedan ytterligare endast marginellt till Fram till 2020 mer än kompenserades industrins tillväxt av snabbt avtagande utsläpp från avfallshantering och uppvärmning av byggnader. Anledningen till att utsläppen inte fortsätter att gå ner efter 2020 är att potentialen för utsläppsminskningar i dessa sektorer i stort sett är uttömd. 2 Kontrollstation 2008 förutspår att utsläppen 2020 kommer att vara 70,8 miljoner ton CO 2 e utan nya styrmedel. Detta reviderades till 69,2 miljoner ton CO 2 e i SOU 2008:24. De viktigaste anledningarna till att referensscenariot i denna rapport är lägre än prognosen i Kontrollstation 2008 är antaganden om en snabbare utfasning av oljepannor i bostadssektorn och en högre förbättringstakt i fordonsflottan. 12

13 Växthusgasutsläpp i Sverige fram till 2020 och 2030 i referensscenariot Miljoner ton CO 2 e 72,0 Energi , ,6 65, Industri Bostäder och lokaler ,1 1,8 Transport Avfall Jordbruk 3.1 2,2 0,6 0, Referensscenario Genom åtgärder som kostar upp till 500 kronor per ton CO 2 e kan de totala växthusgasutsläppen i Sverige till år 2020 reduceras med 10 procent jämfört med Utöver de utsläppsreduktioner som sker i referensscenariot kan ytterligare åtgärder vidtas. Dessa åtgärder kan vara av olika typ i denna studie ligger fokus på åtgärder som inte kräver någon avgörande förändring av beteende eller levnadsstandard. För varje enskild åtgärd har en reduktionspotential (mätt i miljoner ton CO 2 e-minskning per år) och en reduktionskostnad (mätt i kronor per ton CO 2 e-minskning) kvantifierats. Vid utvärdering av åtgärder behöver hänsyn tas till andra faktorer än tekniska kostnader, men kostnaden per reducerat ton är ändå relevant för att kunna jämföra olika åtgärder med varandra och bedöma vad som är samhällsekonomiskt mest kostnadseffektivt. I den handlande sektorn är reduktionskostnaden en bra indikation på vilka åtgärder som kommer att ske i Sverige. Åtgärder som kostar mer än marknadspriset på koldioxid kommer troligen inte att genomföras eftersom det är mer kostnadseffektivt 13

14 att köpa utsläppsrätter från andra länder. De högsta uppskattningarna av ett möjligt marknadspris ligger runt 500 kronor per ton CO 2 e-minskning varför denna rapport skiljer på åtgärder som ligger över och under denna kostnad. 500 kronor används som gräns även i den icke-handlande sektorn för att potentialerna i de olika sektorerna lättare ska gå att jämföra med varandra. Om samtliga åtgärder som kostar upp till 500 kronor per ton CO 2 e-minskning genomförs kan växthusgasutsläppen reduceras till 60,1 miljoner ton CO 2 e Detta är 6,9 miljoner ton lägre än 2005 (10 procent). Jämfört med referensscenariot 2020 är reduktionen 5,5 miljoner ton. Mer än hälften av potentialen är beroende av tillståndsgivning, till exempel miljöcertifiering. Det gäller allt från utbyggnad av vindkraftverk till processförändringar inom industrin och byte av drivmedel. Total reduktionspotential under 500 kronor per ton CO 2 e 2020 Miljoner ton CO 2 e Inom Sverige Utanför Sverige Energi 65,6 5,7 2,0 11,0 1,3 0,2 1,1 0,1 0,8 60,1 3,7 72,0 67,0-5, Industri 26,8 25,5 Bostäder och lokaler 2,1 1,8 Transport 20,8 19,7 Avfall Jordbruk 0,6 9,6 0,5 8, referens Energi Industri Bostäder Transport och lokaler Handlande sektor Avfall Icke-handlande sektor Jordbruk 2020 efter åtgärder 14

15 Hur man läser diagrammet Varje stapel representerar en analyserad åtgärd Bredden på stapeln visar att åtgärden kan reducera utsläppen med 0,3 miljoner ton CO 2 e Höjden på stapeln visar att åtgärden kostar 350 kronor per reducerat ton CO 2 e Staplar under x-axeln motsvarar åtgärder som också innebär en besparing andra barriärer än den tekniska kostnaden behöver överbryggas för att realisera dessa åtgärder Åtgärder i Sverige utöver referensscenariot 2020 Reduktionskostnad Kronor per ton CO 2 e Torkning av biomassa Minskad motorfriktion Elektrifiering av kringutrustning i bil Uppvärmning -50%, befintliga lokaler Bergvärmepump, lokaler Värmeintegration Direktreduktion Rötning av gödsel Biobränsle, Metallmesaugnar återvinning Mindre motorer Effektivare brännare Plaståtervinning Förbättrat traktorunderhåll 50 kwh/m 2, nya flerbostadshus Driftoptimering, flerbostadshus och lokaler Biobränsle i växthus Ersätt torv Samla in deponigas Minskat kväveläckage Ersätt olja, topplast 5,5 miljoner ton CO 2 e utsläppsreduktion Etanol (transport) Ersätt kol, Biproduktskraftvärme synergier, raff/petrokem 7 Avfall/biobränsle cementindustrin CCS, stål Biodiesel (transport) Biogas (transport) 8 9 CCS, raff/ petrokem CCS, cement Renovera flerbostadshus 80 kwh/m 2 Full bensinhybrid Full dieselhybrid Lätt hybrid: Bensinbil Dieselbil Lasbil/buss Biogas, kraftvärme Ersätt baslastolja, papper och massa Råvarubyte, raff/petrokem Reduktionspotential Miljoner ton CO 2 e 500 kronor per ton CO 2 e 15

16 Sverige kan jämfört med 2005 minska sina utsläpp i den icke-handlande sektorn (bostäder och lokaler, transport, avfall samt jordbruk) med 11 procent till år 2020 med åtgärder upp till 500 kronor per ton CO 2 e. Ytterligare reduktion kräver till exempel ökad användning av biodrivmedel och betydande beteendeförändringar. Redan i referensscenariot minskar utsläppen i den icke-handlande sektorn med 3,0 miljoner ton CO 2 e och åtgärder utöver referensscenariot bidrar med ytterligare 2,2 miljoner ton CO 2 e. Det leder till utsläpp på 40,1 miljoner ton CO 2 e, vilket är 11 procent under 2005 års nivå. Inom den icke-handlande sektorn är de huvudsakliga åtgärderna som kostar upp till 500 kronor per ton CO 2 e effektivare fordon (1,1 miljoner ton), minskat kväveläckage i jordbruket (0,5 miljoner ton) samt energieffektivare byggnader (0,2 miljoner ton). En ökning av andelen biodrivmedel till 17 procent (att jämföra med EU:s målsättning på 10 procent som inkluderats i referensscenariot) skulle ge ytterligare 2 procentenheters utsläppsreduktion i den icke-handlande sektorn. Rent tekniskt kan den svenska bilparken använda biodrivmedel i betydligt högre utsträckning 2020, men tillgången väntas bli begränsande. Reduktionspotential 2020 inom icke-handlande sektorn Miljoner ton CO 2 e 45,3 42,3-11% -13% -14% 40,1 39,3 38, referensscenario (med 10 procent biodrivmedel) 2020 efter åtgärder upp till 500 kronor per ton CO 2 e 2020 med 17 procent biodrivmedel 2020 efter åtgärder upp till kronor per ton CO 2 e 16

17 Övriga åtgärder som kostar upp till kronor per ton CO 2 e, kan reducera utsläppen med ytterligare 1 procentenhet i den icke-handlande sektorn. Som framgår av diagrammet med en översikt av samtliga analyserade åtgärder ökar kostnaderna för ytterligare tekniska åtgärder mycket snabbt om högre reduktionsnivåer eftersträvas. För att nå EU:s föreslagna delmål på 17 procents reduktion i den icke-handlande sektorn till år 2020 räcker det inte med tekniska åtgärder. Förändringar i människors beteenden krävs för att sänka utsläppen ytterligare. Till exempel skulle 10 procent kortare total körsträcka kunna reducera utsläppen med ungefär 1 miljon ton CO 2 e (2 procent av utsläppen inom den icke-handlande sektorn). Andra exempel med potential att sänka utsläppen är lägre hastigheter på vägarna och minskad konsumtion av nötkött och mjölk 3. Den handlande sektorn (koldioxid från energisektorn och energiintensiv industri) kan jämfört med 2005 reducera utsläppen med 8 procent år 2020 med åtgärder som kostar upp till 500 kronor per ton CO 2 e. I den handlande sektorn kan åtgärder som kostar upp till 500 kronor per ton CO 2 e minska utsläppen 2020 till 20,0 miljoner ton CO 2 e. Detta är 8 procent lägre än 2005 års utsläpp, eller 3,3 miljoner ton CO 2 e mindre än i referensscenariot. De huvudsakliga åtgärderna är utbyte av fossilt bränsle inom el och fjärrvärme (1,8 miljoner ton), processförändringar och effektiviseringar i industrin (0,7 miljoner ton) och utbyte av fossilt bränsle inom industrin (0,4 miljoner ton). Inom den handlande sektorn är en hög andel av kvarvarande utsläpp processutsläpp som är en ofrånkomlig konsekvens av olika produktionsprocesser (till exempel reduktion av järn). Efter ovanstående åtgärder utgörs cirka 45 procent av utsläppen i industrin av processutsläpp, jämfört med 35 procent idag. Enda sättet att reducera processutsläppen utan att minska produktionen är genom avskiljning och lagring av koldioxid (CCS), vilket är en teknologi som fortfarande bara är i utvecklingsstadiet och som bedöms kunna bli fullt kommersiellt tillgänglig först kring Genom att satsa mycket på den här tekniken skulle en handfull anläggningar i cement-, stål- och raffinaderisektorerna kunna utrustas med CCS redan till Endast konsumtion av nötkött och mjölk som produceras i Sverige påverkar Sveriges utsläpp. 17

18 Reduktionspotential 2020 inom handlande sektorn Miljoner ton CO 2 e 21,7 23,3 20,0-8% -21% 17, referensscenario 2020 efter åtgärder upp till 500 kronor per ton CO 2 e 2020 inklusive avskiljning och lagring (CCS) Det skulle kunna minska Sveriges utsläpp med 2,9 miljoner ton CO 2 e, motsvarande ytterligare 13 procents reduktion jämfört med 2005 års utsläpp i den handlande sektorn. Reduktionskostnaden för CCS förväntas år 2020 uppgå till kronor per ton CO 2 e-minskning. Med gynnsam teknikutveckling kan kostnaden på längre sikt komma ned till under 500 kronor per ton CO 2 e-minskning. Det finns åtgärder inom den handlande sektorn som kostar mer än 500 kronor per ton CO 2 e. Det är däremot osannolikt att de kommer att genomföras eftersom utsläppsrätter troligen kommer att kunna köpas till en lägre kostnad. År 2030 kan de totala utsläppen i Sverige reduceras till 51,3 miljoner ton CO 2 e, 23 procent under 2005 års utsläppsnivå. Avskiljning och lagring av koldioxid representerar mer än hälften av potentialen. Till 2030 kan åtgärder som kostar upp till 500 kronor per ton CO 2 e-minskning åstadkomma större effekt, trots fortsatt industriell tillväxt. Fler anläggningar i industrin hinner ersättas eller uppgraderas. Fler bostäder kan renoveras till ett lägre energibehov och penetrationen av bränslesnåla bilar i fordonsflottan kan bli högre. Dessutom 18

19 Total reduktionspotential under 500 kronor per ton CO 2 e 2030 Miljoner ton CO 2 e Inom Sverige Utanför Sverige Energi Industri 65,5 5,2 28,2 1,1 19,4 8,1 1,8 0,6 1,8 0 0,6 51,3 3,7 72,0 67, ,3 Bostäder och lokaler 1,8 1,5 Transport 20,5 18,7 Avfall Jordbruk 0,4 9,5 0,3 8, referens Energi Industri CCS Handlande sektor Industri övrigt Bostäder och lokaler Transport Avfall Jordbruk Icke-handlande sektor 2030 efter åtgärder förväntas CCS att vara tillgänglig i större skala år 2030 och kostnaden för CCS väntas sjunka till kronor per ton CO 2 e-minskning. Biodrivmedel förväntas dock fortsatt kosta mer än 500 kronor per ton CO 2 e. CCS på industriella anläggningar kan till 2030 bidra till utsläppsminskningar på totalt 8,1 miljoner ton CO 2 e. Andra åtgärder som tillsammans bidrar med 6,1 miljoner ton CO 2 e-minskning jämfört med referensscenariot 2030 är ökad penetration av bränsleeffektiva fordon samt ytterligare effektiviseringar och utbyte av utrustning inom industrin. Sammantaget leder åtgärderna till 8,8 miljoner ton lägre växthusgasutsläpp än vad som går att nå 2020 till 500 kronor per ton CO 2 e. Genomförande av samtliga åtgärder som kostar upp till 500 kronor skulle leda till att Sveriges växthusgasutsläpp per capita blir 5,1 miljoner ton år Den procentuella utsläppsreduktion som identifierats i Sverige mellan 2005 och 2030 är större eller i nivå med vad de flesta andra länder kan uppnå till samma kostnad 4, trots vår goda startpunkt. Sverige har alltså möjlighet att fortsätta att vara ett av de mest koldioxideffektiva länderna i den industrialiserade världen även i ett 2030-perspektiv. Den årliga kostnaden för dessa åtgärder blir cirka 0,2 0,3 procent av Sveriges förväntade BNP Baserat på motsvarande nationella studier som genomförts i Tyskland, USA och Australien. 5 Ej direkt jämförbar med EU-kommissionens uppskattning av Sveriges kostnad för att uppnå målen i det diskuterade klimatpaketet, främst eftersom de också tar hänsyn till effekter på energikostnader utöver vad som är prognostiserat. 19

20 Utsläpp av växthusgaser 2030 efter åtgärder upp till 500 kronor per ton CO 2 e Ton CO 2 e per person Sverige 7,4 5,1 Tyskland 12,4 8,8 USA 24,3 18,4 Australien 26,7 15,5 Eleffektiviseringar och fortsatt utbyggnad av förnyelsebara energikällor har obetydlig effekt på utsläppen i Sverige däremot kan frigjord ren el användas för exempelvis gröna produktionsökningar och därmed bidra till lägre utsläpp globalt. I många länder ger åtgärder som sparar el, till exempel effektivare vitvaror och belysning, också lägre utsläpp i landet. I Sverige får denna typ av åtgärder bara marginell effekt på de nationella utsläppen eftersom elproduktionen här är mycket koldioxidsnål. Däremot kan elen som effektiviseringarna frigör användas för att minska fossil elproduktion globalt, till exempel genom gröna produktionsökningar i Sverige, eller utanför Sverige. Genom energieffektiviseringar inom bostäder och industri finns potential att minska Sveriges konsumtion av el och fjärrvärme trots en ökning i befolkning och levnadsstandard. Under förutsättning att Sveriges elproduktion ökar i enlighet med referens- 20

21 scenariot 6 kan eleffektiviseringsåtgärder i Sverige som kostar upp till 500 kronor per ton CO 2 e frigöra 16 TWh el. Det motsvarar en global utsläppsreduktion på ungefär 6 miljoner ton CO 2 e, eller 9 procent av Sveriges utsläpp år Därutöver finns det möjligheter för Sverige att bygga ut förnyelsebara energikällor, främst vind, med upp till 13 TWh utöver vad som inkluderats i referensscenariot. Detta motsvarar ytterligare globala reduktionsmöjligheter på ungefär 5 miljoner ton CO 2 e, eller 7 procentenheter av 2005 års utsläpp. För att nå ambitionsnivån på längre sikt är ytterligare reduktioner nödvändiga. Detta kräver strategiska satsningar och investeringar på global nivå i ny teknologi, som även kan bidra till accelererade reduktioner redan före Detta skapar intressanta tillväxtmöjligheter för svenska företag. I takt med att utsläppen blir lägre blir det allt svårare att hitta ytterligare reduktionspotential genom åtgärder baserade på beprövad teknik. För att uppnå de långsiktiga reduktionsmål som diskuteras för 2050 och 2100 är åtgärder som kostar upp till 500 kronor per ton CO 2 e-minskning inte tillräckliga. Det krävs också strategiska satsningar och investeringar från samhället i nya teknologier. De två sektorer som bidrar mest till Sveriges utsläpp är industri och transport. CCS har redan nämnts som en nödvändig teknologi för att kunna reducera industrins processutsläpp. Inom transportsektorn finns två teknologier med stor potential. För det första kommer utvecklingen av vad som kallas andra generationens biodrivmedel mer effektiva produktionstekniker som kan framställa biodrivmedel från fler typer av råvara att spela en avgörande roll för möjligheterna att öka andelen biodrivmedel i fordonsflottan. För det andra är elbilar en teknologi med betydande potential givet Sveriges goda tillgång på växthusgassnål el. Dessa områden framstår därför som troliga kandidater för strategiska satsningar. Teknologierna som nämns ovan har begränsad potential att minska utsläppen de närmaste åren, men kan få en avgörande betydelse för att minska utsläppen i ett längre tidsperspektiv. Under förutsättning att investeringarna påbörjas redan nu skulle reduktionstakten fram till 2030 kunna accelereras. Utvecklingen av ny växthusgassnål teknologi skapar också möjligheter för svenska företag och kan därmed bidra till tillväxt och sysselsättning. 6 Produktionen antas öka med 13 TWh genom en kombination av nuvarande elcertifikatsystem, planerade kraftvärmeanläggningar och effekthöjningar inom vatten- och kärnkraft. 21

22 22

23 Fördjupning 23

24 24

25 Utvecklingen av växthusgasutsläpp i Sverige År 1990 var Sveriges utsläpp av växthusgaser 72,0 miljoner ton CO 2 e. Under de följande 15 åren minskade utsläppen med 7 procent till 67,0 miljoner ton CO 2 e år Minskad oljeuppvärmning i bostadssektorn och minskad djurhållning mer än kompenserade för de ökade utsläppen inom industri och transporter. Utsläppen år 1990 och 2005, samt utvecklingen däremellan, är viktig att förstå eftersom framtida utsläppsmål brukar uttryckas i termer av procentuell reduktion jämfört med dessa år är basåret för Kyoto-protokollet och 2005 är startåret i EU:s klimatpaket, det vill säga det år som EU-länderna utgår ifrån i sina gemensamma åtaganden om att minska utsläppen. De växthusgaser som bidrar mest till utsläppen är koldioxid, metan och lustgas. Gaserna har olika klimatpåverkan och för att kunna jämföra dem med varandra översätts de till koldioxidekvivalenter (CO 2 e). Det finns i huvudsak två orsaker till de växthusgasutsläpp som Sverige rapporterar till Kyoto-protokollet och som anses bidra till växthuseffekten dels förbränning av fossila bränslen och dels kemiska reaktioner, så kallade processutsläpp. Utsläpp från förbränning vid el- och fjärrvärmeproduktion kan antingen ses som utsläpp i energisektorn eller allokeras till de sektorer som använder el och fjärrvärme. När utsläppen fördelas till användarna kallas de för indirekta utsläpp. I rapporten redovisas utsläpp dels samlat och dels diskuteras indirekta utsläpp under respektive sektor. Allokeringen av indirekta utsläpp har skett proportionerligt mot energiförbrukningen av el respektive fjärrvärme. Under perioden minskade Sveriges utsläpp av växthusgaser med 7 procent, från 72,0 miljoner ton CO 2 e till 67,0 miljoner ton CO 2 e. Detta inkluderar varken koldioxidutsläpp från biobränslen eller Sveriges koldioxidsänka. Koldioxid- 25

26 Historiska utsläpp av växthusgaser i Sverige Miljoner ton CO 2 e 72,0 Energi 6,7 67,0-7% 5,9 Industri 22,6 25,0 Bostäder och lokaler 9,4 3,4 Transport 19,3 20,5 Avfall 3,1 2,2 Jordbruk 11,0 10, utsläpp från biobränslen rapporteras inte eftersom de, under antagande att biomassan som bränns återplanteras, inte anses bidra till växthuseffekten. Anledningen till detta är att träd och andra växter tar upp koldioxid från atmosfären när de växer. Förbränning av biobränslen i Sverige släppte dock de facto ut 20 miljoner ton koldioxid 2005, nästan lika mycket som en tredjedel av de rapporterade utsläppen. Dessutom binds 5 10 miljoner ton koldioxid varje år i den så kallade koldioxidsänkan. Sänkan är en följd av skogens nettotillväxt (efter avverkning) och ändrad markanvändning. Bruttoupptaget av koldioxid från tillväxten i svenska skogar är dock betydligt större, i storleksordning 100 miljoner ton koldioxid per år. Fördelat per sektor såg utvecklingen ut så här under perioden : I energisektorn uppstår utsläpp av växthusgaser vid förbränning av fossila bränslen för produktion av el och fjärrvärme. Mellan 1990 och 2005 minskade utsläppen med 12 procent från 6,7 miljoner ton CO 2 e till 5,9 miljoner ton CO 2 e, trots att sektorns produktion av el och fjärrvärme ökade med 11 procent. Detta motsvarar en förbättrad koldioxidproduktivitet med 1,5 procent per år. Den viktigaste orsaken till att utsläppen minskade var att användningen av kol minskade och ersattes av främst biobränsle och avfall. Av de totala utsläppen från energisektorn, kommer 25 procent från produktion av el och resterande, 75 procent, från fjärrvärme. Två saker utmärker energisektorn i Sverige jämfört med andra länder; den höga andelen fjärrvärme och de låga växthusgasutsläppen. Av den fjärrvärme som 26

27 Produktion och konsumtion av el och fjärrvärme El och fjärrvärme kommer inte bara från energibolagen, vissa industrier är också producenter. Omvänt är el- och fjärrvärmeanläggningarna inte bara leverantörer utan konsumerar också el själva. El kan exporteras eller importeras medan fjärrvärmenät är lokala. Vid överföring av el och fjärrvärme från produktionsanläggningen till konsumenten uppstår förluster. Bostäder, lokaler, industri och transport är konsumenter av el och fjärrvärme. År 2005 var elanvändningen i brukarsektorerna 131 TWh. Nätförlusterna och egenanvändningen i energisektorn uppgick till 16 TWh el medan 7 TWh el exporterades. Den totala elproduktionen var alltså 154 TWh, varav industrisektorn levererade 4 TWh och resterande 150 TWh producerades i energisektorn. År 1990 producerades 139 TWh el i energisektorn. Användningen av fjärrvärme i bostäder, lokaler och industri var år TWh medan de sammanlagda fjärrvärmeförlusterna var ungefär 5 TWh. Den totala fjärrvärmeproduktionen var därmed 52 TWh, varav energisektorn producerade 47 TWh och resterande 5 TWh var spillvärme från industrin. Detta kan jämföras med 38 TWh producerad fjärrvärme i energisektorn produceras i energisektorn kommer 76 procent från icke-fossila bränslen. Vatten- och kärnkraft tillsammans med biobränslen utgör cirka 97 procent av elproduktionen med endast försumbara växthusgasutsläpp. Som en konsekvens hade Sveriges elproduktion 2005 en CO 2 e-intensitet på 0,01 ton CO 2 e per MWh, att jämföra med till exempel Tysklands på 0,57 ton CO 2 e per MWh. Detta gör att effektiviseringar av elanvändningen i Sverige har mycket liten påverkan på de nationella utsläppen jämfört med motsvarande effektiviseringar i andra länder. Växthusgasutsläpp inom industrisektorerna kommer dels från förbränning av fossila bränslen, dels från kemiska reaktioner i förädlingsprocessen (till exempel reduktion av järnmalm till råjärn). Ökad produktion leder som regel till ökade direkta utsläpp. Mellan 1990 och 2005 ökade de direkta utsläppen med 2,4 miljoner ton CO 2 e från 22,6 till 25,0 miljoner ton CO 2 e. Detta motsvarar en utsläppsökning på 11 procent. Dessutom leder konsumtion av el och fjärrvärme indirekt till utsläpp i energisektorn dessa är dock mycket små eftersom energin huvudsakligen produceras utan utsläpp. Industrins totala elkonsumtion 2005 var 56 TWh och fjärrvärmeanvändningen var 4 TWh, vilket genererade 0,9 miljoner ton CO 2 e i energisektorn. Merparten av utsläppen kommer från fyra industrisektorer. Järn- och stålindustrin släpper ut 8,0 miljoner ton CO 2 e per år, varav 49 procent är en följd av förbränning av fossila bränslen och 51 procent genereras i reduktionsprocessen från järnmalm till råjärn. Sveriges raffinaderier och petrokemianläggningar släpper totalt ut 3,9 miljoner ton CO 2 e, varav 11 procent genereras i den kemiska reaktionen vid vätgasproduktion och 89 procent kommer från förbränning av bränslen. Cement- och kalkproduktion genererar 3,4 miljoner ton CO 2 e, av vilka 56 procent uppstår i kemiska processer vid 27

28 klinkerproduktion, övriga 44 procent kommer från fossil bränsleförbränning. Pappers- och massaindustrin släpper ut 2,3 miljoner ton CO 2 e, allt från bränsleförbränning. Övrig industri står för 30 procent av industrisektorns totala växthusgasutsläpp. Det är till största delen, 68 procent, en konsekvens av fossil bränslekonsumtion, medan resterande del är en kombination av andra växthusgaser från de industriella processerna. Under perioden ökade produktionen i svensk industri. Tillväxten var till stor del exportdriven, till exempel femfaldigades exporten av cement samtidigt som den inhemska efterfrågan minskade. På motsvarande sätt ökade stålproduktionen med 35 procent medan leveranser till inhemsk industri var relativt konstant. Industrins totala produktionsvolym ökade under perioden med 18 procent 1. Att utsläppen bara ökade med 11 procent innebär alltså att industriproduktionen i praktiken blev mer koldioxideffektiv. De direkta utsläppen från bostäder och lokaler kommer främst från uppvärmning. El- och fjärrvärmeanvändningen i sektorn ger också indirekt upphov till utsläpp i energisektorn. De direkta utsläppen sjönk kraftigt , från 9,4 till 3,4 miljoner ton CO 2 e - en minskning med 64 procent. El- och fjärrvärmekonsumtionen var TWh respektive 43 TWh, vilket indirekt motsvarade utsläpp på 4,3 miljoner ton CO 2 e i energisektorn. Uppvärmningsbehovet drivs huvudsakligen av storleken på boende- och lokalytor. Utsläppen sjönk trots att den uppvärmda ytan ökade med cirka 4 procent mellan 1990 och Den främsta orsaken till detta var att oljeanvändningen för uppvärmning minskade med mer än hälften. Gamla oljepannor byttes ut mot andra uppvärmningsalternativ, som fjärrvärme, värmepumpar och pelletspannor. Nya bostäder och lokaler byggdes med mer koldioxideffektiva uppvärmningssystem, främst fjärrvärme eller el, än det äldre beståndet. Fjärrvärme är det vanligaste uppvärmningssättet i flerbostadshus och lokaler, medan el (ofta i kombination med värmepump) är vanligast i småhus. I en internationell jämförelse är både andelen hus som värms med värmepump och andelen som värms med fjärrvärme mycket hög i Sverige. Den årliga konsumtionen av hushållsel ökade med 23 procent mellan 1990 och Antalet elapparater ökade kraftigt men en högre energieffektivitet hos vitvaror kompenserade delvis för den utvecklingen. 1 Avser viktad produktionstillväxt inom järn och stål, raffinaderi och petrokemi, cement och kalk samt papper och massa. 28

29 Transportsektorn genererar utsläpp av växthusgaser genom förbränning av fossila drivmedel stod sektorn för 20,5 miljoner ton CO 2 e. Jämfört med 1990 års utsläpp, 19,3 miljoner ton CO 2 e, är detta en ökning med 6 procent. De indirekta utsläppen i transportsektorn är försumbara. Huvuddelen av utsläppen från transportsektorn 92 procent kommer från vägtrafiken. Inrikesflyget står för 3 procent och inrikes sjöfart bidrar med 3 procent. Återstående 2 procent är främst militära transporter. Sverige har en av Europas äldsta och tyngsta bilparker. Utvecklingen har gått mot bränslesnålare fordon. Samtidigt har personbilarna över perioden blivit 7 procent fler och dessutom tyngre. De körs också i genomsnitt längre sträckor. Över samma period ökade exempelvis den genomsnittliga körsträckan per personbil och år med 6 procent och totalt körd sträcka med 13 procent. Sammantaget medförde denna utveckling att de årliga utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken ökade med 11 procent, eller 1,8 miljoner ton CO 2 e. Utsläppen från inrikesflyget minskade något från 1990 och uppgick 2005 till 0,7 miljoner ton CO 2 e. Den främsta orsaken var mindre flygtrafik på grund av konkurrens från andra transportslag och mer välfyllda plan. Å andra sidan ökade antalet utrikesflygningar med utgångspunkt i Sverige, samtidigt som den genomsnittliga flygdistansen blev längre var utsläppen från utrikesflyg som startar i Sverige 2,0 miljoner ton CO 2 e, men dessa utsläpp inkluderas inte i Kyoto-protokollets definition av nationella utsläpp och är därför inte heller en del av analysen i denna rapport. Utsläppen från fartygstrafik inom landets gränser var ungefär konstant och uppgick till cirka 0,5 miljoner ton CO 2 e per år. Utsläppen från internationell sjöfart som trafikerar svenska vatten, ungefär 6,7 miljoner ton CO 2 e 2005, inkluderas (liksom utrikesflyget) inte enligt Kyoto-protokollets definitioner, varför också dessa utsläpp ligger utanför ramarna för den här studien. Tåg förbrukar huvudsakligen el (3 TWh per år), och genererar därför nästan inga utsläpp av växthusgaser i Sverige. Utsläppen av växthusgaser från jordbrukssektorn kommer huvudsakligen från odling av mark, gödselhantering och från djurhållning. Såväl mineralgödsel som naturgödsel avger delar av sitt kväveinnehåll i form av lustgas. När naturgödsel läggs på gödselstack genereras dessutom metan på grund av den syrefattiga nedbrytningen. Djurens matsmältningssystem innehåller bakterier som genererar metan störst är utsläppen från nötkreatur, i synnerhet mjölkkor. Utöver lustgas och metan genererar jordbruksverksamhet koldioxid genom fossil förbränning av drivmedel till arbetsmaskiner, vid spannmålstorkning samt för uppvärmning av växthus och stallar. 29

30 Mellan 1990 och 2005 minskade utsläppen i jordbrukssektorn med 9 procent, från 11,0 miljoner ton CO 2 e till 10,0 miljoner ton CO 2 e. Minskningen av utsläppen inom jordbrukssektorn berodde på en minskning av antalet mjölkkor (- 33 procent) och antalet svin (- 25 procent), samt minskad spannmålsareal (- 25 procent) och ett bättre kväveutnyttjande. Samtidigt ökade utsläppen av växthusgaser per djur eftersom djuren i genomsnitt blev större och utsläppen från energianvändning ökade med 8 procent, främst som följd av ökad entreprenörsverksamhet (till exempel snöröjning). Avfallssektorns växthusgasutsläpp består främst av metan som uppstår när organiskt material på deponi bryts ned. Dessutom uppstår lustgas vid rening av avloppsvatten och koldioxid vid förbränning av farligt avfall. Industrin hanterar idag i princip allt sitt organiska avfall på egen hand och de små utsläpp som genereras vid den hanteringen räknas till respektive industri. Därför är hushållsavfall den primära källan till metanutsläppen i avfallssektorn. Utsläpp från förbränning av avfall som syftar till att generera energi räknas till energisektorn. Mellan 1990 och 2005 minskade utsläppen med 31 procent, från 3,1 miljoner ton till 2,2 miljoner ton CO 2 e. Utsläppen minskade trots att mängden hushållsavfall ökade med 34 procent över samma period. Den viktigaste orsaken till detta är att det infördes ett förbud mot att deponera lättnedbrytbart organiskt material. Den huvudsakliga anledningen till att avfallssektorn fortfarande har metanutsläpp, trots deponiförbudet, är att nedbrytningen pågår under lång tid (utsläppen halveras på 7,5 år). Insamling av metan från deponier är möjlig och har ökat från 8 procent 1990 till 24 procent 2005, vilket också bidrog till att minska utsläppen. 30

31 Utvecklingen fram till 2020 och 2030, referensscenario Fram till år 2020 förväntas utsläppen av växthusgaser minska med 2 procent till 65,6 miljoner ton CO 2 e i rapportens referensscenario. År 2030 förväntas de bli 65,5 miljoner ton CO 2 e. Scenariot bygger på antaganden om fortsatt ekonomisk tillväxt och att gamla anläggningar och tillgångar successivt fasas ut och ersätts med nya, vilket gör att energi- och koldioxideffektiviteten ökar. En förutsättning för att det ska gå att utvärdera olika tekniska åtgärder som kan minska Sveriges växthusgasutsläpp är att det finns något att jämföra med. För att kunna uppskatta vilken reduktionspotential åtgärder kan ha 2020 respektive 2030 krävs en uppfattning om hur stora utsläppen hade varit utan dessa åtgärder. Att använda dagens utsläppsnivåer som utgångspunkt skulle bli missvisande. Därför utgår studien från en prognos över utvecklingen från idag fram till 2020 och Prognosen beskriver vad som förväntas hända om utvecklingen fortsätter som förväntat med dagens regleringar. Det så kallade referensscenariot bygger på två viktiga principer: I varje sektor sker en given volymtillväxt industriproduktionen ökar, det blir fler bilar, befolkningen ökar och så vidare. Prognoserna för respektive sektor bygger på externa källor (till exempel Statistiska Centralbyrån, Energimyndigheten, Vägverket, BIL Sweden, Jordbruksverket och andra industrispecifika institut) och är avstämda med de företag och referenspersoner som har medverkat i projektet. Totalt motsvarar referensscenariot en årlig reell BNP-tillväxt för Sverige på 2,2 procent till 2030, vilket ger 74 procent högre BNP 2030 än Befintliga anläggningar och tillgångar förväntas bli utbytta när de uppnår sin fulla tekniska livslängd. Nya tillgångar som industrianläggningar, fordon, bostäder etcetera. förväntas följa den utveckling som drivs fram av dagens regelverk, vilket innebär att de successivt blir allt mer energi- och koldioxideffektiva. Därutöver sker i industrin effektiviseringar av ekonomiska och konkurrensmässiga skäl. 31

32 Utsläpp av växthusgaser i Sverige fram till 2030 i referensscenariot Miljoner ton CO 2 e Energi 67,0 5,9 65,6 5,7 65,5 5,2 Industri 25,0 26,8 28,2 Bostäder och lokaler 3,4 2,1 1,8 Transport 20,5 20,8 20,5 Avfall 2,2 0,6 0,4 Jordbruk 10,0 9,6 9, Referens Utsläppsnivåerna i vårt referensscenario drivs alltså uppåt av tillväxt och motverkas av kontinuerlig effektivisering och successiva byten av föråldrad eller utnött utrustning. I referensscenariot minskar växthusgasutsläppen med 2 procent från 2005 till 2020, från 67,0 miljoner ton CO 2 e till 65,6 miljoner ton. Ytterligare tio år senare, år 2030, förväntas utsläppen vara 65,5 miljoner ton CO 2 e. Anledningen till att utsläppen inte fortsätter minska i samma takt fram till 2030 är att de huvudsakliga trender som väntas driva ned utsläppen fram till 2020 är uttömda (till exempel minskad oljeeldning för uppvärmning) medan industriproduktion, och befolkning fortsätter öka. Mätt i växthusgasutsläpp per BNP-krona blir Sverige 2,3 procent mer effektivt per år under hela perioden Prognosen utgår från att befintliga regler som påverkar utsläppsnivåerna fortsätter att gälla. Däremot inkluderas inte potentiella framtida regelförändringar som ännu inte är beslutade, till exempel den pågående diskussionen inom EU att de genomsnittliga koldioxidutsläppen inte ska få överstiga 120 gram per kilometer hos nya bilar Prognoserna för produktionsvolym bygger också på antagandet att kommande styrmedel i EU inte snedvrider konkurrensen. Befintliga kärnkraftsreaktorer antas finnas kvar fram till Vidare har Energimyndighetens samt IEA:s prognoser för framtida energipriser använts (olja, naturgas, och kol). 32

33 De åtgärder som diskuteras i nästa avsnitt är åtgärder som kan vidtas utöver de som redan finns med i referensscenariot. Fördelat per sektor ser utvecklingen i referensscenariot fram till 2020 och 2030 ut på följande sätt: I energisektorn minskar utsläppen av växthusgaser med 0,2 miljoner ton CO 2 e (3 procent) mellan 2005 och 2020, från 5,9 miljoner ton CO 2 e till 5,7 miljoner ton CO 2 e. Därefter minskar utsläppen ytterligare till 5,2 miljoner ton CO 2 e år Efterfrågan på el ökar med 8 TWh. Ökad elanvändning i industrin och fler elapparater i bostäder och lokaler driver upp elanvändningen, samtidigt som effektiviseringar verkar i motsatt riktning. Produktion av el i energisektorn ökar med 13 TWh, vilket leder till ökad export. Nuvarande elcertifikatsystem leder till utbyggnad av vindkraft och biobränslebaserad kraftvärmeproduktion. Detta, i kombination med de nya naturgasdrivna kraftvärmeanläggningarna i Malmö och Göteborg samt uppgraderingar av befintliga vatten- och kärnkraftverk, ligger bakom produktionsökningen. Utsläppen från elproduktionen ökar med 0,3 miljoner ton CO 2 e. Orsaken till att ökningen inte är större är att majoriteten av den nya kapaciteten är icke-fossil, samtidigt som en del fossileldad produktion ersätts med biobränslen. Efterfrågan på fjärrvärme ökar också, med 4 TWh. Löpande renoveringar av det befintliga bostadsbeståndet och förbättrad isolering gör att det totala uppvärmningsbehovet minskar fram till år Samtidigt ansluts fler bostäder och lokaler till fjärrvärmenäten vilket bidrar till en nettoökning i efterfrågan på fjärrvärme. Den förväntade efterfrågeökningen är mindre än den produktionsökning som kommer från ökad avfallsförbränning (en följd av förbudet att deponera organiskt avfall) och biobränslebaserad kraftvärmeutbyggnad driven av de gröna elcertifikaten. Eftersom fjärrvärme inte kan exporteras ersätts ren värmeproduktion från fossila bränslen och utsläppen minskar med 0,5 miljoner ton CO 2 e. Utsläppen från industrisektorerna ökar i referensscenariot från 25,0 miljoner ton CO 2 e 2005 till 26,8 miljoner ton CO 2 e 2020, en ökning på 7 procent. Fram till 2030 ökar utsläppen till 28,2 miljoner ton CO 2 e. El- och fjärrvärmekonsumtionen i industrisektorn ledde 2005 till indirekta utsläpp på 0,9 miljoner ton CO 2 e. Dessa förväntas öka till 1,0 miljoner ton CO 2 e 2020 i referensscenariot. Drivkrafterna bakom utvecklingen i industrin är främst fortsatt ökade produktionsvolymer i de tunga industrisektorerna. Även fortsatt väntas majoriteten av den utvecklingen vara exportdriven. I prognosen har också hänsyn tagits till förväntade förändringar av produktmix inom basindustrierna. 33

34 Produktion och konsumtion av el och fjärrvärme 2020 Efterfrågan på el ökar från 131 TWh 2005 till 139 TWh Förlusterna och egenanvändningen i energisektorn förväntas uppgå till 15 TWh Den totala elproduktionen antas öka till 169 TWh varav industrin står för 6 TWh el. Exporten ökar därmed till 15 TWh. Efterfrågan på fjärrvärme ökar från 47 TWh 2005 till 51 TWh Förlusterna förväntas öka till 7 TWh. Den totala fjärrvärmeproduktionen antas därmed öka till 58 TWh varav industrins leveranser står för 6 TWh värme. Växthusgasutsläpp från järn- och stålproduktion ökar från 8,0 till 9,1 miljoner ton CO 2 e mellan 2005 och 2020, en ökning på 13 procent. Ökningen drivs av en produktionsökning på ca 17 procent. Växthusgasutsläppen ökar mindre än produktionen tack vare löpande effektiviseringar, exempelvis utfasning av gamla brännare. För raffinaderi- och petrokemiindustrierna ökar växthusgasutsläppen från 3,9 miljoner ton CO 2 e 2005 till 4,2 miljoner ton CO 2 e 2020, vilket motsvarar 10 procent ökning. I huvudsak driver tre faktorer utsläppsökningen: ökad produktionsvolym, höjda krav på låga svavelhalter inom raffinaderiindustrin som leder till ökad vätgasproduktion, samt en produktionsomställning inom raffinaderiindustrin för att möta ökad efterfrågan på diesel. Cement- och kalkindustrins växthusgasutsläpp 2005 var 3,4 miljoner ton CO 2 e och förväntas minska till 3,0 miljoner ton CO 2 e 2020 för att sedan vara konstanta till Minskningen på 12 procent drivs av att cementindustrin successivt minskar halten klinker i den producerade cementen samt att såväl cement- som kalkindustrin i allt större utsträckning använder biobaserat bränsle. Cement- och kalkindustrins produktion förväntas växa med 19 procent under perioden och med samma tillväxttakt till Växthusgasutsläppen från pappers- och massaindustrin ligger kvar på ungefär 2,3 miljoner ton CO 2 e fram till 2020, medan produktionen av papper och avsalumassa antas öka med 12 procent under samma period. De enskilt största orsakerna till att växthusutsläppen inte ökar med produktionen är torkning av biobränsle innan förbränning och ersättning av en del baslastolja med biobränslen. Torkning av biobränslen leder till minskade utsläpp eftersom bränslet då blir mer effektivt och därmed ersätter mer fossilt bränsle som annars skulle ha använts. 34

35 Övrig industri stod 2005 för 7,4 miljoner ton CO 2 e och utsläppen förväntas öka till 8,2 miljoner ton CO 2 e år 2020, en ökning med 11 procent. Industrisektorns totala el- och fjärrvärmekonsumtion 2005 var 56 TWh el och 4 TWh fjärrvärme. I referensscenariot förväntas industrins konsumtion 2020 bli 60 TWh el och 5 TWh fjärrvärme, vilket motsvarar indirekta utsläpp på 1,0 miljoner ton CO 2 e. I bostäder och lokaler fortsätter de direkta utsläppen av växthusgaser att minska i referensscenariot, från 3,4 miljoner ton CO 2 e år 2005 till 2,1 miljoner ton CO 2 e år År 2030 förväntas de direkta CO 2 e-utsläppen från bostäder och lokaler bli 1,8 miljoner ton. De indirekta utsläppen, som är en följd av el- och fjärrvärmeanvändning, förväntas sjunka från 4,3 miljoner ton CO 2 e 2005 till 4,0 miljoner ton Den främsta orsaken till minskningen av direkta utsläpp är densamma som : fortsatt minskad oljeeldning till förmån för mer koldioxideffektiva uppvärmningsmetoder som fjärrvärme och värmepumpar. Dagens byggnormer kräver i större delen av landet att nybyggda bostäder har ett uppvärmningsbehov per kvadratmeter på högst 110 kwh per kvadratmeter. Detta kan jämföras med att det genomsnittliga uppvärmningsbehovet i det svenska bostadsbeståndet år 2005 var 156 kwh per kvadratmeter. Nya hus är alltså väsentligt mer energieffektiva än gamla. Omsättningstakten i bostadsbeståndet är dock låg och den totala bostadsytan förväntas öka med 11 procent mellan 2005 och Givet detta minskar det totala energibehovet för uppvärmning och fastighetsel i hela bostadsbeståndet långsamt. För nya lokaler föreskriver byggnormerna också ett lägre uppvärmningsbehov än vad som är fallet i lokalbeståndet Lokalytan förväntas växa med 9 procent mellan 2005 och 2020 men precis som för bostäder minskar det totala energibehovet för uppvärmning och fastighetsel något. Den totala energianvändningen för uppvärmning i bostäder och lokaler minskar alltså, men andelen av detta energibehov som tillgodoses av el eller fjärrvärme blir större. Konsumtionen av hushållsel och verksamhetsel ökar också. Ökningen av antalet elapparater kompenseras bara delvis av minskad elförbrukning per apparat. Detta gör att efterfrågan på el och fjärrvärme från bostäder och lokaler ökar med 4 TWh respektive 2 TWh i referensscenariot. Att de indirekta utsläppen inte blir större som följd av den ökande el- och fjärrvärmeanvändningen beror på att fjärrvärmeproduktionen i energisektorn blir mindre koldioxidintensiv. 35

Konkurrenskraft och Klimatmål

Konkurrenskraft och Klimatmål Industridagen 2008 Konkurrenskraft och Klimatmål 24/11 2008 Peter Gossas VD - Sandvik Materials Technology Ordf - Stål och Metall Arbetsgivareförbundet 0 Sveriges elproduktion TWh 2007 Kraftvärme bio Kraftvärme

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningens betänkande Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningen (M2007:03) Klimatberedningen Mål på kort, medellång och lång sikt Handlingsplan till år 2020 Svenskt agerande i de internationella

Läs mer

Klimatpolitikens möjligheter och kostnader - vad säger allmänheten?

Klimatpolitikens möjligheter och kostnader - vad säger allmänheten? Klimatpolitikens möjligheter och kostnader - vad säger allmänheten? Birgitta Resvik Juni 2008 En opinionsundersökning kring möjligheter och kostnader för att reducera växthusgasutsläpp i Sverige Klimatpolitiken

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energi och koldioxid i Växjö 2012 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv KLIMAT: En ny klimatpolitik för Sverige En klimatlag instiftas Ett klimatpolitiskt råd tillsätts Mål

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 1(7) Bara naturlig försurning Bilaga 3 Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 2(7) 1. Problemanalys De samlade utsläppen av svavel (och kväveoxider) bidrar till det

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Basindustrin finns i hela landet

Basindustrin finns i hela landet Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins

Läs mer

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Färdplan 2050 Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Nuläget - Elproduktion Insatt bränsle -Elproduktion 1 kton Fjärrvärme Insatt bränsle Utsläpp El- och Fjärrvärme

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn Vi har i NEPP introducerat en ny metod med vilken vi kan ange och utvärdera utmaningarna i klimatomställningen i olika scenarier.

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13

Läs mer

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050. MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012

Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012 MILJÖFÖRVALTNINGEN ENERGI OCH KLIMAT TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-01-18 Handläggare: Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 20 Rapportering av energianvändning

Läs mer

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Ragn-Sells klimatredovisning 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Klimatmål 2020 ska Ragn-Sells ha minskat CO 2 -utsläppen från hela verksamheten med 20 % jämfört med

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN

KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN 1 Detta kommer att styra utvecklingen EU:s energimål 20 / 20 / 20(10) till 2020 Klimat Försörjnings säkerhet 20 % reduktion av CO 2 utsläppen 20 % reducerad energi konsumtion

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson Energianvändningens klimatpåverkan Energimyndigheten Tobias Persson Upplägg Växthusgasutsläpp från energianvändning Miljövärdering hur och till vad? Vad tycker Energimyndigheten Sammanfattning Växthusgasutsläpp

Läs mer

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid.

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid. Handel med utsläppsrätter för lägre utsläpp av koldioxid. Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som förhindrar att jordens klimat påverkas på ett farligt sätt. klimatkonventionen

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Klimatbokslut 2007. Klimatbokslut 2007. Om hur små steg kan göra stor skillnad.

Klimatbokslut 2007. Klimatbokslut 2007. Om hur små steg kan göra stor skillnad. Klimatbokslut 2007 Klimatbokslut 2007. Om hur små steg kan göra stor skillnad. 2 Innehållsförteckning Lämnar du ett stort eller litet avtryck efter dig? 4-5 Så här kan vi tillsammans minska ditt fotspår.

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/2573/E. Remissyttrande

Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/2573/E. Remissyttrande Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: 103 33 Stockholm N2008/2573/E Stockholm, 2009-01-30 Remissyttrande Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25), Vägen till ett energieffektivare

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser. Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008

Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser. Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008 Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008 Fler exemplar av denna rapport beställer du på: Energimyndighetens

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme

Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme Bidrar fjärrvärmen till den samhällsekonomiska nyttan? Sirje Pädam, WSP Analys & Strategi 2013-10-30 Forskningsprojekt inom fjärrsyn samarbete mellan WSP och Luleå

Läs mer

Kortsiktsprognos våren 2017

Kortsiktsprognos våren 2017 1 (6) Analysavdelningen Kortsiktsprognos våren 2017 Prognos över energianvändning och energitillförsel 2016 2018 Inledning Denna kortsiktsprognos avser samma basår (2015) och prognosår (2016 2018) som

Läs mer

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537)

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537) s svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537) Sammanfattning av s synpunkter instämmer i att omfattande åtgärder och omställningar

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser. Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008

Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser. Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008 Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008 Energimyndigheten Naturvårdsverket Prognoser för utsläpp och

Läs mer

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer

Klimatmålen i den svenska debatten en granskning av de politiska alternativens klimatpolitik. Birgitta Resvik April 2010

Klimatmålen i den svenska debatten en granskning av de politiska alternativens klimatpolitik. Birgitta Resvik April 2010 Klimatmålen i den svenska debatten en granskning av de politiska alternativens klimatpolitik Birgitta Resvik April 2010 Förord 2 Förord Klimatdebatten i Sverige är väldigt nationell. Procenttal och siffror

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer