Landstingsfullmäktige

Transkript

1 Protokoll 1(56) Tid och plats för Sammanträdet Freds/Thomée, Storsjöteatern, Östersund den 12 februari 2013, kl , och den 13 februari 2013, kl Beslutande Enligt närvaroförteckning Utses att justera Justeringens plats Och tid Glenn Löfblad och Susanne Wallner Landstingshuset den 25 februari 2013, kl Sekreterare Paragrafer 1-57 Helge Scharf Wramling Ordförande Hans Lundqvist Justerande Gudrun Olsson Susanne Wallner Organ BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Jämtlands läns landstingsfullmäktige Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Landstingshuset Underskrift Astrid Johansson

2 Protokoll 2(56) Närvaroförteckning landstingsfullmäktige Östersunds valkrets Robert Uitto (S) Carini Abidi (S) Anna Gundersson (S), 1-24 Tommy Pettersson (S), Glenn Löfblad (S) Gudrun Olsson (S) David Berglund (S) Anita Milde (S) Alvi Berglund (S) Björn Karlsson (S) Agnetha Danielsson (S) Christer Siwertsson (M) Elisabeth Svensson (M) Margareta Glad (M) Lise Hjemgaard-Svensson (M) Gunnel Hennebo (M) Karin Ekblom (M) Olle Arnsten (C) Thomas Andersson (C) Berit Johansson (C) Göte Norlander (C) Börje Lundin (V) Elin Hoffner (V) Anna Hildebrand (MP) Owen Laws (MP) Karin Österberg (MP) Finn Cromberger (FP) Mats El Kott (FP) Östra valkretsen Harriet Jorderud (S) Bengt Bergquist (S) Cathrine Blomqvist (S) Britt-Inger Håkansson (S), 1-24 Gun-Marie Björk (S), Solveig Lövlie (S) Hans Lundqvist (S) Brita Petersson (M), 1-24 Jan-Olof Andersson (M), Anna-Karin Vernberg (M) Inger Jonsson (C) Ingrid Kjelsson (C) Sergio Diaz (V) Västra valkretsen Lena Bäckelin (S) Mikael Abramsson (S) Monica Hallquist (S) Johnny Springe (S) Ann-Marie Johansson (S) Judith Hult (S) Britt Carlsson (S) Thomas Hägg (S), 1-32 Stefan Fax (S), Maj-Bitt Saltin (M) Susanne Wallner (M) Lars-Eric Bergman (M) Gunnar Geijer (C) Bernt Söderman (C) Bogna Wojtkiewicz Adolfsson (C) Monalisa Norrman (V) Alf Lundin (MP), 1-24 Bodil Sihm (MP), Kia Carlsson (FP)

3 Protokoll 3(56) Innehållsförteckning 1 Sammanträdets öppnande 6 2 Upprop av ledamöter 6 3 Kungörelse av landstingsfullmäktiges sammanträde 6 4 Interpellation från Anna-Karin Vernberg (M) om granskning av landstingets resor (LS/190/2013) 6 5 Interpellation från Christer Siwertsson (M) om att 6.1 procent av landstinget anställda upplever att de utsatts för kränkande särbehandling av chef/medarbetare (LS/196/2013) 6 6 Fullmäktigefråga från Kia Carlsson (FP) om strokerehab (LS/1759/2012) 7 7 Fullmäktigefråga från Kia Carlsson (FP) om telemedicin (LS/1760/2012) 7 8 Remiss av inkomna motioner och medborgarförslag 8 9 Fullmäktigepresidiets rapport Svar på interpellation från Berit Johansson (C) om de nationella riktlinjerna för demens (LS/1463/2012) Svar på interpellation från Berit Johansson (C) om landstingets deltagande i kvalitetsregistren Senior Alert och SveDem (LS/1635/2012) Svar på fullmäktigefråga från Christer Siwertsson (M) om att göra om skylten vid Ytterhogdals hälsocentral (LS/1351/2012) Svar på fullmäktigefråga från Britt Carlsson (S) om landstingets strokekampanj (LS/1483/2012) Svar på fullmäktigefråga från Margareta Gladh (M) om drift av hälsocentral i Hammerdal (LS/1518/2012) Svar på fullmäktigefråga från Christer Siwertsson (M) om rekrytering av tandläkare (LS/1577/2012) Svar på fullmäktigefråga från Glenn Löfblad (S) om landstingets kostnader i Regionförbundet i Jämtlands län (LS/1636/2012) Svar på fullmäktigefråga från Christer Siwertsson (M) om sjukresebeställningar (LS/1660/2012) Svar på fullmäktigefråga från Susanne Wallner (M) om lönespridningen i Jämtlands läns landsting (LS/1663/2012) Svar på fullmäktigefråga från Susanne Wallner (M) om resorna i Jämtlands läns landsting (LS/1664/2012) Svar på fullmäktigefråga från Anna-Karin Vernberg (M) om vad som händer med BUP:s gamla lokaler (LS/1679/2012) Svar på fullmäktigefråga från Gunnel Hennebo (M) om blodgivarbussar för att underlätta möjligheten att lämna blod (LS/1680/2012) 21

4 Protokoll 4(56) 22 Svar på fullmäktigefråga från Finn Cromberger (FP) om landstingets vindkraftsatsning (LS/1686/2012) Svar på fullmäktigefråga från Christer Siwertsson (M) om nya dosläkemedelssystemet Pascal (LS/1689/2012) Svar på fullmäktigefråga från Susanné Wallner (M) om tveksam och tvivelaktig försäljning av godis m.m. i väntrummet till mammografiundersökningen (LS/1690/2012) Landstingsstyrelsens rapport Beredningarnas, revisorernas och patientnämndens dialog med fullmäktige Fullmäktiges frågestund Struktur för landstingsdrivna primärvården i Östersunds kommun (LS/1758/2012) Svar på motion från Mats El Kott (FP) om ett systematiskt arbete med avgångssamtal (LS/971/2012) Svar på motion från Christer Siwertsson (M) om frysning av chefers löner (LS/1396/2012) Svar på motion från Finn Cromberger (FP) om inrättande av ungdomsavtal i landstinget med syfte att få in fler ungdomar på arbetsmarknaden eller tillbaks i utbildning (LS/531/2012) Svar på motion från Christer Siwertsson (M) om hälsocoacher/dietister med uppgift att informera och följa upp patienter som medicinerar med antidepressiva läkemedel (LS/955/2012) Allmänhetens frågestund Svar på motion från Christer Siwertsson (M) om sekretessäkring av receptionen vid psykiatrin (LS/982/2012) Svar på motion från Thomas Andersson (C) och Finn Cromberger (FP) om att använda kallelsen till politiska möten som bussbiljett (LS/998/2012) Landstingsgemensamma regler för resor inom Jämtlands läns landsting (LS/1255/2011) Granskning av arvode till ledamot i gemensamma nämnder m.m. (LS/1589/2012) Ändring i arvodesregler för förtroendevalda inom Jämtlands läns landsting (LS/28/2013) Justering av specialisttandvårdstaxan (LS/1892/2012) Översyn av landstingets Bildkonstpolicy (LS/1654/2010) Begäran från Regionförbundet om borgen X11 (Transitio) (LS/1932/2012) Gemensam diskussion med ungdomstinget om motion Att kunna må bra (LS/1825/2012) 48

5 Protokoll 5(56) 43 Avrapportering Ungdomstinget Rev. Landstingsplan (LS/742/2012) Svar på interpellation från Anna-Karin Vernberg (M) om granskning av landstingets resor (LS/190/2013) Svar på interpellation från Christer Siwertsson (M) om att 6.1 procent av landstinget anställda upplever att de utsatts för kränkande särbehandling av chef/medarbetare (LS/196/2013) Svar på fullmäktigefråga från Kia Carlsson (FP) om strokerehab (LS/1759/2012) Svar på fullmäktigefråga från Kia Carlsson (FP) om telemedicin (LS/1760/2012) Ungdomsrådet: Fyllnadsval av ledamot för tiden tom för Katrin Wissing (MP) som avsagt sig uppdraget Norrlands Nätverk för musikteater och dans: Fyllnadsval av ersättare för tiden tom för Katrin Wissing (MP) som avsagt sig uppdraget Landstingsstyrelsen: Fyllnadsval av ledamot för tiden för Bernt Söderman (C) som avsagt sig uppdraget Beredningen för vård och rehabilitering: Fyllnadsval av ersättare för tiden tom för Pernilla Johansson (S) som avsagt sig uppdraget Landstingsstyrelsen: Fyllnadsval av ersättare för tiden tom för Linnea Swedenmark (S) som avsagt sig uppdraget Regionförbundet Jämtlands län: Fyllnadsval av ersättare för tiden tom för Linnea Swedenmark (S) som avsagt sig uppdraget Ungdomsrådet: Fyllnadsval av ersättare för tiden tom för Linnea Swedenmark (S) som avsagt sig uppdraget Beredningen för vård och rehabilitering: Fyllnadsval av ledamot tom för Emilia Blomqvist (V) som avsagt sig uppdraget Beredningen för vård och rehabilitering: Fyllnadsval av ersättare tom för Börje Lundin (V). 56

6 Protokoll 6(56) 1 Sammanträdets öppnande Ordförande förklarar landstingsfullmäktiges sammanträde öppnat och hälsar samtliga välkomna. 2 Upprop av ledamöter Upprop företas av de för valkretsarna i länet utsedda fullmäktigeledamöter och de till tjänstgöring inkallade ersättarna. 3 Kungörelse av landstingsfullmäktiges sammanträde Fullmäktiges ordförande har den 29 januari 2013 utfärdat kungörelse i enlighet med arbetsordning för landstingsfullmäktige. Till protokollet antecknas att kungörelsen skett i laga ordning. 4 Interpellation från Anna-Karin Vernberg (M) om granskning av landstingets resor (LS/190/2013) Anna-Karin Vernberg (M) har lämnat in en interpellation med följande lydelse: Jämtlands läns landsting går idag med stora underskott. Ett av de områden vi Moderater själva granskat är landstingets resor under perioden Där ser vi att man rest för över 10 miljoner under årets nio första månader. Detta är en stor summa för ett litet landsting som går med underskott år från år. För att få rätsida på ekonomin skulle jag vilja ställa följande frågor dig, Harriet: 1. Vad anser du om dessa resor, finns det tydliga syften och motiv for dessa resor i sin helhet? 2. Hur följer våra resor de miljömål som sats upp för landstingets verksamhet? 3. Följer dessa resor de behov kring utbildning, utveckling som landstinget behöver? Interpellationen får ställas. 5 Interpellation från Christer Siwertsson (M) om att 6.1 procent av landstinget anställda upplever att de utsatts för kränkande särbehandling av chef/medarbetare (LS/196/2013) Christer Siwertsson (M) har lämnat in en interpellation med följande lydelse: I den personalenkät som gjordes under 2012 så uppger 6.1 procent av

7 Protokoll 7(56) landstingets anställda att de utsatts för "kränkande särbehandling" av chef/medarbetare. En till synes oroväckande hög siffra som dessutom ökat från den tidigare personalenkäten. Mot bakgrund av att landstingets personal i allra högsta grad tar hand om människor i olika situationer i livet så torde de vara svårt när de själva nog inte mår så bra av den kränkande särbehandlingen. Detta faktum gör att många frågetecken och funderingar reses för denna rådande situation bland JLL:s anställda. Fråga 1. Känner hela personalen till hur man anmäler och vilka rutiner som används när en sådan här situation uppstår? Fråga 2. Hur många sjukskrivna finns på grund av den kränkande särbehandlingen och vad blir de totala kostnaderna på grund av detta och de följdverkningar som uppstår? Interpellationen får ställas. 6 Fullmäktigefråga från Kia Carlsson (FP) om strokerehab (LS/1759/2012) Kia Carlsson (C) har lämnat in en fullmäktigefråga med följande lydelse: Strokerehab på Remonthagen har förändrats från en avdelning för inneliggande patienter till ett mobilt stroketeam. Detta team rör sig med en geografisk omkrets på 5 mil om jag uppfattat rätt. Det innebär att det endast är inom Östersunds kommuns ram som det mobila teamet verkar. Kommunen har en väl utbyggd egen hemrehab med många team i alla delar av kommunen. Fråga: 1. Hur tillgodoses strokerehab för patienter som bor utanför dessa 5 mil? 2. Har samarbete skett med Östersunds kommuns hemrehabteam? Om så skett - hur ser arbetsfördelningen ut? Frågan får ställas. 7 Fullmäktigefråga från Kia Carlsson (FP) om telemedicin (LS/1760/2012) Kia Carlsson (C) har lämnat in en fullmäktigefråga med följande lydelse: För några år sedan var telemedicin en viktig fråga för landstinget bl. a. med tanke på att patienterna skulle slippa åka långa sträckor till Östersunds sjukhus för diagnostisering. Vid förra landstingsfullmäktige kom frågan upp igen genom att några patienter fått sändas mellan hälsocentraler och sjukhuset för just diagnostisering. Jag vet att vi har en läkare inom landstinget som, i sin tidigare anställning i annat landsting, arbetat förtjänstfullt med telemedicin. Fråga: Vad har hänt inom område telemedicin inom landstinget? Pågår fortsatt arbete med

8 Protokoll 8(56) frågan? Används den expertis vi har? Och - om så är fallet varför har det inte använts för dessa patienter? Frågan får ställas. 8 Remiss av inkomna motioner och medborgarförslag 1. Motion från Christer Siwertsson (M) om frysande av politikerarvoden (LS/1801/2012) fördelas till särskilda beredningen för översyn av den politiska organisationen efter 2014 och besvaras senast november Begäran om uppskov Motion från Finn Cromberger (FP), om att bilda en Region Jämtlands snarast (LS/208/2012). Landstingsstyrelsen har begärt uppskov med motionen och att ärendet besvaras senast april Yrkanden Finn Cromberger (FP) yrkar följande: 1. Yrkar avslag på landstingsstyrelsens förslag om uppskov till april. Yrkar på att det behandlas vid dagens sammanträder precis som man tidigare beslutat. 2. Yrkar att landstingsfullmäktige fattar beslut att skyndsamt tillskriva länets samtliga 8 kommuner för att inhämta deras synpunkter på en regionbildning redan 2015 i linje med SOU 2012:81, Statens regionala förvaltning förslag till en angelägen reform. Utredaren Mats Sjöstrand markerar där möjligheten att redan nu hos staten begära att landsting som Jämtlands läns landsting kan ansöka om att få överta det regionala utvecklingsansvaret vilket innebär att de regionala samverkansorganen kan övertas/sammansmältas med det folkvalda landstinget. I förslaget sägs att regionala samverkansorgan, typ nuvarande Region Jämtland, skall upphöra. 3. Yrkar att landstinget skyndsamt tillskriver samtliga politiska partier som finns representerade i länets kommunfullmäktigeförsamlingar för att efterhöra deras synpunkter på en framtida Region Jämtland enligt SOU 2012:81 modell och snabbspår att det kan ske redan Yrkar att landstingsfullmäktige beslutar att motionen och medborgarförslaget med dessa åtgärder är besvarade. 5. Yrkar på omedelbar justering av beslutspunkterna. Proposition Ordföranden ställer proposition på fullmäktiges presidiums förslag och Finn Crombergers yrkande och finner fullmäktiges presidiums förslag antaget.

9 Protokoll 9(56) Begäran om uppskov Motion från Finn Cromberger (FP), om att bilda en Region Jämtlands snarast (LS/208/2012). Landstingsstyrelsen har begärt uppskov med motionen och att ärendet besvaras senast april Reservation Finn Cromberger (FP), Bogna Wojtkiewicz Adolfsson, Inger Jonsson, Ingrid Kjelsson, Berit Johansson, Thomas Andersson, Olle Arnsten (samliga C), Maj-Britt Saltin, Anna-Karin Vernberg, Karin Ekblom, Elisabeth Svensson, Gunnel Hennebo, Lars-Eric Bergman, Margaretha Gladh, Susanne Wallner och Christer Siwertsson (samtliga M) reserverar sig mot beslutet till förmån för Finn Crombergers yrkande. 3. Begäran om uppskov Motion från Mats El Kott (FP) om anställningsbeslut (LS/1222/2012). Landstingsstyrelsen har begärt uppskov med motionen och att ärendet besvaras senast juni Begäran om uppskov - Medborgarförslag från Lennart Ledin om ansökan om att landstinget ska få regionstatus (LS/936/2012). Beredningen för demokrati och folkhälsa har begärt uppskov med medborgarförslaget och att ärendet behandlas senast april Begäran om uppskov - Upphandlingspolicy för Jämtlands läns landsting (LS/1509/2012). Beredningen för demokrati och folkhälsa har begärt uppskov hos landstingsfullmäktige med översyn av upphandlingspolicy för Jämtlands läns landsting till oktober Begäran om uppskov - Motion från Inger Jonsson, Berit Johansson och Marianne Larm-Svensson (C), om bättre vård för multisjuka äldre (LS/979/2012). Landstingsstyrelsen har begärt uppskov med motionen och att ärendet besvaras senast april Motion från Susanne Wallner om beslutscontroller (LS/180/2013) fördelas till landstingsstyrelsen och besvaras senast oktober Yrkanden Harriet Jorderud (S) yrkar att motionen senast ska besvaras juni Proposition Ordföranden ställer proposition på fullmäktiges presidiums förslag och Harriet Jorderuds yrkande och finner Harriet Jorderuds yrkande antaget.

10 Protokoll 10(56) Motion från Susanne Wallner om beslutscontroller (LS/180/2013) fördelas till landstingsstyrelsen och besvaras senast juni Motion från Lise Hjemgaard-Svensson (M) om tidsbokning till mottagningar vid hemsida på internet (LS/181/2013) fördelas till landstingsstyrelsen och besvaras senast oktober Motion från Christer Siwertsson (M) om omorganisation av landstingets Folkhälsocentrum (LS/231/2013) fördelas till landstingsstyrelsen och besvaras senast oktober Fullmäktigepresidiets rapport Presidiet har inget att rapportera vid dagens sammanträde. 10 Svar på interpellation från Berit Johansson (C) om de nationella riktlinjerna för demens (LS/1463/2012) Harriet Jorderud (S) besvarar den av Berit Johansson (C) ställda och under 237, , antecknade interpellationen om de nationella riktlinjerna för demens (LS/1463/2012). Berit Johansson frågar vad som har hänt sedan hon för ca ett år sedan ställde en fråga om vem som har ansvaret att hålla ihop demensvården i Jämtlands läns landsting. I svaret för ett år sedan hänvisades till en rapport under utarbetande. 1. Vad blev resultatet i rapporten? 2. Vad behöver utvecklas och arbetas med i vårt landsting för att leva upp till de nationella riktlinjerna för demens? 3. Vilka resurser, personella och/eller ekonomiska behöver tillsättas? Har det genomförts? Svar på fråga 1 Den rapport som hänvisas till är framtagandet av en rutin för implementering av de nationella riktlinjerna om demenssjukdom. Eftersom arbete med demenssjuka patienter till stora delar är ett gemensamt ansvar för kommuner och landsting har rutinen tagits fram gemensamt av parterna, genom en projektanställd handläggare vid regionförbundet. Förslaget till rutin för de delar i riktlinjerna som omfattas av gemensamt ansvar antogs av Sociala våd- och omsorgsgruppen (SVOM) vid sammanträde den 21 september. Beslutet innebär ett fortsatt arbete med successivt införande av de 9 åtgärdspunkter som finns i förslaget. Arbetet kommer att ledas av en

11 Protokoll 11(56) arbetsgrupp med representanter från både landsting och kommuner. I det nya projektet kommer bl a kostnadsberäkningar och GAP- analyser att göras. Svar på fråga 2 och 3 Innehållet i de nationella riktlinjerna för demens när det gäller de landstingsspecifika delarna är i införda i Jämtlands läns landsting. Huvudansvaret för arbete med demens finns i landstinget i Centrum för primärvård men sker i nära samverkan med Centrum för medicinska specialiteter. Då det gäller mer komplicerade demensutredningar deltar område psykiatri med konsultstöd. Arbetet sker inom ordinarie budgetramar och verksamheter. En extra satsning sker genom SKL-projektet Ledningskraft, där landstinget deltar i team tillsammans med Östersunds, Bräckes och Bergs kommuner. Det är ett nationellt projekt med omfattande arbetsinsatser. Berit Johansson yttrar sig. 11 Svar på interpellation från Berit Johansson (C) om landstingets deltagande i kvalitetsregistren Senior Alert och SveDem (LS/1635/2012) Harriet Jorderud (S) besvarar den av Berit Johansson (C) och under 241, , antecknade interpellationen om landstingets deltagande i kvalitetsregistren Senior Alert och SveDem (LS/1635/2012). Berit Johansson (C) frågar: l. Hur har arbetet gått med registreringen i kvalitetsregistret Senior Alert? a) Vilken täckningsgrad nådde vi inom Jämtlands läns landstings olika verksamheter/ avdelningar? b) Hur arbetar man med de individuella åtgärdsplaner och uppföljningar av de resultat man fått fram? c) Prestationsersättningen som betalats ut hur mycket blev det och fick respektive avdelning/enhet behålla dem? 2. Hur har arbetet gått med registreringen i SveDem = Svenska Demensregistret? a) Hur många har registrerats inom primärvården? b) Prestationsersättningen som betalats ut, hur mycket blev det och fick respektive hälsocentral / enhet behålla dem? Svar på fråga 1: Målsättningen för 2012 är att öka andelen patienter som fått screening jämfört med För perioden januari-oktober i år finns totalt registreringar jämfört med motsvarande tid förra året.

12 Protokoll 12(56) Under året har regelbundna uppföljningar skett gentemot samtliga enheter som registrerar i Senior Alert. Stödpersoner för vårdprevention finns tillgängliga för personal och chefer t.o.m. årets slut. Från 2013 kommer stöd att finnas i form av länsövergripande s.k. utvecklingsledare inom satsningen Bättre liv för sjuka äldre. Prestationsersättningen 2012 omfattar 50 miljoner kronor som fördelas mellan de kommuner och landsting där samtliga relevanta verksamheter, oavsett driftsform, har påbörjat registrering i Senior Alert. Resultaten är ännu presenterade som preliminära och håller för närvarande på att kvalitetsgranskas hos Socialstyrelsen. Därför finns i nuläget inte presenterat hur stor andel av prestationsersättningen som tillfaller JLL. Mätperioden är oktober 2011 t.o.m. september 2012 och antalet registreringar för den perioden uppgår för JLL s del till st. (prel.). Not. Hela 2010 och del av 2011 års tilldelade prestationsersättning till JLL för registrering i bl. a Senior Alert har återgått till verksamheterna (enligt en procentuell fördelningsnyckel) för att kunna användas till kompetensutveckling och/eller investering av utrustning. Svar på fråga 2: Under 2012 har 14 hälsocentraler anslutit sig till SveDem. Prestationsersättning 2012 omfattar 50 miljoner kronor för SveDem. Fördelas till landsting i relation till antalet personer som nyinsjuknat i demenssjukdom och erhållit utredning med registrering i SveDem via primärvården (hälsocentralerna), oavsett driftsform. Resultaten är ännu presenterade som preliminära och håller för närvarande på att kvalitetsgranskas hos Socialstyrelsen. Därför finns i nuläget inte presenterat hur stor andel av prestationsersättningen som tillfaller JLL. Mätperioden är oktober 2011 t.o.m. september 2012 och antalet registreringar för den perioden uppgår för JLL:s del till 6 st. (prel.). För närvarande pågår en utredning som ska ge ett underlag till beslut om hur samtlig prestationsbaserad ersättning/stimulansmedel som JLL kan erhålla ska fördelas. Berit Johansson yttrar sig. 12 Svar på fullmäktigefråga från Christer Siwertsson (M) om att göra om skylten vid Ytterhogdals hälsocentral (LS/1351/2012) Harriet Jorderud (S) besvarar den av Christer Siwertsson (M) och under 238, , antecknade fullmäktigefrågan om att göra om skylten vid Ytterhogdals hälsocentral (LS/1351/2012).

13 Protokoll 13(56) Christer Siwertsson frågar: Är det inte dags att ta ner skylten och ersätta den med en mer rättvisande information? Svar på fråga: Tack för påpekandet, det är riktigt att skylten är missvisande. Skylten ska naturligtvis anpassas till den verksamhet som är aktuell i lokalen. Fastighetsenheten har påbörjat en inventering tillsammans med respektive platschef för att se om vi har liknade fel på andra ställen. 13 Svar på fullmäktigefråga från Britt Carlsson (S) om landstingets strokekampanj (LS/1483/2012) Harriet Jorderud (S) besvarar den av Britt Carlsson (S) och under 239, , antecknade fullmäktigefrågan om landstingets strokekampanj (LS/1483/2012). Britt Carlsson frågar: Hur har strokekampanjen fallit ut för invånarna i vårt län och för berörda verksamheter i landstinget? Svar på frågan ur kommunikationssynpunkt: Medvetenheten om det livsviktiga AKUT-testet har ökat radikalt i länet sedan kampanjens början i slutet av Vi i Jämtlands län har hittills varit flitigast på att göra AKUT-testet, tillsammans med invånarna i Västerbottens, Kronobergs och Dalarnas län. De aktiviteter som gjorts i sjukhusets foajé med bland annat blodtrycksmätning och livsstilsinformation har varit mycket välbesökta. Media har nappat på våra pressaktiviteter och rapporterat flitigt kring stroke och AKUT-testet när vi haft våra kampanjer. Svar på frågan ur verksamhetssynpunkt: Intrycket är att invånarna kommer snabbare till sjukhus vid tydliga strokesymptom, vilket är mycket positivt. På sjukhuset har vi hittills inte sett en ökad tillströmning av personer som söker med diffusa symptom och enbart oro för stroke. I primärvården har man sett en ökad mängd undersökningar med skiktröntgen av hjärnan (CT). Möjligen kan Strokekampanjen ha bidragit till att fler blir oroliga för sina symptom, söker primärvården och blir remitterade för CT-undersökning av hjärnan. Britt Carlsson tackar för svaret.

14 Protokoll 14(56) 14 Svar på fullmäktigefråga från Margareta Gladh (M) om drift av hälsocentral i Hammerdal (LS/1518/2012) Harriet Jorderud (S) besvarar den av Margareta Gladh (M) och under 240, , antecknade fullmäktigefrågan om drift av hälsocentral i Hammerdal (LS/1518/2012). Margareta Gladh frågar: 1. Vad är det som gör att du den här gången tror att det kommer att lyckas bättre? 2. Är det inte bättre att landstinget koncentrerar sig på att driva sina andra hälsocentraler på ett mer effektivt sätt än vad som i dag görs? Svar på fråga 1 och 2 Utrikeshälsan i Hammerdal har meddelat att de upphör med hälsocentralen i Hammerdal vid årsskiftet. När en privat utförare av en hälsocentral upphör har landstinget alltid en skyldighet att ta över vården av patienterna som varit listade hos den privata utföraren. Landstinget har även ansvar för att alla som bor i vårt län har tillgång till primärvård och ansvar för finansieringen av hälsocentralerna inom landstingsområdet, oavsett om hälsocentralen drivs av landstinget eller en privat utförare. Landstinget har ansvaret för primärvården i Hammerdal och utreder för närvarande vilka möjligheter det finns att bedriva primärvård i egen regi med bra kvalité på orten. Att inte utreda de förutsättningarna vore felaktigt. En privat aktör, Nya Närvården i Hoting, har lämnat in en ansökan att bedriva filial i Hammerdal. Lagen om valfrihet (LOV) syftar till att genom konkurrens och fler utförare ge invånarna i ett landsting fler valmöjligheter. Om Nya Närvården uppfyller kraven för att driva primärvård i Hammerdal och om landstingets utredning visar att landstinget kan driva hälsocentralen i Hammerdal med läkare 5 dagar i veckan kommer sannolikt de boende i Hammerdal att efter den1januari kunna välja mellan två olika utförare. Viktigt att understryka är att inget ännu är beslutat i frågan. Den landstingsdrivna primärvården jobbar ständigt med att se över och effektivisera verksamheten. I det arbetet ingår även att se över möjligheterna att bedriva primärvård på fler, eller andra, ställen än idag. 15 Svar på fullmäktigefråga från Christer Siwertsson (M) om rekrytering av tandläkare (LS/1577/2012) Harriet Jorderud (S) besvarar den av Christer Siwertsson (M) och under 242, , antecknade fullmäktigefrågan om rekrytering av tandläkare (LS/1577/2012).

15 Protokoll 15(56) Christer Siwertsson frågar: Har vi så gott om andra tandläkare, som vill jobba i Ragunda kommun, att vi har råd att tacka nej till en sådan här chans? Svar på fråga: Landstinget har precis rekryterat två tandläkare till Folktandvården i Hammarstrand. De har påbörjat sin introduktion och kommer under en tid framöver få stöd och handledning av tillresande yrkeserfarna tandläkare från Östersund. Angående rekrytering av tandläkare utbildade utanför EU så krävs att de har svensk legitimation. För att göra en praktikperiod på en klinik krävs det att det finns en väl fungerande handledning tillgänglig alla dagar på kliniken vilket inte funnits eller finns, och kan därmed inte erbjudas till vederbörande person. Christer Siwertsson yttrar sig. 16 Svar på fullmäktigefråga från Glenn Löfblad (S) om landstingets kostnader i Regionförbundet i Jämtlands län (LS/1636/2012) Robert Uitto (S) besvarar den av Glenn Löfblad (S) och under 243, , antecknade fullmäktigefrågan om landstingets kostnader i Regionförbundet i Jämtlands län (LS/1636/2012). Glenn Löfblad (S) frågar: Landstingets kostnader i regionförbundet ar uppe från och till i debatten. Samma sak galler kostnaderna för politikernas och tjänstemännens resor, bl. a. i regionförbundet. Darför frågar jag landstingsstyrelsens vice ordförande tillika regionrådet Robert Uitto vilka resor som genomförs i regionförbundet och deras huvudsakliga syften samt till vilka kostnader? Svar på fråga: Regionförbundet innehar det regionala utvecklingsansvaret, som vi är redovisningsskyldiga gentemot regeringen. Detta uppdrag är förlagt hos länsstyrelsen, en region eller ett regionförbund. Hos oss ligger det på Region Jämtland. I uppdraget ingår att upprätta en Regional Utvecklingsstrategi - RUS. Den visar övergripande på vårt läns prioriteringar för att utveckla länet. Det ingår också att ansvara för infrastruktur, trafikplanering och i vårt fall ägandet av länstrafiken. Vårt regionförbund ansvarar också för exempelvis folkhögskolor, länskultur, visst stöd till företagande via bl.a. vårt ägande av ALMI mm. Kort kan man säga att Regionförbundet är en politisk organisation vars huvuduppgift är att just underlätta utvecklingen av vårt län med hjälp av ett antal instrument eller verktyg.

16 Protokoll 16(56) Organisationen består dels av mer fasta strukturer till vilka vi bland annat kan räkna våra bolag, skolor och vår länskultur. De ges av oss uppdrag som följer vår egna budget/verksamhetsplan, men också vår gemensamma RUS. Den består också av den politiska ledningen som styr och beslutar och som också följer och påverkar utvecklingen inom våra olika områden. Huvudmålet är självfallet långsiktigt, som mycket av det regionala utvecklingsarbetet handlar om att vi måste bli fler i vårt län för att klara välfärden. När det gäller resor som görs inom organisationen är många av dessa orsakade av den fasta strukturens uppdrag. I år har resorna kostat nära 4 miljoner kronor, varav länskulturen kostat ca 1,7 miljoner för att utföra sina uppdrag inom länet. Många av verksamheterna är oerhört duktiga på att söka projektstöd och skapa projekt med andra inom ramen för EU:s olika program. Själva idén med många av EU:s projektmedel är att människor från unionens olika delar ska träffas för gemensam utveckling, utbyte av erfarenheter och faktiskt i förlängningen bidra till att stärka organisationens fredsarbete. Regionförbundet påverkar länets aktörer så att de ska kunna ta del av EU:s pengar för att utveckla samarbete, nya arbetsmetoder och företag. Uppskattningsvis är nära 50 % av övriga resekostnader sprungna ur detta och kan återfinnas som intäkter i form av just projektmedel - c:a 1,8 miljoner Regionförbundet innehar dessutom nationella uppdrag, bla via Sveriges Kommuner och Landsting och ett flertal av resorna görs då inom ramen för dessa uppdrag och bekostas genom intäkter från dem. Vi förtroendevalda reser oftast till sammanträden där vi är invalda från regionförbundet. Två exempel på det är AER och ENCORE. Utöver det är det i huvudsak resor för att uppvakta och påverka i frågor som rör förbundets ansvarsområden. De kan exempelvis handla om att uppvakta ministrar och statliga verk för att exempelvis påverka tilldelning av medel för vägar, mer ekonomiskt stöd till länets kultur eller påverka skrivningar i EU:s kommande program för bättre utdelning till länet. Resor görs också för att deltaga i seminarier och kurser som är viktiga för kunskapsinhämtning. Fram till i höst har politiken totalt rest för c:a kronor. Just nu pågår en utvärdering och en sammanställning av vilka nätverk och organ regionförbundet ska delta i för att påverka länets utveckling på bästa sätt. Det handlar om effektivare arbetsmetoder och smartare deltagande utifrån tidigare erfarenheter så att påverkan verkligen kan ge effekt. Glenn Löfblad (S) tackar för svaret.

17 Protokoll 17(56) 17 Svar på fullmäktigefråga från Christer Siwertsson (M) om sjukresebeställningar (LS/1660/2012) Harriet Jorderud (S) besvarar den av Christer Siwertsson (M) och under 244, , antecknade fullmäktigefrågan om sjukresebeställningar (LS/1660/2012). Christer Siwertsson frågar: 1. Anser du Harriet Jorderud att sjukresor i det här fallet levererat en god service? 2. Anser du Harriet Jorderud att sjukresor bättre kan informera patienterna och deras anhöriga om regelverkat kring hur sjukresor beställes? 3. Anser du Harriet Jorderud, att det är rimligt, att en så svårt sjuk och rullstolsbunden patient, inte erbjuds en bår att ligga på under väntetiden före röntgenundersökningen och tiden efter undersökningen, alltså fram till avfärd hem till Strömsund? Svar: Regelverket säger att resan ska beställas senast två vardagar före och att planerade resor beställs på vardagar. All personal på beställningscentralen har dock mandat från Länstrafiken att frångå denna regel om det finns skäl för detta (äldre person som inte riktigt känner till vad som gäller eller annat skäl som verkar rimligt). Nu ringdes resan under jourtid (lördag) när Taxi Östersunds personal sköter beställningscentralen och då skall de vända sig till beställningscentralens chef vid tveksamheter. Man skall alltså aldrig självständigt neka en patient en resa. Beställningscentralen meddelar dessutom alltid nya resenärer, som ringer för första gången, att det är två vardagar före som gäller. Om de ringer för sent återkommande gånger kan de bli nekade. Jag kan inte bedöma, utifrån de uppgifter som lämnas i frågan och det regelverk som gäller, om berörd patient fått en god service eller inte. Men jag hoppas att frågeställaren hjälpte honom eller henne att få kontakt med patientnämndens handläggare för att framföra sina synpunkter hos dem för vidare behandling. Christer Siwertsson yttrar sig.

18 Protokoll 18(56) 18 Svar på fullmäktigefråga från Susanne Wallner (M) om lönespridningen i Jämtlands läns landsting (LS/1663/2012) Christer Siwertsson (M) besvarar den av Susanne Wallner (M) och under 245, , antecknade fullmäktigefrågan om lönespridningen i Jämtlands läns landsting (LS/1663/2012). Susanne Wallner (M) frågar: Vid en granskning visar det sig att några av de högsta cheferna i landstinget fått löneökningar på mellan kronor över en tidsperiod av två år, samtidigt som de medarbetare som står närmast patienterna fått några hundralappar. Hur ser du Christer Siwertsson (M) på ovanstående fakta? Svar på fråga: Inledningsvis vill jag hävda att vi till stor del har bra och kompetenta chefer och därför ska de också ha bra betalt för det arbete och ansvar vi lägger på dem. Den omorganisation som nyligen genomfördes innebar större ansvarsområden för några av landstingets chefer, vilket ska ha varit ett av syftena med de kraftiga lönehöjningar vissa chefer nu fått ta del av. I en tid av ekonomiska åtstramningar, där sjukvårdspersonal och övrig personal, inte minst undersköterskor, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, lokalvårdare, kostpersonal, lägre tjänstemän i administrationen och vaktmästare med flera fått känna av ett allt bistrare ekonomiskt klimat på jobbet, där man dagligen får höra att man kostar för mycket, har helt fel signaler skickats ut från den administrativa ledningen i och med dessa exceptionellt höga löneförstärkningar till vissa utvalda grupper av anställda, som dessutom redan innan dessa löneförstärkningar hade riktigt bra löner. Vi ser tydligt att de som står längst bort från det patientnära arbetet också är de som fått de högsta lönepåslagen. Många är helt naturligt mycket upprörda över detta, vilket även jag som landstingspolitiker är och det är just därför som jag också lagt en motion om en treårig frysning av de högsta chefernas löner, allt i syfte att någorlunda markera mot denna sanslösa löneförstärkning. Under mina många år som anställd och nu som politiker i landstinget, kan jag inte påminna mig om något liknande. Således tar jag och många med mig kraftigt avstånd från dessa löneförhöjningar, som ytterligare lägger kostnader på en redan alltför dyr landstingsadministration. Susanne Wallner (M) tackar för svaret.

19 Protokoll 19(56) 19 Svar på fullmäktigefråga från Susanne Wallner (M) om resorna i Jämtlands läns landsting (LS/1664/2012) Christer Siwertsson (M) besvarar den av Susanne Wallner (M) och under 246, , antecknade fullmäktigefrågan om resorna i Jämtlands läns landsting (LS/1664/2012). Susanne Wallner (M) frågar: Med tanke på alla de resor som genomförts av landstingets politiker och tjänstemän i syfte att gynna regional utveckling, hur har utfallet av dessa resor blivit beträffande fler företagsetableringar och inflyttning? Svar på fråga: Jämtlands läns företagande har legat ganska stabilt genom åren med runt 7000 företag. Däremot har de större företagen flyttat, eller lagts ner. Man kan se en ökning inom turistnäringen och småföretagen. De bidrag länet får till företags stöd är i form av riktade länsanslag varje år, med en summa av 121 miljoner. I tillägg får vi sedan 15 år tillbaka EU - medel med ytterligare 121 miljoner/år. Detta gör att vi får ca 242 miljoner i företagsstöd. Vi har också ytterligare EU - stöd på ca 250 miljoner varje år och av dessa är ca 80 miljoner stöd till olika projekt. Till stöd hör också landsbygdsprogrammet där man får ca 250 miljoner om året. Vi har också fått riktade pengar till landsbygden med en summa av 70 miljoner x 7år. Sedan har vi några interregionala projekt som också de får pengar, ca miljoner/år. Således kan man säga att länet i runda tal varje år får ca 822 miljoner kronor som skall gå till projekt och företagande. Dessa pengar skall gynna näringarna och tillväxten i länet. Vad vi nu kan se är att vi ändå står och stampar på samma ställe, trots att länet fått dryga 12 miljarder under en 15 års period. Inflyttningen till länet rör sig marginellt upp, eller ner under aktuell tidsperiod. Det måste vara något grundläggande problem med våra sätt att driva projekt, då få leder till kommersialisering för ex. små företag. Den frågan driver vi nu i Moderaterna på EU nivå, där vi ser över och bevakar hur detta fördelas och styrs upp. Men med den summa vi ändå får till länet, är det ohållbart att fortsätta på inslagen linje, då det varken bidrar till inflyttning eller jobb. Snarare har vi sett det omvända scenariot, vilket är alarmerande. Således kan jag konstatera, att dessa otaliga tjänsteresor knappast bidragit till inflödet av pengar till vårt län. Dessa stöd hade kommit ändå. Visserligen måste ett landsting, eller ett regionförbund genomföra resor, det är självklart, men när man inte kan visa på ett mervärde för länet efter att resan är genomförd, bör dessa omedelbart stramas upp. Inte ens över en tidsperiod av 15 till 30 år kan vi mäta effekten av vårt resande. I tillägg, varför genererar inte alla dessa pengar fler företag och inflyttning? Har vi satsat på fel projekt, rent av spenderat för mycket pengar till resor, administration, middagar och

20 Protokoll 20(56) hotellnätter? Slutsatsen av allt detta, blir att mitt krav om att politiker ska redovisa mervärdet för länet efter genomförd resa ska kvarstå. Något annat är otänkbart. Vi reser på skattebetalarnas bekostnad. Susanne Wallner (M) tackar för svaret. 20 Svar på fullmäktigefråga från Anna-Karin Vernberg (M) om vad som händer med BUP:s gamla lokaler (LS/1679/2012) Thomas Hägg (S) besvarar den av Anna-Karin Vernberg (M) och under 247, , antecknade fullmäktigefrågan om vad som händer med BUP:s gamla lokaler (LS/1679/2012). Hur ser framtida planer ut vad gäller uthyrningen? Svar på fråga: Landstinget har haft problem med inomhusklimatet i byggnaden sedan början av talet vilket resulterade i att verksamheten tillfälligt flyttade därifrån gjordes en omfattande insats med att förbättra lokalen och rätta till byggtekniska fel som upptäcktes flyttade samma personal tillbaka i lokalerna. Inomhusklimatet och arbetsmiljön utvärderades av Yrkesmedicin i Örebro. Arbetsmiljön visade sig vara acceptabel men inte helt problemfri och därför utfördes ytterligare byggtekniska åtgärder utfördes provtagningar som visade att halter av skadliga ämnen som uppmättes före 2005 har klingat av. Värdena som uppmättes då borde inte ha orsakat problem men delar av personalen upplevde fortfarande vissa problem med inomhusklimatet. Ytterligare tekniska åtgärder genomfördes utan att personalgruppen blev helt problemfria. Sommaren 2011 lämnar verksamheten huset. Huset, som består av fyra delar med olika förutsättningar, står nu och vädras och framtidsplanen för huset är att nyttja del av det som möteslokaler samt att därefter utvärdera hur brukarna upplever klimatet och arbetsmiljön i lokalerna. Om inomhusklimatet bedöms som tryggt efter utvärdering av brukarnas upplevelse kommer landstinget att successivt försöka nyttja lokalen på bästa sätt för landstingets verksamhet. Ann-Karin Vernberg yttrar sig.

21 Protokoll 21(56) 21 Svar på fullmäktigefråga från Gunnel Hennebo (M) om blodgivarbussar för att underlätta möjligheten att lämna blod (LS/1680/2012) Harriet Jorderud (S) besvarar den av Gunnel Hennebo (M) och under 248, , antecknade fullmäktigefrågan om blodgivarbussar för att underlätta möjligheten att lämna blod (LS/1680/2012). Gunnel Hennebo frågar om möjligheten att köpa in en blodgivarebuss eller alternativt samordna så att mammografibussen också kan fungera för att ta emot blod. Svar på fråga: En speciell blodgivarbuss kostar mycket pengar i både investering och drift. Tyvärr är det också uteslutet att använda mammografibussen för blodgivning eftersom den skulle behöva byggas om för att klara ytterligare uppgifter. Inget av dessa två alternativ är ekonomiskt försvarbara. För att underlätta för blodgivarna har Storsjötappen förändrat öppettider och bemanning för att passa blodgivarna på ett bättre sätt. Östersunds sjukhud har hittills haft ett mycket bra blodlager. Gunnel Hennebo yttrar sig. 22 Svar på fullmäktigefråga från Finn Cromberger (FP) om landstingets vindkraftsatsning (LS/1686/2012) Anna Hildebrand (MP) besvarar den av Finn Cromberger (FP) och under 249, , antecknade fullmäktigefrågan om landstingets vindkraftsatsning (LS/1686/2012). Finn Cromberger frågar: Fullmäktige har för några år sedan beslutat att investera upp till 50 mkr i vindkraft. Ett eller två vindkraftverk skulle landstinget förvärva. Pengarna skulle tas från de anställdas pensionskapital, men avkastningen skulle tillfalla landstingskoncernen. Ett förfarande som jag var emot. Jag önskar en gedigen redovisning om vad som hänt. Har det investerats, hur mycket, var någonstans. Om inte - vill jag veta varför i så fall. Har man under resans gång omkalkylerat investeringen? Fler och fler företag inom branschen flaggar för sämre tider med sämre lönsamhet. Ibland pratar man om krisbransch. På mig verkar det som om lönsamheten i branschen hänger samman med hur stora statens subventioner är, vilket inte är någon bra grund att långsiktigt stå på. Vad händer och hur tänker man?

22 Protokoll 22(56) Svar: Landstinget har ännu inte investerat något i vindkraft och huvudanledningen är upphandlingsfrågor. Vid den första upphandlingsomgången inkom inga anbud till landstinget, och under nuvarande upphandling pågår en rättslig prövning av ett överklagande. Tilldelningsbeslut som landstinget skickat efter prövning av inkomna anbud enligt LOU är överprövat och ännu inte avgjort av Förvaltningsrätten i Härnösand. Landstinget avvaktar Förvaltningsrätten i Härnösands handläggning i ärendet, som förs genom skriftväxling mellan det överprövande företaget, landstinget och Förvaltningsrätten. Lönsamheten i investering av vindkraft förändras kontinuerligt och är beroende av många yttre faktorer (som elpriset, priset på elcertifikaten, med mera), så att i den kalkyl som ligger till grund för beslutet att investera i vindkraft finns ett antal prisbedömningar och risker med i beräkningen. Sedan är statens subventioner i vindkraft kopplade till elcertifikat, och i det finns ett regeringsbeslut om att de villkor vi utgått ifrån ska gälla fram till år Med våra kalkyler baserat på det förmånligaste anbudet vi har erhållit och de lägre priser (på el och certifikat, m m) som gäller visar att det fortfarande är en bra investering. En ny lönsamhetsanalys görs naturligtvis inför ett eventuellt kontraktstecknande när vi vet vilket som är det vinnande anbudet. I Jämtlands läns landsting var vi år 2010 ensamma i landet bland alla kommuner och landsting i beslut om att äga egen vindkraft. Idag kan vi se att vi har varit en föregångare inom den landstings-/kommunala sektorn, då fler och fler gör gemensam sak med oss i att investera i vindkraft. Detsamma gäller även stora svenska företag, så frågeställningen om att det skulle röra sig om en krisbransch besvaras nekande. Finn Cromberger yttrar sig. 23 Svar på fullmäktigefråga från Christer Siwertsson (M) om nya dosläkemedelssystemet Pascal (LS/1689/2012) Harriet Jorderud (S) besvarar den av Christer Siwertsson (M)och under 250, , antecknade fullmäktigefrågan om nya dosläkemedelssystemet Pascal (LS/1689/2012).

23 Protokoll 23(56) Christer Siwertsson frågar: 1. Kan vi få en redovisning hur upphandlingen av detta system företagits och kostnaderna för utvecklingsarbetet så här långt? 2. Kan landstingsledningen ta upp problemet med Pascalprogrammet i Landstingsförbundet för att driva på att systemet blir snarast användningsbart och användervänligt? Svar på fråga 1: Pascal är en nationell lösning som används för att ordinera dosdispenserade läkemedel. och som i mycket snabb takt utvecklades för att möta avregleringen inom apoteksmarknaden. Det rör sig om cirka patienter och alla vårdgivare (landsting, kommun och privata vårdgivare) använder Pascal. Lösningen har finansierats gemensamt av de 21 landstingen/regionerna och upphandling har gjorts av Center för ehälsa i samverkan(cehis) SKL. För uppgifter om kostnader hänvisas till CeHis. Svar på fråga 2: Det har varit många problem både funktionellt och driftsmässigt i Pascal som påverkat användare runt om i landet. Jämtlands läns landsting har liksom flertalet övriga landsting/regioner påtalat den besvärliga situationen till Sveriges kommuner och landsting (SKL). Under ledning av CeHis/SKL och Inera pågår ett intensivt arbete med att komma till rätta med problemen. Pascal är en komplex lösning med flera parter involverade - landstinget där ordinationen görs, apoteket ger service och lagrar och tillhandahåller ordinationerna, leverantören som förpackar och distribuerar läkemedlen (i vårt fall Apoteket AB). Driftsproblemen beror till stor del på de tillgänglighets- och prestandaproblem som finns i denna kommunikationskedja för dostjänsten. En översyn av infrastruktur och applikationen görs och en rad olika tekniska åtgärder vidtas för att stabilisera lösningen. Det pågår insatser inom HSA, tjänsteplattformar, datanät mm. Leveransorganisationen har förstärkt och mer än fördubblat kapaciteten i infrastrukturen. Pascal använder och har koppling till många av vårdens nationella tjänster. Informationen visas i Pascal från flera underliggande register hos t.ex. Apotekens Service AB:s dosregister samt Apotekets AB:s adress/leveransregister. Åtgärder vidtas nu för att bygga bort Pascals kommunikationsberoende till Apoteket AB, så att Pascal ska vara tillgänglig och möjlig att använda även om Apoteket AB har driftavbrott i sina system. För att lösa problem orsakade av avbrott i HSA-katalogerna skapas en kopia tillgänglig för Pascal. Även det en lösning för att öka stabilitet och förbättra svarstider.

24 Protokoll 24(56) Rättningar och vidareutveckling av funktionalitet i Pascal pågår kontinuerligt med nya versioner i drift. Christer Siwertsson (M) yttrar sig. 24 Svar på fullmäktigefråga från Susanné Wallner (M) om tveksam och tvivelaktig försäljning av godis m.m. i väntrummet till mammografiundersökningen (LS/1690/2012) Harriet Jorderud (S) besvarar den av Susanné Wallner (M) och under 251, , antecknade fullmäktigefrågan om tveksam och tvivelaktig försäljning av godis m.m. i väntrummet till mammografiundersökningen (LS/1690/2012). Susanné Wallner frågar: I väntrummet till mammografiundersökningen på Östersunds sjukhus finns godis, choklad läsk, etc för patienterna att köpa. Längre in i ett förundersökningsrum finns skriftlig information som slår fast att ett högt sockerintag ökar risken för bröstcancer. Hur ser Harriet Jorderud på landstingets trovärdighet mot bakgrund av detta faktum och dubbla budskap? Svar på fråga: Mammografienheten serverar inte godis, choklad och läsk i väntrummet på Östersunds sjukhus. Däremot finns kaffe och kaffebröd att köpa. Att läsa in något dubbelt budskap i det är svårt att se. Susanne Wallner yttrar sig. 25 Landstingsstyrelsens rapport Harriet Jorderud inleder landstingsstyrelsens rapport och rapporterar om följande punkter: Ekonomi/preliminär resultat 2012 Utblick 2013 Prognos för ekonomi Information om Transitio Thomas Hägg informerar om aktuellt inom Norrtåg AB. Robert Uitto informerar om aktuellt inom Regionförbundet Jämtlands län Preliminär resultat bokslut 2012 Översyn av medlemskap i organisationer Pågående arbete med Regional utvecklingsstrategi (RUS)

25 Protokoll 25(56) Uppvaktningar från Regionförbundets sida angående Meråkerbanan och Sverige-Norge-program Aktuellt inom fråga om regionbildning 26 Beredningarnas, revisorernas och patientnämndens dialog med fullmäktige Landstingets revisorer Mona Nyberg redovisar resultatet från enkätundersökning med fullmäktiges ledamöter. Mona Nyberg informerar vidare om att följande granskningar kommer att vara klara under februari månad: Granskning av Ädelavtalen Granskning av Externa vårdgivare Granskning av God ekonomisk hushållning 27 Fullmäktiges frågestund Thomas Hägg (S) besvarar en fråga från Christer Siwertsson (M) om Norrtåg AB. Harriet Jorderud (S) besvarar en fråga från Kia Carlsson (FP) om rekryteringsprocess av ny landstingsdirektör. 28 Struktur för landstingsdrivna primärvården i Östersunds kommun (LS/1758/2012) Ärendebeskrivning Under vintern/våren 2011/12 har primärvården arbetat med Ny start Östersund där personalen på olika sätt analyserat framtiden för primärvården i Östersunds kommun. Med detta som grund har nu en utredning tagit fram fakta av olika slag som underlag för beslut kring strukturen på den landstingsdrivna primärvården i Östersund. Utredningen innehåller förutom faktaunderlag också beskrivningar om olika sammanslagningsalternativ, tidplan för förändringar och konsekvenser. Beslutsunderlag Utredningen: Struktur för Landstingsdrivna primärvården i Östersunds kommun Landstingsdirektörens förslag 1. Landstingsstyrelsen ger landstingsdirektören i uppdrag att till mars 2013 ta fram en genomförandeplan för sammanslagningar, samlokaliseringar, och/eller nya