Huvudtitel 33 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Transkript

1 Huvudtitel 33 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde har till uppgift att för befolkningen främja god hälsa och funktionsförmåga samt en hälsosam arbets- och livsmiljö och säkerställa tillräcklig utkomst och tillräckliga social- och hälsovårdstjänster. Omkring en tredjedel av socialutgifterna finansieras via statsbudgeten. Andelen under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel utgör ungefär en femtedel av socialutgifterna. Överföringsutgifterna till hushållen, kommunerna och samkommunerna utgör de största utgiftsposterna under huvudtiteln. Den kraftiga samhällsekonomiska tillväxten, det förbättrade sysselsättningsläget och de strukturella reformerna har lindrat utgiftstrycket inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Efterfrågan på social- och hälsovårdstjänster har fortsatt att öka. För Finlands del har socialutgifternas andel av bruttonationalprodukten understigit den genomsnittliga nivån i EU-länderna. Andelen beräknas vara 23,8 % år Internationella och nationella ändringsfaktorer ger vid handen att de viktigaste faktorer som påverkar utvecklingen av den sociala tryggheten under de närmaste åren utgörs av den åldrande befolkningen, globaliseringen, den samhällsekonomiska utvecklingen, sysselsättningen, långtidsarbetslösheten, utslagningen, ibruktagandet av ny teknik samt den regionala utvecklingen. Med tanke på en hållbar finansiering av socialskyddet framhävs möjligheterna att fortsätta arbeta samt upprätthållandet av befolkningens arbets- och funktionsförmåga. När det gäller den sociala tryggheten är utmaningarna gemensamma för länderna i Europeiska unionen. De strategiska prioriteringarna inom social- och hälsovårdspolitiken de närmaste åren kan sammanfattas i följande sakkomplex: främjande av befolkningens hälsa och funktionsförmåga, större dragningskraft till arbetslivet, förebyggande och skötsel av utslagningen samt fungerande tjänster och skäligt utkomstskydd. Upprätthållande av arbets- och funktionsförmågan samt egen företagsamhet utgör hörnstenarna inom den sociala välfärden. Utgångspunkten är att bevara det nordiska välfärdssamhället. Socialskyddet stöder för sin del människornas möjligheter att klara olika livssituationer samt deras aktiva deltagande. För att basservicen inom social- och hälsovården skall kunna tryggas för alla befolkningsgrupper krävs det en balanserad utveckling av kommunalekonomin, ombesörjande av tillgången på tjänster för grupper som har det svårt, samarbete mellan kommunerna och ibruktagande av nya verksamhetsmodeller samt ökade ekonomiska drivfjädrar när det gäller serviceproduktionen. Grunden för utvecklingsåtgärderna inom social- och hälsovården de närmaste åren utgörs av det mål- och verksamhetsprogram för social- och hälsovården åren som regeringen godkände Utöver de grundläggande uppgifterna har social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde uppställt följande strategiska allmänna mål för verksamheten år 2002: Socialskyddets motivationsverkan och finansieringen av socialskyddet. Arbetstagarnas möjligheter att orka och fortsätta arbeta. Förebyggande och avbrytande av utslagningen. Hälsosamma levnadssätt, funktionsförmåga och en god livsmiljö. Tryggade social- och hälsovårdstjänster och effektiverad vårdpraxis. Starkare jämlikhet. Effektiverad styrning och övervakning. I syfte att säkerställa en långsiktig verksamhet är målen desamma som under de två föregående åren. De konkreta åtgärder som målen förutsätter ingår i motiveringen till kapitlen och momenten under huvudtiteln. I de resultatavtal som utarbetas tillsammans med ämbetsverken och inrättningarna inom förvaltningsområdet avtalas om inrättningarnas ansvar i fråga om uppnåendet av de strategiska allmänna målen. Vid uppställandet av målen har också beaktats Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1

2 prioriteringarna i det dokument gällande social- och hälsovårdspolitiska strategier 2010 som social- och hälsovårdsministeriet publicerade på våren Förvaltningsområdets utgifter kapitelvis År 2000 bokslut 1000 År 2001 ordinarie statsbudget 1000 År 2002 budgetprop Ändring % 01. Social- och hälsovårdsministeriet Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården Arbetslöshetsnämnden Prövningsnämnden Rättsskyddscentralen för hälsovården Institutet för arbetshygien Folkhälsoinstitutet Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral Strålsäkerhetscentralen Läkemedelsverket Statens skolhem Arbetarskyddets distriktsförvaltning Statens sinnessjukhus Utjämning av familjekostnader Allmän familjepension Utkomstskydd för arbetslösa Sjukförsäkring Pensionsförsäkring Olycksfallsförsäkring Frontveteranpensioner Ersättning för skada, ådragen i militärtjänst och vissa utgifter för rehalibitering Annat skydd för personer som lidit skada av krigen Annat utkomstskydd Av kommunerna anordnad social- och hälsovård Vissa utgifter inom social- och hälsovården Hälsofrämjande verksamhet och hälsoövervakning Semesterverksamhet Användningen av avkastningen av Penningautomatföreningens verksamhet Sammanlagt Det totala antalet anställda ) 01. Social- och hälsovårdsministeriet 1) Den avgiftsbelagda verksamhetens andel uppgår till årsverken. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2

3 F ö r k l a r i n g : Utöver de grundläggande uppgifterna koncentrerar sig social- och hälsovårdsministeriet på att konkretisera de strategiska allmänna mål för förvaltningsområdet som uppställts i förklaringsdelen i motiveringen till huvudtiteln. Under år 2002 uppmärksammas följande frågor: Konkretiseringen av riktlinjerna för de social- och hälsovårdspolitiska strategierna 2010 Genomförandet och uppföljningen av mål- och verksamhetsprogrammet för social- och hälsovården Det fortsatta arbetet med förslagen i kommissionen för finansiering av socialskyddet Effektiverat förebyggande av utslagning genom bättre samarbete mellan olika aktörer Främjandet av hälsa och funktionsförmåga genom att påverka livsstilen och förbättra livsmiljön Utvecklandet av arbetsförhållandena för anställda inom social- och hälsovården samt deras arbets- och funktionsförmåga, yrkesskicklighet och kunnande Minskade regionala skillnader i fråga om välfärden Vidtagandet av de åtgärder som ingår i den nationella narkotikastrategin Verkställandet av verksamhetslinjerna i arbetarskyddsstrategin Utvecklandet av den service och den psykiska hälsovård som den åldrande befolkningen behöver Utnyttjandet av datateknik vid utvecklandet av social- och hälsovårdens funktioner och service Organisatoriskt förtydligande av jämställdhetsfrågorna Stärkandet av kvalitetspolitiken inom förvaltningsområdet Främjandet av regionalt samarbete, serviceproduktion och kunnande Genomförandet av delstrategierna för utvecklandet av organisationens verksamhet (estm, personalstrategi, kommunikationsstrategi) För den avgiftsbelagda verksamhetens del baserar sig social- och hälsovårdsministeriets budget delvis på nettobudgetering. De inkomster som intäktsförs under omkostnadsmomentet utgörs av inkomster av läkemedelsprisnämndens avgiftsbelagda prestationer enligt de grunder som social- och hälsovårdsministeriet har fastställt med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992), inkomster av arbetarskyddsförvaltningens avgiftsbelagda prestationer, ersättningar enligt 45 lagen om penningautomatunderstöd (har inte stadfästs) för övervakning av Penningautomatföreningen och ersättningar enligt 52 lotterilagen (har inte stadfästs) vilka uppbärs hos penningspelssammanslutningarna för uppföljning av och forskning kring problem som anordnandet av lotterier vållar. Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro): Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten offentligrättsliga prestationer övriga prestationer enligt AvgiftsL Intäkter sammanlagt Kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten Särkostnader: material, förnödenheter och varor personalkostnader hyror köpta tjänster övriga särkostnader Särkostnader sammanlagt Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3

4 Driftsåterstod Den avgiftsbelagda verksamhetens andel av gemensamma kostnader kostnader för stödfunktioner avskrivningar räntor Andel av gemensamma kostnader sammanlagt Kostnader sammanlagt Räkenskapsperiodens överskott (+)/underskott (-) Kostnadsmotsvarighet-% Tabell med jämförelsetal som beskriver utvecklingen inom den avgiftsbelagda verksamheten: utfall prognos uppskattning Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten (t ) Särkostnader för den avgiftsbelagda verksamheten (t ) Driftsåterstod (t ) % av intäkterna Andel av gemensamma kostnader (t ) Överskott (+)/underskott ( ) (t ) % av intäkterna Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om euro. Anslaget får även användas för anordnande av huvudfesten på den nationella veterandagen, till betalning av utgifter för beredskapen med tanke på det medicinska räddningsväsendet och undantagsförhållanden och anskaffning av anordningar och inventarier i samband härmed samt till finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som social- och hälsovårdsministeriet godkänner. Av anslaget får högst euro användas till betalning av utgifter för utbildning inom företagshälsovården och för genomförande av projekt i samband med utvecklandet av personalen inom företagshälsovården. F ö r k l a r i n g : Vid dimensionering av anslaget har såsom tillägg beaktats euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats euro i löneutgifter för de tjänster som inrättats Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats euro i löneutgifter och övriga utgifter för den jämställdhetsenhet som inrättats vid ministeriet. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats euro i överföring av löneutgifter och övriga utgifter för ett årsverke till moment samt det anslag på euro som ingick som en utgift av engångsnatur i budgeten för Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten Övriga omkostnader Bruttoinkomster Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten offentligrättsliga prestationer Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4

5 övriga prestationer Nettoutgifter budget budget tilläggsb bokslut Statlig medfinansiering för social- och hälsovårdsministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. År 2002 får nya beslut om beviljande av medel fattas för sammanlagt euro. Om en del av bevillningsfullmakten för 2001 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas Anslaget får användas för statlig medfinansiering v projek för genomförandeav mål 1-, mål 2- och mål 3-program samt gemenskapsinitiativ samt innovativa åtgärder vilka finansieras ur Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden. Tillsammans med EU-medfinansieringen under momenten och får anslaget även användas för anställande av den tekniska hjälp och personal som behövs för genomförande av de program som nämns ovan. En del av anslaget utgör regionutvecklingspengar enligt 6 lagen om regional utveckling (1135/1993). F ö r k l a r i n g : Det beräknas att euro används för den statliga medfinansieringen i Europeiska regionala utvecklingsfondens projekt och euro för den statliga medfinansieringen i Europeiska socialfondens projekt. Användningen av bevillningsfullmakten beräknas åsamka staten utgifter enligt följande (milj. euro): Bevillningsfullmaktår Sammanlagt Förbindelser ,864 0,841 0,202-2,907 Förbindelser ,932 1,052 0,752 0,369 3,105 Sammanlagt 2,796 1,893 0,954 0,369 6,012 Bevillningsfullmakten under momentet beräknas fördela sig på fonder och program enligt följande (milj. euro): Mål 1 Mål 2 Mål 3 Gemenskapsinitiativ Sammanlagt Europeiska regionala utvecklingsfonden 0,433 0,161-0,544 1,138 Europeiska socialfonden 0,216 0,050 1,701-1,967 Sammanlagt 0,649 0,211 1,701 0,544 3, budget budget bokslut Vissa specialprojekt (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till finansiering av forskningsoch utvecklingsprojekt som stöder social- och hälsovårdsministeriets strategiska planering och beslutsfattande samt till betalning av omkostnader och finansieringsunderstöd som föranleds av genomförandet av program och försök som hänför sig till ministeriets verksamhetsområde. Anslaget får även användas till finansiering av projekt enligt de ramprogram och särskilda program som EU godkänner. Anslaget får användas till avlöning av personal motsvarande högst två årsverken. F ö r k l a r i n g : Avsikten är att anslaget skall användas för genomförande av följande projekt: Fortsättning och effektivering av pågående projekt: Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5

6 Genomförande och verkställande av social kreditgivning Verkställande av socialpolitiska förstadsprojekt Projekt gällande förebyggande av våld mot kvinnor samt förebyggande av prostitution som ingår i regeringens jämställdhetsprogram Projekt som hänför sig till mål- och verksamhetsprogrammet för social- och hälsovården Projektet som gäller hälso- och sjukvård för 2000-talet Projektet som gäller specialservice som bildar nätverk Det nationella åldersprogrammet (IKOMI) Välfärdsklusterverksamhet samt genomförande av strategin för utnyttjande av datateknik inom social- och hälsovården Forsknings- och åtgärdsprogrammet gällande möjligheterna att orka i arbetet Information om familjeledigheter Utredning av läkemedels kostnadseffektivitet EU:s ramprogram och särskilda program: Nationell medfinansiering i programmet DAPHNE Nationell medfinansiering i EU:s jämställdhetsprogram Inledande av nya projekt: Utvecklingsprojekt i de ekonomiska regionerna och försök för utveckling av hälso- och sjukvårdens servicesystem Programmet gällande olycksfall i arbete Folkhälsoprogrammet Hälsa budget budget bokslut Främjande av social- och hälsovårdens servicesystem med hjälp av datateknik samt byggande av behövlig infrastruktur (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas för utvecklande av social- och hälsovårdens servicesystem med hjälp av datateknik och byggande av den infrastruktur som utnyttjandet av datatekniken förutsätter samt för sådan utbildnings- och utvecklingsverksamhet som genomförandet av projektet kräver på de grunder som social- och hälsovårdsministeriet bestämmer särskilt. Anslaget får användas till avlöning av personal motsvarande högst ett årsverke. F ö r k l a r i n g : Anslaget grundar sig på det principbeslut gällande användningen av inkomster av försäljning av statens egendom som statsrådet fattade den 26 maj Användningen av anslaget fördelar sig på flera år och med hjälp av det stöds utvecklandet av social- och hälsovårdens servicesystem. Understöd betalas till kommuner, samkommuner och andra serviceproducenter. Målet är att genom effektiverat utnyttjande av datatekniken förbättra en jämn tillgång på service och kvaliteten på den samt stöda människors egen företagsamhet, boende hemma och möjligheter att klara sig på egen hand. Målet är också att säkerställa att den nya datatekniken tas i bruk på ett rättvist sätt i hela landet budget budget Internationella medlemsavgifter och finansiella bidrag (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till betalning av internationella organisationers medlemsavgifter, finansiella bidrag och utgifter för stödande av speciella program budget budget bokslut Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6

7 F ö r k l a r i n g : Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården (Stakes) skall främja hälsa och välfärd samt arbeta för att garantera högklassiga och resultatrika social- och hälsovårdstjänster för hela befolkningen på lika grunder. I detta syfte producerar och förmedlar centralen information och kunnande inom social- och hälsovårdssektorn till beslutsfattarna och aktörerna på området. Till kärnfunktionerna vid Stakes hör forskning, utveckling samt dataarkiv och information. Stakes tillhandahåller sakkunnigtjänster för social- och hälsovårdsministeriet och den övriga statsförvaltningen för utvecklande av social- och hälsovården samt stöder de riksomfattande målen för social- och hälsovården i samarbete med kommunerna, samkommunerna och andra aktörer. Stakes medverkar till att de allmänna målen för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 2002 uppnås. För Stakes del är de viktigaste av dem förebyggande och avbrytande av utslagningen, hälsosamma levnadssätt, funktionsförmåga och en god livsmiljö samt tryggade social- och hälsovårdstjänster och effektiverad vårdpraxis. Stakes fullföljer också förvaltningsområdets forskningspolitiska målprogram. Under år 2002 påverkas Stakes verksamhet i synnerhet av mål- och verksamhetsprogrammet för social- och hälsovården. Stakes forsknings- och utvecklingsprojekt och informationsproduktion inriktas på att tjäna nämnda program. Utvecklingen av Stakes verksamhet fortgår enligt förslagen i den internationella utvärdering som blev klar 1999 och enligt förslagen i den utredarrapport som gjordes Stakes utvecklar sina produkter och tjänster tillsammans med sina viktigaste samarbetspartner och kunder. Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Stakes år 2002: Stakes forsknings- och utvecklingsarbete, informationsproduktion och informationsförmedling inriktas särskilt på att stöda följande mål inom social- och hälsovården: Att social- och hälsovårdstjänsterna utgår från klienternas behov och fungerar på ett sammanhängande sätt Att metoder som gör verksamheten lönsammare, effektivare och verkningsfullare används inom social- och hälsovården Att de regionala och sociala välfärdsskillnaderna hålls under kontroll Att främjandet av välfärd och hälsa beaktas i allt beslutsfattande Att styrningen av informationen inom social- och hälsovården fungerar på ett interaktivt och resultatrikt sätt. År 2002 beräknas Stakes producera följande tjänster för sina kunder i form av avgiftsbelagd serviceverksamhet: 250 utbildningsdagar Antalet publikationer 34 böcker 44 duplikat Publikationsupplaga: Utvecklingsenheten för internationellt samarbete vid Stakes tillhandahåller sakkunnigtjänster i anslutning till utvecklingssamarbetet inom det sociala området, hälsovården och befolkningsfrågor samt annat utlandsbistånd och fullföljer projekt inom detta område. Den i administrativt hänseende självständiga Stiftelsen för alkoholforskning främjar och stöder alkoholforskning och annan rusmedelsforskning genom att dela ut stipendier och genom att bedriva eller låta bedriva forskning samt genom att idka publikationsverksamhet i anslutning till forskningen. Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro): Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten Försäljningsintäkter av den avgiftsbelagda verksamheten Övriga intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten Intäkter sammanlagt Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7

8 Kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten Särkostnader: material, förnödenheter och varor personalkostnader hyror köpta tjänster övriga särkostnader Särkostnader sammanlagt Driftsåterstod Den avgiftsbelagda verksamhetens andel av gemensamma kostnader kostnader för stödfunktioner Andel av gemensamma kostnader sammanlagt Kostnader sammanlagt Räkenskapsperiodens överskott (+)/underskott (-) Tabell med jämförelsetal som beskriver utvecklingen inom den avgiftsbelagda verksamheten (offentligrättsliga prestationer och företagsekonomiska prestationer): utfall prognos uppskattning Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten (t ) Särkostnader för den avgiftsbelagda verksamheten (t ) Driftsåterstod (t ) % av intäkterna Andel av gemensamma kostnader (t ) Överskott (+)/underskott (-) (t ) % av intäkterna Intäkterna i % av kostnaderna Från och med 2001 täcker intäkterna av den avgiftsbelagda verksamheten totalkostnaderna för den avgiftsbelagda verksamheten. 21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om euro. Anslaget får även användas till betalning av medlemsavgifter samt till betalning av utgifter för användningen av social- och hälsovårdens statistikdatabas och utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet som på uppdrag eller i form av samprojekt bedrivs utanför Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården. Anslaget får dessutom användas för statsbidrag till Stiftelsen för alkoholforskning och till betalning av utgifter som verksamheten vid Stiftelsen för alkoholforskning åsamkar Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården samt till betalning av understöd för kompletterande utbildning och utgifter för projekt som genomförs i utlandet. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8

9 F ö r k l a r i n g : Av anslaget har euro reserverats för betalning av statsbidrag till Stiftelsen för alkoholforskning. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen och euro för kostnader föranledda av flyttningen till nya lokaliteter. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats de anslag på sammanlagt euro som ingick som utgifter av engångsnatur i budgeten för Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten Särskilda utgifter för samfinansierad verksamhet Övriga omkostnader Bruttoinkomster Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten Inkomster av samfinansierad verksamhet 2) Övriga inkomster Nettoutgifter budget budget tilläggsb bokslut Arbetslöshetsnämnden F ö r k l a r i n g : Arbetslöshetsnämnden är första besvärsinstans i ärenden som gäller arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd, medlemskap i arbetslöshetskassor, studiesociala förmåner för arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, alterneringsersättning, stöd för arbetslösas frivilliga studier och integrationsstöd samt i vissa lönegarantiärenden. Dessutom är arbetslöshetsnämnden enda besvärsinstans i ärenden som baserar sig på lagen om utbildnings- och avgångsbidragsfonden. År 2000 anhängiggjordes besvärsärenden. Antalet ärenden som anhängiggörs 2002 beräknas uppgå till ca besvärsärenden. Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för arbetslöshetsnämnden år 2002: Behandlingstiden för besvär som avgjorts av arbetslöshetsnämnden var i genomsnitt ca 6,5 månader år Nämnden har som mål att få behandlingstiden ner till en nivå som är skälig med tanke på de ändringssökandes rättsskydd, dvs. ca 5 månader år Med till buds stående resurser kan ca besvärsärenden avgöras år 2002, dvs. ca 500 fler besvärsärenden än antalet nya ärenden som enligt beräkningarna kommer att anhängiggöras. Kostnaderna per beslut var 164 euro år År 2002 beräknas motsvarande kostnader uppgå till 189 euro. Produktiviteten var 289 besvärsärenden/årsverke år År 2002 beräknas produktiviteten uppgå till 273 besvärsärenden/ årsverke. Detta motsvarar ett jämviktsläge, då anhopningen av behandlingar år 2000 har retts ut. Målet är att avgörandena kvalitativt sett skall ligga på en sådan nivå att ändringsgraden vid försäkringsdomstolen i fråga om de beslut som arbetslöshetsnämnden har fattat med anledning av besvär kvarstår oförändrad, dvs. ca 13 %. Arbetslöshetsnämndens prestationer, dvs. beslut som meddelas med anledning av besvär, är avgiftsfria. 21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas euro. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen. 04. Prövningsnämnden 2002 budget budget tilläggsb bokslut ) Användningsrätten till odelade anslag inom utrikesministeriets förvaltningsområde har beaktats som inkomst. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9

10 F ö r k l a r i n g : Prövningsnämnden är en nämndliknande besvärsinstans för socialförsäkringen och kan jämställas med en specialdomstol. Den är första besvärsinstans i folkpensionsärenden, i rehabiliteringsärenden som Folkpensionsanstalten behandlar och i ärenden som gäller allmänt bostadsbidrag samt högsta besvärsinstans i sjukförsäkringsärenden samt i ärenden som gäller bostadsbidrag för pensionstagare, barnbidrag, stöd för hemvård av barn och privatvård, militärunderstöd och moderskapsunderstöd. År 2000 inkom besvärsskrifter till prövningsnämnden. Av besvären gällde Folkpensionsanstaltens avgöranden i pensions- och handikappbidragsärenden, och 458 rehabiliteringsärenden, 769 sjukförsäkringsärenden och ärenden som gällde allmänt bostadsbidrag inkom. År 2002 beräknas antalet besvärsärenden förbli på samma nivå. Under de senaste åren har antalet besvärsärenden sjunkit något. Antalet avgjorda ärenden påverkas av att ärendena har blivit svårare och av att det krävs bättre motiveringar till besluten. År 2000 behandlades besvärsärenden. Till följd av kravet på bättre motiveringar minskades föredragandenas arbetsmängd per vecka med fem ärenden i början av juni 2000, vilket innebär att antalet ärenden som avgörs minskar med ca ärenden per år. Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för prövningsnämnden år 2002: Den genomsnittliga behandlingstiden när det gäller besvär var 4 månader 6 dagar år Målet är att besvärstiden skall bibehållas vid ca fem månader. Målet är att den tekniska kvaliteten på avgörandena skall ligga på samma nivå som tidigare så att ändringsgraden vid försäkringsdomstolen i fråga om prövningsnämndens beslut kvarstår oförändrad, dvs. kring 18 %. Målet är också att utveckla motiveringarna till prövningsnämndens beslut så, att också de avgöranden som innehåller medicinska aspekter allt oftare motiveras individuellt. Kostnaderna per beslut var 138 euro år 2000 och har uppskattats till 159 euro år 2001 och 155 euro år Produktiviteten (avgjorda ärenden/årsverke) var 360 år Produktiviteten beräknas sjunka till 333 år 2001 och till 323 år Prövningsnämndens samtliga prestationer är avgiftsfria. 21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas euro. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats justeringarna av arvodena för medlemmarna i prövningsnämnden samt euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen. 05. Försäkringsinspektionen 2002 budget budget tilläggsb bokslut F ö r k l a r i n g : Försäkringsinspektionen skall övervaka och inspektera försäkrings- och pensionsanstalterna, försäkringsmäklarna samt arbetslöshetskassorna, arbetslöshetsförsäkringsfonden och utbildnings- och avgångsbidragsfonden. Ämbetsverkets verksamhetsidé är att stärka förtroendet för det finländska försäkringssystemet och främja ett effektivt system till förmån för försäkringstagarna och de försäkrade genom att övervaka och inspektera tillsynsobjektens verksamhet och ekonomiska utveckling. Ämbetsverket sköter de uppgifter som föreskrivits för det genom att fästa särskild uppmärksamhet vid tillsynen över försäkringsbolagsgrupper och finansiella konglomerat samt sin förmåga att förutse förändringar i ansvarsförmågan hos tillsynsobjekten. Ämbetsverket analyserar och övervakar verksamheten, risktagningen och ansvarsförmågan hos enskilda tillsynsobjekt både när det gäller lagstadgade och frivilliga försäkringar och arbetslöshetskassornas verksamhet. Målet är att problemen upptäcks i så god tid att försäkringstagarnas och de försäkrades intressen inte äventyras. Inom tillsynen över utkomstskyddet för arbetslösa granskar ämbetsverket också enhetligheten inom praxisen för beviljande av förmåner. Ämbetsverket utvecklar sin funktions- och samarbetsförmåga så att den motsvarar den nivå som marknadsförändringarna och omorganiseringen av tillsynsobjektens verksamhet och internationaliseringen förutsätter. Det kombinerar på ett synergistiskt sätt övervakningen av frivilliga försäkringar, de ökade lagstadgade försäkringarna och arbetslöshets- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 10

11 kassorna. Ett ytterligare mål för ämbetsverket är att främja vetenskaplig forskning och utbildning inom försäkringsbranschen vid högskolorna, i synnerhet försäkringsmatematik. Inom verksamheten i hemlandet framhävs ett fortsatt fungerande samarbete med Finansinspektionen. Som det nu ser ut kommer verksamhetsvolymen vid Försäkringsinspektionen att bibehållas oförändrad. Tyngdpunkten i den internationella verksamheten gäller samarbete mellan de europeiska tillsynsinstanserna. I deltagandet i utvecklandet av EG-lagstiftningen betonas projekt som är viktiga med tanke på utvecklingen av tillsynen. Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Försäkringsinspektionen år 2002: På grund av ikraftträdandet av ändringar i lagen om försäkringsbolag vilka preciserar marknadstillsynen fortgår arbetet med att precisera innehållet i marknadstillsynen och definiera tillsynsobjekten och tillsynsmetoderna. Ämbetsverket deltar aktivt i projektet Solvens II, vilket inletts inom EU, och följer samtidigt utvecklingen av de nya bokföringsstandarderna och bedömer också deras verkningar på solvenskraven. Ämbetsverket fäster särskild uppmärksamhet vid att förändringarna inom den finansiella sektorn förutsätter ett välfungerande myndighetssamarbete både i hemlandet och utomlands. Målet för servicenivån är att ansökningar skall behandlas snabbt och följdriktigt genom fortsatt utveckling av anvisningarna och behandlingsrutinerna. Budgeten för Försäkringsinspektionen baserar sig på nettobudgetering och ämbetsverkets bruttoutgifter och bruttoinkomster har budgeterats under moment Den nettobudgeterade avgiftsbelagda verksamheten uppvisar inget överskott. Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro): Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten Försäljningsintäkter av den avgiftsbelagda verksamheten Övriga intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten Intäkter sammanlagt Kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten Särkostnader: material, förnödenheter och varor personalkostnader hyror köpta tjänster övriga särkostnader Särkostnader sammanlagt Driftsåterstod Den avgiftsbelagda verksamhetens andel av gemensamma kostnader avskrivningar räntor Andel av gemensamma kostnader sammanlagt Kostnader sammanlagt Räkenskapsperiodens överskott (+)/underskott (-) Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11

12 Totala kostnader utan avskrivningar, räntor och förändringar i semesterlönsskulden Investeringar Totala kostnader + investeringar sammanlagt Räkenskapsperiodens överskott (+)/underskott (-) Tabell med jämförelsetal över den avgiftsbelagda verksamheten: utfall prognos uppskattning Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten (t ) Särkostnader för den avgiftsbelagda verksamheten (t ) Driftsåterstod (t ) % av intäkterna 0,9 2,1 2,1 Andel av gemensamma kostnader (avskrivningar+räntor) (t ) Överskott (+)/underskott (-) (t ) % av intäkterna -1,8-0,4-0,3 Intäkterna i % av de totala kostnaderna 98,2 99,6 99,7 Investeringar (t ) % av intäkterna 2,4 2,2 2,2 Kostnader som täcks med försäkringstillsynsavgifter (utan avskrivningar, räntor och förändringar i semesterlönsskulden) investeringar sammanlagt 3) (t ) Intäkterna i % av ovan nämnda kostnader och investeringar 100,0 100,0 100,0 Överskott av försäkringstillsynsavgifter (som resultatreglering; gottgörs vid faktureringen följande år) (t ) Rättsskyddscentralen för hälsovården F ö r k l a r i n g : Rättsskyddscentralen för hälsovården skall ombesörja kvaliteten på den hälsovårdsservice som tillhandahålls medborgarna samt patientsäkerheten genom att utöva tillsyn över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Rättsskyddscentralen för hälsovården skall dessutom sköta de uppgifter som åläggs den enligt bestämmelser i lagstiftningen om utredande av dödsorsak, rättspsykiatri, avbrytande av havandeskap och sterilisering eller i annan lagstiftning samt sådana andra uppgifter inom hälso- och sjukvården som vederbörande ministerium bestämmer. År 2000 inkom sammanlagt ärenden till Rättsskyddscentralen för hälsovården, av vilka gällde legitimering och registrering av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Antalet ärenden var 10 % mindre än året innan, vilket huvudsakligen berodde på att antalet legitimerings- och registreringsärenden samt ärenden som gäller begäran om intyg över rätt att utöva yrke minskade. Antalet klagomål, misstankar om fel i samband med vården och utlåtanden gällande dem samt andra tillsynsärenden som inkom till Rättsskyddscentralen för hälsovården bibehölls på ungefär samma nivå som tidigare. Den ändring av lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) som trädde i kraft vid ingången av 2001 innebar en tydlig ökning av antalet legitimeringsärenden som inkom till Rättsskyddscentralen för hälsovården. Samtidigt överfördes underhållet av centralregistret över den yrkesutbildade hälsovårdspersonalen i sin helhet till Rättsskyddscentralen för hälsovården. Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Rättsskyddscentralen för hälsovården år 2002: 3) Gottgörs med stöd av lagen om bestridande av kostnaderna för försäkringsinspektionen (479/1944) vid faktureringen följande år. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12

13 Rättsskyddscentralen för hälsovården utvecklar och förenhetligar metoderna för tillsynen över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och samarbetet med länsstyrelserna. Rättsskyddscentralen för hälsovården utvecklar kvaliteten på och innehållet i tillsynen över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården tillsammans med andra tillsynsmyndigheter. Behandlingstiderna för tillstånds- och tillsynsärenden som inkommer till Rättsskyddscentralen för hälsovården bibehålls i genomsnitt på följande nivå: Tillstånd legitimering av yrkesutbildade personer som avlagt sin examen i Finland 1 3 dagar ansökningar om tillstånd för avbrytande av havandeskap 1 5 dagar Andra tillståndsärenden tillståndsärenden som avgörs utan ytterligare utredningar 1 3 dagar tillståndsärenden som kräver utlåtanden eller ytterligare utredningar högst 90 dagar Utlåtanden i ärenden som gäller sinnestillstånd 3 4 mån. (inkl. undersökningsperioden) Tillsyn klagomål 6 12 mån. andra tillsynsärenden 6 24 mån. Budgeten för 2002 för Rättsskyddscentralen för hälsovården baserar sig på nettobudgetering för den avgiftsbelagda verksamhetens del. De inkomster som nettointäktsförs under omkostnadsmomentet är sådana tillstånds- och tillsynsavgifter som avses i lagen (1074/1992) och förordningen (1121/1992) om rättsskyddscentralen för hälsovården enligt de grunder som social- och hälsovårdsministeriet har bestämt med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro): Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten offentligrättsliga prestationer övriga prestationer enligt AvgiftsL Intäkter sammanlagt Kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten Särkostnader: material, förnödenheter och varor personalkostnader övriga särkostnader Särkostnader sammanlagt Driftsåterstod Den avgiftsbelagda verksamhetens andel av gemensamma kostnader, kostnader för stödfunktioner Andel av gemensamma kostnader sammanlagt Kostnader sammanlagt Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13

14 Räkenskapsperiodens överskott (+)/underskott (-) Tabell med jämförelsetal som beskriver utvecklingen inom den avgiftsbelagda verksamheten: utfall prognos uppskattning Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten (t ) Särkostnader för den avgiftsbelagda verksamheten (t ) Driftsåterstod (t ) % av intäkterna 17,2 13,3 13,3 Andel av gemensamma kostnader (t ) Överskott (+)/underskott (-) (t ) % av intäkterna 3,72 0,2 1,4 21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om euro. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen samt euro på grund av ibruktagande av extra lokaliteter, avlöning av personal och ökade övriga utgifter. Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten Övriga omkostnader Bruttoinkomster Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten offentligrättsliga prestationer övriga prestationer Nettoutgifter budget budget tilläggsb bokslut Utgifter för sinnesundersökningar (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till betalning av statliga ersättningar enligt 32 mentalvårdslagen (1116/1990) till statens sinnessjukhus och sjukhus som lyder under fångvårdsväsendet. Anslaget får också användas till betalning av ersättningar för utlåtanden som gäller sinnestillstånd och som Rättsskyddscentralen för hälsovården beställer budget budget bokslut Institutet för arbetshygien F ö r k l a r i n g : Institutet för arbetshygien är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Institutet för arbetshygien deltar i utvecklandet av arbetshygienen, arbetarskyddet och arbetsförhållandena för den arbetsföra befolkningen i vårt land och strävar efter att främja arbetsförmågan och arbetslivskvaliteten samt förebygga arbetsoförmåga. För detta ändamål producerar, sammanställer och förmedlar institutet information grundad på vetenskaplig forskning kring växelverkan mellan arbete och hälsa samt främjar utnyttjandet av denna information. Forskningen skapar grund för institutets sakkunskap. Med hjälp av utbildning, informationsförmedling och service för arbetsplatserna omvandlas kunskaperna så att de har praktiska effekter. Tidsbundna verksamhetsprogram riktar sakkunskaperna till lösning av aktuella problem. Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Institutet för arbetshygien år 2002: Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14

15 Förebyggande av yrkessjukdomar och arbetsrelaterade sjukdomar Forskningen och den förebyggande verksamheten tar fasta på allergier, sjukdomar i stöd- och rörelseorganen samt arbetsrelaterad cancer. Institutet undersöker yrkessjukdomspatienter i enlighet med sina ansvarsområden på riksnivå och regional nivå. Institutet deltar i analyserna av resultaten av projektet Hälsa Förbättrad kvalitet i arbetsmiljön Institutet utvecklar metoder som är avsedda att kartlägga riskfaktorer och bedöma risker samt säkerhetskriterier och modellösningar för att minska arbetsmiljörelaterad exponering. Institutet har inlett ett verksamhetsprogram för en övergripande kartläggning av exponering som finländare utsätts för i arbetsmiljön. Genom verksamhetsprogram utreds också vilka men trädamm och icke-joniserande strålning har för hälsan och hur de kan förebyggas. Utveckling av arbetstagarnas psykiska resurser Institutet undersöker psykisk överbelastning och hur de anställda orkar i sitt arbete samt utvecklar praktiska lösningsmodeller för att förebygga utbrändhet och öka resurserna. Institutet har inlett ett verksamhetsprogram där man utreder hur arbetstagarens resurser utvecklas och kan utvecklas under olika skeden i karriären. Institutet undersöker hur belastande olika arbetstidsformer är och utvecklar arbetstidsarrangemang. Utveckling av arbetsgemenskaperna Institutet utvecklar verksamhetsmodeller för arbetsorganisationerna, vilka främjar inlärning samt sunda och fungerande arbetsgemenskaper. Institutet undersöker förutsättningarna för att organisationerna skall vara framgångsrika. Det utreder jämställdheten på arbetsplatserna och utvecklar angreppssätt som syftar till att främja jämställdheten i arbetslivet, tillvarata olikheterna och öka toleransen. Främjande av verksamhet som avser att upprätthålla arbetsförmågan Institutet utvecklar metoder för verksamhet som avser att upprätthålla arbetsförmågan, tillämpar metoderna i interventionsprojekt och bedömer effekterna av dem. Arbetsförmågan hos de äldre samt skapandet av förutsättningar för människor i den goda s.k. tredje åldern utgör särskilda objekt för verksamhet som avser att upprätthålla arbetsförmågan. Institutet deltar i det nationella åldersprogrammet, och tillsammans ministeriet och andra forskningsinstitut planeras ett forskningsprogram kring arbets- och funktionsförmågan. Inom forskningen och utvecklingen fäster institutet särskild uppmärksamhet vid arbetsförhållandena och arbetsförmågan i yrken inom social- och hälsovården samt säkerhetsbranschen. Främjande av hälsa och säkerhet i informationsarbetet Institutet undersöker det kunskapsintensiva arbetets verkningar för hälsan och utvecklar hälso-, säkerhets- och användbarhetskriterier för informationstekniken. Verksamhetsprogrammet Människan och informationsarbete fullföljs som ett av Sitras spetsprojekt för utvecklingen av informationssamhället. Förbättrad arbetshygien för unga Institutet undersöker faktorer som påverkar arbets- och funktionsförmågan hos unga människor och utvecklar för både utbildningssystemet och företagen handlingsmodeller som syftar till att förbättra de ungas färdigheter för arbetslivet. Institutet deltar i utvecklingen av den yrkesinriktade undervisningen i arbetshygien och arbetarskydd och främjar säkra och sunda skolarbetsmiljöer. Ett verksamhetsprogram planeras för insatsområdet. Förbättrad kvalitet och verkningsfullhet för företagshälsovården och arbetarskyddet Institutet utvecklar angreppssätt för företagshälsovården samt arbetsredskap och arbetsmetoder så att de stöder ett övergripande och systematiskt arbetssätt och så att företagshälsovården blir mera heltäckande. Ett verksamhetsprogram planeras för att utveckla arbetarskyddsverksamheten, både på myndighetsnivå och på arbetsplatsnivå. Institutet utbildar yrkespersonal inom arbetshygien och arbetarskydd. Institutet har som mål att effektivera utbildningen av yrkesutbildade personer inom företagshälsovården och i synnerhet utbildningen av läkare specialiserade på företagshälsovård också genom att vidareutveckla den nyinrättade företagshälsovårdsavdelningen samt genom att utnyttja nätverket av företagshälsovårdsstationer inom utbildnings- och forskningssamarbetet mellan universiteten och Institutet för arbetshygien. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 15

16 Institutet för arbetshygien har ställt upp följande prestationsmål för år 2002: Mål Vetenskapliga publikationer 540 Populariserade publikationer 400 Sakkunnigtjänster (dagar) Mätningar och analyser av arbetsmiljön Undersökningar för bedömning av yrkessjukdomar och arbetsförmåga Utbildningsdagar För institutets totala utgifter, som beräknas uppgå till euro, beviljas euro i statsbidrag. Det är främst fastighetskostnader i samband med ibruktagandet av reparerade och nya lokaliteter som ökar statsbidraget. Omfattningen av verksamheten vid institutet enligt resultatområde år 2002 beräknas vara som följer (milj. euro): Resultatområde Utgifter Inkomster Statsbidrag Arbetstagarens hälsa Arbetsmiljön Arbetsgemenskaperna Sammanlagt Finansieringsandel % Det uppskattas att till löneutgifterna för ca 591 årsverken används 4/5 i statsandel och att ca 260 årsverken finansieras helt med inkomsterna av den egna verksamheten. Det totala antalet årsverken beräknas således vara ca Statsbidrag för utgifterna vid Institutet för arbetshygien (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till betalning av det statsbidrag som med stöd av 3 lagen om institutets för arbetshygien verksamhet och finansiering (159/1978) skall betalas för utgifterna för institutets verksamhet. Anslaget får också användas till finansiering av forskningsprojekt som EU godkänner. 08. Folkhälsoinstitutet F ö r k l a r i n g : För de utgifter som social- och hälsovårdsministeriet fastställt betalas till Institutet för arbetshygien i statsbidrag 80 % av kostnaderna, dock så att den andel som motsvarar den hyra och mervärdesskatt för verksamhetslokalen som skall betalas till Senatfastigheterna beviljas som utökat statsbidrag med stöd av 3 2 mom. i ovan nämnda lag. Av statsbidraget beräknas euro hänföra sig till löneutgifter och euro till övriga utgifter budget budget tilläggsb bokslut F ö r k l a r i n g : Folkhälsoinstitutet har som mål att främja befolkningens hälsa och förebygga sjukdomar. Folkhälsoinstitutet följer, utövar tillsyn och undersöker befolkningens hälsa och sjukdomars utbredning samt deltar i utredningar och försök som behövs för att främja befolkningens hälsa. Institutet sköter också anskaffning, kvalitetsövervakning och distribution av vaccin som behövs för befolkningens vaccinförsörjning samt uppgifter i anslutning till massundersökningar och rättsmedicinska laboratorieanalyser som ministeriet ger institutet i uppdrag. Omfattningen av Folkhälsoinstitutets verksamhet förblir på samma nivå som året innan, men de innehållsmässiga accentueringarna påverkas av behovet av mera forskningsrön för lösning av rusmedelsproblemet, upprätthållandet av hälsan och arbetsförmågan och andra uppgifter som föranleds av den åldrande befolkningen samt behovet att revidera det allmänna vaccineringsprogrammet. Folkhälsoinstitutet fullgör sina uppgifter genom att med budgetfinansiering bedriva forskning och utföra sakkunniguppgifter, genom att se till att det allmänna vaccineringsprogrammet genomförs och sköta försäljningen och förmedlingen av s.k. sällan förekommande vaccin, samt Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 16