Vår uppfattning i dessa frågor baserar vi bl.a. på Handels avhandling gällande behovet av portal samt IT kommissionens slutsatser.

Transkript

1 Öppet brev till BIKs styrelse BIK startades en gång för att representera och tillvarata medlemsföreningarnas intressen. Den entreprenörsanda och föregångarmentalitet som skapade BIK är berömvärd och utan denna ideella insats hade vi nog inte varit där vi idag är. Men dessvärre känner vi i föreningarna inte att BIK representerar oss på det sätt vi hade förespeglat oss. Tyvärr finns ingen direkt kommunikationskanal med BIK och på grund av detta författar följande medlemsföreningar detta brev som beskriver vår gemensamma syn och vision av BIK: KileNet 270 medlemmar Kareby Bredband 290 medlemmar Ödsmålsmosse/Skåra 180 medlemmar Skottanet 140 medlemmar Rostnet 64 medlemmar Västerlanda Fibernät 222 medlemmar medlemmar Vår uppfattning i dessa frågor baserar vi bl.a. på Handels avhandling gällande behovet av portal samt IT kommissionens slutsatser. Vad är det för intressen som BIKs styrelse skall representera åt medlemsföreningarna? För att kunna förankra vilka intressen BIK skall representera anser vi att styrelsen behöver föra en dialog med sina medlemsföreningar. Hur kan man representera föreningarna om man inte ens vet vad de vill? Dialogen mellan föreningarna och BIK är närmast obefintlig sånär som på en del sporadisk e-post konversation och korta kaotiska frågestunder på ordförandeträffarna. Tyvärr verkar Biks styrelse anse sig ha mandat att själva bestämma vad som är bra för dess medlemsföreningar eftersom de är valda på en stämma. Vi anser att man behöver ett demokratiskt forum där alla har möjlighet att komma till tals och där man kan diskuterar sig fram till vad föreningarna vill. Kanske skulle varje styrelsemedlem i BIK representera 3 eller 4 föreningar och sen vara ansvarig för kommunikationen mellan BIK och dessa föreningar? Öppenhet och insyn Vi anser att BIK idag är en alltför sluten församling där medlemsföreningarna har minimal insyn och alldeles för liten möjlighet att påverka. Idag sekretessbelägger man avtal och styrelsens arbete för att skydda företaget vilket naturligtvis innebär att insynen i BIK minskar. Detta ökar misstänksamheten gentemot BIK och minskar på så sätt också trovärdigheten för BIK ute bland föreningarna. Vi vill se ett BIK som skall präglas av öppenhet där BIK inte har något att dölja för sina medlemmar.

2 STOR BIK, i vilket syfte? BIKs styrelse verkar anse att man måste ha anställda för att kunna hantera arbetsuppgifter såsom BIKreg, kvalitetssäkring av nätet, försäkringsfrågor, UPSer, hantera hemsida och så vidare. På så sätt drar BIK på sig kostnader som i dagsläget tas ifrån bidragspengarna. Men hur skall dessa täckas i framtiden? På något sätt måste man få intäkter och man vill inte direkt kräva dessa från sina medlemsföreningar. Genom att sälja tjänster såsom BIK telefoni, ett eventuellt BIK TV, utrustning från Packet Front och expansion utanför Kungälv ser man en möjlighet att täcka kostnaderna för framtiden. BIK verkar dock inte inse att dessa tjänster medför hanteringskostnader och hur stora dessa kommer att bli vet vi inte. Vem får betala kalaset om BIK inte drar in tillräckligt med pengar för att täcka sina kostnader? Jo det är naturligtvis slutanvändaren. Tjänsterna medför också att nätet riskerar att bli monopoliserat av BIK. Vi anser att man skall lägga ut BIKs arbetsuppgifter på entreprenörer och konsulter. En del arbete kan utföras eller bekostas av medlemsföreningar själva (såsom kvalitetssäkring). På detta sätt kan man minimera både risker och kostnader för BIK och synliggöra vad den föreningen och slutanvändaren behöver betala. Vision BIKs styrelse vill idag inte bara vara föreningarnas representant utan även kunna agera tjänsteleverantör, materialleverantör, nätägare, nätoperatör och nätexploatör. Vi ser inte hur detta gagnar oss medlemsföreningar och framförallt så är det inget uppdrag som vi har gett styrelsen att ta på sig. Det är också så att det var just mot många av dess parter vi en gång behövde representation. Vi ser framförallt följande problem med att skapa ett företaget BIK Kompetensfälla Intresse konflikter Nyttan med expansion Ekonomisk risk Kompetensfälla BIKs styrelse verkar tro att man kommer spara pengar åt medlemmarna genom att agera tjänsteleverantör, materialleverantör, nätägare, nätoperatör och nätexploatör. Men har BIK kompetens att hantera alla dessa roller? Vi ser inte att BIK kan göra ett varken bättre eller billigare arbete på detta område än konsultfirmor eller entreprenörer som har mångårig erfarenhet och är experter på sina respektive områden. Ett lysande exempel på detta är både BIK telefonin och UPS hantering. Vad är hanteringskostnaden för båda dessa egenutvecklade projekt? BIK telefonin är långt ifrån den billigaste idag och kvalitén på UPSerna kan i högsta grad ifrågasättas. Detta är inte försvarbart. Vi anser att vi måste ha kompetenta partners som är experter inom sina områden. Detta måste vi givetvis betala för, men vi vet vad vi får och vi vet vad kostnaden är. Vi ser det som en stor risk att ha personal som uppfinner hjulet på nytt och vi är alldeles för små för denna sorts verksamhet.

3 Intresse konflikt BIKs styrelse vill vara affärsmässiga samtidigt som man har som grundide att tillvarata medlemsföreningarnas intresse. Det ligger en konflikt i att BIK både vill representera slutanvändarna samtidigt som att man vill tjäna pengar på densamma. Genom att BIK sitter på flera stolar kan det bli svårt att skilja BIKs egna och medlemmarnas intresse. Det är risk att BIK hamnar i en monopol ställning. BIK telefonin är ett bra exempel på detta. Det finns risk för en jävsituation mellan medlemmarnas bästa och de anställda i BIK. Detta är förödande för BIKs trovärdighet. Vår uppfattning är att det är medlemsföreningarna som skall besluta om vad BIK skall och inte skall göra, sedan kan anställda utföra detta, inte tvärt om. På senaste ordförandeträffen kritiserar en BIK anställd Gothnets portalalternativ som en monopol risk. BIKs egna förslag exkluderar 5 Internet leverantörer och ett liknande antal (prioriterade och oprioriterade) telefonlösningar och vi föreningar anser sig tvärtemot BIK att deras egna förslag är en monopolrisk. Vi ifrågasätter även BIKs förmåga att vara opartisk i målet. Den av BIK anställde har ju ett eget intresse av att kunna administrera den nya tjänsten. Presentationen var inte heller opartisk i den meningen att ekonomin för BIKs förslag var helt utelämnad. Att firman BIKs anställde talade sig varm för gick i konkurs veckan efter mötet säger också en del om föregående punkt. Framtida expansion BIKs styrelse vill att BIK skall växa och expandera utanför kommungränsen inom ett område som styrelsen skall definiera. Expansionen torde kosta pengar att driva fram. Men hur gagnar detta medlemsföreningarna och vad är nyttan för slutanvändaren? Hur påverkas BIKs styrka av att växa till 5000 medlemmar eller till och med medlemmar? Enligt portalleverantören Gothnet får man ingen större rabatt om man inte har 100,000 medlemmar. Man ser fastighetsbolag med 10,000 tals lägenheter som för små för att locka till sig tjänsteleverantörer. Anledningen till portalleverantörernas uppkomst är att det är alldeles för dyrt för små stadsnät att drivas på egen hand. Vi anser att BIK är till för dess medlemmar, inte dess framtida medlemmar. Föreningar eller fastighetsbolag som vill bygga nät på samma sätt som oss andra (dvs. självfinansierat utan bidrag) och som söker representation genom BIK är givetvis välkomna på samma sätt och på lika villkor som oss andra. BIKs styrelse anser att medlemsföreningarna skall finansiera expansionen och förklarar att pengarna kommer att tjänas in när vi växt. Man förklarar dock inte hur men man skulle kunna spekulera i att de söker en större kundbas?

4 Ekonomisk risk BIKs styrelses vision är att agera tjänsteleverantör, materialleverantör, nätägare, nätoperatör och nätexploatör. BIK planerar att genomföra en kraftig expansion, man vill bilda bolag för att ta över drift av föreningar, man vill utveckla tjänster och bilda slutanvändare förening i tillägg till att man ska organisera de föreningsgemensamma tjänsterna. Om BIK skall hantera alla dessa nya roller krävs fler anställda vilket innebär ökade kostnader. Vad ett BIK företag kommer att kosta är i dagsläget odefinierat. BIKs styrelse har inte presenterat någon plan för hur detta skall finansieras. Vi vet dock att BIKs kapitaltillskott 2006 var på 1,1 miljoner av bidragspengarna detta utgör ca 30 kr/medlem och månad. Om vi leker med tanken att BIK skall ha en personaltäthet motsvarande Gothnet så hamnar vi på kostnader för gissningsvis 6 anställda, lokaler och VD. Kostnaderna bör rimligen fördubblas? Men vem får stå för kalaset när bidraget är slut och BIK inte lyckats täcka sina kostnader med intäkter? Jo, slutanvändaren får stå för både kostnaden och risken med projektet. Osäkerheten i detta projekt är alldeles för stor. Föreningarnas vision av BIK Vi behöver en kunnig styrelse med beställarkompetens inom de områden vi söker och som agerar utifrån att BIK skall kosta oss användare så lite som möjligt. BIK bör i vår mening vara så nätt som över huvud taget är möjligt. Man bör ej bedriva någon som helst kommersiell verksamhet utan tjänster köps in av leverantörer och konsulter. Visst arbete kan utföras av medlemsföreningarna om det är deras vilja. Vi vill att BIK: Ansluter sig till, och vara avtalspart mot en portalleverantör med styrka och en stark framtidsvision. Förhandlar fram ett avtal som tar hand om service, support och underhåll Låter lokala entreprenörer ta hand om försäljning av utrustning och material. Slutar sälja tjänster utan börja förmedla tjänster Låter föreningarna själva få stå för kostnaden att bli kvalitetssäkrade Köper in tjänst för hantering av hemsida eller sköter denna på ideell basis. BIKs styrelse skall ha ersättning för nedlagt arbete Undvik i möjligaste mån anställda och var försiktig med att dra på sig nya kostnader. Samordna övriga föreningsgemensamma intressen såsom försäkringar, uppgraderingar m.m.

5 Slutsats Som ni säkert förstår anser vi att BIK är på väg åt fel håll. Hela visionen är i våra ögon mycket spekulativ och saknar ekonomisk förankring. Vi kan på grund av de punkter som beskrivits ovan inte rekommendera BIKs vision till våra medlemmar eftersom det innebär ett allt för stort ekonomiskt risktagande. Eftersom BIK styrelse vill att vi skall skriva under bindande avtal och vi inte anser oss ha någon möjlighet att påverka BIKs framtid tvingas vi till ett ställningstagande om BIKs styrelses vision vinner laga kraft på stämman. Tyvärr kommer vi då att tvingas gå ur BIK eftersom vi helt enkelt inte tror på projektet. Detta är djupt beklagligt. Frågan vi då måste ställa oss blir ju, - Vad har vi då åstadkommit? Vi vill gärna lösa detta i samförstånd tillsammans med BIKs styrelse och dess medlemsföreningar. Ni är välkomna att ta kontakt med ordförande från de föreningar som delar denna uppfattning. Med reservation för ev. felaktigheter och eller missförstånd. Styrelserna för KileNet. Kareby Bredband. Ödsmålsmosse/Skåra. Skottanet. Rostnet. Västerlanda Fibernät.