Innehållet i den här konsekvensutredningen utgår från 6-8 i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Transkript

1 Konsekvensutredning Förslag till allmänna råd om måluppfyllelse i förskolan Innehållet i den här konsekvensutredningen utgår från 6-8 i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Bakgrund De här förslaget till allmänna råd om måluppfyllelse i förskolan ska ersätta Skolverkets tidigare allmänna råd (SKOLFS 2013:179) om förskolan. Skolverket har sett över råden på grund av att vissa regler har ändrats. Det handlar om bestämmelserna om resursfördelning i 2 kap. 8 a och 10 skollagen (2010:800) som ändrades den 1 juli Sedan den 1 juli 2016 har även avsnitt 2.5 om övergång och samverkan i förordningen (SKOLFS 1998:16) om läroplan (Lpfö98) för förskolan ändrats. I februari 2016 införde Skolverket riktmärke för barngruppernas storlek i kommentarerna till de allmänna råden om förskolan. Detta riktmärke förändras inte i och med de nya allmänna råden om måluppfyllelse i förskolan. Vidare har Skolinspektionen under 2016 konstaterat att det finns brister i undervisningen i förskolan och brister när det gäller kommunernas ansvar för tillsyn över de fristående förskolorna.. A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad Skolverket vill uppnå Skolverkets allmänna råd syftar till att påverka utvecklingen i en viss riktning och till att främja en enhetlig rättstillämpning. Det är Skolverkets förhoppning att de här allmänna råden med kommentarer ska fungera som vägledning och stöd i utbildningen och leda till en ökad måluppfyllelse i förskolan. Med måluppfyllelse menar Skolverket resultat i relation till de nationella målen i förskolans läroplan. Läroplanens mål anger inriktningen på förskolans arbete och därmed den förväntade kvalitetsutvecklingen. Graden av måluppfyllelse avgörs genom en bedömning i förhållande till hur väl förskolan arbetar i riktning mot dessa mål. Genom att rikta fokus mot måluppfyllelsen i förskolan kan vikten av skolformens kvalitetsarbete tydliggöras. Det är därmed Skolverkets förhoppning att även undervisningen i förskolan tydliggörs.

2 En granskning från Skolinspektionen under 2016 visar att det finns brister i kommunernas tillsyn över fristående förskolor och att det inte sker på ett likvärdigt sätt i landets olika kommuner. Därför har ett avsnitt om tillsyn införts. En annan granskning från Skolinspektionen under 2016 visar att det finns brister i undervisningen i förskolan. Därför har tydligare skrivningar om undervisning i förskolan införts. Skollagen anger sedan 2014 att huvudmannen respektive förskolechefen ska fördela resurserna med hänsyn till barnens olika förutsättningar och behov. De befintliga råden fastställdes 2013, det vill säga innan denna lagändring. Redan 2011 infördes i Lpfö98 att förskolans resurser inte ska fördelas lika med anledning till att hänsyn ska tas till barnens olika förutsättningar och behov. Den nya regleringen i skollagen tydliggör ansvaret för huvudman respektive förskolechef. I de nya allmänna råden har ett nytt råd om resursfördelning införts. Vidare har kommentaren om barngruppernas storlek kopplats till rådet om resursfördelning. Att barngrupperna ofta är stora kan bero på brister både i huvudmannens och i förskolechefens arbete med resursfördelning. Med anledning av de ändrade skrivningarna om övergångar till förskoleklass, fritidshem och skola i avsnitt 2.5 i Lpfö98 som gäller från den 1 juli 2016 har råd och kommentarer om övergångar införts. 2. Beskrivning av alternativa lösningar för det Skolverket vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Skolverket har övervägt att låta de allmänna råden med kommentarer kvarstå oförändrade, med anledning av att kommentarerna delvis reviderades så nyligen som i februari De nu gällande allmänna råden om förskolan stämmer inte helt med nuvarande bestämmelser om resursfördelning och om övergång och samverkan. Skolverket bedömer därför att det inte är ett alternativ att lämna de nu gällande allmänna råden oförändrade. Istället för allmänna råd hade Skolverket kunnat ta fram ett stödmaterial eller ett informationsmaterial. Skolverket har dock fått vetskap om brister i huvudmännens tillämpning av författningarna. Vidare har Skolverket bland annat genom samråd och inkomna frågor till myndigheten fått signaler om att det råder osäkerhet i sektorn om hur vissa bestämmelser ska tolkas och tillämpas. Skolverket bedömer mot bakgrund av ovanstående att det behövs nya allmänna råd för att ge kommuner, huvudmän, förskolechefer, förskollärare och annan personal stöd i arbetet för ökad måluppfyllelse i förskolan. 3. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen De som berörs av de föreslagna allmänna råden är i första hand de barn som deltar i utbildning i förskolan. Även kommuner, fristående huvudmän, förskolechefer, förskollärare och annan personal är berörda av råden.

3 Enligt Skolverkets statistik gick år 2015/16 totalt barn i den svenska förskolan, varav gick i kommunala förskolor och i fristående förskolor. Enligt Skolverkets statistik fanns det år 2015 totalt 290 kommunala huvudmän för förskolor och 7106 förskoleenheter med kommunal huvudman. Enligt Skolverkets statistik fanns det år 2015 totalt 243 enskilda huvudmän för förskolor och 2668 fristående förskoleenheter. Enligt Skolverkets statistik fanns det år 2015 totalt anställda som arbetade med barn i förskolan. 4. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Kostnadsmässiga konsekvenser Det uppstår inga kostnader till följd av de föreslagna allmänna råden om måluppfyllese i förskolan. Mänskliga rättigheter och icke-diskriminering Skolverket tar hänsyn till frågor som rör mänskliga rättigheter och icke-diskriminering. I Skolverkets instruktion lyfts vissa grupper och delar av rättigheterna fram. Det gäller barns rättigheter, jämställdhetsperspektivet, funktionshindersperspektivet och nationella minoriteter. Vid framtagandet av förslaget till allmänna råd har detta beaktats, vilket framgår nedan. Barnets rättigheter, barnkonsekvensanalys Kartläggning och beskrivning Förslaget tar sin utgångspunkt i bestämmelsen i 1 kap. 10 skollagen. I all utbildning ska barnets bästa vara utgångspunkt. I arbetsprocessen har nödvändig kunskap och information inhämtats på olika sätt. Arbetsgruppen har tagit del av den samlade kunskap som finns inom Skolverket. Arbetsgruppen har också tagit del av aktuell forskning och Skolinspektionens rapporter. Vidare har två referensgruppsmöten med företrädare för olika myndigheter och organisationer genomförts. I samband med att materialet remitteras under november 2016 kommer samråd att genomföras med förskolechefer respektive förskollärare (se nedan under C). Som ett led i arbetet med att inhämta nödvändig kunskap och information har barnintervjuer genomförts med totalt 10 barn i åldern 5-6 år, varav åtta flickor och två pojkar, på förskoleenheten Täppan i Stockholm. Genom barnintervjuerna har barnens egna åsikter inhämtats. Skolverket bedömer att myndigheten härmed har en tillräcklig faktagrund och att ytterligare underlag inte behövs.

4 Sammanfattning av genomförda barnintervjuer Utveckling och lärande När det gäller vad barnen får lära sig i förskolan berättade de bland annat att de får lära sig att pyssla, räcka upp handen, vara snälla mot varandra och låta alla vara med, att sitta still och inte slåss eller puttas. De får dessutom lära sig att skriva lite. På frågan om de får göra svåra saker i förskolan och jobba med sådant de inte kan, svarade barnen bland annat att de inte får använda limpistolen. De berättade också att det är svårt att komma ihåg alla regler, att ligga still på vilan och att inte prata för högt vid maten. Barnen gav många olika exempel på vad de leker i förskolan, till exempel kull, kurragömma, mamma, pappa och barn samt bageri med sandkakor i sandlådan. Exempel på vad som är roligt i förskolan var att pyssla, spela fotboll, bygga och att hjälpa de yngre barnen. Ett exempel på vad som är tråkigt i förskolan var vilan, eftersom det är svårt att ligga still och barnen inte får ha med sig något eller prata. De flesta av barnen skulle börja i förskoleklass i augusti 2016 och nästan alla såg fram emot det. Trygg omsorg Barnen ansåg att det känns bra att komma till förskolan på morgonen, men några skulle vilja sova lite längre. Det känns bra att komma till förskolan och få leka med sina kompisar. De ansåg att en bra personal ska hålla samling med barnen och vara snäll. Barnen berättade att personalen hjälper dem när de ramlar och slår sig. De får också hjälp av personalen när de inte når saker eller behöver hjälp med att öppna en tung dörr. Dessutom hjälper personalen dem att skriva och läsa. Barnen berättade också om att personalen läser kapitelbok för dem. Några barn beskrev att de blir ledsna och arga när de ramlar och slår sig. Ett barn erinrade sig också att hen någon gång blivit ledsen när mamma eller pappa gått. Ett barn kände rädsla för spindlar på gården. Några barn berättade om rädsla för mörker i ett par av förskolans rum. Barnens inflytande Barnen uppfattning var att det är personalen som bestämmer i förskolan. Exempel på vad personalen bestämmer är att barnen ska ha varma kläder på sig och vilka skor de ska ha på sig. Det är också personalen som bestämmer var barnen ska sitta och när de ska äta. Ibland får barnen ha önskemål om vilken mat de vill ha och barnen får bestämma vad de ska leka. De flesta av barnen uttryckte att förskolan hade bra regler. Förskolans regler handlar enligt barnen till exempel om att barnen inte får slåss eller reta varandra, att de inte får springa inomhus, skrika eller kladda med maten. Analys och prövning Problemanalysen avseende barnets bästa grundar sig på Skolverkets samlade kunskap, vad som framkommit vid de referensgruppsmöten och vid de barnintervjuer som genomförts inför framtagandet av förslaget till allmänna råd. Skolverket har gjort en sammantagen helhetsbedömning av alla relevanta faktorer utifrån kartläggningen, beskrivningen och analysen och bedömer att förslaget till allmänna råd om ökad måluppfyllelse i förskolan är förenligt med barnets bästa.

5 Jämställdhetsperspektivet och funktionshindersperspektivet Jämställdhets- och funktionshindersperspektivet har beaktats genom att fokus ligger på att alla barn ska ha lika möjligheter till utveckling och lärande. De nationella minoriteterna De nationella minoriteterna finnar, tornedalingar och samer har uppmärksammats genom att det nämns i materialet att det finns särskilda bestämmelser om de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska i förskolan i 17 lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Eftersom det saknas motsvarande särskild reglering om de nationella minoritetsspråken jiddisch och romani chib i förskolan, har inte de nationella minoriteterna judar och romer särskilt uppmärksammats på motsvarande sätt. Däremot framhålls i materialet att det är viktigt att alla barn med annat modersmål än svenska får utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. 5. Bedömning av om de allmänna råden överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen De allmänna råden har ingen anknytning till de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU. 6. Bedömning av om det finns behov av speciella informationsinsatser De allmänna råden kommer att tryckas och distribueras till alla huvudmän och förskoleenheter i Sverige i början av De allmänna råden kommer även finnas tillgängliga att köpa eller ladda ner från Skolverkets webbplats. Skolverket planerar även implementeringsinsatser under B Företag Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. C Samråd I augusti 2016 genomförde arbetsgruppen ett studiebesök på Norges Utdanningsdirektorat och Kunnskapsdepartement i syfte att få kunskap om bland annat den pågående revideringen av den norska Rammeplan for barnehagen. I juni och oktober 2016 genomfördes möten med en extern referensgrupp. I den externa referensgruppen deltog representanter från Barnverket, FSO Fria förskolor, Sätter fria förskolor i fokus (Sefif), Föräldraalliansen, Kommunal, Lärarförbundet, Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Sveriges kommuner och landsting. (Skolledarna och

6 Friskolornas riksförbund var inbjudna men kunde inte delta). Utöver det genomfördes ytterligare ett möte med Sveriges kommuner och landsting i särskild ordning i oktober I samband med att de allmänna råden med kommentarer remitteras i november 2016 kommer fyra samråd att genomföras i Alvesta och Gävle med cirka 40 förskolechefer och 40 förskollärare. Syftet med samråden är att få synpunkter på remissversionen. Inbjudan att delta i samråden publicerades på Skolverkets Facebook-sida i augusti 2016 och gensvaret var stort. D Kontaktperson Om du har frågor om de föreslagna råden kan du kontakta undervisningsrådet Magdalena Karlsson på e-postadress: magdalena.karlsson@skolverket.se