och det blir mycket roligare Utvecklingsplan för arbetet med frivilliga i Askims församling Eva Lycke och Nils-Gunnar Kronstam

Transkript

1 och det blir mycket roligare Utvecklingsplan för arbetet med frivilliga i Askims församling Eva Lycke och Nils-Gunnar Kronstam 1

2 Innehåll Utgångspunkt för ideellt engagemang 3 Stadsdelen Askim 4 Askims församling 5 Inventering av frivilligheten våren Målsättning för utveckling av frivilligarbetet 8 Handlingsplan 9 Vilka är uppgifterna? 9 Rekrytering 10 Introduktionssamtal 10 Överenskommelse 11 Utbildning 11 Uppmuntran 12 Tidsplan 13 Slutord 13 Mall för informationsfolder 14 Överenskommelse om arbetsuppgift 16 Mall för intervjusamtal 18 Mall för utvecklingssamtal 20 Mall för avslutningssamtal 21 Tystnadsförsäkran 22 2

3 Utgångspunkt för ideellt engagemang När ni kommer till honom, den levande stenen, ratad av människor men utvald av Gud och ärad av honom, då blir också ni till levande stenar i ett andligt husbygge. Ni blir ett heligt prästerskap som kan frambära andliga offer som Gud vill ta emot tack vare Jesus Kristus. (1 Petr.2:4-5) Andra exempel som talar om allas gemensamma delaktighet och ansvar finns bl.a i Joh.15; (vinstocken där vi är grenarna) och 1 Kor 12, (Kyrkan som Kristi kropp där vi är lemmar varandra till tjänst). Bilderna betonar vars och ens delaktighet och beroende av Kristus. Varje uppgift är viktig i syftet att visa varandra omsorg, att bygga upp en gemenskap och att vara förebilder som vittnar om Guds kärlek. Kallelsen att bära ut evangelium är given åt hela Guds folk. Alla i kyrkan är lemmar i en och samma kropp. Dopet är den grundläggande vigningen till tjänst i kyrkan och ger delaktighet i kyrkans gemensamma uppdrag. (Kyrkoordningen) Som människor, skapade av Gud till hans avbild och inlemmade i församlingen genom dopet har vi alla ett ansvar att där vi står, i hem och familj, i arbete och samhälle, vittna om honom, på vår arbetstid och på vår fritid. Detta är den församlingssyn som Svenska kyrkan står för, men det har under de senaste årtiondena inte varit så det har sett ut i praktiken. Under senare hälften av 1900-talet har antalet anställda stadigt ökat i våra församlingar. Ekonomin har varit god och varje gång man har velat starta något nytt så har vägen dit varit att anställa någon som utför det som skall bli gjort. Sakta men säkert, och ibland utan att man reflekterat så mycket över det, har en förskjutning skett. Församlingen har blivit synonymt med dess anställda medan medlemmarna alltmer har blivit brukare eller konsumenter av församlingens (dess anställdas) tjänster. Lite tillspetsat kan man säga att de har blivit fråntagna sin möjlighet att vara det som de egentligen är, lemmar varandra till tjänst. I stället har perspektivet producent konsument kommit att vara det rådande, en syn som är helt främmande i bibeln. Samtidigt måste också sägas att det stora och varierade utbudet av insatser som göra inom ramarna för församlingen inte skulle varit möjligt om det inte funnits anställda. I framtidens församlingar behöver vi arbeta med frågan hur anställda och frivilliga kan verka sida vid sida. Vi står nu inför en utmaning. Att fortsätta tänka och agera på det sätt vi gjort under många år är inte ett alternativ. Sett ur perspektivet att församlingen är sina 3

4 medlemmar är det inte heller önskvärt. Församlingen behöver hitta tillbaka till sin ursprungliga tanke, att vara de troendes gemenskap där alla har en uppgift och att allas uppgifter är viktiga för helheten. Ur ett utifrånperspektiv är också de frivilligas trovärdighet hög därför att deras engagemang är ideellt och utfört utan ekonomisk ersättning och vid sidan av ett ordinarie arbete. Församlingens ekonomiska förutsättningar är inte sådana som de varit. Församling är i en ekonomisk kris. Inför detta faktum måste vi välja väg och hitta ett nytt och annorlunda sätt att tänka. Att befinnas sig i en kris är för de flesta av oss en svår och omskakande upplevelse. Det är lätt att fortsätta så som vi alltid har gjort. Att tänka nytt är skrämmande och vi vet inte vart det skall leda oss. Det är som att famla i dimma. I krisen kan vi se både möjlighet och risk. När vi släpper loss och släpper in kan vad som helst hända. Stadsdelen Askim 1974 inkorporerades dåvarande Askims kommun med Göteborg och blev stadsdelen Askim. Vid stadsdelsreformen 1990 blev den en av 21 administrativa enheter. Från och med slogs stadsdelen Askim samman med Frölunda/Högsbo och bildade stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo. Stadsdelen har ca invånare. Askim är en stadsdel dit många väljer att flytta, mycket på grund av sitt populära läge vid havet och enligt Översiktsplanen för Askim planeras upp till ytterligare bostäder. Här finns människor i alla åldrar, men framför allt barnfamiljer. I Askim bor såväl höginkomsttagare som låginkomsttagare. Arbetslöshet, sjukdom och social ohälsa är vanligt förekommande, även om den ibland inte uppfattas vid en ytlig blick. Inom församlingens gränser ligger delar av norra Europas största industriområde, Sisjön, som ständigt växer. Här ligger också ett av Göteborgs större affärscentrum. Askim är till ytan långsträckt, och är indelat i tre områden, Askim, Hovås och Billdal. Askimsdelen är den del som har mest blandad bebyggelse och befolkning. Här finns äldre villaområden, nyare villor, lyxiga påkostade villor i mångmiljonklassen, radhus, bostadsrättshus och hyreshus. Hovåsdelen innehåller villaområden av olika slag. Här finns stora lyxvillor innanför murar och staket men också ombyggda sommarstugor, äldre småhus, nybyggda villor och radhusområden. 4

5 Billdal är den del som just nu växer snabbast. Här finns villor och radhus men också en hel del nyare områden med lägenheter. Ett nybyggt område med lägenheter för 55+ är ett av de senare tillskotten i bostadsbeståndet. Askims församling Askims församling är sedan 1953 ett enförsamlingspastorat och är en del av Göteborgs kyrkliga samfällighet. Den är den sydligaste församlingen i Göteborg och den tillhör Älvsborgs kontrakt. Här bor ca människor, varav ca är medlemmar i Svenska kyrkan och Askim är därför en av Göteborgs största församlingar. Askims församling är, liksom stadsdelen indelad i tre distrikt, Mikael (=Askim), Hovås och Billdal och varje distrikt har en kyrka med tillhörande församlingslokaler. Församlingens huvudkyrka är Askims kyrka som ligger Hovåsdistriktet. Den invigdes 1879 och ersatte den tidigare Askims kyrka som brann ner mitt under pågående gudstjänst år Det har funnit kyrka i Askims socken sedan 1200-talet. I Hovås finns ett gammalt församlingen som inte ligger i direkt anslutning till kyrkan. Personalens arbetslokaler ligger i ytterligare en annan byggnad, på andra sidan en större trafikled. Ett nytt församlingshem är under planering och kommer att byggas inom en snar framtid. I norr ligger Mikaelskyrkan, byggd Den är en byggnad i tre våningar med kyrkorum, arbetsrum, församlingssal och barn- och ungdomsvåning. Den undre våningen, med förskolelokaler hyrs sedan halvårsskiftet 2010 ut till ett föräldrakooperativt daghem, Askims Montesoriförskola, och används inte längre som församlingslokal. Detta har inte inneburit någon minskning av mängden verksamhet, men har medfört ett större behov av planering och samordning, då samma lokaler används för flera olika verksamheter. Billdals kyrka i söder ligger i Billdalsdistriktet med sin kyrka väl placerad mitt i ett område i stark tillväxt. En vandringskyrka byttes 1992 till en nybyggd och mycket väl fungerande modern kombinerad kyrka-församlingshem-arbetsplats. Askim är en aktiv församling och karakteriseras av ett högt medlemsantalet. Ca 75 % av innevånarna är kyrkotillhöriga. Dopfrekvensen är hög, ca 200 barn/år döps i våra kyrkor. Konfirmationsfrekvensen är hög, ca 200 ungdomar/år konfirmeras, antingen i församlingens regi eller på annat håll. 5

6 Barn och familjearbetet är omfattande i alla tre distrikten. De flesta invånare besöker kyrkan minst en gång om året, åtminstone i samband med dop, konfirmation, vigsel och begravning. Samarbetet med kommunala institutioner som skolor, socialtjänst, sjukvård, kultur, äldrevård är gott. Det finns också ett väl etablerat och fungerande samarbete med andra ideella organisationer. Församlingen ingår i stadsdelens POSOM-grupp (psykiskt och socialt omhändertagande), dvs. krishantering. Det finns i församlingen en stor medvetenhet om betydelsen av att vårda vår fysiska miljö, skapelseansvaret. Det finns en miljögrupp som arbetar med dessa frågor. Arbetet syftar till miljödiplomering. En opinionsundersökning av SKOP som genomfördes 2007 visade att medlemmarna hade en mycket positiv bild av kyrkan och hela 19 % var beredda att som frivilliga delta i församlingens arbete. Församlingen har beslutat att satsa på att vidareutveckla den frivillighet som redan finns och har sedan ett par år tillbaka arbetat aktivt med detta i såväl kyrkoråd och distriktsråd som bland personal och frivilliga. Vägen är banad, nu är tid att släppa loss och släppa in. Inventering av frivilligheten våren 2011 Församlingen har valt att använda beteckningen frivillig när vi talar om de icke anställda som engagerar sig på olika sätt. Såsom frivillig definierar vi alla som oavlönat har en uppgift i församlingen och som bär någon form av ansvar för det gemensamma församlingslivet. Vi har valt att i denna definition även räkna med körsångare (ej barnkörer) med för tydlighetens skull redovisar vi dessa separat. Askims församling har ca 240 frivilliga medarbetare. Av dessa är ca 150 körsångare. Över distrikten fördelar de sig enligt nedan: Uppgifterna som frivilliga är engagerade i varierar något mellan distrikten. 6

7 Mikael Hovås Billdal Kaffekokare Kaffekokare Kaffekokare Soppluncher Kyrkvärdar Unga ledare Söndagsskola Hjälp på sjukhem Temagudstjänstgrupper Kyrkvärdar Lunchgrupp Gudstjänstgrupper Gudstjänstvärdar Distriktsråd Kyrkvärdar Unga ledare Barnkör Musikgrupp Barnkör Kvällsöppet Söndagsskola Funktionshandikappade Distriktsråd Distriktsråd Övergripande för hela församlingen Internationell grupp Varje distrikt har själva ansvar för sina frivilliga och deras uppgifter. Församlingen har en gemensam policy för uppmuntran av frivilliga i form av en fest kring juletid. Distriktsråden ansvarar för denna och genomför den i samarbete med personalen. Askims församling samverkar med andra frivilligorganisationer inom stadsdelen. Några exempel är: Vän till vän, som är ett närverk för äldre Röda korset Pensionärsföreningar 7

8 Scouter Egnahemsförening Det finns också ett samarbete kring ungdomar i form av olika arrangemang vid t.ex. skolavslutningar. Målsättning för utveckling av församlingens frivilliga arbete Kallelsen att bära ut evangelium är given åt hela Guds folk. Alla i kyrkan är lemmar i en och samma kropp. Dopet är den grundläggande vigningen till tjänst i kyrkan och ger delaktighet i kyrkans gemensamma uppdrag. (Kyrkoordningen) Bertil Johansson, Stiftsadjunkt för idealitet och frivillighet i Luleå stift och utsedd till Årets förnyare 2010, uttrycker ungefär samma sak på följande sätt. På ett helt nytt sätt måste kyrkans folk ses och bemötas som bärare av kyrkans uppdrag och inte enbart som brukare av dess tjänster Askims församling har som intention och målsättning att utveckla det frivilliga arbete som finns och alltid har funnits. Detta avspeglas inte minst i församlingsinstruktionen som talar om stort deltagande av frivilliga inom alla de fyra områdena gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Församlingen har just avslutat ett treårigt församlingsutvecklingsprojekt med bidrag från Göteborgs stift och Göteborgs kyrkliga samfällighet. En central del i projektet har varit besök i framgångsrika församlingar i England, USA och Sverige, för att ta del av andras erfarenheter och få nya intryck, inspirations och idéer för det egna arbetet. Personal, förtroendevalda och frivilliga har också fått lyssna till Fredrik Modéus tankar kring gudstjänstutveckling och hans bok Längta efter liv har varit samtalsunderlag i dessa grupper. Målet är att frivilliga skall finnas med och ha uppgifter i allt som händer i församlingen och att frivilliga och anställda skall samverka på alla plan. En samordnare skall finnas, som har ett övergripande ansvar för rekrytering, utbildning och uppföljning och skall vara ett stöd till dem som arbetar med frivilliga i distrikten. För att nå denna målsättning förs samtal på alla nivåer, bland såväl anställda, förtroendevalda som frivilliga. Under några års tid har kyrkorådet inbjudit samtliga till en församlingshelg där nya sätt att arbeta har belysts. 8

9 Kursen Att leda ideella där en anställd, Diakon Eva Lycke och en frivillig/förtroendevald, Nils-Gunnar Kronstam deltar är ett av många steg på vägen. De kommer, som en redovisning av kursen och som ett verktyg i utvecklandet av det frivilliga arbetet att skriva ett förslag till en utvecklingsplan för frivilligt arbete. Denna skall vara färdigställas och presenteras under mars/april Till hjälp i detta arbete har distrikten utsett några frivilliga och anställda som får bli referensgrupp och bollplank under skrivandet. Vår förhoppning är att kyrkorådet skall fastställa utvecklingsplanen och på så sätt göra den till församlingens redskap. Planen skall vara ett levande och föränderligt dokument som avspeglar vad som händer i församlingen inom området frivilligt arbete. Handlingsplan På många olika sätt bygger församlingens arbete redan på ett samarbete mellan anställda, förtroendevalda och frivilliga. Därför innebär denna satsning inte något radikalt nytt utan är en vidareutveckling av det som redan sker. De arbetsmetoder och erfarenheter som finns kommer att användas och ligga till grund för det fortsatta arbetet. Vilka är uppgifterna? En viktig fråga vi kan behöva ställa är vilka uppgifter som kan utföras av frivilliga och vilka som måste utföras av anställda. Av allt det arbete som görs i församlingen finns ett ytterst litet fåtal som bara kan utföras av den som är präst. Till detta hör förvaltandet av ordet och nattvarden, döpa, förrätta vigsel och begravning. Allt annat kan göras av en icke anställd lekman! Det betyder naturligtvis inte att vem som helst kan göra vad som helst. För vissa typer av uppgifter krävs självklart gedigna faktakunskaper och erfarenhet. Det första vi tänker på när vi talar om uppgifter för frivilliga kanske är kyrkgudstjänstvärdar, textläsare, kaffekokare, matlagare, ledare i barn- konfirmand- och ungdomsgrupper eller samtalsledare i studiecirklar eller andra vuxengruppen. I den typen av uppgifter engagerar vi ofta människor som vill göra något annat än det som är hennes/hans yrkesprofession, något annat än det man gör i vardagen. Men i församlingen kanske också finns människor som skulle kunna bidra med något som hon/han har utbildning för och erfarenhet av. Att försöka tänka i lite vidare ramar kan handla om att använda sig av frivilligas kunskaper inom områden som ekonomi, information eller hantverk. 9

10 Rekrytering Det sätt vi till allra största delen har använt för att rekrytera frivilliga medarbetare har varit att tillfråga dem vi kommer i kontakt med. Våra gudstjänstbesökare, föräldrar till barn i söndagsskolan och konfirmander, deltagare i avslutade Leva vidaregrupper, samtalskontakter av olika slag och andra som vi möter. Vi tror oss veta att detta är en av de bästa vägarna att engagera människor. Någon ställer frågan: Skulle du vilja.. Sedan en tid tillbaka finns på församlingens hemsida en knapp där den som är intresserad kan hitta information och kontaktuppgifter för frivilligt engagemang. Vi kommer kanske så småningom också att använda oss av Volontärbyrån i Svenska kyrkan. Volontärbyrån är ett webbaserat verktyg där den organisation som vill ha ett uppdrag utfört och den som vill engagera sig i en uppgift kan hitta varandra. Att göra församlingen synlig genom närvaro där människor rör sig och passerar, i affärscentra, vid bibliotek, apotek och på andra platser runt om i närsamhället är ytterligare ett sätt vi kommer att pröva på. Kontakt och samarbete med föreningslivet och bostadsföretagen är sådant som redan finns men som behöver utvecklas mer. En informationsfolder som finns på synlig plats i alla våra lokaler och som vi också generöst delar ut till dem vi möter i olika sammanhang har utarbetats. (se bilaga) Introduktionssamtal När någon anmält sitt intresse för att åta sig en frivilliguppgift inbjuds hon/han till ett första samtal med församlings samordnare av frivilligarbetet (eller med den som är ansvarig i den verksamhet där uppgiften skall utföras). Samordnaren berättar kort om Svenska kyrkan och om Askims församling. Den sökande får berätta om sig själv och sina förväntningar kring uppgiften. Samordnaren kan ställa frågan om den sökande har haft någon frivilliguppgift i någon annan församling eller i något annat sammanhang tidigare, hur den såg ut och gav för erfarenheter. Ytterligare ett samtal bokas in någon vecka senare, framför allt om det är en för oss okänd person. Samtal två kan inledas med att den sökande får ge sina intryck och tankar efter det första samtalet. Om båda parter är överens bestämmer vi en prövotid där den sökande går bredvid någon annan frivillig eller någon personal. 10

11 Direkt efter prövotiden hålls ett utvärderingssamtal varefter man bestämmer om uppgiften skall fortsätta eller inte. Hur prövotiden utformas blir beroende av typen av uppgift, om den är regelbundet återkommande eller om det handlar om insatser vid enstaka tillfällen. Överenskommelse När man bestämmer att uppdraget skall fortsätta skrivs ett avtal där det klart framgår vad som ingår i uppdraget, när och var det skall utföras, vilka tider som gäller samt hur länge uppdraget skall fortgå. En överenskommelse om hur ev. uppsägning av uppdraget skall gå till bör också finnas med. Där finns också uppgifter på vem som är kontaktperson. Frågor kring tystnadlöfte tas upp och var och en får skriva på en försäkran. Frågan om ifall vi skall ta in referenser har vi ännu inte tagit ställning till. Å ena sidan är det en säkerhet för församlingen, å andra sidan kan det vara viktigt att få en chans i ett nytt sammanhang, utan att behöva belastas av sådant som hänt tidigare. Utdrag ur belastningsregistret kommer vi däremot att begära in från alla. Om samordnaren under denna process bedömer att den sökande inte är lämplig för det aktuella uppdraget försöker vi om möjligt erbjuda något annat uppdrag som passar bättre. Om den sökande själv vill fortsätta sitt uppdrag men samordnaren anser att det inte fungerar tar samordnaren i samråd med andra inblandade ställning i varje enskilt fall. Utbildning för uppdraget Regelbundet kommer att hållas utbildningar för nya frivilliga. Samordnaren ansvarar för och håller i utbildningen men tar också hjälp av andra anställda och frivilliga. Nu presenteras församlingen, dess målsättning och policy på ett mer ingående sätt. Vi poängterar att den frivillige, när hon/han utför sin uppgift, oavsett vad den innehåller gör det som Askims församlingens representant och dess ansikte utåt. Det är viktigt att vara solidarisk med uppdragsgivaren och i de fall man har kritik eller meningsskiljaktigheter framför dessa till samordnaren (eller den som är kontaktperson) och inte utåt mot allmänheten. Frågor kring tystnadlöfte tas upp och var och en får skriva på en försäkran om det inte gjorts tidigare. 11

12 Vi går igenom hur försäkringar gäller för frivilliga, när de gör sin uppgift samt på väg dit och hem. Vi samtalar om hur man kan och bör agera vid ev. hot eller andra provocerande situationer. Vi presenterar någon god bok om frivilligarbete och delar ut till deltagarna, att läsa för inspiration och fördjupning. Vi gör klart vem varje deltagare skall vända sig till om problem uppstår och bestämmer också tider för avstämningssamtal. Om det inte redan är gjort skriver vi ett avtal med var och en där det tydligt framgår vad uppgiften består i, var, hur och när den skall utföras samt under hur lång tid den löper. Där finns också uppgifter på vem som är kontaktperson. Uppmuntran av frivilliga medarbetare Sedan några år tillbaka har distriktsråden tillsammans med personalen en gång om året inbjudit de frivilliga till en fest. Tidpunkt och utformning av festen varierar mellan distrikten men det gemensamma är att alla frivilliga inklusive vuxna körsångare inbjuds. Den blir både ett tack för insatser under det gångna året och en start och ett välkomnande in i en ny termins arbete. Festen har varit uppskattad av alla och är ett bra tillfälle att sitta ner tillsammans och prata med andra som rör sig i huset vid andra dagar och tider och som man inte träffar så ofta En god idé kan vara att överlåta det praktiska kring matservering och disk till andra för att alla skall kunna sitta ner och umgås. En idé kan vara att hjälpa varandra mellan distrikten. Våra konfirmand- och ungdomsledare har inte alltid varit med vid dessa tillfällen, fastän de förstås har varit inbjudna. Kanske behöver vi hitta någon annan form för uppmuntran av dem? 12

13 Tidsplan Åtgärd Färdigt - när Ansvarig Utvecklingsplanen presenteras för kyrkorådet Kyrkorådet antar utvecklingsplanen Inventering av frivilligarbetet som gjordes 2010 uppdateras Samordnare för frivilligarbetet utses och får de mandat som behövs för att utföra uppdraget Utvecklingsplanen presenteras för all personal på en Stor-Mas Informationsfolder om frivilligt arbete tas fram och sprids Medel avsätts i nästa års budget för frivilligarbetet Våren 2011 Våren 2011 Våren 2011 Våren 2011 Våren 2011 Augusti 2011 Under budgetarbetet för 2012 Eva Lycke, Nils-Gunnar Kronstam Kyrkorådet Arbetslagen i distrikten Kyrkoherden Kyrkoherden Eva Lycke, Nils-Gunnar Kronstam Samordnaren för frivilligt arbete Kyrkorådet Slutord Vår förhoppning är att denna utvecklingsplan skall vara ett levande dokument som blir till nytta i Askims församlings viktiga arbete med att strukturera och utveckla frivilligheten. När vi släpper loss och släpper in kan vad som helst hända! 13

14 Mall för informationsfolder om frivilligt arbete i Askims församling. (Tryckas som vikt A 5 folder på 160 grams papper och finnas synlig i alla våra lokaler samt delas ut till dem vi möter som är intresserade) Alla goda krafter behövs. Varje dag samlas barn och vuxna, unga och gamla i Askims församlings olika kyrkor och församlingshem för att fira gudstjänst, samtala, leka och pyssla, sjunga dela gemenskapen kring matbord, kaffebord och nattvardsbord, och mycket annat. För att kunna göra det vi gör ännu bättre och nå ut till fler behöver vi vara många som hjälps åt. För några år sedan gjordes en attitydundersökning bland ett antal medlemmar i Askims församling. En av de frågor som ställdes handlade om frivilligt arbete. Vi ville helt enkelt få veta hur intresserade våra medlemmar är av att göra en frivillig insats i olika projekt i församlingens regi. Vi blev glatt överraskade av hur många som faktiskt svarade att de kunde tänka sig att engagera sin aktivt i något av allt det som händer i församlingen. Kanske är Du en av dem som skulle vilja vara med och göra en frivillig insats? Ingen kan göra allt, men alla kan göra något och när många hjälps åt blir det mycket uträttat. Dina insatser och Ditt engagemang behövs för att Askims församling skall kunna finnas till för fler. På nästa sida finns en del förslag på olika saker man kan vara med och hjälpa till med. Du kan välja om du vill göra en regelbunden insats eller bara någon gång då och då. Fyll gärna i talongen och lämna till någon av oss som arbetar i Askims församling eller posta den till församlingsexpeditionen. Har du frågor eller funderingar så hör gärna av dig till Diakon Eva Lycke eva.lycke@svenskakyrkan.se telefon

15 Jag skulle vilja delta i följande: Vara gudstjänstvärd Vara med i en gudstjänstgrupp Läsa bibeltexter i gudstjänsten Sjunga och/eller spela i gudstjänsten Spela drama i gudstjänsten Sköta ljus- och ljudanläggningen i gudstjänsten Göra kyrkkaffe Koka soppa och baka bröd Vattna blommor, byta dukar och ljus, putsa ljusstakar och dylikt Ledare i barnverksamheten eller söndagsskola Pynta, rensa och hålla fint utanför kyrkor och församlingshem Ledare i smågrupper Konfirmandfadder Ungdomsledare Internationellt arbete Något annat_ Namn_ _ Telefon Frivilligt arbete i Askims församling Diakon Eva Lycke Askims församling Hovåsvägen Askim 15

16 Överenskommelse om frivillig uppgift i Askims församling Namn åtar mig uppgiften att: Vid följande tider från och medtill och med Jag ansvarar för att iordningställa lokalen före och efter verksamheten. 16

17 När jag utför mitt uppdrag är jag försäkrad genom Kyrkans Försäkring Jag utför mitt uppdrag utan ekonomisk kompensation, men har rätt till ersättning för de utlägg jag har för inköp till verksamheten mot uppvisande av kvitto. Jag är medveten om att, när jag utför mitt uppdrag gör det såsom representant för Askims församling. Min kontaktperson är E- mail Telefon Minst en gång/år kommer jag att bli inbjuden till ett uppföljningssamtal med min kontaktperson samt till ett avslutande samtal när mitt uppdrag avslutas. Askim 20_ Uppdragstagare Uppdragsgivare _ 17

18 Mall för Intervju/urvalssamtal för frivilliguppdrag i Askims församling. (Använd de delar som är relevanta för sammanhanget) Beskriv uppdraget för den frivillige innan ni börjar. Förslag till frågor: Varför vill du bli frivillig? Vad var det som lockade med just det här uppdraget? Vad hoppas du få ut av att vara frivillig? Vad är dina förväntningar på uppdraget? Har du någon tidigare erfarenhet av ideellt arbete? Har du några speciella talanger och färdigheter? Vad har du för andra fritidsintressen och aktiviteter? Vilken är din nuvarande sysselsättning? Har du någon arbetslivserfarenhet eller utbildning? Berätta vad uppdraget kräver i tid. Hur mycket kan du engagera dig, vilka tider, var? Vad har du för övriga engagemang såsom arbete, familj och hobbys? Vad motiverar dig i ett sådant här sammanhang? Vilken roll tycker du om att ha i en grupp Hur kommer det att påverka uppdraget Tystnadslöfte 18

19 Om uppdraget kräver det, be om utdrag ur belastningsregistret, eller friskhetsintyg. Har du några speciella resursbehov? Är det något annat vi bör känna till om dig (för att ge dig så bra förutsättningar som möjligt att genomföra uppdraget)? Om du anser det lämpligt, fråga efter referenser. Ta kontaktuppgifter. Avsluta med att sammanfatta och bestäm nästa steg 19

20 Mall för Utvecklingssamtal med frivilliga i Askims församling. (Använd de delar som är relevanta för sammanhanget) Namn Uppdrag/uppgift. Vad tycker du om ditt uppdrag? Vad tycker du om den introduktion du fått? Var det något du saknade eller tyckte var onödigt? Hur tycker du att handledningen fungerat? Hur har samarbetet med andra frivilliga fungerat? Hur har samarbetet med anställda fungerat? Har uppdraget tagit mer/mindre tid än beräknat? Känner du att du fått användning av dina gåvor/färdigheter/kunskaper? Är det något du saknar som skulle kunna underlätta för dig i dina uppgifter? Finns det något mer som du skulle vilja göra inom ditt uppdrag, eller som du tycker borde bli gjort? Övriga synpunkter och tips? 20

21 Mall för Avslutningssamtal med frivilliga i Askims församling (Använd de delar som är relevanta för sammanhanget) Namn Uppdrag/uppgift. Hur har du upplevt ditt uppdrag? Har tiden räckt till? Vad har fungerat bra? Vad har fungerat mindre bra/dåligt? Hur skulle det i så fall kunna bli bättre? Hur tycker du att handledningen fungerat? Hur har samarbetet med andra frivilliga fungerat? Hur har samarbetet med anställda fungerat? Av vilken anledning slutar du nu ditt uppdrag? (endast om personen slutar av annan orsak än att den överenskomna tiden gått ut) Känner du att du fått användning av dina gåvor/färdigheter/kunskaper? Är det någon annan frivilliguppgift du skulle vilja prova på? Skulle du kunna tänka dig att rekommendera andra att engagera sig frivilligt i Askims församling? Övriga synpunkter och tips som kan vara till nytta för oss i vårt fortsatta arbete? 21

22 Blankett om Tystnadslöfte för frivilliga i Askims församling I Svenska kyrkans verksamhet är hanterandet av frågor om offentlighet och sekretess av avgörande betydelse för vår trovärdighet. De människor som deltar i församlingens verksamhet, eller på annat sätt kommer i kontakt med församlingens medarbetare, måste kunna lita på att uppgifter om deras personliga förhållande inte förs vidare. Som frivillig medarbetare i Askims församling får du inte föra vidare uppgifter som anförtrotts dig. Du får inte heller avslöja andra uppgifter om enskilds personliga förhållanden. Endast om det är uppenbart att en uppgift inte kan skada den enskilde eller dennes närstående, får du föra den vidare. Jag har informerats om de regler om offentlighet och tystnadsplikt som gäller inom Svenska kyrkan. Jag försäkrar härmed att jag inte kommer att röja de uppgifter om enskildas personliga förhållanden som jag kommer i kontakt med. Askim Namn Namnförtydligande_ Jag har informerat ovanstående medarbetare om de regler om offentlighet och tystnadsplikt som gäller inom Svenska kyrkan samt om vikten av tystnadsplikt i församlingens verksamhet. Namn (kh, komminister, diakon, pedagog etc) 22

23 23

24 24