PROJEKTRAPPORT NR 4/2011. Läkemedelsgenomgångar i primärvården

Transkript

1 PROJEKTRAPPORT NR 4/2011 Läkemedelsgenomgångar i primärvården

2 Vad gör Landstingsrevisorerna? Landstingsrevisorerna granskar den verksamhet som bedrivs av landstingets nämnder och bolagsstyrelser. I revisionsuppdraget, som är det största inom kommunal verksamhet, ingår granskning av verksamheter med en budgetomslutning på drygt 70 miljarder kronor. Landstingsrevisorerna omfattar både de förtroendevalda revisorerna och revisionskontoret. Att vara revisor är ett förtroendeuppdrag vars syfte är att med oberoende, saklighet och integritet främja, granska och bedöma verksamheten. Den övergripande uppgiften för revisorerna är att granska hur nämnder och styrelser tar sitt revisionsansvar. De förtroendevalda revisorerna är fullmäktiges och ytterst medborgarnas instrument för den demokratiska kontrollen. De har därmed en viktig funktion i den lokala självstyrelsen. Ledamöter i nämnder och styrelser har ett revisionsansvar som innebär att de inför fullmäktige ansvarar för hur de själva, anställda och uppdragstagare genomför verksamheten. I revisionsansvaret ingår att genomföra en ändamålsenlig verksamhet utifrån fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten, på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt och med en tillräcklig intern kontroll samt att upprätta rättvisande räkenskaper. I årsrapporter för nämnder och bolag sammanfattar revisionskontoret den granskning som genomförts under det gångna året. Verksamhetsrevisionen redovisas löpande i projektrapporter. Publikationerna finns på Landstingsrevisorernas hemsida De kan också beställas från revisionskontoret. Det går även att prenumerera på Landstingsrevisorernas nyhetsbrev Nytt från landstingsrevisionen genom att anmäla intresse via e-postmeddelande till landstingsrevisorerna@rev.sll.se

3

4

5 INNEHÅLL 1. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Slutsatser Rekommendationer UTGÅNGSPUNKTER FÖR GRANSKNINGEN Motiv till granskningen Revisionsfråga Revisionskriterier Avgränsningar Metod Projektorganisation RESULTAT AV GRANSKNINGEN Läkemedelsgenomgångar nationell översikt Riktlinjer och rutiner för läkemedelsgenomgångar Genomförande och dokumentation av läkemedelsgenomgångar Effekter av läkemedelsgenomgångar Avslutande bedömning KORT OM RAPPORTEN... 12

6 1. Slutsatser och rekommendationer 1.1 Slutsatser Revisionen har granskat hur läkemedelsgenomgångar hanteras för äldre patienter inom primärvården under 2010 och Granskningen har utförts på sex vårdcentraler inom Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO). Revisionens övergripande slutsats är att SLSO via vårdcentralerna inte säkerställer att läkemedelsgenomgångar sker på avsett sätt för patienter i eget boende som är 65 år och äldre och som har minst sju läkemedel. Varken på central nivå inom SLSO eller på vårdcentralerna vet man hur stor andel av målgruppen som får läkemedelsgenomgångar och om landstingsfullmäktiges och hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) mål därmed uppfylls. Den statistik som finns tillgänglig om antalet genomförda läkemedelsgenomgångar är otillförlitlig. Sedan mars 2011 har dock vårdcentralerna fått ett särskilt uppföljningsverktyg för att kunna upprätta en förteckning över patienter som omfattas av läkemedelsgenomgångar, vilket framöver kommer att underlätta uppföljning av uppfyllelse av fullmäktiges och HSN:s mål. Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar finns i form av HSN:s anvisningar men det finns brister i implementeringen av anvisningarna. De granskade vårdcentralerna uppger att de känner till att HSN:s anvisningar finns men granskningen visar att riktlinjerna varken används eller följs. Några av de intervjuade blev medvetna om att strukturerade läkemedelsgenomgångar enligt HSN:s anvisningar skulle göras för patienter som är 65 år och äldre med minst sju läkemedel och som bor i eget boende först i samband med revisionens granskning. SLSO följer inte upp vårdcentralernas följsamhet till riktlinjerna. Granskningen visar att det finns olika tolkningar och uppfattningar om vad som avses med en läkemedelsgenomgång. Detta trots att det finns en definition av läkemedelsgenomgångar i HSN:s anvisningar. På de granskade vårdcentralerna genomförs inte läkemedelsgenomgångar som särskilda läkarbesök utan sker i huvudsak som en delaktivitet inom ramen för ett vanligt läkarbesök. Tiden som läggs ned och hur uppföljning sker kring läkemedelsgenomgångar varierar. Flertalet av de intervjuade uppger att viss genomgång av läkemedel sker i princip vid varje läkarbesök och särskilt vid receptförnyelse. Revisionen uppfattar dock att anvisningarna förutsätter en mer strukturerad genomgång som grund för analys, omprövning och uppföljning av individens läkemedelsanvändning. Enligt uppgift förekommer det en begränsad översyn av läkemedelslistan i samband med läkarbesöken, vilket innebär att det snarare handlar om läkemedelsavstämningar än läkemedelsgenomgångar. Det råder även delade meningar om nyttan och lämpligheten i att ha en läkemedelsgenomgång som ett särskilt besök enligt HSN:s anvisningar. Revisionen anser att SLSO centralt bör följa upp att anvisningarna följs så att särskilda besök erbjuds. I annat fall bör SLSO inleda en dialog med HSN om hur läkemedelsgenomgångar istället bör bedrivas. 1

7 Granskningen visar att det inte finns några dokumenterade rutiner för läkemedelsgenomgångar på vårdcentralerna. Däremot har merparten av de granskade vårdcentralerna, i samband med revisionens granskning, upprättat enklare handlingsplaner för dessa genomgångar under Med anledning av att handlingsplanerna är relativt nyligen upprättade, har uppföljningar av följsamheten till planerna ännu inte gjorts av vårdcentralerna. Genomförda läkemedelsgenomgångar dokumenteras inte heller på avsett sätt i patientjournalen på de granskade vårdcentralerna. SLSO centralt kommer enligt uppgift att ägna mer tid åt att följa upp läkemedelsgenomgångar genom de uppföljningsverktyg som finns kring läkemedelsgenomgångar i systemet. Dock kommer det även fortsättningsvis vara vårdcentralerna, i egenskap av resultatenheter, som själva kommer att vara ansvariga för att operativt följa upp uppgifter som handlar om läkemedelsgenomgångar. Läkemedelsgenomgångar uppges medföra att patienternas allmänna hälsotillstånd blir bättre. Det finns dock inga samlade och systematiska uppföljningar och analyser på central och lokal nivå kring effekter av läkemedelsgenomgångar kring t.ex. patienternas allmänna hälsotillstånd, in- och utsättning av patienternas läkemedel och justeringar av patienternas läkemedelsdoseringar. Det kan till stor del bero på den bristfälliga statistikföringen. Men det saknas även verktyg för att mäta och uppskatta effekter av läkemedelsgenomgångar. Om indikatorer och effektmål utarbetas, möjliggörs uppföljning och utvärdering av effekter av läkemedelsgenomgångar i primärvården. 1.2 Rekommendationer SLSO bör säkerställa system för uppföljning av att läkemedelsgenomgångar genomförs enligt fullmäktiges mål och HSN:s anvisningar. 2

8 2. Utgångspunkter för granskningen 2.1 Motiv till granskningen Läkemedel är en av de viktigaste behandlingsmetoderna i hälso- och sjukvården och kan bidra till bättre hälsa, funktionsförmåga och livskvalitet för befolkningen. Läkemedelsanvändning innebär också en risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner. Äldre personer har ofta en omfattande läkemedelsanvändning och den har ökat påtagligt under de senaste tjugo åren. Ett antal studier har också påvisat att det förekommer olämplig behandling med vissa läkemedel. En allvarlig konsekvens av den omfattande läkemedelsanvändningen hos äldre, är att uppemot 30 procent av akuta inläggningar av äldre på sjukhus idag beror på läkemedelsbiverkningar. 1 Ett av många sätt att förbättra läkemedelsbehandlingen är att genomföra läkemedelsgenomgångar. Läkemedelsgenomgång är en metod för analys, uppföljning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning och som genomförs enligt ett förutbestämt strukturerat och systematiskt arbetssätt i enlighet med lokala riktlinjer och rutiner. 2 I landstingets Läkemedelsstrategi ett program för ett förändrat läkemedelsscenario, som är en strategi för läkemedelsarbetet i länet för perioden , framgår att läkemedelsgenomgångar ger ökad kunskap om patientens hela läkemedelsintag och därmed ökad patientsäkerhet. Vidare är genomgångarna ett bra sätt att minska risken för biverkningar, oönskade interventioner och för att identifiera läkemedelsanvändning som inte är evidensbaserad. I landstingsfullmäktiges Mål & Budget 2010 och 2011, betonas betydelsen av att bedriva läkemedelsgenomgångar i landstinget. Här tydliggörs att läkemedelsgenomgångar ska genomföras årligen för samtliga patienter som är 65 år och äldre och som har sju läkemedel eller fler. I revisionens förstudie framkom oklarheter i hur läkemedelsgenomgångar har bedrivits och bedrivs av ansvariga läkare inom primärvården. Förstudien pekade på att läkemedelsgenomgångarna inte verkade bedrivas på ett systematiskt och strukturerat sätt. Mot bakgrund av de oklarheter som identifierades på området, har revisionen därför genomfört en granskning av hur läkemedelsgenomgångar sker inom landstinget. 2.2 Revisionsfråga Den övergripande revisionsfrågan är: Säkerställs att läkemedelsgenomgångar sker på avsett sätt för äldre patienter i primärvården? 1 Socialstyrelsen. Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre, s Socialstyrelsen. Nationella kvalitetsindikatorer vården och omsorgen om äldre personer, s

9 Den övergripande revisionsfrågan kan brytas ner i följande delfrågor: Hur uppfylls mål och riktlinjer för läkemedelsgenomgångar? Finns dokumenterade rutiner för läkemedelsgenomgångar på lokal nivå och hur följs dessa? Hur sker dokumentation och uppföljning av genomförda läkemedelsgenomgångar? 2.3 Revisionskriterier Landstingsfullmäktiges budget för 2010 och 2011 som anger att läkemedelsgenomgångar ska genomföras årligen för samtliga patienter som var 65 år och äldre som har minst sju läkemedel. 3 HSN:s regelbok för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård och och medföljande anvisningar för läkemedelsgenomgångar, som beskriver vad som menas med läkemedelsgenomgångar och hur genomgångarna ska bedrivas och redovisas. 2.4 Avgränsningar År 2006 genomförde revisionen en granskning av läkemedelsgenomgångar vid särskilda boenden. 6 I den nu genomförda granskningen fokuseras istället på läkemedelsgenomgångar när dessa bedrivs på vårdcentralerna när patienterna gör läkarbesök. Granskningen har genomförts utifrån ett urval av vårdcentraler inom SLSO:s förvaltning med beaktande av följande kriterier; geografiskt läge, andel äldre bland listade patienter och antal genomförda och ersättningsgrundande läkemedelsgenomgångar (ur SLSO:s faktureringssystem HEJ). Ansvarig styrelse är SLSO. Sex vårdcentraler har omfattats av granskningen: Ektorps vårdcentral Huddinge vårdcentral Kista vårdcentral Liljeholmens vårdcentral Mörby vårdcentral Rissne vårdcentral 3 Mål & Budget 2010 med planår , s. 43. Mål & Budget 2011 med planår s HSN Regelbok för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård 2010, kapitel 4, avsnitt 7 och anvisningar Läkemedelsgenomgång för patienter som är 65 år eller äldre i eget boende Regelboken och medföljande anvisningar antogs av hälso- och sjukvårdsnämnden den 15 september HSN Regelbok för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård 2011, kapitel 4, avsnitt 8 och anvisningar Läkemedelsgenomgång för patienter som är 65 år eller äldre i eget boende Regelboken och antogs av hälsooch sjukvårdsnämnden den 15 februari Inga nya anvisningar utarbetades utan anvisningar för 2010 gällde även för Landstingsrevisorerna. Projektrapport 17/2006 Läkemedelsgenomgångar vid fyra särskilda boenden i Norrtälje kommun. 4

10 Vid granskning av läkemedelsgenomgångar avgränsades arbetet till att omfatta läkemedelsgenomgångar som skedde under 2010 och 2011 för patienter i eget boende som var 65 år och äldre och som hade minst sju läkemedel. 2.5 Metod Granskningen bygger på: Datainsamling ur datasystem angående genomförande, uppföljning och dokumentation via visning och utdrag av uppgifter om läkemedelsgenomgångar ur journalsystem och faktureringssystem. Dokumentstudier beträffande riktlinjer, rutiner m.m. Intervjuer med biträdande direktör och samordnande chefer för SLSO:s resultatenheter, chefläkare och utvecklingsdirektör inom SLSO, vårdcentralschefer och ansvariga läkare på vårdcentralerna 2.6 Projektorganisation I projektgruppen har ingått projektledaren Erik Skoog och projektmedarbetaren Emma Cars. 3. Resultat av granskningen 3.1 Läkemedelsgenomgångar nationell översikt Läkemedelsgenomgångar är ett av flera tillvägagångssätt för att följa upp läkemedelsbehandlingen främst hos äldre. I landstingen och regionerna finns det en uppsjö av olika varianter när det gäller urvalskriterier för när läkemedelsgenomgångar är aktuellt. Många landsting har föredragit att ha en kombination av ålder och boendeform som kriterier. Andra landsting har istället valt antal läkemedel och ålder eller boendeform. Sedan finns det vissa landsting som har mindre preciserade urvalskriterier som fler kroniska sjukdomar och sammansatt problematik. Emellertid är kriterierna under utarbetande eller utreds i några landsting. Som situationen är idag finns det inga enhetliga urvalskriterier för läkemedelsgenomgångar som är medicinskt relevanta på nationell nivå. 7 I Stockholms läns landsting är urvalskriterierna 65 år och äldre med minst sju läkemedel som stående ordination. Det finns dock inget stöd i forskningen om att detta urval är ett relevant mått utan bestämdes utifrån ett expertutlåtande om ett rimligt medicinskt behovsbaserat mått och vad som var möjligt att genomföra. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har i sin rapport från maj 2009 bl.a. tittat på hur stort vetenskapligt stöd läkemedelsgenomgångar har som metod för läkemedelsbehandling. SBU konstaterar att läkemedelsgenomgångar som enskild åtgärd inte löser problem med läkemedelsbehandling av äldre patienter. Istället erfordras flera samtidiga förändringar i kombination med läkemedelsgenomgångar som t.ex. informationshantering, distribution av läkemedel, utbildningsinsatser, 7 Se Läkartidningen nr vol Läkemedelsgenomgångar visar stor variation mellan landstingen. Anders Cronlund. 5

11 organisation och ansvarsfördelning bland kommuner, landsting och regioner m.m. 8 Socialstyrelsen utkom i juni i år med en rapport om kvaliteten i äldres läkemedelsanvändning. I rapporten pekar Socialstyrelsen på ett antal förbättringsområden och avser utifrån rapportens resultat att bl.a. verka för att förstärka läkemedelshanteringsföreskriften med krav på rutiner för läkemedelsavstämningar och läkemedelsgenomgångar för äldre med sammansatta vårdbehov. Dessutom vill Socialstyrelsen förstärka läkemedelshanteringsföreskriften med krav på att utsättningsorsak ska dokumenteras i journalen efter en läkemedelsavstämning eller - genomgång. 9 I förslaget om ändring i föreskriften och allmänna råden om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården, ska läkemedelsgenomgångar erbjudas till de patienter som har konstaterade läkemedelsrelaterade problem och behov av en läkemedelsgenomgång utan en föregående läkemedelsavstämning. I övrigt föreslås inga särskilda urvalskriterier för de patienter som ska erbjudas läkemedelsgenomgångar till skillnad från hur t.ex. Stockholms läns landsting har valt att hantera frågan. 3.2 Riktlinjer och rutiner för läkemedelsgenomgångar Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar finns i form av HSN:s anvisningar. Landstingsfullmäktiges mål om läkemedelsgenomgångar, preciseras i dessa anvisningar från HSN. Här framgår att vårdcentralerna ska genomföra en årlig strukturerad läkemedelsgenomgång för alla patienter som är 65 år eller äldre och som har minst sju läkemedel som stående ordination. Dessutom betonas att läkemedelsgenomgångar ska genomföras som särskilda läkarbesök. Kännedom och kunskap om HSN:s anvisningar De intervjuade på vårdcentralerna uppger att de känner till att HSN:s anvisningar finns men granskningen visar att anvisningarna varken används eller följs av dem. Några av de intervjuade uppger att de inte alls har något stöd av anvisningarna utan istället genomför genomgångarna utifrån egna erfarenheter och kunskaper. Vissa av de intervjuade saknade dock kunskap om att strukturerade läkemedelsgenomgångar enligt HSN:s anvisningar ska göras för patienter som är 65 år och äldre med minst sju läkemedel och som bor i eget boende. Detta trots att HSN och vårdcentralerna inom SLSO är överens om innehållet i regelboken. Därmed kan revisionen konstatera att HSN:s anvisningar om läkemedelsgenomgångar inte följs och detta riskerar att leda till att denna patientgrupp inte får de läkemedelsgenomgångar som fullmäktige satt upp som ett mål. 8 Se SBU. Äldres läkemedelsanvändning hur kan den förbättras? En systematisk litteraturöversikt. 9 Se Socialstyrelsen. Kvaliteten i äldres läkemedelsanvändning. Läkarens roll. 6

12 Avsaknad av rutiner När det gäller rutiner uppger de intervjuade att de använder ett symtomskattningsformulär (patientens självskattade symtom) som rutin för hjälp och stöd för att fånga upp patientens upplevelser kring t.ex. huvudvärk, oro, sömn, andning, aptit och smärta. Det förefaller finnas olika typer av symtomskattningsformulär som vårdcentralerna använder sig av men att dessa i princip är likvärdiga innehållsmässigt. Revisionens bedömning är att det inte finns några egentliga dokumenterade rutiner för läkemedelsgenomgångar på vårdcentralerna. Däremot har merparten av de granskade vårdcentralerna upprättat enklare handlingsplaner för dessa genomgångar. Revisionen kan konstatera att dessa har upprättats i samband med revisionens granskning. Med anledning av att handlingsplanerna är relativt nyligen upprättade, har uppföljningar av följsamheten till planerna ännu inte gjorts av vårdcentralerna. Det framkommer av intervjuerna att det finns olika tolkningar och uppfattningar om vad som menas med läkemedelsgenomgångar. Detta trots att det finns en definition av läkemedelsgenomgångar i HSN:s anvisningar. I anvisningarna definieras läkemedelsgenomgång som en metod för analys, uppföljning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning. En del av de intervjuade på vårdcentralerna menar att de läkemedelsgenomgångar som görs hellre borde benämnas läkemedelsavstämningar. Läkemedelsavstämningar kan sägas vara en metod för att kartlägga en patients samtliga ordinerade och använda läkemedel i syfte att såväl hälso- och sjukvårdspersonal som patient ska få en samlad och aktuell bild av gällande ordinationer och använda läkemedel. Avstämningen skiljer från genomgången såtillvida att avstämningen inte är en metod för omprövning och uppföljning. Revisionen konstaterar att läkemedelsgenomgångar för denna patientgrupp tvärtemot anvisningarna inte bedrivs som ett särskilt läkarbesök. Genomgångarna görs istället inom ramen för läkarbesöken, där läkemedelsgenomgångarna endast är ett delmoment och inte den främsta anledningen till besöken. Enligt uppgifter varar ett genomsnittligt läkarbesök ungefär 30 minuter, varav läkemedelsgenomgångar i genomsnitt tar ca fem till tio minuter att genomföra. Revisionen ställer därmed frågan om det är möjligt att genomföra adekvata läkemedelsgenomgångar utifrån HSN:s anvisningar på sådan kort tid. Enligt revisionens uppfattning går det inte att utesluta att det oftare handlar om läkemedelsavstämningar än läkemedelsgenomgångar. Läkemedelsgenomgångar eller läkemedelsavstämningar? Läkemedelsgenomgångar som särskilda besök Revisionen uppfattar att varken SLSO centralt eller vissa av de granskade vårdcentralerna tycks vilja att genomgångarna bedrivs som särskilda läkarbesök framgent. Orsaken till detta uppges av de intervjuade vara att dessa särskilda besök i sådant fall skulle riskera tränga undan andra viktiga läkarbesök. En del intervjupersoner på vårdcentralerna anser att det kan bli svårt att fokusera på endast läkemedelsgenomgångar under läkarbesöken. Patienterna förväntas nämligen själva vilja ta upp andra frågor som t.ex. rör deras åkommor, besvär, krämpor och sjukdomar som inte behöver vara 7

13 läkemedelsrelaterade. En del vårdcentraler planerar dock att genomföra läkemedelsgenomgångar som särskilda besök framöver. En attitydundersökning om läkemedelsgenomgångar till patienter inom SLSO kan vara ett sätt att få kunskap om intresset från patienternas sida kring läkemedelsgenomgångar. Från centralt håll anser SLSO att det inte är rimligt att bedriva en läkemedelsgenomgång som ett särskilt besök. Revisionen uppfattar dock att anvisningarna förutsätter en mer strukturerad genomgång som grund för analys, omprövning och uppföljning av individens läkemedelsanvändning. SLSO:s ledningssystem utifrån läkemedelsgenomgångar Från centralt håll på SLSO framförs vikten av att följa ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet (där läkemedelsgenomgångar nämns i ett särskilt avsnitt i en del som handlar om metoder för diagnostik, vård och behandling och läkemedel) och regelboken inklusive anvisningarna. Detta innebär att inga rutiner finns kopplade till SLSO:s styrning och ledning av läkemedelsgenomgångar utan endast HSN:s anvisningar. Revisionen noterar att SLSO centralt inte följer upp vårdcentralernas följsamhet till anvisningarna. Enligt revisionens uppfattning har SLSO centralt skapat teoretiska förutsättningar för styrning och ledning via ledningssystemet och hänvisningar till befintliga anvisningar kring läkemedelsgenomgångar men att man av olika skäl inte har implementerat detta ute på vårdcentralerna. Revisionen anser att SLSO centralt bör följa upp att anvisningarna följs så att särskilda besök erbjuds. I annat fall bör SLSO inleda en dialog med HSN om hur läkemedelsgenomgångar istället bör bedrivas. 3.3 Genomförande och dokumentation av läkemedelsgenomgångar Revisionen anser att det finns stora brister kring säkerställandet av att läkemedelsgenomgångar bedrivs och att SLSO inte har prioriterat att tillhandahålla uppföljningsverktyg som stöd i inhämtande av fakta kring genomgångarna. Det förs inte någon tillfredsställande och tillförlitlig dokumentation och statistik på central eller lokal nivå av hur många patienter i denna avsedda patientkategori som får läkemedelsgenomgångar. Av intervjuer framgår att SLSO och de granskade vårdcentralerna inte vet hur många av de listade patienterna på vårdcentralerna som är 65 år eller äldre och som har minst sju läkemedel som stående ordination och som bor i eget boende. Förteckning över målgruppen Vårdcentralerna har länge arbetat med läkemedelsgenomgångar utan stöd av exempelvis en förteckning som visar vilka patienter som omfattas av läkemedelsgenomgångar. I mars 2011 infördes dock s.k. Cortexrapporter kring läkemedelsgenomgångar av en arbetsgrupp inom SLSO, som arbetar med in- och utdata i TakeCare. En Cortexrapport innebär att det går att skapa en rapport för att hitta alla listade patienter som är 65 år eller äldre och som står på minst sju läkemedel och innehåller tid för när genomgångarna senast dokumenterades i den nya journalmallen. Det är dock inte möjligt att skapa rapporter så att det går att få fram uppgifter i efterhand, vilket innebär att det inte går att kontrollera måluppfyllelse 8

14 varken för 2010 eller Någon uppskattning av hur många läkemedelsgenomgångar som gjordes för denna målgrupp under 2010 är inte möjlig att genomföra varken för SLSO, vårdcentralerna eller revisionen p.g.a. för stor osäkerhet i skattningarna. Av de vårdcentraler som har intervjuats, har en del av dessa börjat att använda Cortexrapporter som ett stöd i arbetet. På sikt kommer också Cortexrapporterna utvecklas ytterligare så att de blir mer användarvänliga och att det är möjligt att genomföra uppföljningar på patientnivå. Som revisionen ser det kan bytet av journalsystem från ProfDoc till TakeCare vara en av de större orsakerna till svårigheter att föra statistik på läkemedelsgenomgångar för denna patientkategori. Inom SLSO infördes TakeCare successivt på vårdcentralerna under Överföring av patientuppgifter i patientjournalerna kunde inte ske annat än manuellt. Enligt uppgift resulterade det i lägre produktion och färre läkarbesök på vårdcentralerna under 2010 i jämförelse med Revisionens granskning visar att SLSO:s registrering av genomförda läkemedelsgenomgångar inte fungerar. Utifrån uppgifter ur TakeCare har det i faktureringssystemet HEJ varit möjligt att utläsa hur många läkemedelsgenomgångar som varje vårdcentral genomförde och fakturerade under Revisionen har fått utdrag från SLSO:s centrala ekonomiavdelning. Det har vid intervjuer framkommit att dessa utdrag är felaktiga och att statistiken är otillförlitlig. Statistiken bygger på felregistreringar av antal genomförda läkemedelsgenomgångar i kassasystemet som används för att ta betalt för utförda prestationer. Registrering av genomförda läkemedelsgenomgångar redovisas i två steg; dels som en händelse, dels som en debitering. Enligt uppgift inträffar det att läkemedelsgenomgångar registreras som en händelse men att det inte bokförs som en debiteringsorsak. Detta leder i förlängningen till uteblivna intäkter för vårdcentralerna. Vid intervjuerna har det också framgått att inte alla av de intervjuade på vårdcentralerna vet hur man registrerar bedrivna läkemedelsgenomgångar på korrekt sätt. Revisionen konstaterar att det finns behov av utbildningsinsatser kring detta för de anställda på vårdcentralerna. Registrering av läkemedelsgenomgångar Systemgemensam journalmall för läkemedelsgenomgångar I april 2011 tillskapades en ny systemgemensam journalmall i syfte att dokumentera läkemedelsgenomgångar i TakeCare. Trots detta uppger vårdcentralerna att läkemedelsgenomgångar generellt sett dokumenteras i patientjournalerna i löpande text och inte under en särskild rubrik läkemedelsgenomgångar eller i den specifika mallen som knyts an till journalen. Här ser revisionen att det kan finnas en risk att den nya systemgemensamma journalmallen för läkemedelsgenomgångar inte kommer att få genomslag bland vårdcentralerna. Trots införandet av den nya systemgemensamma journalmallen för läkemedelsgenomgångar, uppger några av de intervjuade att de inte använder den nya mallen överhuvudtaget. En av de intervjuade uppger som skäl att det tar för 9

15 mycket tid i anspråk att använda den nya mallen och avstår därför att dokumentera i denna. Enligt de intervjuade på vårdcentralerna involveras i regel inte annan funktion/yrkeskategori eller annan kompetens i samband med läkemedelsgenomgångar utan läkarna gör dessa själva. Viss hjälp och stöd fås utav sjuksköterskorna på vårdcentralerna vid insamling av uppgifter som t.ex. rör patientens symtomskattningsformulär, längd och vikt. Råd och konsultation inhämtas externt från specialistvården och vårdgivare i första linjens hälso- och sjukvård vid behov. I anvisningarna framgår att vårdcentralerna kan få råd, stöd och hjälpmedel från Kliniskt Farmakologiska avdelningen, Karolinska Universitetssjukhuset och Apoteket Farmaci AB och Pharmademic AB i genomförandet av genomgångarna. Dock betonas att vårdcentralerna får avtala om köp av ovanstående aktörers tjänster. Efter att avregleringen av apoteksmarknaden ägde rum, har det blivit alltför kostsamt för vårdcentralerna att anlita apotekare/farmaceuter, anser de intervjuade. Innan avregleringen medverkade dock apotekare/farmaceuter i viss utsträckning vid läkemedelsgenomgångar, vilket ansågs vara bra för vårdcentralerna och patienterna. Uppföljning av genomförda läkemedelsgenomgångar uppges ske per telefon eller i samband med att patienterna gör besök på vårdcentralerna. Beroende på åkomma, besvär och sjukdom uppstår variationer när i tid uppföljningar genomförs. Uppföljning sker med automatik i samband med receptförnyelse. Samarbete med andra aktörer och uppföljning av genomförda läkemedelsgenomgångar Uppföljning av läkemedelsgenomgångar i framtiden SLSO centralt kommer att ägna mer tid åt att följa upp läkemedelsgenomgångar genom de uppföljningsverktyg som finns för närvarande; Cortexrapporterna och den systemgemensamma journalmallen för läkemedelsgenomgångar. Dock kommer det även fortsättningsvis vara vårdcentralerna, i egenskap av resultatenheter, som själva kommer att vara ansvariga för att operativt följa upp uppgifter som handlar om läkemedelsgenomgångar. 3.4 Effekter av läkemedelsgenomgångar I de syften som anges i HSN:s anvisningar med läkemedelsgenomgångar nämns följande: Minskning av antalet olämpliga läkemedel/läkemedelskombinationer och läkemedel med tveksam nytta Justeringar av doser Minskade läkemedelskostnader Upptäckter av eventuella läkemedelsbiverkningar eller andra läkemedelsrelaterade problem som orsak till patientens aktuella besvär Utifrån intervjuerna är revisionens bedömning att det inte är möjligt att uppskatta vilka dokumenterade effekter läkemedelsgenomgångar har fått på den berörda patientkategorin. Inga samlade och systematiska 10

16 uppföljningar och analyser genomförs på central eller lokal nivå kring t.ex. patienternas allmänna hälsotillstånd, in- och utsättning av patienternas läkemedel, justeringar av patienternas läkemedelsdoseringar etc. Genomgångarna uppges dock medföra att patienternas allmänna hälsotillstånd blir bättre. Att inga slutsatser kan dras av effekterna av genomgångarna, verkar till stor del bero på den bristfälliga statistikföringen. Det saknas även verktyg för att mäta och uppskatta effekter av läkemedelsgenomgångar. Om det dessutom inte går att utesluta att det genomförs läkemedelsavstämningar snarare än läkemedelsgenomgångar, blir det av naturliga skäl inte möjligt att utläsa effekter av genomförda läkemedelsgenomgångar. Om indikatorer och effektmål utarbetas, möjliggörs uppföljning och utvärdering av effekter av läkemedelsgenomgångar i primärvården. 3.5 Avslutande bedömning Med anledning av genomförda intervjuer och erhållna statistikunderlag centralt på SLSO och på vårdcentralerna, kan revisionen konstatera att varken SLSO centralt eller vårdcentralerna själva kan svara på om landstingsfullmäktiges och HSN:s mål uppfylls. Uppgifter saknas om hur stor andel av målgruppen som får läkemedelsgenomgångar. Revisionen anser därför att det är viktigt att SLSO har ett system för att följa upp att läkemedelsgenomgångar genomförs enligt HSN:s anvisningar. SLSO är på god väg i den riktningen genom de uppföljningsverktyg som finns för närvarande; Cortexrapporterna och den systemgemensamma journalmallen för läkemedelsgenomgångar. Verktyg för att mäta och uppskatta effekter av läkemedelsgenomgångar behöver utvecklas. Om indikatorer och effektmål utarbetas, möjliggörs uppföljning och utvärdering av effekter av läkemedelsgenomgångar i primärvården. 11

17 Kort om rapporten Granskningen visar att Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) och vårdcentralerna inte vet hur stor andel av den av fullmäktige utpekade målgruppen, dvs. patienter i eget boende som är 65 år och äldre med minst sju läkemedel, som får läkemedelsgenomgångar. Riktlinjer finns för läkemedelsgenomgångarna men dessa följs inte fullt ut. Bland annat genomförs inte läkemedelsgenomgångar som särskilda läkarbesök. Det förekommer läkemedelsavstämningar istället för läkemedelsgenomgångar i samband med läkarbesök. Samlade och systematiska uppföljningar genomförs inte, med det skulle det kunna ge svar kring effekter för patienterna efter genomförda läkemedelsgenomgångar.