Utredning om kollektivtrafik i Förbifarten
|
|
- Viktoria Nyberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Utredning om kollektivtrafik i Förbifarten Tyresö/Haninge Förbifarten Kista/Täby 29 januari 2016
2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Metod 7 Studerade alternativ 15 Medverkande i utredningen 26
3 3 INLEDNING I det här inledande kapitlet beskrivs Sverigeförhandlingen, trafikförvaltningens uppdrag, arbetsprocess, leverans och förutsättningar för BRT.
4 4 INLEDNING Den här rapporten lämnas från Stockholms läns landsting till Sverigeförhandlingens kansli den 29 januari 2016, som ett underlag i förhandlingens faktafas. I rapporten redovisas preliminära och översiktliga bedömningar av kostnader och nyttor för BRT i Förbifarten. Efter detta inledande kapitel följer ett kapitel om de metoder som har använts för att beräkna kostnader, nyttor och trafikering. Kostnaderna är uppdelade i investeringskostnader och drifts- och underhållskostnader inklusive räntor. Nyttorna omfattar restidsnytta. Huvuddelen av rapporten utgörs av kapitlet Studerade relationer och alternativ. Där beskrivs relationer och alternativ med karta och information om utformning, kostnader, nyttor och trafikering. Om Sverigeförhandlingen Sverigeförhandlingen är en process som är initierad av Regeringen. Syftet är att skapa förutsättningar för att bygga höghastighetsjärnväg i Sverige och åstadkomma förbättrad kollektivtrafik och utökat bostadsbyggande i storstäderna. En viktig del i processen är att hitta finansieringslösningar som involverar flera parter och som kan leda till ett snabbt genomförande. I Stockholm ska även finansieringslösningar för en östlig vägförbindelse utredas. Den organisation som leder processen benämns också Sverigeförhandlingen och består av två förhandlingspersoner, HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman, samt ett kansli.
5 5 INLEDNING Trafikförvaltningens uppdrag Stockholms läns landsting har två uppdrag i Sverigeförhandlingen. Det ena uppdraget har trafikförvaltningen som i samverkan med kommunerna i Stockholms län, landstingsstyrelsen och staten ska genomföra utredningar och ta fram underlag inför Sverigeförhandlingen. Uppdraget genomförs under Sverigeförhandlingens faktafas. Faktafasen pågår under 2015 och övergår under våren 2016 i en förhandlingsfas. Förhandlingsfasen beräknas vara klar under hösten Trafikförvaltningens leverans Kollektivtrafik i Förbifarten Rapport med utrednings- och analysresultat för 3 alternativ Trafikförvaltningens utredning är i detta skede preliminär och översiktlig. Den omfattar: o Sträckningar för de studerade alternativen o Investeringskostnader utifrån generella nyckeltal o Drifts- och underhållskostnader o Restidsnytta o Trafikeringsaspekter Följande beslut ligger till grund för trafikförvaltningens uppdrag: o Landstingsfullmäktiges budget 2015, LS o Landstingsfullmäktiges budget 2016, LS o Beslut i trafiknämnden, Det andra uppdraget har landstingsstyrelsen som med stöd av sin förvaltning företräder Stockholms läns landsting i förhandlingen.
6 6 INLEDNING Förutsättningar för BRT I skrivelse daterade om Stockholms läns landstings prioriteringar i Sverigeförhandlingen nämns BRT (Bus Rapid Transit) från Tyresö/Haninge via Förbifarten till Täby/Kista som en intressant kollektivtrafiksatsning. BRT är ett samlingsnamn för högkvalitativ och kapacitetsstark kollektivtrafik med attraktiva bussar. Denna utredning har tillämpat de guidelines för BRT som tagits fram inom ramen för ett X2ABprojekt med delfinansiering från Trafikverket och Energimyndigheten. I denna rapport beskrivs de alternativ som har studerats i följande ordning: o Sammanfattande bild av relationen och dess alternativ med en kartbild och en kort beskrivning av utformning, kostnad, nytta och trafikering. o Mer ingående beskrivning av studerade alternativ med kvantifiering av kostnader och restidsnytta. o Information om geografisk spridning av restidsnytta och förändrat resande. o Diagram över kostnader och nyttor (restidsnytta) för jämförelse mellan alternativ. Resultaten har tagits fram utifrån förenklingar och antaganden enligt tidigare redovisade metoder för utredningar inför Sverigeförhandlingen. De siffror och bilder som presenteras kan användas för att jämföra olika alternativ. För bedömning av kostnader och nyttor för enskilda alternativ krävs fördjupade analyser.
7 7 METOD I det här kapitlet beskrivs de metoder som har använts för att beräkna kostnader och nyttor. De beskrivs i följande ordning: investeringskostnad drifts- och underhållskostnad trafikering restidsnytta
8 8 INVESTERINGSKOSTNAD Metod Investeringskostnaderna har beräknats på följande sätt: Översiktlig teknisk lösning och grov kostnadsbedömning utifrån generella nyckeltal (steg 1). Investeringskostnaderna har delats upp i fem block enligt tabellen nedan. Block Benämns Avser 1 Byggherrekostnader Egen organisation, projektering, tillstånd, trafikomläggningar. Utgör 25% av block 2. 2 Bygg och Anläggning Vägar, hållplatser, broar. Räknas fram utifrån faktiska mängder gånger nyckeltals kostnader per objekt. 3 Marklösen Ersättning för intrång. Framräknade kostnader. 4 Ekonomiska osäkerheter Marknad, kompetens egen och Summa investeringskostnad upphandlad. Utgör 10% av investeringskostnaden. I kostnadsbedömningen har hänsyn tagits till samtliga delar som avser genomförandet samt åtgärder i angränsande anläggningar, till exempel ledningsomläggningar och ersättningstrafik. Hänsyn har inte tagits till andra kostnadsbärande konsekvenser såsom omläggning av annan infrastruktur eller trafik. Nyckeltal för bygg- och anläggningskostnader (prisnivå 2016): o Tvåfiligt busskörfält i befintlig väg kr/m o Ny bussväg två körfält kr/m o Busstunnel med två körfält kr/m o Breddning av befintlig bro kr/m o Hållplats BRT över jord (50 km/h) 23 mnkr/st o Hållplats BRT över jord (70 km/h) 33 mnkr/st o Hållplats BRT under jord 300 mnkr/st o Hållplats priobuss över jord 5 mnkr/st Steg 1 Översiktlig teknisk lösning och första grundkalkyl utifrån generella nyckeltal Steg 2 Mer detaljerad teknisk lösning och fördjupad grundkalkyl Steg 3 Första successiva kalkylen Steg 4 Ytterligare successiva kalkyler efter fördjupad teknisk utredning
9 9 INVESTERINGSKOSTNAD Förutsättningar och antaganden De investeringskostnader som har tagits fram i steg 1 bör främst användas för att jämföra olika alternativ. För bedömning av kostnader för enskilda alternativ krävs fördjupade analyser. Geotekniska undersökningar saknas och därför har antaganden gjorts om hur djupt det är till berg i Edsviken. Med djupa stationer avses stationer på större djup än 50 meter. Övriga stationer under jord har djup under markytan på mellan 20 och 40 meter. Depåkostnaden är en schablonkostnad baserad på antal fordon och en depåkostnad per fordon. I ett fortsatt utredningsarbete behöver tillkommande depåbehov och befintlig depåkapacitet studeras mer ingående. Antal fordon per sträcka är framtaget utifrån antaganden om trafikering, medelhastighet och sträckans längd. Förbifart Stockholm kommer att ha tre körfält i varje riktning. BRT och Priobuss ges i denna rapport egna körfält i Förbifarten, vilket kan påverka biltrafikens framkomlighet vid fullt kapacitetsutnyttjande. Konsekvenser för biltrafiken har inte analyserats.
10 10 DRIFTS- OCH UNDERHÅLLSKOSTNAD Samband Driftskostnaden består i huvudsak av fyra kostnadsposter. o Trafikdrift Trafikdrift är framförallt förarkostnader och påverkas av objektets längd, antal avgångar och medelhastighet. o Fordon Fordon innehåller underhållskostnad samt avskrivningar och räntor. Underhållskostnaden bygger på antal kilometer fordonet kör. Kostnaden för räntor och avskrivningar drivs av antal fordon samt investeringskostnaden i fordonet. o Station Stationskostnaden drivs av antal stationer, stationstyp/storlek och stationsbemanningen. o Räntor Räntekostnaden är nuvärdesberäknad och avser lån för den bedömda investeringskostnaden. I ett fortsatt utredningsarbete kan analysen av drifts- och underhållskostnaderna fördjupas och kvalitetsgranskas utifrån bland annat fördjupade analyser om trafikering. Bedömda räntekostnader kan räknas om utifrån resultatet av en eventuell successiv kalkylering. Förutsättningar och antaganden Utredningen bygger på följande förutsättningar och antaganden: o Driftskostnaden uppkommer i samband med att trafiken startar. I utredningen redovisas kostnaden som ett nuvärdesberäknat värde för drift, underhåll och räntor under 60 år. o Inga antaganden om årliga kostnadsökningar till följd av ökad trafik har tagits hänsyn till. o Ersättningstrafik/omläggning ingår inte i driftskostnaden. o Kalkylen tar inte hänsyn till eventuell förändring av annan trafik som följd av investeringen. o Alla busslinjer antas ha 10-minuterstrafik under förmiddagens maxtimme. o Räntekostnaden bygger på en linjär avskrivning och en kalkylränta på 4% (i enlighet med trafikförvaltningens riktlinjer) under hela driftsperioden. Denna post innehåller osäkerheter gällande storlek på investeringen samt framtida räntenivå. o Nuvärdesberäkningen av driftskostnader och räntor bygger på samma beräkningsmetodik som den för restidsnytta. o Effekten av att annan busstrafik kan tillgodogöra sig föreslagna framkomlighetsåtgärder och därmed få minskade driftskostnader är inte beaktad.
11 11 DRIFTS- OCH UNDERHÅLLSKOSTNAD Metod Metoden för att ta fram drift- och underhållskostnaden har i detta tidiga utredningsskede gjorts för följande två huvudsakliga kostnadsdelar: o Drift och underhåll o Räntor och avskrivningar (gäller för station, depå och BEST Bana, El, Signal, Tele) Kostnaden har räknats ut i följande steg: Information om aktuellt alternativ Linjelängd Restid Turtäthet Fordonsbehov Stationer Depåer Beräkning av utbud för aktuellt alternativ Avgångar Utbudstimmar Utbudskilometer Schabloner som är generella för alla alternativ Effektivitet Löner Underhållskostnad Overhead Påslag Driftkostnad per objekt
12 12 RESTIDSNYTTA Samband I en trafikanalys är alla resenärer rationella och gör sina val utifrån restid. Om restiden med kollektivtrafik minskar kommer bilister att flytta över till kollektivtrafiken. Hur många som byter färdmedel beror på hur stor restidsförkortningen är, hur stor kollektivtrafikandelen är initialt osv. Om restiden med ett befintligt kollektivtrafikmedel förkortas eller om ny kollektivtrafik läggs till i modellen kommer det ske en överflyttning från annan kollektivtrafik, givet att det finns andra kollektiva färdmedel i samma stråk. Hur stor överflyttningen blir beror på hur stor restidsförkortningen är. Exempel på sådant som förkortar restiden för kollektivtrafikresenärer är: om hastigheten på en linje ökar om antalet stations-/hållplatsstopp minskar om turtätheten förbättras om antalet byten minskar om stationer/hållplatser lokaliseras så att gångavstånden till/från viktiga start-/målpunkter förkortas Om tätbefolkade bostadsområden knyts ihop med viktiga arbetsplatsområden ger det ofta stora restidsnyttor. Centrala Stockholm är länets viktigaste arbetsplatsområde så åtgärder som förbättrar resmöjligheterna dit ger ofta stora restidsnyttor. Investering i förbättrade tvärförbindelser ger generellt lägre nyttor eftersom konkurrensen med bil i tvärled är större med anledning av mindre trängsel i vägnätet. Tillgången till parkering är också bättre vilket gynnar bilister. Bättre tvärförbindelser är efterfrågat och är också en förutsättning för att fastslagen regional inriktning enligt RUFS med regionala kärnor ska kunna understödjas. Långa sammanhängande linjer som förbinder flera viktiga startoch målpunkter utan byten ger ofta stora restidsvinster spridda över stora geografiska områden (regional effekt). Ökat kollektivtrafikresande och färre bilresor leder till högre miljönyttor och om restiden med kollektivtrafik minskar antas det i förlängningen få positiva effekter både på arbetsmarknaden och näringslivet. På sikt kan en sådan förändring även leda till sociala nyttor i form av minskat utanförskap, att områden med olika social karaktär knyts samman etc.
13 13 RESTIDSNYTTA Metod Restidsnytta redovisas i kronor utifrån den restidsvinst i minuter som uppstår i hela länet av att ny infrastruktur byggs. Restidsnytta beräknas med hjälp av modellerna SIMS och Visum. Prognosmodellen SIMS beräknar resandet uppdelat på typ av resa och färdsätt. Modellen tar hänsyn till länets befolkningsoch arbetsplatsstruktur, restider i trafiksystemet, bilinnehav, kostnads- och inkomstutveckling samt åldersfördelning. Modellen förutsätter att varje resenär är rationell i sina val och reser på det sätt som innebär kortast restid. Nätverksmodellen Visum har använts för att fördela kollektivtrafikresenärerna i kollektivtrafiksystemet. Trafikförvaltningens Visummodell omfattar hela Stockholms län och delar av Mälardalen. I modellen analyseras resandet med kollektivtrafiken under en genomsnittlig vintervardagsmorgon, den tidsperiod då resandet generellt sett är som störst under hela dygnet. Trafikanalyser bör i första hand användas för att jämföra olika varianter av åtgärder. Absolutnivån av olika resultat ska tolkas med försiktighet då antagandena de bygger på kan vara osäkra. Förutsättningar och antaganden Analyserna har gjorts för prognosåret Det innebär att indata till modellerna, exempelvis antal boende och infrastruktur, speglar år o Markanvändningen är RUFS 2010 uppskriven med 5% vilket inkluderar tillkommande bostäder enligt Stockholmsöverenskommelsen samt tillkommande bostäder som bedömts ha en koppling till något av de 22 alternativen som ingått i landstingets utredning om storstadsåtgärder. o Inga nya bostäder har lagts till i markanvändningen med anledning av studerade alternativ; BRT eller priobuss i Förbifarten. o Kopplingen till E18 i Täby saknas i denna utredning varför bytesmöjligheter med motorvägsbussar från Nordostsektorn inte möjliggörs. Restidsnyttorna för Nordost underskattas därmed, liksom resandet i utredda alternativ. Följande förenklingar har gjorts i analyserna: o Nyttorna med annan busstrafik som partiellt kan köras i stråket är inte medräknade. Ökad framkomlighet i stråket som nyttjas av annan busstrafik är inte heller medräknad, nyttorna kan därmed vara underskattade. o I detta skede är det enbart resandet med kollektivtrafiken som analyserats. Om restiderna med kollektivtrafiken minskar brukar följden bli att bilister flyttar över till kollektivtrafiken. Den effekten har inte analyserats fullt ut, den har approximerats med en elasticitetsmodell. Analyserna beaktar inte heller att exploateringar kan ge ett ökat bilresande med trängsel och köer i vägnätet som följd.
14 GUIDELINES FÖR BRT I denna utredning har vi tillämpat de guidelines för BRT som tagits fram inom ramen för ett X2AB-projekt med delfinansiering från Trafikverket och Energimyndigheten. Grön nivå krävs för fullgod BRT. Ger hög attraktivitet och effektivitet FAKTOR Stadens utformning Samhällsplanering Stadsmiljö Hållplatsers samverkan med bebyggelse Linjedragning Kollektivtrafikens infrastruktur Företrädesrätt och signalprioritering Hållplatsutformning Identitet Utformning av körväg/avskildhet Markering av bussens körväg Markbeläggning och utformning Hållplatsavstånd i bebyggelse Fordon och stödsystem Fordon Information på hållplats GRÖN NIVÅ Samplanering mellan BRT och bebyggelse med förankrad strategi, kompletterande verksamheter, service och bebyggelse kring hållplatser och knutpunkter. Ombyggnad/kvalitetshöjning av gaturummet, belysning, gångytor, planteringar, gatumöbler. Hållplatserna utgör en integrerad del i stadsmiljön, med närhet till andra funktioner i staden. Alltid cykelparkering och anslutningar med hög kvalitet. Gen, mjuk, genom/centralt i bostads- och stadsområden, inga tvära kurvor. Mindre än 10 procent längre än avståndet fågelvägen mellan större hållplatser. Full signalprioritet med stopp endast på hållplatser och med aktiv styrning för hög regularitet. Inga cyklar i körbanan, inga störande fordon eller kantstensparkeringar och utfarter. Rak inkörning, plant insteg, markerade dörrpositioner/ handikappentré. Väntyta under tak i hela bussens längd, sittbänkar, hållplatsinfo, cykelparkering, gång- och cykelpassage utanför väntyta. Egen identitet, attraktiv design och varumärke på fordon, hållplatser och info. Egna eller avskilda körbanor/vägar, körfält, spärrområde. Inne i systemettänk. Avskilt från biltrafik med fysisk avgränsning och avvikande färg på körbana. Jämn köryta, inga gatubrunnar. Doserade kurvor vid separata bussvägar m Anpassade fordon, breda dörrar, egen design, extra mjuk gång och mycket tysta, särskilt vid hållplatser. Plant insteg, markerad handikappentré, vid behov automatisk rullstolsramp/ gap filler. Trafikinfo, närområdeskarta med målpunkter. Aktiverbar högtalare, avgångstidsdisplay, aktiv information vid trafikstörningar. Information i fordon Realtidsinformation, information om anslutningar vid kommande hållplatser och aktiv information vid störningar. Trafikering Pålitlighet/regularitet Försening max halva turtätheten högst 1 gång per timme. Hållplatstider och biljetthantering Av- och påstigning i alla dörrar, ingen förarvisering. 1 1,5 sekunder/påstigande och dörr. Turtäthet dagtid Cirka 10 minuter. Turtäthet lågtrafik Mindre än 20 minuter. Trafikeringsdygn Minst klockan 6 23.
15 15 STUDERADE ALTERNATIV
16 16 STUDERADE ALTERNATIV I tabellen listas samtliga alternativ. JA Förbifarten helt utan busstrafik UA1 Ordinär busstrafik i Förbifarten Linje 1: Tyresö Handen Flemingsberg - Huddinge sjk Masmo Skärholmen - Johannelund Barkarby Akalla - Sollentuna stn Täby Linje 3: Norsborg Skärholmen Johannelund Akalla - Kista Linje 4: Skärholmen Ekerö Knalleborg Linje 5: Tumba Fittja - Skärholmen Brommaplan Sundbyberg UA2 Priobuss i Förbifarten Linje 1A: Tyresö Handen Flemingsberg- Huddinge sjk Masmo Skärholmen - Johannelund Barkarby Akalla - Sollentuna stn Täby Linje 1B: Flemingsberg- Huddinge sjk Masmo - Skärholmen Johannelund Barkarby - Akalla - Kista Linje 1C: Kista - Sollentuna stn Täby Linje 4: Skärholmen Ekerö Knalleborg Linje 5: Tumba Fittja - Skärholmen Brommaplan Sundbyberg UA3 BRT i Förbifarten Linje 2A: Tyresö Handen Flemingsberg- Huddinge sjk Masmo Skärholmen - Vällingby Barkarby Akalla - Sollentuna stn Täby Linje 2B: Flemingsberg - Huddinge sjk Masmo - Skärholmen Vällingby Barkarby - Akalla - Kista Linje 2C: Kista - Sollentuna stn Täby Linje 4: Skärholmen Ekerö Knalleborg Linje 5: Tumba Fittja - Skärholmen Brommaplan Sundbyberg
17 17 STUDERADE RELATIONER OCH ALTERNATIV Nedan illustreras studerade alternativ. Ordinär buss Priobuss BRT
18 18 ORDINÄR BUSSTRAFIK I FÖRBIFARTEN ALTERNATIV Linje 1: Tyresö - Täby Linje 3: Norsborg - Kista Linje 4: Skärholmen - Knalleborg Linje 5: Tumba Sundbyberg UTFORMNING Alternativet innebär inga ytterligare infrastrukturåtgärder utöver redan planerade investeringar. Linjerna går på befintlig väginfrastruktur. Befintliga hållplatslägen utnyttjas. KOSTNAD Kostnaden för detta alternativ är 7,8 miljarder kronor. Kostnaden innehåller inga investerings- eller räntekostnader. Kostnad för drift och underhåll är endast något högre än för övriga alternativ eftersom restiderna är längre samtidigt som utbudet är lägre. NYTTA Restidsnyttan 4,5 miljarder och lägre än andra studerade alternativ. Det är framförallt den nya resmöjligheten över Förbifarten som ger restidsnyttor. Åktiden för en resenär som reser hela sträckan Tyresö-Täby är 2 timmar och 22 minuter. TRAFIKERING Alternativet innebär ny busslinje mellan Tyresö och Täby via Förbifarten. Denna kompletteras av ytterligare tre busslinjer via Förbifarten som binder samman Stockholms norra och södra delar. Samtliga linjer trafikerar i 10 minuters trafik. Totalt trafikeras ca 60 hållplatser i alternativet. Figuren visar resflöden på samtliga bussar som passerar Förbifarten under förmiddagens maxtimme
19 19 PRIOBUSS I FÖRBIFARTEN ALTERNATIV Linje 1A: Tyresö Täby Linje 1B: Flemingsberg - Kista Linje 1C: Kista - Täby Linje 4: Skärholmen - Knalleborg Linje 5: Tumba Sundbyberg UTFORMNING Alternativet innebär nya framkomlighetsåtgärder i stråket Tyresö-Handen- Flemingsberg-Skärholmen-Barkarby - Kista Sollentuna - Täby utöver redan planerade investeringar. Åtgärderna består i anläggande av busskörfält, bussvägar, signalprioritering, bussbroar, bussramper. Även hållplatserna längs stråket rustas upp till god standard med skärmtak och viss möblering. KOSTNAD Kostnaden för detta alternativ är 13,4 miljarder kronor. Investeringskostnaden är betydligt högre än ordinär busstrafik till följd av framkomlighetsåtgärder och marklösen. Kostnad för drift och underhåll är marginellt lägre än ordinär busstrafik eftersom restiderna är kortare samtidigt som utbudet är större. NYTTA Restidsnyttan är 6,2 miljarder och större än för ordinär busstrafik. Linje 4 och linje 5 ger endast liten tillkommande nytta. Åktiden för en resenär som reser hela sträckan Tyresö-Täby är 1 timme och 51 minuter, vilket innebär en restidsförkortning med ca 20 % jämfört med busstrafik utan framkomlighetsåtgärder TRAFIKERING Alternativet innebär ny busslinje mellan Tyresö och Täby via Förbifarten med god framkomlighet. Denna kompletteras av ytterligare två busslinjer med god framkomlighet via Förbifarten som ger god tillgänglighet till Kista från både Täby och Flemingsberg. Därutöver kompletteras de av ytterligare två busslinjer som binder samman Stockholms norra och södra delar. Samtliga linjer trafikerar i 10 minuters trafik. Totalt trafikeras ca 50 hållplatser i alternativet. Figuren visar resflöden på samtliga bussar som passerar Förbifarten under förmiddagens maxtimme
20 20 BRT I FÖRBIFARTEN ALTERNATIV Linje 2A: Tyresö Täby Linje 2B: Flemingsberg - Kista Linje 2C: Kista - Täby Linje 4: Skärholmen - Knalleborg Linje 5: Tumba Sundbyberg UTFORMNING Alternativet innebär betydande framkomlighetsåtgärder i stråket Tyresö- Handen-Flemingsberg-Skärholmen-Barkarby - Kista Sollentuna - Täby utöver planerade investeringar. Åtgärderna ger bussen reserverat utrymme längs hela sträckan och består av separerade busskörfält, bussvägar, signalprioritering, bussbroar, bussramper och busstunnlar. Hållplatserna längs stråket utformas som stationer och det tillkommer även bemannade stationer i under jord. KOSTNAD Kostnaden för detta alternativ är 19,7 miljarder kronor. Investeringskostnaden är betydligt högre än priobuss och ordinär buss till följd av fler och kraftfullare framkomlighetsåtgärder. Kostnad för drift och underhåll är något lägre än både ordinär buss och priobuss då restiderna är kortare. NYTTA Restidsnyttan är 7,4 miljarder och större än för ordinär buss och priobuss. Linje 4 och linje 5 ger endast liten tillkommande nytta. Åktiden för en resenär som reser hela sträckan Tyresö-Täby är 1 timme och 20 minuter, vilket innebär en åktidsförkortning med ca 45 % jämfört med busstrafik utan BRT-åtgärder. TRAFIKERING Alternativet innebär ny busslinje mellan Tyresö och Täby via Förbifarten med god framkomlighet. Denna kompletteras av ytterligare två busslinjer med god framkomlighet via Förbifarten som ger god tillgänglighet till Kista från både Täby och Flemingsberg. Därutöver kompletteras de av ytterligare två busslinjer som binder samman Stockholms norra och södra delar. Samtliga linjer trafikerar i 10 minuters trafik. Totalt trafikeras ca 20 hållplatser i alternativet. Figuren visar resflöden på samtliga bussar som passerar Förbifarten under förmiddagens maxtimme
21 21 GEOGRAFISK SPRIDNING AV RESTIDSNYTTA Staplarna i kartbilden visar den geografiska spridningen av restidsnytta för de tre alternativen för busstrafik i Förbifarten. Staplarna i diagrammet visar summan av restidsvinsterna för alla boende i respektive område, vilket innebär att staplarnas höjd indikerar i vilka områden restidsvinsterna är som störst och var ytterligare bostäder ger bidrag till respektive alternativs totala restidsnytta. Störst restidsnytta uppnås för boende och verksamma i Skärholmen, Flemingsberg, Barkarby, Akalla, Skarpäng och Kärrdal. Utan ny bussförbindelse försörjs dessa områden i huvudsak med lokala busslinjer och det radiella spårnätet, vilka ej är anpassade för resande i tvärled. De stora lokala skillnaderna mellan alternativen förklaras av att i synnerhet BRT, men även priobuss har betydligt färre hållplatser jämfört med ordinär buss. Konsekvenser för biltrafiken har ej beräknats. Ordinär busstrafik bedöms ge ringa effekter för biltrafikens restider. BRT och Priobuss ges egna körfält i Förbifarten, vilket kan påverka biltrafikens framkomlighet vid fullt kapacitetsutnyttjande. I övrigt bedöms BRT och Priobuss endast ge mindre effekter på biltrafikens restider då ingen större reducering av biltrafikens kapacitet har föreslagits. Figuren visar summa restidsnytta för alla boende i respektive område under förmiddagens maxtimme.
22 22 FÖRÄNDRAT RESANDE Flödesbilderna visar hur resandet förändras under morgonens maxtimme för de tre alternativen för busstrafik i Förbifarten. Gröna band innebär ett ökat resande och röda band innebär ett minskat resande. Bandens tjocklek motsvarar resandeförändringens storlek. Samtliga alternativ ger ett ökat bussresande över Förbifarten med mellan resenärer i maxtimmen. Skillnaden mellan alternativen är förhållandevis små på denna sträcka. Samtliga alternativ ger en överflyttning av resenärer från pendeltåg, tunnelbana och tvärbana till de nya busslinjerna. Överflyttningen är störst över Saltsjö-Mälarsnittet, pendeltåget Flemingsberg-Centralen och Centralen - Barkarby samt grön tunnelbanelinje i Västerort. Avlastningen är som högst resenärer i maxtimmen. BRT ger störst överflyttning, följt av Priobuss och ordinär buss. Skillnaden mellan alternativen är förhållandevis små. Ordinär buss Priobuss BRT
23 23 KOSTNADER FÖR INVESTERING, DRIFT, UNDERHÅLL OCH RÄNTOR BRT 8,1 7 4,5 Diagrammet visar bedömd kostnad för investering och kostnad för drift, underhåll och räntor under kalkylperioden för studerade alternativ. Priobuss Ordinär buss 3,5 7,8 7, Miljarder kronor under kalkylperioden (60 år) Investeringskostnad (inkl depå & fordon) Drift & underhållskostnad Räntor Kostnaden för priobuss uppgår till 13,4 miljarder kronor och kostnaden för BRT uppgår till 19,7 miljarder kronor under kalkylperioden (60 år) avrundat uppåt. Det är framförallt investeringskostnaden och därav även räntekostnaderna som skiljer sig mellan alternativen. Den totala kostnaden utgörs av investeringskostnad, trafikdrift, underhåll av fordon, drift och underhåll av anläggningar och gemensamma system, räntor på investering samt avskrivningar. Intäkter har inte hanterats eller analyserats i denna utredning.
24 24 KOSTNADER FÖR INVESTERING, DRIFT, UNDERHÅLL OCH RÄNTOR Drifts- och underhållskostnaderna redovisas för hela kalkylperioden 60 år. Drifts- och underhållskostnaden för 60 år redovisas både exklusive och inklusive ränta. Anledningen är att räntekostnaden innehåller stora osäkerheter. Totalt ordinär buss Totalt priobuss Totalt BRT Drift & underhållskostnad exkl. ränta 7,8 mdr 7,8 mdr 7,0 mdr Räntekostnader - 2,0 mdr 4,5 mdr Drift & underhållskostnader inkl. ränta 7,8 mdr 9,8 mdr 11,5 mdr Investering & reinvestering - 3,5 mdr 8,1 mdr Totalt inkl. investering 7,8 mdr 13,4 mdr 19,7 mdr Totalt exkl. investering 7,8 mdr 9,8 mdr 11,6 mdr
25 25 NYTTOR UTIFRÅN RESTID BRT 7,4 Diagrammet visar bedömda restidsnyttor under kalkylperioden för studerade alternativ. Priobuss 6,2 Restid BRT ger en total restidsnytta på 7,4 miljarder, priobuss ger en restidsnytta på 6,2 miljarder och trafikering med ordinär buss ger en restidsnytta på 4,5 miljarder. Ordinär buss 4,5 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 Miljarder kronor under kalkylperiod (60 år) Att skillnaderna mellan alternativen inte blir större beror på att den nya resmöjligheten via Förbifarten återfinns i samtliga alternativ samt att det endast är små skillnader i resandet över Förbifarten mellan alternativen.
26 26 MEDVERKANDE I UTREDNINGEN Följande personer har deltagit i utredningen. TF = Trafikförvaltningen Stockholms läns landsting. Projektledning: Anna Forsmark (TF), Charlotta Hök (TF) Framtagande av rapport: Malin Gibrand (Trivector) Framtagande av kartor: Jens Svensson (Ramböll) Investeringskostnad och genomförande: Curt Wichmann (Bergboken AB) Fordon: Maria Övergaard (TF), Per Gunnar Andersson (Trivector) Stationsutformning: Henrik Jonestrand (Rundquist Arkitekter) Kalkyler: Emil Pettersen (Scandinavian Tunneling AB) Drifts- och underhållskostnad: Peter Svahn (TF) Trafikering: Thomas Fylkehed (TF), Mikael Eriksson (TF), Malin Gibrand (Trivector), Per Gunnar Andersson (Trivector) Restidsanalys: Beatrice Gustafsson (TF), Lei Guo (ÅF)
Landstingets arbete inför. Sverigeförhandlingen
1 Landstingets arbete inför Sverigeförhandlingen 3 december 2015 2 Sverigeförhandlingens uppdrag Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr Cykelåtgärder Finansiering
Läs merGuidelines för attraktiv kollektivtrafik med fokus på BRT
Guidelines för attraktiv kollektivtrafik med fokus på BRT Advanced BRT systems have provided many developing country cities public transport with rail-like capacities and speed. BRT Guidelines adapted
Läs merInformation om handlingsplan för förbättrad framkomlighet i stombussnätet : Åtgärder linje 172 och 173
1(7) Handläggare Jens Plambeck 08-686 16 51 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2019-03-19, punkt 16 Information om handlingsplan för förbättrad framkomlighet i stombussnätet 2017-2021: Åtgärder linje 172
Läs merUtredning om storstadsåtgärder inför Sverigeförhandlingen
1 Utredning om storstadsåtgärder inför Sverigeförhandlingen 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Metod 7 Beskrivning av relationer och alternativ 22 Översikt 23 Beskrivning av kostnader och nyttor Tunnelbana
Läs merUtredning om storstadsåtgärder inför Sverigeförhandlingen
1 Utredning om storstadsåtgärder inför Sverigeförhandlingen Kompletterande kostnadsbedömningar 29 januari 2016 2 INLEDNING INNEHÅLL Den här rapporten lämnas från Stockholms läns landsting till Sverigeförhandlingens
Läs merFörstudie för Spårväg syd
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING DNR: 1.5.3.-414/11 SID 1 (5) 2011-10-19 Handläggare: Inger Bogne Telefon: 508 15450 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2011-11-10 Förstudie för Spårväg syd Svar på remiss från
Läs merTunnelbana mellan Odenplan och Arenastaden
Handläggare Lei Guo Tel +46 55 3 59 Mobil +4672226225 Epost lei.guo@afconsult.com 2152 Tunnelbana mellan Odenplan och Arenastaden Uppdaterade trafikanalyser ÅFInfrastructure Lei Guo Trafikanalytiker Sofia
Läs merGUIDELINES FÖR ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK. Stenerik Ringqvist RTM Konsult
GUIDELINES FÖR ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK Stenerik Ringqvist RTM Konsult Projektledare Guidelines BRT och Spårväg Rådgivare för Guidelines Regional BRT VARFÖR BRT Guidelines? Busslösningar är ofta kompromisser
Läs merModern Stadstrafik. Grön spårväg i Caen. Transportforum Sverigeförhandlingen. Batteribussar i Ängelholm. Nr
Nr 2. 2016 Modern Stadstrafik Transportforum 2016 Sverigeförhandlingen Grön spårväg i Caen Batteribussar i Ängelholm Stombussplaner i Stockholm: Måttliga åtgärder ger stora effekter Buss på eget utrymme
Läs merFRAMKOMLIGHETSÅTGÄRDER SOM FLYTTAR TYRESÖ 15 MINUTER NÄRMRE CITY! Malin Gibrand, Affärsområdesansvarig Trafikplanering Trivector
FRAMKOMLIGHETSÅTGÄRDER SOM FLYTTAR TYRESÖ 15 MINUTER NÄRMRE CITY! Malin Gibrand, Affärsområdesansvarig Trafikplanering Trivector 2 Trivector VARJE DAG SKER 290 000 RESOR MED STOMBUSSARNA LIKA MÅNGA RESOR
Läs merTyresö kommun saknar en snabb och gen koppling till en pendeltågstation.
2 (7) Syftet med strategin är att: Tydliggöra och fastställa principer för stomtrafik i Stockholms län, utanför de centrala delarna Identifiera lämpliga stråk för ny stomtrafik, särskilt tvärgående sådana
Läs merKomplettering: Resenärseffekter av en utbyggnad från Kungsträdgården till Grön linje söderut före Tunnelbana till Nacka
1(5) Handläggare Beatrice Gustafsson 08-686 3907 beatrice.gustafsson@sll.se Komplettering: Resenärseffekter av en utbyggnad från Kungsträdgården till Grön linje söderut före Tunnelbana till Nacka På uppdrag
Läs merGuidelines för regional BRT Resultat från Workshop 1 ( ) Joel Hansson K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik
Guidelines för regional BRT Resultat från Workshop 1 (2016-05-30) Joel Hansson K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik Kännetecken för regional BRT Kännetecken för regional BRT Vilka funktioner
Läs merMÖJLIGHETER MED BRT PÅ TVÄRFÖRBINDELSE SÖDERTÖRN
MÖJLIGHETER MED BRT PÅ TVÄRFÖRBINDELSE SÖDERTÖRN Ett uppdrag för BIL Sweden och Sveriges Bussföretag Ulrika Isberg Gustav Sandkvist WSP Analys & Strategi 2016-01-18 INLEDNING I Stockholmsregionen saknas
Läs merTrafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567
Trafikförändring Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Bakgrund SL har med entreprenören Nobia inlett ett samarbete i syfte att förbättra kollektivtrafiken inom trafikområde Kallhäll södra, d.v.s. primärt
Läs merFörvaltningschefens tjänsteutlåtande samt nedanstående underlag.
1(7) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2016-11-29, punkt 8 Slutredovisning av gemensam Handlingsplan för bättre framkomlighet för innerstadens stombussar 2012-2016 och beslut
Läs merSå blir skillnaden med BRT jämfört med stomlinjer i stadstrafiken. Karl Kottenhoff, KTH. Avd. för trafikplanering, ekonomi och teknik
Så blir skillnaden med BRT jämfört med stomlinjer i stadstrafiken Karl Kottenhoff, KTH Avd. för trafikplanering, ekonomi och teknik Frågor 1. Vad är BRT och vad är stomlinjer? 2. Hur kan man gradera BRT-karakteristika?
Läs merMarcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar
Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Upplägg Utmaningar i Stockholmstrafiken Varför en strategi? Strategins grundbultar
Läs merFörstudie av tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda
1(6) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se Version Trafiknämnden 2013-12-10, punkt 8 TN 2013-0695 Förstudie av tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda
Läs meri Stockholmsregionen Författare Per Kågeson
i Stockholmsregionen Författare Per Kågeson Bus Rapid Transit (BRT) är ett koncept som bygger på att utnyttja bussens fördelar när uppgiften är att skapa bekväm och snabb kollektivtrafik till måttlig kostnad.
Läs merPM Tunnelbana i Östlig förbindelse
förbindelse Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 2016-09-12 Strategisk Utveckling Diarienummer: SL 2015-0497 Bild omslag: Trafikverket förbindelse 2(8) Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund...
Läs merTunnelbana och tvärbana istället för motorväg
Tunnelbana och tvärbana istället för motorväg - En helt ny nordsydlig Orange linje och kraftfulla satsningar på utökade tvärbanor i södra och norra Stockholmsregionen Gynnar främst kvinnligt resande Kopplar
Läs merBeslut om fortsatt arbete med behovsanalys och åtgärdsvalsstudie för förbättrad framkomlighet i stomnätet samt information om det pågående arbetet
1(5) Handläggare Jens Plambeck +46 8 686 16 51 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-06-04, punkt 7 Beslut om fortsatt arbete med behovsanalys och åtgärdsvalsstudie för förbättrad framkomlighet i stomnätet
Läs merVärldens modernaste stadstrafik
Världens modernaste stadstrafik Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting, Järfälla kommun och Nobina om flera nya och unika kollektivtrafiksatsningar i Barkarbystaden i västra Stockholm Målbild
Läs merDiskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse
1(7) Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress:
Läs merUtredning av kollektivtrafik i Östlig förbindelse
1 Utredning av kollektivtrafik i Östlig förbindelse September 2016 2 SAMMANFATTNING Landstingets trafikförvaltning har undersökt förutsättningarna för kollektivtrafik i Östlig förbindelse, en bergtunnel
Läs merRemiss: Trafikförändringar i SL-trafiken 2017/2018 (T18)
25 april 2017 Dnr 2017/114 Samhällsutveckling Helene Olofsson Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Remiss: Trafikförändringar i SL-trafiken 2017/2018 (T18) Inledning Trafikförvaltningen inom Stockholms läns landsting
Läs merTrafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen
1(6) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-06-02, punkt 27 Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen Ärendebeskrivning
Läs merPM Trafik. Södra Årby. Tyréns - Arvid Gentele 1(13) Uppdragsnr: Rapportnr: Rev (): l tl t t\ut d i \T é T fik PM k t LGS d
1(13) PM Trafik Södra Årby 20111031 Tyréns - Arvid Gentele 2(13) Inledning En ny stadsdel, Södra Årby, planeras i anslutning till Läggesta station. Området omfattar bostäder, verksamheter och samhällsservice.
Läs merSkrivelse från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet angående information om arbetet med Trafikplan 2050.
1(2) Strategisk utveckling Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-05-08 Trafiknämnden 2018-06-19, punkt 16 Ärende TN 2014-0777 Infosäkerhetsklass K1 (Öppen) Skrivelse från
Läs merLINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport. 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi
LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM Rapport 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi KUND BILSWEDEN och Sveriges Bussföretag KONSULT WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen
Läs mer^^^^^^^2^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^ Bilaga 2. Förstudie Tvärbana Norr KIstaq renen. Storstockholms Lokaltrafik
Bilaga 2 Förstudie Tvärbana Norr KIstaq renen I den här förstudien har möjliga sträckningar för Kistagrenen av Tvärbana Norr studerats. Kistagrenen börjar vid förgrenings punkten med Solnagrenen i Ulvsunda.
Läs mer1(22) Åtgärdsvalsstudie: Förbättrad framkomlighet i stomnätet Stråk 5 - Nacka trafikplats - Hemmesta vägskäl Sammanfattande rapport RAPPORT
1(22) Åtgärdsvalsstudie: Förbättrad framkomlighet i stomnätet Stråk 5 - Nacka trafikplats - Hemmesta vägskäl Sammanfattande rapport RAPPORT 2016-02-09 2(22) Förord I åtgärdsvalsstudien - Förbättrad framkomlighet
Läs mer4 Kollektivtrafik, trafiksäkerhet och omledningsvägnät
4 Kollektivtrafik, trafiksäkerhet och omledningsvägnät 4.1 Kollektivtrafik på Förbifart Stockholm Förbifart Stockholm är en motorväg som planeras för bilar, bussar och lastbilar. Den ger möjligheter för
Läs merGuidelines för attraktiv kollektivtrafik med fokus på modern spårväg
Guidelines för attraktiv kollektivtrafik med fokus på modern spårväg Visionsbild för den planerade spårvägen på Sölvegatan i Lund. Illustration: Lunds kommun, Metro Arkitekter (visionsbild) och Idesign
Läs mer- Både bättre och billigare än spårväg
Bus Rapid Transit - Både bättre och billigare än spårväg Lunchseminarium den 21 juni i Oslo, WSP Analys & Strategi BRT-buss i Leeds, Streetcar, Storbritannien Foto: Volvo 2011-06-21 Vad är BRT? Fordonen
Läs merJUL Stockholms läns landsting i (2)
JUL Stockholms läns landsting i (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2015-02-18 LS 1402-0228 Landstingsstyrelsen Motion 2014:5 av Gunilla Roxby Cromvall (V) m.fl. om pendeltågsstation i Rågsved Föredragande
Läs merFörvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta förvaltningens yttrande som sitt eget.
TJÄNSTESKRIVELSE 2018-04-17 Ullrica Iversjö Trafikingenjör 08-555 010 92 ullrica.iversjo@nykvarn.se Remissvar på Trafikförvaltningens trafikförändringsremiss T19 KS/2018:110 Förvaltningens förslag till
Läs merGenomförandeavtal gällande Helsingborgsexpressen på linje 1
Sida 1 (5) UTKAST 2015-12-08 Genomförandeavtal gällande Helsingborgsexpressen på linje 1 1 Parter och avtalets syfte Detta avtal har upprättats mellan Helsingborgs kommun (nedan benämnt Staden) och Region
Läs merAlternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS
Joel Hansson 2012-11-19 Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Nollalternativet busstrafik på Lundalänken Sedan 2003 finns en högklassig bussbana mellan Lund C och Solbjer;
Läs merUtbyggnad av Tunnelbanan i Stockholm enligt Stockholmsförhandlingen 2013
1 Utbyggnad av Tunnelbanan i Stockholm enligt Stockholmsförhandlingen 2013 Stefan Persson, Stockholms läns landsting 2014-03-07 1. Stockholmsförhandlingen 2013 2. Tunnelbana till Nacka och till Gullmarsplan/Söderort
Läs merÅtgärdsvals- och idéstudie av regional kapacitetsstark kollektivtrafik till Nordostsektorn i Stockholms län. Utökad styrgrupp
Åtgärdsvals- och idéstudie av regional kapacitetsstark kollektivtrafik till Nordostsektorn i Stockholms län Utökad styrgrupp 2013-09-27 2 Agenda 1. Läget i korthet information från projektet 2. Resultat
Läs mer4 Kollektivtrafik, trafiksäkerhet och omledningsvägnät
MKB till detaljplan Förbifart Stockholm 2011-06-13 4 Kollektivtrafik, trafiksäkerhet och omledningsvägnät 4.1 Kollektivtrafik på Förbifart Stockholm Förbifart Stockholm är en motorväg som planeras för
Läs merFörslag till beslut. 2. Trafiknämnden godkänner förslag till gemensam Handlingsplan för stombussar Jonas Eliasson Förvaltningschef
Dnr Sida 1 (7) 2016-10-14 Handläggare Erik Lokka Hollander 08-508 260 10 Till Trafiknämnden 2016-11-10 Gemensam handlingsplan för bättre framkomlighet för innerstadens stombussar 2012-2016. Slutredovisning
Läs merUtredning av storstadsåtgärder i Sverigeförhandlingen
1 Utredning av storstadsåtgärder i Sverigeförhandlingen Lägesrapport om alternativen i förhandlingsfasen 23 mars 2016 2 INLEDNING Denna rapport innehåller Stockholms läns landstings senaste bedömningar
Läs merYttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015.
TJÄNSTESKRIVELSE 1 [8] Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015. Förslag till beslut föreslår samhällsbyggnadsnämnden besluta att som
Läs merBussutredning för ny påfartsramp vid Björknäs. Per Francke 101011 / 01. 101007 / Magnus Dahlström Magnus Dahlström
Ny påfartsramp vid Björknäs Datum / Version: 2010-10-11 / 01 Sidan 1 av 12 Bussutredning för ny påfartsramp vid Björknäs HANDLÄGGARE: DATUM / VERSION: Per Francke 101011 / 01 GRANSKAD (DATUM / SIGNATUR):
Läs merFörslag till yttrande över motion 2014:6 av Anna Sehlin m.fl. (V) om förlängning av tunnelbana från Hjulsta till Barkarby
1(3) Handläggare Jens Plambeck +4686861651 Jens.plambeck@sll.se 2015-01-22 Trafiknämnden 2015-02-03, punkt 11 TN 2014-0321 Förslag till yttrande över motion 2014:6 av Anna Sehlin m.fl. (V) om förlängning
Läs mer1(25) Åtgärdsvalsstudie: Förbättrad framkomlighet i stomnätet Stråk 4 Flemingsberg Skarpnäck Sammanfattande rapport. RAPPORT Version 1.
1(25) Åtgärdsvalsstudie: Förbättrad framkomlighet i stomnätet Stråk 4 Flemingsberg Skarpnäck Sammanfattande rapport RAPPORT 2017-11-15 Version 1.0 2(25) 3(25) Förord Huddinge kommun, Stockholms stad, Stockholms
Läs merGemensam handlingsplan
Gemensam handlingsplan 2012-2016 Inledning Med anledning av det utredningsmaterial som tagits fram inom ramen för arbetet med stomnätsstrategin etapp 1, ser SL och Stockholms stad ett behov och möjlighet
Läs merPM: Trafikanalys Skra Bro
2016-04-28 Lina Svensson PM: Trafikanalys Skra Bro Med anledning av framtida exploateringar i området vid Skra Bro har en trafikanalys gjorts internt på Trafikkontoret för att säkerställa kapaciteten på
Läs merVersion 1. godkänna föreliggande förslag till yttrande samt att översända detsamma till landstingsstyrelsens förvaltning.
1(4) Handläggare Jens Plambeck +4686861651 Jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-02-03, punkt 9 TN 2014-0320 Förslag till yttrande över motion 2014:4 av Gunilla Roxby Cromvall m.fl. (V) om förstudie
Läs merSödertörnskommunernas yttrande på Stomnätsstrategi för Stockholms län Etapp 2
2013-03-22 Södertörnskommunernas yttrande på Stomnätsstrategi för Stockholms län Etapp 2 Förslaget till stomnätsstrategi för Stockholms län, etapp 2, har tagits fram av Trafikförvaltningen vid Stockholms
Läs merRAPPORT. Östlig förbindelse. Trafikanalys och nyttor. Sammanfattande rapport april 2016
RAPPORT Östlig förbindelse Trafikanalys och nyttor Sammanfattande rapport april 2016 Trafikverket Postadress: Adress, Post nr Ort E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport
Läs merStockholmsbågen - från vision till verklighet
#stockholmsbågen Stockholmsbågen - från vision till verklighet Seminarium #4 27 mars 2015 Intern information Intern information Restid idag (inkl. 1-4 byten) Restid i Bågen (0 byten) Tidsskillnad Haninge
Läs merLandstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Motion 2007:39 av Lars Dahlberg och Anna Kettner (S) om kapacitetsstarka tvärförbindelser
SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Motion 2007:39 av Lars Dahlberg och Anna Kettner (S) om kapacitetsstarka tvärförbindelser Föredragande landstingsråd: Christer Wennerholm ÄRENDET Motionärerna föreslår
Läs merRemiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2014/2015
1 (8) HANDLÄGGARE Marika Norrberg 08-535 365 65 Marika.norrberg @huddinge.se Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2014/2015 Förslag till beslut Nämnden beslutar
Läs merRemissvar angående Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet
Sverigeförhandlingen N2014:04 2017-09-21 Remissvar angående Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2018 2029 BAKGRUND Regeringen gav den 23 mars 2017 Trafikverket i uppdrag att
Läs mer4 Kollektivtrafik, trafiksäkerhet och omledningsvägnät
MKB till detaljplan Förbifart Stockholm 2011-06-13 rev 2012-11-05 4 Kollektivtrafik, trafiksäkerhet och omledningsvägnät 4.1 Kollektivtrafik på Förbifart Stockholm Förbifart Stockholm är en motorväg som
Läs merRödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn!
Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Bättre förutsättningar för länets södra sida I Stockholms län finns en ekonomisk och social ojämlikhet mellan den norra och södra länsdelen.
Läs merTjänsteutlåtande. Sollentuna kommun överlämnar bilaga 1 till tjänsteutlåtande 2013-04-09 som svar på remiss av stomnätsstrategin, etapp 2.
SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteutlåtande Anders Hallmén Sidan 1 av 7 Diariekod: 300 Kommunstyrelsen Remiss av stomnätsstrategin, etapp 2 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår
Läs merUtredning om storstadsåtgärder inför Sverigeförhandlingen
1 Utredning om storstadsåtgärder inför Sverigeförhandlingen Kompletterande underlag utifrån de bostäder som kommuner lämnade in till Sverigeförhandlingen i oktober 2015 151221 2 KOMPLETTERANDE LEVERANS
Läs merGUIDELINES FÖR ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK MED FOKUS PÅ BRT
GUIDELINES FÖR ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK MED FOKUS PÅ BRT Stenerik Ringqvist RTM Konsult Projektledare Guidelines VARFÖR GUIDELINES? Busslösningar är ofta kompromisser som inte utnyttjar bussens potential..
Läs merYttrande över trafikförändringsremiss T20
1 (3) Södertälje kommun Datum 2019-03-07 Diarienummer TN 2018-1821 Region Stockholm Trafikförvaltningen 105 73 STOCKHOLM Ärende Remiss: Inför trafikförändringar i SL-trafiken och Waxholmsbolagets trafik
Läs merGenom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Så ska SL klara tillväxten 2013-02-20
1 Genom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Så ska SL klara tillväxten 2013-02-20 2013-01-14 2 Anders Lindström Förvaltningschef i Trafikförvaltningen
Läs merGÄVLE KOMMUN TRAFIKANALYS HILLE GÄVLE
GÄVLE KOMMUN TRAFIKANALYS HILLE GÄVLE 2018-05-18 TRAFIKANALYS HILLE Gävle Gävle kommun KONSULT WSP Analys & Strategi 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr:
Läs merBeslut om allmän trafikplikt för busstrafik inom Stockholms innerstad samt inom Lidingö stad
Stockholms läns landsting t j ä n s t e t j t i ATANDE Trafiknämnden Datum Identitet 1 (5) 2012-11-16 TN 1211-0253 Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 [STYRELSESAMMANTRÄDE ÄRENDE Nit 2011-12- 11 b Beslut
Läs merDynamiska farthinder på Vårholmsbackarna och Sörgårdsvägen. Genomförandebeslut
Dnr Sida 1 (8) 2019-06-27 Handläggare Rickard Brandt 08-508 26 125 Till Trafiknämnden 2019-08-29 Dynamiska farthinder på Vårholmsbackarna och Sörgårdsvägen. Genomförandebeslut Förslag till beslut 1. Trafiknämnden
Läs merBeslut om allmän trafikplikt för busstrafik i områdena
1(5) Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2014-04-29, punkt 11 Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i områdena Järfälla och Upplands-Bro Ärendebeskrivning Trafiknämnden
Läs merBilaga 1. Trivector Traffic. Vad gör bussen långsam? Vivalla Centrum Stångjärnsgatan
1 Bilaga 1 Vad gör bussen långsam? I följande avsnitt ges en mer noggrann beskrivning av de fem stråken där medelhastigheten i hög- och/eller lågtrafiken och där körtidskvoten mellan bil är låg i hög-
Läs merVALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18)
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2013-08-22 89 Stomnätsstrategi etapp 2 yttrande (KS 2013.080) Beslut Näringslivs- och planutskottet föreslår
Läs merTrafikförändringar i SL-trafiken och Waxholmsbolagets trafik 2019/2020
Avdelningen för stadsutveckling Sida 1 (5) 2019-03-12 Handläggare: Cecilia Rivard 08 508 18 048 Till Farsta stadsdelsnämnd 2019-04-11 Trafikförändringar i SL-trafiken och Waxholmsbolagets trafik 2019/2020
Läs merTunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik
1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening
Läs merRAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM BILAGA 2 SPECIFIKATION INKLUSIVE TIDPLAN
RAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM BILAGA 2 SPECIFIKATION INKLUSIVE TIDPLAN RAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM BILAGA 2 SPECIFIKATION INKLUSIVE TIDPLAN 1 Storstad Stockholm De objekt som ger nyttor till Stockholms
Läs merTunnelbaneprojekten i Stockholmsförhandlingen 2013
1 Tunnelbaneprojekten i Stockholmsförhandlingen 2013 2013-06-03 Aktuella projekt i Stockholmsförhandlingen 2013 1. Tunnelbana till Nacka 2. Avgrening från Tunnelbana till Nacka till Grön linje söderut
Läs merLokaliseringsutredning Sofia-Gullmarsplan/söderort
Maj 2015 Lokaliseringsutredning Sofia-Gullmarsplan/söderort PM Trafikanalys Titel: Lokaliseringsutredning Sofia-Gullmarsplan/söderort, PM Trafikanalys Konsult: Sweco Uppdragsledare: Cornelis Harders och
Läs merKomplettering: Resenärseffekter av en utbyggnad till Barkarby station från Akalla respektive Hjulsta
1(5) Handläggare Beatrice Gustafsson 8-686 397 beatrice.gustafsson@sll.se Komplettering: Resenärseffekter av en utbyggnad till Barkarby station från respektive På uppdrag av regeringens förhandlingspersoner
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-05-17 Dnr 1500318 1 (6) Regionala utvecklingsnämnden Avsiktsförklaring storstadsåtgärder
Läs merFinansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö
PM Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö 1 Inledning 1.1 Bakgrund En förstudie för en fast förbindelse mellan Fårö och Fårösund har tagits fram av Atkins under 212/213. En fast förbindelse med bro
Läs merStockholms läns landsting Förvaltning för utbyggd tunnelbana
Stockholms läns landsting Förvaltning för utbyggd tunnelbana TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-02-09 LS 2015-0142 FUT 1501-0024 Handläggare: Anna Nylén Landstingsstyrelsen Lokaliseringsutredning för tunnelbana till
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Mauricio Ruiz UPPRÄTTAD AV. Johanna Johansson
UPPDRAG Trafikutredning Primus UPPDRAGSNUMMER 3780081000 UPPDRAGSLEDARE Mauricio Ruiz UPPRÄTTAD AV Johanna Johansson DATUM 01 REVIDERAT 09 Trafikutredning Primus Stockholm stad vill möjliggöra för nya
Läs merBilaga 2. Rapport Åtgärdsvalsstudie Tillgänglighet för Stockholm, Nacka, Värmdö och Lidingö. Stockholms län Diarienummer: TRV 2013/15692
Bilaga 2 Rapport Åtgärdsvalsstudie Tillgänglighet för Stockholm, Nacka, Värmdö och Lidingö Stockholms län Diarienummer: TRV 2013/15692 Förord Dagens infrastrukturplanering blir mer integrerad med annan
Läs merBeslut om allmän trafikplikt för busstrafik inom Ekerö
1(5) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2016-09-27, punkt 13 Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik inom Ekerö beskrivning Trafiknämnden föreslås besluta om allmän
Läs merSektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten
Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten Kollektivtrafik i Södra Landvetter En studie av alternativa spårburna system PUBLIKATION 2009:04 Dokumentinformation Titel: Trivector Serie nr: Kollektivtrafik
Läs merFramkomlighetsstrategin Sammanfattning
Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka
Läs merStadens användning. Information om Västtrafiks beslut om trafikplan 2019
TN-Information Trafiknämnden Sammanträdesdatum 2018-09-27 Stadens användning Maria Olsson Telefon 031-368 23 49 E-post: maria.olsson@trafikkontoret.goteborg.se Utfärdat 2018-08-13 Diarienummer 0701/13
Läs merRemiss - Spårvägs- och stomnätstrategi Etapp 1
HÄGERSTEN - LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SAMH ÄLLSPLANERING Handläggare: Anna Ambjörn Telefon: 08-508 22 048 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd 2011-12-15 DNR 467-2011- 1.5.3
Läs merKollektivtrafiknämnden
Kollektivtrafiknämnden Johan Gomér Enhetschef 0451-29 89 79 johan.gomer@skanetrafiken.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-05-29 Dnr 1500318 1 (6) Kollektivtrafiknämnden Avsiktsförklaring Malmö med koppling Sverigeförhandlingen
Läs merTjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken
MARLENE SJÖDIN SID 1/6 TRAFIKPLANERARE 0858785141 MARLENE.SJODIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken 2013/2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merFörstudie om tunnelbana till Nacka och idéstudie om utbyggnad av tunnelbana till Gullmarsplan/Söderort
Stockholms läns landsting 1(9) Förvaltningen för utbyggd tunnelbana Handläggare: Stefan Persson Ankom Stockholms läns landsting 2014-03- 2 8 Landstingsstyrelsens arbetsutskott wisiivmtilt^ IIMllllllll
Läs merÄrendet behandlar godkännande av rapporten Lokaliseringsutredning, Tunnelbana Åkalla - Barkarby station.
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-02-18 LS 2015-0142 Landstingsstyrelsen Lokaliseringsutredning för tunnelbana till Järfalla/Barkarby Föredragande landstingsråd:
Läs merBRT 2020 snabb och kapacitetsstark kollektivtrafik med Bus Rapid Transit. Fredrik Eliasson, Region Örebro län
BRT 2020 snabb och kapacitetsstark kollektivtrafik med Bus Rapid Transit Fredrik Eliasson, Region Örebro län Bus Rapid Transit Curitiba, Brasilien (1974) Transmilenio, Bogota Colombia (2000) Fokus på hög
Läs merTrafikverket och spårväg
Spårvagnsstädernas årsmöte 2014 i Lund Trafikverket och spårväg Lennart Andersson Trafikverket och spårväg Trafikverkets svar (I) Regeringen bör i sin instruktion ge Trafikverket erforderliga resurser
Läs merYttrande över remiss - Trafikutredning avseende pendeloch regionaltåg, Trafikförvaltningen, Stockholms Läns Landsting
Tjänsteutlåtande Trafikplanerare 2015-08-11 Harry Bertilsson 08-59097653 Dnr: harry.bertilsson@upplandsvasby.se KS/2015:274 Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting Yttrande över remiss - Trafikutredning
Läs merBeskrivning av kollektivtrafikobjekten för storstad Göteborg
Beskrivning av kollektivtrafikobjekten för storstad Göteborg 1 SPÅRVÄG & CITYBUSS NORRA ÄLVSTRANDEN, CENTRALA DELEN Typ av anläggning: Tingstadsvägen-Hjalmar Brantingsplatsen: Spåranläggning i gata, körbar
Läs merTJÄNSTESKRIVELSE. Sofia Forsberg. Samhällsplanerare
Sofia Forsberg TJÄNSTESKRIVELSE Samhällsplanerare Besöksadress: Centrumvägen 26 Postadress: 155 80 Nykvarn Telefon 08-555 010 00 Fax 08-555 014 99 www.nykvarn.se 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE 08-555 010 28 Besöksadress:
Läs merBeslut: Skärholmens stadsdelsnämnd beslutar att
Sida 16 (42) Del 2 Öppna delen 31 Inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016 - Svar på remiss. Dnr: 289/2015 Beslut: stadsdelsnämnd beslutar att 1. Godkänna förvaltningens förslag till svar på remissen.
Läs merKalkyl PM. Väg 44 Tre Älgar Håle Täng
Kostnadsanalys med Successivprincipen projekt Kalkyl genomförd 2009-02-05 Datum: 2009-02-06 1(8) 1. Bakgrund Väg 44 är en del av det regionala vägnätet och utgör riksintresse för kommunikation. Åt väster
Läs merSverigeförhandlingen 2017
1(12) Handläggare Sara Catoni Trafiknämnden 2017-05-10, punkt 5 Sverigeförhandlingen 2017 beskrivning Förslag till godkännande av avtal om utbyggnader i kollektivtrafiksystemet i Stockholms län enligt
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2005:78 1 (10) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:20 av Lars B Strand och Maria Wallhager (fp) om byggandet av Tvärbanans Älvsjögren Föredragande landstingsråd: Anna Berger Kettner
Läs mer