PRESENTATÖRER & INNEHÅLL (Plenum)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PRESENTATÖRER & INNEHÅLL (Plenum)"

Transkript

1 PRESENTATÖRER & INNEHÅLL (Plenum) Staffan Janson, Karlstad Universitet (KAU) Staffan Janson är barnläkare och adjungerad professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet samt i socialpediatrik vid Örebro universitet. Han har tidigare suttit med i det nationella barnsäkerhetsrådet som expert inom området. Staffan Janson är även verksamhetschef för Barnrättsakademin. I sin presentation ger Staffan Janson ett historiskt perspektiv på framväxten av den evidensbaserade preventionen av olycksfall i Sverige och vilken betydelse detta haft för att reducera både dödlighet och bestående men från skador. Han kommer också att ge en översikt av det barnsäkerhetsarbete som bedrivs för närvarande och det vi sannolikt står inför framöver. Fredrik Malmberg, Barnombudsmannen (BO) Barnombudsmannen är en statlig myndighet och leds av barnombudsman Fredrik Malmberg. Tidigare har Fredrik Malmberg varit chef för Rädda Barnen i Sverige samt varit regional representant för Rädda Barnen i Syd- och Centralasien. Barnombudsmannen har regelbundna kontakter med barn och ungdomar för att få kunskap om deras villkor och vad de tycker i aktuella frågor. [Sammanfattning inväntas] Lucie Laflamme, Karolinska Institutet (KI) Lucie Laflamme är professor i skadeepidemiologi och prevention samt prefekt vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet. Hon har varit expert i barnsäkerhetsdelegationen under Socialdepartementet. Lucie Laflammes forskning rör sociala skillnader gällande skador i länder med låga och medelhöga inkomster. Hon leder forskningsgruppen Injuries Social Aetiology and Consequences (ISAC) som bland annat tittar på trafikolyckor och skador bland barn och ungdomar. Barns mobilitet i stadsmiljö är ett annat forskningsområde gruppen ägnar sig åt. [Sammanfattning inväntas]

2 Anders Tennlind, Socialstyrelsen (SoS) Anders Tennlind är statistiker och områdesansvarig för skador och förgiftningar på avdelningen för statistik och utvärdering vid Socialstyrelsen. Anders Tennlind har nyligen av WHO utnämnts till Sveriges kontaktperson gällande skadeprevention. I presentationen tar han upp att skadehändelser bland barn är den absolut vanligaste orsaken till såväl dödsfall som vård på sjukhus. Av samtliga barn som omkommer i Sverige svarar skador och förgiftningar för en tredjedel. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utifrån befintliga register kontinuerligt redovisa statistik över skador bland barn, och vart fjärde år ska en mer detaljerad sammanställning framställas i rapportform. Presentationen bygger på den senaste rapporten och den visar hur skador hur skadepanoramat ser ut samt hur skadorna fördelar sig efter avsikt, uppkomstsätt, skademiljöer och aktiviteter vid skadetillfället. Wendy Russell, University of Gloucestershire Wendy Russell arbetar vid University of Gloucestershire där hon forskar kring lek som företeelse. Utöver det har Wendy Russell 35 års erfarenhet av att utveckla lekland i England i ett flertal sektorer. Bland annat så är hon verksam inom rörelsen International Play Association (IPA) som vill möjliggöra för barn att få sin rätt till lek förverkligad genom ökat inflytande, inte endast på lekmiljön utan också i den offentliga miljön. Wendy Russell kommer i sin presentation ta upp hur man i Storbritannien börjat ifrågasätta ett antal bakomliggande antaganden gällande risk, barndom och lek. Hon kommer även att ta upp motsättningen gällande föräldrars önskan om att skydda barnen i deras sökande efter utmaning och spänning i leken. Sven Bremberg, Karolinska Institutet (KI) Sven Bremberg är barn- och ungdomsläkare och docent i socialmedicin. Han är nu verksam som expert i hälsofrågor som rör barn och unga vid Statens Folkhälsoinstitut. Sven Bremberg har varit ansvarig för uppdrag från regeringen som behandlat stöd till föräldrar, ungdomars psykiska hälsa och prevention av självmord. Sven Bremberg bedriver forskning vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Karoliniska Institutet. Aktuella forskningsprojekt rör hälsofrämjande insatser bland barn och unga och studier av sociala skillnader i hälsa. I presentationen kommer han visa att förekomsten av olycksfallsskador och suicid varierar påtagligt mellan olika rika länder. Avsikten är att söka förklara varför barn och unga klarar sig bättre i vissa länder. Sådana insikter kan ligga till grund för att förbättra situationen för barn och unga i Sverige. Föräldrar, förskola och skola har avgörande betydelse.

3 INNEHÅLL (Sessioner) 1/ Säkerhet i hemmet Är det okej att barn skadar sig? Maria Holmberg & Anna Stridsberg är utredare vid Konsumentverket. Skrubbsår och en och annan fraktur hör till barns naturliga utveckling. Men att de ska utsättas för komplicerade skador eller sådana som ger bestående men är och kommer aldrig att vara acceptabelt. Vilka risker glömmer man bort? Hur kan man undvika allvarliga skador? Vad gör Konsumentverket? Olycksrisker i hemmet Anna Carlsson är doktor i medicinsk vetenskap, barnsjuksköterska samt universitetslektor vid Malmö högskola - fakulteten för hälsa och samhälle. Anna Carlssons presentation baserar sig på hennes avhandling i vilken hon beskriver barns utsatthet för olycksrisker i hemmet med fokus på skåll- och brännskador. Föräldrars uppgifter om hur de följer olycksförebyggande råd, deras uppfattning om påverkande faktorer till olyckshändelsen samt effekten av individanpassad information presenteras i denna avhandling. En viktig slutsats är att föräldrarna ofta underskattar barnens räckvidd och snabbhet men överskattar barnens förmåga att förstå risker i hemmet. Föräldrars attityder till risk Beata Enmark är Campaign Manager vid Barnolycksfallsfonden. Barnolycksfallsfondens ändamål är att förebygga och minska antalet barnolycksfall och dess följder. Fonden har också till uppgift att sprida förebyggande information för att öka kunskapen och minska antalet barnolycksfall. Barnolycksfallsfonden stödjer forskning kring barnolycksfall och arbetar med att sprida förebyggande information till allmänheten. Hösten 2010 frågade Barnolycksfallsfonden över svenska föräldrar om hur de ser på säkerhet för sina barn, vilka säkerhetsåtgärder de vidtar vid olika aktiviteter och om de själva agerar som förebilder för sina barn i olika sammanhang. Undersökningens resultat sammanfattas och redovisas i Barnolycksfallsfondens presentation.

4 2/Säkerhet på fritiden Idrottsskador bland barn & unga [Sammanfattning inväntas] Vattensäkerhet Karin Brand, generalsekreterare vid Svenska Livräddningssällskapet (SLS) Hon kommer utifrån ett globalt perspektiv, med goda exempel och influenser från den nyligen genomförda World Conference on Drowning Prevention 2011 i Vietnam, prata om kulturella skillnader i synen på vattensäkerhet, vilka osynliga och synliga barriärer som finns samt hur och vad vi gör i Sverige och vad kan förbättras? Vilken roll har föräldrar, skola och kommunen för barnens sim- och vattenkunskap? Kan det vara säkert fastän det är farligt? Annika Ahlberg & Kerstin Jönsson, utredare vid Konsumentverket Sportdykning, ridsport och äventyrsbanor är exempel på populära aktiviteter som kräver en hög säkerhetsnivå för att allvarliga olyckor med personskador inte ska uppstå. Även vid andra typer av konsumenttjänster som lekland, badhus och äventyrsbad, ställs krav på hög säkerhetsnivå- inte minst för att barn är inblandade. Gäller uttrycket att delta på egen risk? Vem har egentligen ansvaret? Finns det någon myndighet som utövar tillsyn?

5 3/ Säkerhet i skola & förskola Skolan som arbetsmiljö Stefan Hult, Arbetsmiljöverket Stefan Hulth har jobbat med tillsyn och skolor/förskolors arbetsmiljöförhållande sedan Han är i dag också branschansvarig för skola/förskola vid Arbetsmiljöverket. Stefan Hulth kommer i sin presentation ta upp vilka de största arbetsmiljöriskerna är och vad är det för olika tillbud och olycksfall som oftast inträffar? Vad finns det för bra system att förebygga och därmed förhindra att det inträffar och vad gör man då det har inträffat. Hur bör arbetsmiljöansvaret vara fördelat? Är det läraren, rektorn, förvaltningschefen eller politikern som har detta eller har alla en del av detta ansvar och i så fall på vilket sätt. Det är några frågor och områden som utvecklas i presentationen utifrån arbetsmiljölagstiftningen och den tillsynserfarenhet som finns inom området. OSIS: Olycksfall och skaderegistrering i skola/förskola/fritidshem Barbro Forslin & Peter Möllerswärd, folkhälsoplanerare Landstinget Västernorrland För att förebygga risker för skador samt hot, våld och kränkningar gör skola/förskola-/fritidshem fortlöpande riskbedömningar. Utifrån dessa bedömningar upprättas rutiner och instruktioner som klargör hur de inblandade ska agera. De risker som inte genast åtgärdas skrivs ner i en handlingsplan. Ett hjälpmedel i det systematiska arbetsmiljöarbetet är verktyget OSIS, som är en webbapplikation med tillhörande databas. OSIS är ett samarbete mellan Landstinget Västernorrland och länets samtliga kommuner. Barbro Forslin & Peter Möllerswärd kommer under sin presentation visa OSIS där händelser i form av olycksfall, tillbud, våld, hot och kränkningar registreras. En sammanställning av registrerade händelser för läsåren kommer även att presenteras. En trygg och säker förskoleverksamhet i Nacka kommun Monika Enhörning, förskoleexpert i Nacka kommun. År 1998 beslutade dåvarande barnomsorgsnämnden i Nacka kommun att förskolor och familjedaghem skulle kunna få en utmärkelse trygg och säker barnomsorg. Syftet med utmärkelsen är att minska olyckor och att lära av inträffade olycksfall så att de kan undvikas i framtiden och på sätt göra förskolan och familjedaghemmen till en tryggare plats för barnen. Arbetet har utvecklats under åren och är under ständig utveckling. En viktig pedagogisk parameter är att lära av andra förskolor och familjedaghem. Arbetet är uppdelat i två delar där förskolorna och familjedaghemmen gör en barnskyddsrond efter en bestämd mall och utarbetar handlingsplaner enligt bestämda rubriker. År 2000 utnämndes Nacka kommun till En säker och trygg kommun av WHO

6 4/Barns delaktighet och inflytande Säkra äventyr på lekplatsen Fredrika Mårtensson är lektor i landskapsarkitekturens miljöpsykologi vid SLU i Alnarp. Hon studerar lekpotentialen i utemiljöerna vid förskolor och skolor och har utvecklat ett särskilt instrument för miljövärdering av lekmiljöer. Hennes föreläsning baseras på ett flertal nationella, men även internationella, tvärvetenskapliga studier kring hälsofrämjande utemiljöer. I sin presentation beskriver hon hur tillgången till natur påverkar lekens struktur och förlopp på ett intressant sätt. Vad är det med leken ute som gör att vissa barn lättare kan vara med? Kan alla verkligen vara med i den fartfyllda leken? Hur skapar vi lekmiljöer som är både trygga, spännande och tillgängliga? Barns rätt till säkra skolvägar Thomas Larsson är utredare vid Trafikverket och arbetar med att utveckla barnperspektiv på och i planeringsprocesser. Presentationen handlar om utgångspunkter för genomförande av barnkonsekvensanalyser för säkra skolvägar och praktiska exempel på och hur barn har deltagit i arbetet för att öka skolvägens säkerhet. Gröna skolgårdar i Malmö utmaningar och upplevelser på skolgården Petra Bengtsson, är landskapsarkitekt (Phd) samt projektledare för Gröna skolgårdar, Malmö Stad. Barnens skolmiljö och skolgård används av många barn, från tidig morgon till sen eftermiddag och även på fritiden. I Malmö pågår ett projekt med syfte att förändra skolgårdarna så de blir en bättre miljö ur flera aspekter. De ska erbjuda pedagogiska möjligheter i undervisningen men även vara utvecklande och erbjuda en kreativ utmaning i lek och andra aktiviteter. Projektet genomförs med delaktighet ur ett barnperspektiv, som en röd tråd. Säkerhetsaspekten är viktigt samtidigt som det finns behov av att skapa utmaningar som ger möjlighet till utveckling. Projektet strävar efter att förena perspektiven säkerhet, delaktighet, utveckling och folkhälsa så att de samverkar snarare än hamnar i motsatsställning.

7 5/ Risk- och miljöfaktorer Drogkonsumtion & riskfaktorer Siri Nyström är forskningssekreterare vid Centralförbundet för Alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Siri Nyström kommer att presentera resultat från den årliga undersökningen om skolelevers drogvanor. Utöver en allmän introduktion till CAN:s årliga skolundersökningar kommer utvecklingen för de skadeindikatorer (individuella problem, sexuella problem eller brottsrelaterade problem på grund av alkoholkonsumtion) som finns i undersökningen att presenteras för åren Dessutom redovisas skadeindikatorernas samvariation med vissa bakgrundsvariabler samt alkoholoch drogkonsumtion och andra riskfaktorer. Riskfaktorer i skol- och närmiljö Ulf Mårtensson arbetar med trygghets- och säkerhetsfrågor som rör barn och ungdom i Karlstads kommun. Han har tidigare inom flyg och järnvägsbranschen med bland annat säkerhet och kvalitetsfrågor. Ulf Mårtensson presenterar kunskap kring var, när och vem som anlägger bränder och bygger sedan på med förslag på förebyggande metoder samt hur man kan skapa en tryggare skola. Mycket görs idag utifrån ren rutinmässighet och vi kan få betydligt bättre effekt av våra insatta förebyggande åtgärder om vi studerar problemet noga. Barns och ungas upplevelser av olyckor, skador och risker Klara Johansson, Umeå Universitet Klara Johansson försvarade i februari i år sin avhandling om ungdomars upplevelser av säkerhet och mobilitet i närmiljön, på Karolinska Institutet. Nu forskar hon om jämställdhet och hälsa, på Umeå universitet. Hennes intresseområden är socioekonomiska och genusrelaterade skillnader i säkerhet och hälsa; samt vikten att ta till vara barns och ungdomars perspektiv och berättelser. I presentationen illustreras barns och ungdomars perspektiv på säkerhet genom citat från barn som upplevt skador eller som beskriver de risker de upplever i sin vardag. I arbetet med barns säkerhet är det viktigt att ta hänsyn till hur barn och ungdomar själva upplever och beskriver olyckor, skador och risker. Barn och unga skiljer sig från vuxna både när det gäller kapacitet att handskas med svårigheter, vad de prioriterar i livet, deras uppfattning av världen och hur deras psykosociala livssituation ser ut. Alla dessa faktorer påverkar hur barn känner och tänker kring skador och risker.

8 6/ Unga vuxna De odödliga Ragnar Andersson är professor i riskhantering vid Karlstads universitet där han nyligen även startat upp Centrum för Personsäkerhet (CPS). Skador är den ledande dödsorsaken hos ungdomar och yngre vuxna. Vägtrafik, självtillfogade skador, förgiftningar samt alkoholkonsumtion är några nyckelområden. I Ragnar Anderssons presentation belyses skadebilden bland ungdomar och yngre vuxna samt vilket skydd samhället erbjuder denna utsatta grupp, där vissa trender tycks öka istället för att minska. Musik och risk i en existentiell och genusordnad värld Margareta Bohlin, Högskolan Väst Margareta Bohlin är filosofie doktor i psykologi och universitetsadjunkt vid Högskolan Väst. Hon arbetar i flera forskningsprojekt som berör ungdomar, risk, Internet och identitet. Margareta Bohlin disputerade 2011 med avhandlingen Music and Risk in an existential and gendered world. Studierna i avhandlingen visar att unga svenska kvinnor i åldern år bedömer risker som större än män, men att de ändå tar lika mycket risker som männen. Tidigare studier i flera länder har visat att unga män tar mer risker än unga kvinnor, vilket inte verkar vara fallet i Sverige idag. Att föra in musik i den här typen av riskstudier har gjort att genusspecifika och existentiella dimensioner som påverkar ungdomar att ta risker har blivit belysta. Dessa aspekter kan i sin tur vara betydelsefullt i preventivt arbete med ungdomar. Wall of Death, Moshpit och Crowdsurfing - en vanlig dag på jobbet Petter Säterhed har arbetat med evenemangssäkerhet sedan 1995 och är eller har varit säkerhetschef på Sveriges största festivaler. Idag är han VD för publiksäkerhetsföretaget Liveside och har bland annat anlitats av MSB som författare och projektledare på MSB:s handbok - Säkerhetsguide för evenemang. Musikfestivaler är idag ett självklart inslag i den svenska sommaren. Men, den svenska festivalbranschen är inte äldre än ca 30 år - och startade som en gräsrotsrörelse i ungdomsföreningar. Branschen har därför länge legat under myndighetssveriges radar. Idag besöks Sveriges festivaler av drygt 4,5 miljoner, unga som gamla, årligen. Men kulturspecifika fenomen som Wall of Death, Moshing eller Circle Pit, som tillhör vanligheterna på de flesta större festivaler, är okända fenomen för många i myndighetsställning. Hur reglerar man en frizon?

Kommittédirektiv. Barns säkerhet i förskolan. Dir. 2012:36. Beslut vid regeringssammanträde den 19 april 2012

Kommittédirektiv. Barns säkerhet i förskolan. Dir. 2012:36. Beslut vid regeringssammanträde den 19 april 2012 Kommittédirektiv Barns säkerhet i förskolan Dir. 2012:36 Beslut vid regeringssammanträde den 19 april 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå åtgärder för hur barns säkerhet i förskolan kan

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Skolans arbetsmiljö:

Skolans arbetsmiljö: Barn och ungdomsnämndens plan 2004-2007 Folkhälsoplanen 2004-2008 Skolans arbetsmiljö: Trygga, säkra och utvecklande skolor. Götene tryggt och säkert Utgångspunkter: Läroplaner och styrdokument Arbetsmiljölagen

Läs mer

Trygg och säker förskola i Nacka kommun Barnsäkerhetscertifiering

Trygg och säker förskola i Nacka kommun Barnsäkerhetscertifiering Trygg och säker förskola i Nacka kommun Barnsäkerhetscertifiering Vill ni vara med och göra Er förskola till en tryggare och säkrare plats för barnen? Skadeförebyggande arbete i Nacka Politiskt mål "Trygg

Läs mer

De odödliga. Jan Schyllander Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) jan.schyllander@msb.se

De odödliga. Jan Schyllander Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) jan.schyllander@msb.se De odödliga Jan Schyllander Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) jan.schyllander@msb.se Skadebild och säkerhetsarbete bland ungdomar och yngre vuxna Studien genomfördes av MSB och Karlstads

Läs mer

Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning

Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning En annorlunda seminarieserie läsåret 2013 2014 Välkommen till en annorlunda seminarieserie Skollagen betonar att utbildning ska vila på vetenskaplig grund

Läs mer

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn

Läs mer

SAMVERKAN FÖR LÄGRE KOSTNADER OCH MINSKAT MÄNSKLIGT LIDANDE

SAMVERKAN FÖR LÄGRE KOSTNADER OCH MINSKAT MÄNSKLIGT LIDANDE SAMVERKAN FÖR LÄGRE KOSTNADER OCH MINSKAT MÄNSKLIGT LIDANDE att använda skadedata i det förebyggande arbetet Samverkan inom Göteborgsregionens kommunalförbund GR Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka

Läs mer

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Planeringskommitté Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt Konferensprogram och frågeställningar Konferenspanel Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt

Läs mer

Lillåns förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2015-04-24 till 2016-10-31

Lillåns förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2015-04-24 till 2016-10-31 Lillåns förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2015-04-24 till 2016-10-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen 1-5 år Ansvariga

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun. Utkast2012-01-05

Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun. Utkast2012-01-05 Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun Utkast2012-01-05 2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund.3 2. Nationella strategier..... 3 3. Befintliga program och dokument.... 6 4. Lokala strategier och

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Trygga, säkra och utvecklande skolor Götene tryggt och säkert

Trygga, säkra och utvecklande skolor Götene tryggt och säkert Götene kommun Sektor Barn och Kunskap Ansökan om certifiering och utmärkelsen Trygga, säkra och utvecklande skolor Götene tryggt och säkert Läs mer om Bakgrund Målen Ansökningsprocessen Kriterier Bakgrund

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET]

[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET] 2011 Ulricehamns kommun Johan Lenjesson [HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET] Suicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem där suicid är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Barn och ungdomars skador i Västernorrland

Barn och ungdomars skador i Västernorrland Barn och ungdomars skador i Västernorrland Skador av olycksfall bland barn och ungdomar i åldern 7 till 17 år i Västernorrland år 1999-2006 2 Förord I Landstingets Folkhälsoplan En mer hälsofrämjande hälso-

Läs mer

Skadebild och säkerhetsarbete bland ungdomar och yngre vuxna

Skadebild och säkerhetsarbete bland ungdomar och yngre vuxna De odödliga Skadebild och säkerhetsarbete bland ungdomar och yngre vuxna Studien genomfördes av MSB och Karlstads universitet gemensamt Ragnar Andersson, Diana Stark-Ekman, Staffan Janson och Jan Schyllander.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Förskolan Barnens Hus Fastställd 2015-09-11 Gäller läsåret 2015-2016 Revideras varje läsår, ansvarig är förskolechef Vårt gemensamma arbete

Läs mer

Kvarnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvarnens plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga

Läs mer

Ett tryggare Tidaholm 2011-2014. Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete

Ett tryggare Tidaholm 2011-2014. Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete Ett tryggare Tidaholm 2011-2014 Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete Innehåll 1 Inledning... 3 Syfte... 3 Vision... 3 Övergripande mål... 3 Organisation... 3 Uppföljning...

Läs mer

Engelns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Engelns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Engelns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga

Läs mer

Inför en nollvision mot självmord i Huddinge - motion väckt av Lisbeth Krogh (HP)

Inför en nollvision mot självmord i Huddinge - motion väckt av Lisbeth Krogh (HP) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-10-15 FSN-2014/439.639 1 (3) HANDLÄGGARE Berwing, Sandra 08-535 360 76 Sandra.Berwing@huddinge.se Förskolenämnden Inför en nollvision mot självmord i Huddinge -

Läs mer

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende. Nacka Seniorcenter Sofiero

Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende. Nacka Seniorcenter Sofiero Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende Nacka Seniorcenter Sofiero Upplägg Bakgrund Genomförande De 8 Safe Elderly indikatorerna Erfarenheter och reflektioner Nästa steg för Seniorcenter

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Riskhantering och skadeförebyggande arbete i förskola, skola och på fritidshem

Riskhantering och skadeförebyggande arbete i förskola, skola och på fritidshem Riskhantering och skadeförebyggande arbete i förskola, skola och på fritidshem Lena Olsson Doktorand i Pedagogiskt arbete Karlstads universitet 2 Systematiskt skadeförebyggande arbete inom grundskolan

Läs mer

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför Uppdraget Att ge förslag på en handlings-och åtgärdsplan för äldres säkerhet (fall, trafik, brand, drunkning, suicid, våld och andra brott) Ett regeringsuppdrag i samverkan mellan Socialstyrelsen, MSB,

Läs mer

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetsgruppen består av Carina

Läs mer

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön 1 Inledning Arbetet mot våld och hot är ett prioriterat utvecklingsområde

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Skutan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Skutan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Skutan 2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bakgrund Denna plan bygger på diskrimineringslagen, skollagens förbud

Läs mer

Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola och dygnet runt verksamhet Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Jämlik hälsa och vård

Jämlik hälsa och vård Foto: Clifford Shirley Välkommen till den 14:e nationella konferensen för nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Jämlik hälsa och vård det goda mötet som nyckel till framgång Västerås 19-20 mars

Läs mer

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 1-5 år Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Systematiskt barnsäkerhetsarbete. Jan Landström Säkerhetssamordnare Jan.landstrom@nacka.se

Systematiskt barnsäkerhetsarbete. Jan Landström Säkerhetssamordnare Jan.landstrom@nacka.se Systematiskt barnsäkerhetsarbete Jan Landström Säkerhetssamordnare Jan.landstrom@nacka.se Innehåll Definitioner Statistik Orsaken till skador och olyckor Arbetsmiljöfrågor Några verktyg i det systematiska

Läs mer

Hagaströmsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hagaströmsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Hagaströmsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Kristina Hjertberg, Birgitta Brandt och

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Västanvindens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västanvindens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Västanvindens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Västanvindens förskola avdelning Månen och Solen Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Missa inte vårens missbrukskonferens! Nu genomför SIPU för tredje gången den mycket uppskattade konferensen om Socialstyrelsens nya riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Du har nu återigen möjlighet

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Arbetsmiljöplan 2013. Socialnämnden

Arbetsmiljöplan 2013. Socialnämnden Tjänsteskrivelse 2013-02-27 SN 2013.0059 Handläggare: Annika Ljungberg, Personalavdelningen Socialnämnden Arbetsmiljöplan 2013 Sammanfattning Enligt kommunens arbetsmiljöpolicy ska varje nämnd upprätta

Läs mer

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet Med uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet menas att fördela arbetsmiljöuppgifter från arbetsgivarens högsta nivå och neråt i organisationen. Politikerna i Barn-

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Förskolan Frö & Freja

Förskolan Frö & Freja Förskolan Frö & Freja Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Januari Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn-

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Södermalms Montessoriförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Södermalms Montessoriförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Södermalms Montessoriförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna

Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna BAKGRUND OCH SYFTE Under 2003 genomförde det Nationella skadeförebyggande programmet (SFP)

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

Gårdby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gårdby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Gårdby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola 1-5 år Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Kvillsfors förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvillsfors förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvillsfors förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Broslätts förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Broslätts förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Skolförvaltningen Broslätts förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Bakgrund. Mål. Ansvarsfördelning

Bakgrund. Mål. Ansvarsfördelning Bakgrund Likabehandlingsplanens främsta syfte är att klargöra hur vi ska främja och förebygga likabehandling samt motverka trakasserier och annan kränkande behandling oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet,

Läs mer

Ostronstigens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ostronstigens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ostronstigens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola för barn 1-6 år Ansvariga för planen: All personal på förskolan.

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Mall för systematiskt arbetsmiljöarbete. Institutionen för

Mall för systematiskt arbetsmiljöarbete. Institutionen för Mall för systematiskt arbetsmiljöarbete Institutionen för År 1. Uppföljning... 3 1.1 Uppföljning av arbetsmiljöarbetet föregående år (.)... 3 1.2 Statistik, årlig uppföljning föregående år (.)... 6 1.3

Läs mer

Tillsyn i skolan en blick bakåt en blick framåt!!

Tillsyn i skolan en blick bakåt en blick framåt!! Tillsyn i skolan en blick bakåt en blick framåt!! Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2011-09-30 1 Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga ->

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor

Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor Regelverk Den 1 januari 2009 trädde Diskrimineringslagen i kraft (SFS

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fjärilens förskola - Växsjö Byskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fjärilens förskola - Växsjö Byskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fjärilens förskola - Växsjö Byskola Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvarig för planen Catrine Elversson, förskolechef Vår vision Vår

Läs mer

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetsgruppen består av Emma Dahlberg,

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår

Läs mer

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.

Läs mer

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län Pilotprojektet YMHFA i Jönköpings län Margit Ferm Projektledare Ordförande SPES kretsen V ordförande NSPH Jönköpings län Socionom Emma Asserholt Första hjälpare Ungdomsutvecklare Kultur & Fritidsförvaltningen

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Skolan som arbetsmiljö!! Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2011-10-28 1

Skolan som arbetsmiljö!! Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2011-10-28 1 Skolan som arbetsmiljö!! Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2011-10-28 1 Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot

Läs mer

HANDLINGSPLAN. VID OLYCKSFALL OCH HASTIGT INSJUKNANDE I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN Beslutad av barn- och utbildningsnämndens skyddskommitté 2013-02-04

HANDLINGSPLAN. VID OLYCKSFALL OCH HASTIGT INSJUKNANDE I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN Beslutad av barn- och utbildningsnämndens skyddskommitté 2013-02-04 HANDLINGSPLAN VID OLYCKSFALL OCH HASTIGT INSJUKNANDE I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN Beslutad av barn- och utbildningsnämndens skyddskommitté 2013-02-04 1 Innehåll MÅL... 3 AKUT OMHÄNDERTAGANDE... 3 OMHÄNDERTAGANDE

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

1 av 7 2015-02-13 08:33. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Läsår vt15/ht15

1 av 7 2015-02-13 08:33. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Läsår vt15/ht15 1 av 7 2015-02-13 08:33 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår vt15/ht15 2 av 7 2015-02-13 08:33 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Samtliga

Läs mer

Karlsviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Karlsviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Karlsviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen: Karlsviks förskola, Disponentvägen 10, 975 94 Luleå Ansvariga för planen: Förskolechef

Läs mer

Yttrande över motion: Inrättande av barnskyddsombud

Yttrande över motion: Inrättande av barnskyddsombud TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Liselott Hallgren Göth 2013-06-05 BUN 2013/0422 0480/45 30 06 Barn- och ungdomsnämnden Yttrande över motion: Inrättande av barnskyddsombud på varje förskoleenhet

Läs mer

Förskolan Västanvinden

Förskolan Västanvinden Förskolan Västanvinden PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Denna plan gäller till och med 31/12-15 Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund Definition av centrala begrepp (enligt JämO) Ansvarsfördelning

Läs mer

Sårbara ungdomar med risk för självmordshandlingar. Karolinska Institutets folkhälsoakademi På uppdrag av Stockholms läns landsting

Sårbara ungdomar med risk för självmordshandlingar. Karolinska Institutets folkhälsoakademi På uppdrag av Stockholms läns landsting Sårbara ungdomar med risk för självmordshandlingar Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari

Läs mer

Arbetsmiljöhandbok. Dokumentdatum: 2015-04-02

Arbetsmiljöhandbok. Dokumentdatum: 2015-04-02 0 Register Arbetsmiljöhandbok 205-04-02 () Flik Innehåll 0 Register 02 Inledning 03 Arbetsmiljöpolicy 04 Samverkan i arbetsmiljöarbetet 05 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter 05. Blankett för fördelning

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Likabehandlingsplan för LÄTTOBO FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan för LÄTTOBO FÖRSKOLA Vetlanda kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Likabehandlingsplan för LÄTTOBO FÖRSKOLA Vision/ledningsdeklaration På vår förskola vill vi att alla ska känna sig trygga, känna gemenskap och delaktighet.

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Verksamhetschefen ska tillsammans med medarbetarna använda checklistan vid genomgång av arbetsmiljön i verksamheten. Syftet är att göra

Läs mer

Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter. Barnombudsmannens årsrapport 2007

Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter. Barnombudsmannens årsrapport 2007 Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter Barnombudsmannens årsrapport 2007 Alla har rätt till en bra barndom här och nu! Medborgare i unga år Föräldraskapande Före skolan Hälsa

Läs mer

HÄLSOSAMT FÖREBYGGANDE KRÄVER SAMARBETE. Robert Ekman Docent,Karolinska institutet Lektor, Högskolan i Skövde

HÄLSOSAMT FÖREBYGGANDE KRÄVER SAMARBETE. Robert Ekman Docent,Karolinska institutet Lektor, Högskolan i Skövde HÄLSOSAMT FÖREBYGGANDE KRÄVER SAMARBETE. Robert Ekman Docent,Karolinska institutet Lektor, Högskolan i Skövde Hälsosamt förebyggande kräver samarbete Robert Ekman, medicine doktor, Docent Lektor robert.ekman@his.se

Läs mer

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk F-6 samt fritidshem Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Likabehandlingsplan för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2014-2015 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under året har föräldrarådet träffats. Vi

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun

Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 150 2015-10-05 Ks 12 1 Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun Inledning Huvudansvaret för arbetsmiljön vilar enligt arbetsmiljölagen

Läs mer

Tjörn Möjligheternas ö

Tjörn Möjligheternas ö Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Förskola Myggenäs Förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Linda Markus 150708 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Enhetens namn 4

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Njutångers förskola Upprättad 2013-12-17 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer