PRESENTATÖRER & INNEHÅLL (Plenum)

Transkript

1 PRESENTATÖRER & INNEHÅLL (Plenum) Staffan Janson, Karlstad Universitet (KAU) Staffan Janson är barnläkare och adjungerad professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet samt i socialpediatrik vid Örebro universitet. Han har tidigare suttit med i det nationella barnsäkerhetsrådet som expert inom området. Staffan Janson är även verksamhetschef för Barnrättsakademin. I sin presentation ger Staffan Janson ett historiskt perspektiv på framväxten av den evidensbaserade preventionen av olycksfall i Sverige och vilken betydelse detta haft för att reducera både dödlighet och bestående men från skador. Han kommer också att ge en översikt av det barnsäkerhetsarbete som bedrivs för närvarande och det vi sannolikt står inför framöver. Fredrik Malmberg, Barnombudsmannen (BO) Barnombudsmannen är en statlig myndighet och leds av barnombudsman Fredrik Malmberg. Tidigare har Fredrik Malmberg varit chef för Rädda Barnen i Sverige samt varit regional representant för Rädda Barnen i Syd- och Centralasien. Barnombudsmannen har regelbundna kontakter med barn och ungdomar för att få kunskap om deras villkor och vad de tycker i aktuella frågor. [Sammanfattning inväntas] Lucie Laflamme, Karolinska Institutet (KI) Lucie Laflamme är professor i skadeepidemiologi och prevention samt prefekt vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet. Hon har varit expert i barnsäkerhetsdelegationen under Socialdepartementet. Lucie Laflammes forskning rör sociala skillnader gällande skador i länder med låga och medelhöga inkomster. Hon leder forskningsgruppen Injuries Social Aetiology and Consequences (ISAC) som bland annat tittar på trafikolyckor och skador bland barn och ungdomar. Barns mobilitet i stadsmiljö är ett annat forskningsområde gruppen ägnar sig åt. [Sammanfattning inväntas]

2 Anders Tennlind, Socialstyrelsen (SoS) Anders Tennlind är statistiker och områdesansvarig för skador och förgiftningar på avdelningen för statistik och utvärdering vid Socialstyrelsen. Anders Tennlind har nyligen av WHO utnämnts till Sveriges kontaktperson gällande skadeprevention. I presentationen tar han upp att skadehändelser bland barn är den absolut vanligaste orsaken till såväl dödsfall som vård på sjukhus. Av samtliga barn som omkommer i Sverige svarar skador och förgiftningar för en tredjedel. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utifrån befintliga register kontinuerligt redovisa statistik över skador bland barn, och vart fjärde år ska en mer detaljerad sammanställning framställas i rapportform. Presentationen bygger på den senaste rapporten och den visar hur skador hur skadepanoramat ser ut samt hur skadorna fördelar sig efter avsikt, uppkomstsätt, skademiljöer och aktiviteter vid skadetillfället. Wendy Russell, University of Gloucestershire Wendy Russell arbetar vid University of Gloucestershire där hon forskar kring lek som företeelse. Utöver det har Wendy Russell 35 års erfarenhet av att utveckla lekland i England i ett flertal sektorer. Bland annat så är hon verksam inom rörelsen International Play Association (IPA) som vill möjliggöra för barn att få sin rätt till lek förverkligad genom ökat inflytande, inte endast på lekmiljön utan också i den offentliga miljön. Wendy Russell kommer i sin presentation ta upp hur man i Storbritannien börjat ifrågasätta ett antal bakomliggande antaganden gällande risk, barndom och lek. Hon kommer även att ta upp motsättningen gällande föräldrars önskan om att skydda barnen i deras sökande efter utmaning och spänning i leken. Sven Bremberg, Karolinska Institutet (KI) Sven Bremberg är barn- och ungdomsläkare och docent i socialmedicin. Han är nu verksam som expert i hälsofrågor som rör barn och unga vid Statens Folkhälsoinstitut. Sven Bremberg har varit ansvarig för uppdrag från regeringen som behandlat stöd till föräldrar, ungdomars psykiska hälsa och prevention av självmord. Sven Bremberg bedriver forskning vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Karoliniska Institutet. Aktuella forskningsprojekt rör hälsofrämjande insatser bland barn och unga och studier av sociala skillnader i hälsa. I presentationen kommer han visa att förekomsten av olycksfallsskador och suicid varierar påtagligt mellan olika rika länder. Avsikten är att söka förklara varför barn och unga klarar sig bättre i vissa länder. Sådana insikter kan ligga till grund för att förbättra situationen för barn och unga i Sverige. Föräldrar, förskola och skola har avgörande betydelse.

3 INNEHÅLL (Sessioner) 1/ Säkerhet i hemmet Är det okej att barn skadar sig? Maria Holmberg & Anna Stridsberg är utredare vid Konsumentverket. Skrubbsår och en och annan fraktur hör till barns naturliga utveckling. Men att de ska utsättas för komplicerade skador eller sådana som ger bestående men är och kommer aldrig att vara acceptabelt. Vilka risker glömmer man bort? Hur kan man undvika allvarliga skador? Vad gör Konsumentverket? Olycksrisker i hemmet Anna Carlsson är doktor i medicinsk vetenskap, barnsjuksköterska samt universitetslektor vid Malmö högskola - fakulteten för hälsa och samhälle. Anna Carlssons presentation baserar sig på hennes avhandling i vilken hon beskriver barns utsatthet för olycksrisker i hemmet med fokus på skåll- och brännskador. Föräldrars uppgifter om hur de följer olycksförebyggande råd, deras uppfattning om påverkande faktorer till olyckshändelsen samt effekten av individanpassad information presenteras i denna avhandling. En viktig slutsats är att föräldrarna ofta underskattar barnens räckvidd och snabbhet men överskattar barnens förmåga att förstå risker i hemmet. Föräldrars attityder till risk Beata Enmark är Campaign Manager vid Barnolycksfallsfonden. Barnolycksfallsfondens ändamål är att förebygga och minska antalet barnolycksfall och dess följder. Fonden har också till uppgift att sprida förebyggande information för att öka kunskapen och minska antalet barnolycksfall. Barnolycksfallsfonden stödjer forskning kring barnolycksfall och arbetar med att sprida förebyggande information till allmänheten. Hösten 2010 frågade Barnolycksfallsfonden över svenska föräldrar om hur de ser på säkerhet för sina barn, vilka säkerhetsåtgärder de vidtar vid olika aktiviteter och om de själva agerar som förebilder för sina barn i olika sammanhang. Undersökningens resultat sammanfattas och redovisas i Barnolycksfallsfondens presentation.

4 2/Säkerhet på fritiden Idrottsskador bland barn & unga [Sammanfattning inväntas] Vattensäkerhet Karin Brand, generalsekreterare vid Svenska Livräddningssällskapet (SLS) Hon kommer utifrån ett globalt perspektiv, med goda exempel och influenser från den nyligen genomförda World Conference on Drowning Prevention 2011 i Vietnam, prata om kulturella skillnader i synen på vattensäkerhet, vilka osynliga och synliga barriärer som finns samt hur och vad vi gör i Sverige och vad kan förbättras? Vilken roll har föräldrar, skola och kommunen för barnens sim- och vattenkunskap? Kan det vara säkert fastän det är farligt? Annika Ahlberg & Kerstin Jönsson, utredare vid Konsumentverket Sportdykning, ridsport och äventyrsbanor är exempel på populära aktiviteter som kräver en hög säkerhetsnivå för att allvarliga olyckor med personskador inte ska uppstå. Även vid andra typer av konsumenttjänster som lekland, badhus och äventyrsbad, ställs krav på hög säkerhetsnivå- inte minst för att barn är inblandade. Gäller uttrycket att delta på egen risk? Vem har egentligen ansvaret? Finns det någon myndighet som utövar tillsyn?

5 3/ Säkerhet i skola & förskola Skolan som arbetsmiljö Stefan Hult, Arbetsmiljöverket Stefan Hulth har jobbat med tillsyn och skolor/förskolors arbetsmiljöförhållande sedan Han är i dag också branschansvarig för skola/förskola vid Arbetsmiljöverket. Stefan Hulth kommer i sin presentation ta upp vilka de största arbetsmiljöriskerna är och vad är det för olika tillbud och olycksfall som oftast inträffar? Vad finns det för bra system att förebygga och därmed förhindra att det inträffar och vad gör man då det har inträffat. Hur bör arbetsmiljöansvaret vara fördelat? Är det läraren, rektorn, förvaltningschefen eller politikern som har detta eller har alla en del av detta ansvar och i så fall på vilket sätt. Det är några frågor och områden som utvecklas i presentationen utifrån arbetsmiljölagstiftningen och den tillsynserfarenhet som finns inom området. OSIS: Olycksfall och skaderegistrering i skola/förskola/fritidshem Barbro Forslin & Peter Möllerswärd, folkhälsoplanerare Landstinget Västernorrland För att förebygga risker för skador samt hot, våld och kränkningar gör skola/förskola-/fritidshem fortlöpande riskbedömningar. Utifrån dessa bedömningar upprättas rutiner och instruktioner som klargör hur de inblandade ska agera. De risker som inte genast åtgärdas skrivs ner i en handlingsplan. Ett hjälpmedel i det systematiska arbetsmiljöarbetet är verktyget OSIS, som är en webbapplikation med tillhörande databas. OSIS är ett samarbete mellan Landstinget Västernorrland och länets samtliga kommuner. Barbro Forslin & Peter Möllerswärd kommer under sin presentation visa OSIS där händelser i form av olycksfall, tillbud, våld, hot och kränkningar registreras. En sammanställning av registrerade händelser för läsåren kommer även att presenteras. En trygg och säker förskoleverksamhet i Nacka kommun Monika Enhörning, förskoleexpert i Nacka kommun. År 1998 beslutade dåvarande barnomsorgsnämnden i Nacka kommun att förskolor och familjedaghem skulle kunna få en utmärkelse trygg och säker barnomsorg. Syftet med utmärkelsen är att minska olyckor och att lära av inträffade olycksfall så att de kan undvikas i framtiden och på sätt göra förskolan och familjedaghemmen till en tryggare plats för barnen. Arbetet har utvecklats under åren och är under ständig utveckling. En viktig pedagogisk parameter är att lära av andra förskolor och familjedaghem. Arbetet är uppdelat i två delar där förskolorna och familjedaghemmen gör en barnskyddsrond efter en bestämd mall och utarbetar handlingsplaner enligt bestämda rubriker. År 2000 utnämndes Nacka kommun till En säker och trygg kommun av WHO

6 4/Barns delaktighet och inflytande Säkra äventyr på lekplatsen Fredrika Mårtensson är lektor i landskapsarkitekturens miljöpsykologi vid SLU i Alnarp. Hon studerar lekpotentialen i utemiljöerna vid förskolor och skolor och har utvecklat ett särskilt instrument för miljövärdering av lekmiljöer. Hennes föreläsning baseras på ett flertal nationella, men även internationella, tvärvetenskapliga studier kring hälsofrämjande utemiljöer. I sin presentation beskriver hon hur tillgången till natur påverkar lekens struktur och förlopp på ett intressant sätt. Vad är det med leken ute som gör att vissa barn lättare kan vara med? Kan alla verkligen vara med i den fartfyllda leken? Hur skapar vi lekmiljöer som är både trygga, spännande och tillgängliga? Barns rätt till säkra skolvägar Thomas Larsson är utredare vid Trafikverket och arbetar med att utveckla barnperspektiv på och i planeringsprocesser. Presentationen handlar om utgångspunkter för genomförande av barnkonsekvensanalyser för säkra skolvägar och praktiska exempel på och hur barn har deltagit i arbetet för att öka skolvägens säkerhet. Gröna skolgårdar i Malmö utmaningar och upplevelser på skolgården Petra Bengtsson, är landskapsarkitekt (Phd) samt projektledare för Gröna skolgårdar, Malmö Stad. Barnens skolmiljö och skolgård används av många barn, från tidig morgon till sen eftermiddag och även på fritiden. I Malmö pågår ett projekt med syfte att förändra skolgårdarna så de blir en bättre miljö ur flera aspekter. De ska erbjuda pedagogiska möjligheter i undervisningen men även vara utvecklande och erbjuda en kreativ utmaning i lek och andra aktiviteter. Projektet genomförs med delaktighet ur ett barnperspektiv, som en röd tråd. Säkerhetsaspekten är viktigt samtidigt som det finns behov av att skapa utmaningar som ger möjlighet till utveckling. Projektet strävar efter att förena perspektiven säkerhet, delaktighet, utveckling och folkhälsa så att de samverkar snarare än hamnar i motsatsställning.

7 5/ Risk- och miljöfaktorer Drogkonsumtion & riskfaktorer Siri Nyström är forskningssekreterare vid Centralförbundet för Alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Siri Nyström kommer att presentera resultat från den årliga undersökningen om skolelevers drogvanor. Utöver en allmän introduktion till CAN:s årliga skolundersökningar kommer utvecklingen för de skadeindikatorer (individuella problem, sexuella problem eller brottsrelaterade problem på grund av alkoholkonsumtion) som finns i undersökningen att presenteras för åren Dessutom redovisas skadeindikatorernas samvariation med vissa bakgrundsvariabler samt alkoholoch drogkonsumtion och andra riskfaktorer. Riskfaktorer i skol- och närmiljö Ulf Mårtensson arbetar med trygghets- och säkerhetsfrågor som rör barn och ungdom i Karlstads kommun. Han har tidigare inom flyg och järnvägsbranschen med bland annat säkerhet och kvalitetsfrågor. Ulf Mårtensson presenterar kunskap kring var, när och vem som anlägger bränder och bygger sedan på med förslag på förebyggande metoder samt hur man kan skapa en tryggare skola. Mycket görs idag utifrån ren rutinmässighet och vi kan få betydligt bättre effekt av våra insatta förebyggande åtgärder om vi studerar problemet noga. Barns och ungas upplevelser av olyckor, skador och risker Klara Johansson, Umeå Universitet Klara Johansson försvarade i februari i år sin avhandling om ungdomars upplevelser av säkerhet och mobilitet i närmiljön, på Karolinska Institutet. Nu forskar hon om jämställdhet och hälsa, på Umeå universitet. Hennes intresseområden är socioekonomiska och genusrelaterade skillnader i säkerhet och hälsa; samt vikten att ta till vara barns och ungdomars perspektiv och berättelser. I presentationen illustreras barns och ungdomars perspektiv på säkerhet genom citat från barn som upplevt skador eller som beskriver de risker de upplever i sin vardag. I arbetet med barns säkerhet är det viktigt att ta hänsyn till hur barn och ungdomar själva upplever och beskriver olyckor, skador och risker. Barn och unga skiljer sig från vuxna både när det gäller kapacitet att handskas med svårigheter, vad de prioriterar i livet, deras uppfattning av världen och hur deras psykosociala livssituation ser ut. Alla dessa faktorer påverkar hur barn känner och tänker kring skador och risker.

8 6/ Unga vuxna De odödliga Ragnar Andersson är professor i riskhantering vid Karlstads universitet där han nyligen även startat upp Centrum för Personsäkerhet (CPS). Skador är den ledande dödsorsaken hos ungdomar och yngre vuxna. Vägtrafik, självtillfogade skador, förgiftningar samt alkoholkonsumtion är några nyckelområden. I Ragnar Anderssons presentation belyses skadebilden bland ungdomar och yngre vuxna samt vilket skydd samhället erbjuder denna utsatta grupp, där vissa trender tycks öka istället för att minska. Musik och risk i en existentiell och genusordnad värld Margareta Bohlin, Högskolan Väst Margareta Bohlin är filosofie doktor i psykologi och universitetsadjunkt vid Högskolan Väst. Hon arbetar i flera forskningsprojekt som berör ungdomar, risk, Internet och identitet. Margareta Bohlin disputerade 2011 med avhandlingen Music and Risk in an existential and gendered world. Studierna i avhandlingen visar att unga svenska kvinnor i åldern år bedömer risker som större än män, men att de ändå tar lika mycket risker som männen. Tidigare studier i flera länder har visat att unga män tar mer risker än unga kvinnor, vilket inte verkar vara fallet i Sverige idag. Att föra in musik i den här typen av riskstudier har gjort att genusspecifika och existentiella dimensioner som påverkar ungdomar att ta risker har blivit belysta. Dessa aspekter kan i sin tur vara betydelsefullt i preventivt arbete med ungdomar. Wall of Death, Moshpit och Crowdsurfing - en vanlig dag på jobbet Petter Säterhed har arbetat med evenemangssäkerhet sedan 1995 och är eller har varit säkerhetschef på Sveriges största festivaler. Idag är han VD för publiksäkerhetsföretaget Liveside och har bland annat anlitats av MSB som författare och projektledare på MSB:s handbok - Säkerhetsguide för evenemang. Musikfestivaler är idag ett självklart inslag i den svenska sommaren. Men, den svenska festivalbranschen är inte äldre än ca 30 år - och startade som en gräsrotsrörelse i ungdomsföreningar. Branschen har därför länge legat under myndighetssveriges radar. Idag besöks Sveriges festivaler av drygt 4,5 miljoner, unga som gamla, årligen. Men kulturspecifika fenomen som Wall of Death, Moshing eller Circle Pit, som tillhör vanligheterna på de flesta större festivaler, är okända fenomen för många i myndighetsställning. Hur reglerar man en frizon?