maj 2014 Aktieutdelningar 2014

Transkript

1 maj 2014 Aktieutdelningar 2014

2 Innehåll Förord... 2 Sammanfattning... 3 Varför aktieutdelningar?... 4 Prognoser för aktieutdelningar i media Stockholmsbörsens utdelningar Utdelningar i 36 svenska börsbolag Direktavkastning på Stockholmsbörsen... 8 Direktavkastning för 36 svenska börsbolag Utdelning och direktavkastning i olika storlekssegment Utdelningsandel av resultatet i 36 svenska börsbolag Mottagare av utdelningar Metod Bilaga 1. Direktavkastning 2014 samt utdelning 2014/resultat 2013 för 36 svenska börsbolag Bilaga 2. Utdelning 2014 i miljoner kronor för 36 svenska börsbolag Bilaga 3. Utdelning per aktie,

3 Förord Välfärdens resurser skapas av hårt arbetande människor i konkurrenskraftiga företag med god tillgång på ägarkapital Alla bidrar vi till den svenska välfärden genom de resurser vi skapar och genom de skatter vi betalar. Det gäller också företagen och företagens aktieägare. De resurser vi behöver för att upprätthålla vår välfärd skapas av företagen och deras anställda med hjälp bland annat av det kapital som tillhandahålls av aktieägarna. Att döma av den svenska debatten skulle man ibland kunna tro att aktieägarna inte har någon del i resursskapandet. Det är viktigt att inte glömma bort att också företagens ägare bidrar på flera olika sätt. Utöver att företagen betalar skatt till det allmänna på sina vinster går också en betydande andel av de aktieutdelningar företagen ger sina ägare till välfärden i form av skatt, utdelning till pensionsförvaltare och investeringar i nya företag och jobb. För att de företag som skapar resurserna skall kunna investera i nya produkter, nya marknader och anställa fler, måste de kunna attrahera aktieägare som tillhandahåller riskvilligt ägarkapital. Det är avgörande för företagens långsiktiga utveckling och överlevnad. För att attrahera kapitalet måste avkastningen också kunna konkurrera med alternativa placeringar. Avkastningen består av såväl värdeökning som årlig aktieutdelning. Aktieutdelningen ger den aktieägare som tagit risken att investera en ny möjlighet att investera i andra och växande företag. Nya företag som skapar jobb, genererar skatter och bidrar till att skapa ytterligare resurser. Oftast är det de större företagen med stabila vinster som delar ut pengar till aktieägarna. Bland Stockholmsbörsens mindre företag, där många är tillväxtföretag, får aktieägarna oftare vänta på avkastningen i form av aktieutdelning. Samtidigt är det dessa företag som är beroende av att någon är beredd att tidigt ta risken att investera i deras idéer och produkter. Dessa investerares drivkraft är den förväntade värdeökningen i bolaget men också framtida utdelningar. En betydande avkastning från svenska företag är en förutsättning för framtida pensioner. AP-fonderna och pensionsbolagen är mycket stora aktieägare som får ta del av utdelningar och värdeökningar som kommer pensionärerna till del. På våren håller många bolag sina årsstämmor och beslutar då bland annat om utdelningar till aktieägare. Dessa ägare tillhandahåller ett kapital som är en nödvändig förutsättning för att kunna skapa de resurser som behövs för att finansiera sjukvården, skolan och omsorgen. Resurserna skapas varje dag av hårt arbetande människor i små och stora företag. Jobben i konkurrenskraftiga företag utgör basen för vår välfärd. Christer Ågren, vice VD Svenskt Näringsliv 2

4 Sammanfattning I denna rapport redovisas aktieutdelningar ifrån de 36 största svenska börsbolagen (se bilaga 1). Jämförelser och redovisningar av Stockholmsbörsen som helhet samt av Small- Mid- och Large Cap-listorna görs i vissa fall. Bland annat konstateras att: 1. Aktieutdelningarna från de 36 största företagen ökar i år med 10 procent. Samtidigt ökade vinsterna med 9 procent. Utdelningarna för de 36 företagen uppgår till 143,5 miljarder kronor, en ökning med 12,9 miljarder kronor. 2. Direktavkastningen för de 36 företagen är något lägre än föregående år, 3,5 procent mot 3,9 procent av de 36 företagen höjer i år sin utdelning. 4. Utdelningarna är för de största företagen på Stockholmsbörsen 15 procent lägre än rekordåret De 36 företagen svarar för 90 procent av hela Stockholmsbörsens börsvärde per den 30 december 2013 och svarade för 92 procent av Stockholmsbörsens totala utdelningssumma under

5 Varför aktieutdelningar? Avkastning som ersättning för risk Aktieägande är en av flera möjliga former av kapitalanvändning. Tillgången på riskvilligt ägarkapital är avgörande för företagens långsiktiga utveckling och överlevnad. Kapital attraheras när en god möjlig avkastning balanserar risken. Avkastning på ägarkapital består både av direktavkastning i form av årlig utdelning och en eventuell värdeökning. För att företagen ska kunna attrahera kapital måste avkastningen vara konkurrens kraftig visavi alternativa investeringar. Omallokering av kapital I samhället finns det ett behov av att slussa kapital från mogna verksamheter till nya jobbskapande verksamheter. Genom utdelning till aktieägarna ges dessa möjlighet att investera i nya växande företag. Effektiv användning av riskkapitalet ger bäst förutsättningar för positiva effekter på sysselsättningen. Avkastning som ger stabil ekonomi för mottagarna/aktieägarna För vissa aktieägare är det viktigt med regelbunden utdelning. Till exempel för stiftelser/fonder som inte får använda kapitalet. Avkastning på börsen är också en förutsättning för framtida pensioner. En del bolag har i sin utdelningspolicy skrivit in att utdelningen ska vara stabil, med innebörden att utdelningen hålls någorlunda uppe i sämre tider och nere i goda tider. Utdelningar och skatt Utdelning sker av beskattade vinster i företagen. Utdelningen beskattas hos mottagare, som är fysiska personer. 4

6 Prognoser för aktieutdelningar i media Aktieutdelningarna är av stort intresse i media. Senaste månaderna har bland annat Svenska Dagbladet (14 december 2013), Dagens Nyheter (20 januari 2014) och Dagens Industri (28 januari 2014) behandlat utdelningarna. Till skillnad från denna undersökning som bygger på utfallet av utdelningarna bygger de nämnda artiklarna på prognoser. Särskilt stort intresse visas i år bankernas utdelningar, där finansminister Anders Borg uttalat sig mycket kritiskt. De fyra storbankerna utgör 25 procent av börsvärdet och står för 32 procent av utdelningssumman bland de 36 undersökta företagen. I Svenska Dagbladet den 14 december skrev tidningen att utdelningarna totalt skulle summeras till 238 miljarder kronor med utgångspunkt från prognoser för ett tjugotal stora börsbolag. Siffran 238 miljarder kronor togs upp i artikeln men rättades senare på tidningens webbplats till 166 miljarder. Uppgiften om en ökningstakt på 8 procent var däremot korrekt. Underlaget var databasen Factiva och egna beräkningar. Dagens Nyheter tog den 20 januari in en artikel av TT som byggde på en analys SEB genomfört för de bolag banken följer, mestadels stora börsbolag. SEB kom fram till en utdelningssumma på 189 miljarder kronor mot 188 miljarder året dessförinnan. I summan ingick även utländska företag som ABB och AstraZeneca. Dagens Industri skrev den 28 januari om utdelningsförväntningarna. Kalkylen bygger på analytikers prognoser för 66 av börsföretagens utdelningar. Investmentbolag och fastighetsbolag ingår ej. Inte heller utländska bolag. Utdelningssumman anges till 155 miljarder kronor, en ökning med 8 procent. Utdelningsprognoserna avser olika antal företag. Slutsummorna skiljer sig därför kraftigt åt. Förändringstalen på 8-10 procent är mer lika, även om SEB:s kalkyl bara pekar på en ökning på 1 procent. I vår egen studie ingår de 36 största svenska börsbolagen, och vi följer utfallet av vad respektive företags styrelse föreslår. Svenska Dagbladet bygger sin siffra på prognoser för ett tjugotal företag. DN/TT/SEB:s prognos gäller de företag SEB följer och inkluderar utländska börsbolag som ABB och AstraZenecas totala utdelning. DI:s prognos gäller de 66 svenska börsbolag som SME följer, ej investmentbolag eller utländska bolag. Här ingår också flera Mid och- Small Cap-företag. 5

7 Stockholmsbörsens utdelningar Stockholmsbörsens utdelningar varierar kraftigt mellan åren. Högkonjunkturåret 2007 betalade Stockholmsbörsens Large Cap-bolag ut 186 miljarder kronor till aktieägarna och året efter 139 miljarder kronor. Sedan kom finanskrisen som nästan halverade utdelningsbeloppen 2009 och drog ner utdelningarna för många företag även Volvo och Swedbank gav t ex ingen utdelning alls ökade utdelningarna med cirka 50 procent jämfört med Förra året steg utdelningarna med 10 procent för storföretagen och i år fortsätter trenden, men i något lägre takt. Årets utdelningar landar på cirka 155 (142) miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med 9 (9) procent. Diagram 2. Aktieutdelningar i svenska Large Cap-bolag, miljarder kronor, Utdelning Inlösen Källa: Dagens Industri samt Hallvarsson & Halvarssons beräkningar

8 Utdelningar i 36 svenska börsbolag 2014 Utdelningarna för de 36 största börsbolagen ökade med i genomsnitt 10 (9) procent. Utdelningssumman ökade med 12,9 (10,5) miljarder kronor jämfört med bolag höjer utdelningen och 3 bolag sänker den. Resterande 12 bolag lämnar utdelningen oförändrad. År 2013 höjde 20 bolag utdelningen, 12 lämnade utdelningen oförändrad och 4 sänkte utdelningen. I kronor per aktie höjer ICA Gruppen utdelningen mest i år, när man återinför utdelning med 8 kronor. I fjol ställdes utdelningen in efter utköpet av Aholds aktieinnehav. Handelsbanken höjer i år utdelningen till 16,50 kr från 10,75 kronor. De tre storbankerna Nordea, SHB och SEB höjer utdelningen med totalt 10 miljarder kronor. Swedbank var betalade ut mest i fjol och höjer i år utdelningen bara marginellt. De fyra bankerna står för 32 procent av utdelningssumman bland det 36 bolagen. Tele 2 sänker mest i år, med 2,75 kronor, och Boliden med 2,25 kr. Även Scania föreslår en sänkning av utdelningen. Diagram 1. Förändring i aktieutdelning i 36 svenska börsbolag, , antal företag. Minskning Oförändrat Ökning Källa: De 36 företagens bokslutskommunikéer

9 Direktavkastning på Stockholmsbörsen Direktavkastningen (utdelningarna som andel av börsvärdet) för hela Stockholmsbörsen närapå halverades mellan 2008 och ökade direktavkastningen till 3,6 procent och steg 2012 till 4,1 procent. År 2013 sjönk den till 3,7 och år 2014 ytterligare till 3,3 procent (beräknat för de 36 företagen). Att skillnaden i direktavkastning mellan åren är mindre än skillnaden i utdelning i absoluta tal beror på att börsvärdet varierar över tiden. Börsen föll kraftigt under slutet av 2008 då kurserna mer än halverades. Samtidigt var utdelningarna 2008 höga. Sedan halverades aktieutdelningarna 2009 i miljoner kronor medan kurserna under 2009 steg kraftigt. Under 2013 har börskurserna ökat med 23 procent med många utdelningsökningar som följd. Large Cap företagens kurser steg med 21 procent liksom de 36 företagen i denna undersökning. Diagram 4. Direktavkastning på Stockholmsbörsen , procent. 4,7 5,0 3,6 2,7 2,2 2,1 1,6 3,6 3,7 3,4 3,4 2,8 2,9 2,8 2,8 2,4 2,4 2,2 2,3 2,3 2,2 2,2 2 1,9 1,7 1,5 1,6 1,6 3,8 4,1 3,7 3,6 3,3 2,8 Källa: Hallvarsson & Halvarsson 2014p Från 2009 bygger beräkningen på skillnaden mellan Allshareindex för Stockholm inklusive respektive exklusive utdelningar (OMXSGI respektive OMXSPI). Dessförinnan har Stockholm Return Index (SIXRX) använts som avkastningsindex. 8

10 Direktavkastning för 36 svenska börsbolag 2014 Direktavkastningen 2014 för de 36 företagen är i genomsnitt 3,5 procent (3,9). Variationen mellan bolagen är stor. Tele 2 har högst direktavkastning med 5,99 procent. Lägst direktavkastning ger Lundin Petroleum som inte delar ut alls. En majoritet av bolagen, 25 stycken, har en direktavkastning mellan 3 och 5 procent. Diagram 3. Direktavkastning, 36 svenska börsbolag, antal företag ,01 0,99 1,00 1,99 2,00 2,99 3,00 3,99 4,00 4,99 5,00 5,99 Uppgifterna om direktavkastningen är uträknade som föreslagen utdelning/börskursen den 30 december Medel 3,45 % (vägt) Max 5,99 % (Tele 2) Median 3,55 % Min 0 % (Lundin Petroleum) 9

11 Utdelning och direktavkastning i olika storlekssegment Utdelningen varierar kraftigt mellan företag efter företagets storlek. Analysen nedan bygger på utdelningen under 2013 och omfattar alla företag inom respektive segment. Av de 60 Large Cap-bolagen är det 92 (95) procent som delade ut Det var 5 företag som inte lämnade någon utdelning: Lundin Petroleum, Lundin Mining, Enquest, ICA Gruppen och SOBI. Bland Mid Cap-bolagen var det 70 procent av företagen som delade ut och bland Small Cap-bolagen 51 procent. Totalt delade 67 procent av företagen ut. Större bolag med stabila vinster och kassaflöden har större möjlighet att ge utdelning till ägarna. För mindre bolag och bolag med stora investeringsbehov kan en innehållen utdelning minska något på lånebehovet. Detta kan vara ett skäl till det stora antalet nollutdelare på Small Cap-listan. Bolag med och utan utdelning på Stockholmsbörsen Storlekssegment Antal bolag utan utdelning Antal bolag med utdelning Andel med utdelning Large Cap % Mid Cap % Small Cap % Samtliga % Direktavkastningen under 2013 räknat som andel av börsvärdet vid slutet av året var för 2012 högst bland Large Cap-företagen och minst för Small Cap-företagen. Skillnaden förklaras till stor del av att antalet företag som inte delar ut är större i de mindre storleksklasserna. Direktavkastning för företag i olika storlekssegment på Stockholmsbörsen Baklängesräknat från aktieindex med respektive utan utdelningar. Storlekssegment Large Cap 4,13 4,07 Mid Cap 3,09 4,15 Small Cap 2,38 2,96 Samtliga 3,72 4,06 Large Cap innefattar företag med minst 1 miljard euro i börsvärde och Small Capföretag med högst 150 miljoner euro i börsvärde. 10

12 Utdelningsandel av resultatet i 36 svenska börsbolag Den andel av resultatet som delas ut styrs av företagens utdelningspolicy med hänsyn till företagens kapitalbehov för bland annat framtida investeringar. I utdelningspolicyn anges ofta utdelningen som ett intervall av resultatet. Utdelningsandelen för de 36 största företagen 2014 var i genomsnitt 56 procent av resultatet, motsvarande siffra för 2013 var 55 procent. En utdelningspolicy skapar förutsägbarhet för aktieägarna och är en motvikt till tvära kast. Ett lägre resultat ett år behöver på det sättet inte få direkt påverkan på utdelningen året efter. 18 (22) av de 36 företagen har en utdelningsandel mellan 25 och 74 procent, 12 (8) företag över 74 procent och 6 (6) företag under 25 procent. Det bolag som i år delar ut mest i förhållande till resultatet är ICA Gruppen följt av SKF och Atlas Copco. Diagram 5. Utdelning som andel av resultatet, 36 börsbolag på Stockholmsbörsen 2014, antal företag Källa: De 36 börsbolagens bokslutskommunikéer 0-24 procent procent procent procent 100+ procent Medel, ovägt 82 %, (vägt 56 %) Median 62 % Max 321 % (ICA Gruppen) Min 0 % (Lundin Petroleum) 11

13 Mottagare av utdelningar 2013 Utdelningar fyller en viktig funktion i hela spektret av samhällsekonomin. För hushållen innebär utdelningen en form av ränta på de egna aktierna, men också att fondinnehaven höjs genom att kursen på fondandelarna påverkas positivt när utdelningarna betalas ut. För investmentbolagen ger utdelningarna möjlighet att genomföra nya investeringar i verksamheten. För en del stiftelser och liknande är utdelningen den enda formen av avkastning som kan användas då förbud ofta föreligger mot att förbruka det underliggande kapitalet. Utdelningarna hjälper också till att hålla uppe likviditeten i socialförsäkringssystemet. Företagen själva är en stor ägare på Stockholmsbörsen och tog under 2013 emot utdelningar värda cirka 23 miljarder kronor. 38 procent av utdelningarna tillfaller en bredare allmänhet. Till denna grupp räknas staten, hushållen, pensionsbolagen, AP-fonderna samt fondbolagen. Totalt tog de emot drygt 53 miljarder kronor i utdelningar under 2013 (av det totala utdelningsbeloppet 142 miljarder för large cap-bolag som redovisas i diagram 2 ovan). 41 procent av utdelningarna, motsvarande cirka 58 miljarder kronor går tillfaller utländska ägare på Stockholmsbörsen. Inom denna grupp ingår utländska pensionsoch fondbolag, vilka i sin tur transporterar utdelningarna vidare till bredare grupper av småsparare i Sverige och i utlandet. En uppskattning utifrån SCB:s rapport Betalningsbalans och finansmarknad 2013:1 är att det svenska aktieägandet utomlands i december 2013 var drygt miljarder kronor. Med en antagen direkt avkastning på cirka 3,5 procent blir aktieutdelningen då 70 miljarder kronor, vilket är i paritet med det utlandet tar av sin del av den svenska aktieportföljen. Om totala börsvärdet i Sverige är nära miljarder kronor 31 december 2013 och utlandet äger 40 procent blir det miljarder kronor. Diagram 6. Mottagande av utdelningar 2013, miljarder kr. 22,7 58,2 Företag Investmentbolag 7,7 Staten 2,8 Hushåll inkl organisationer (t ex fackförbund) Pensionsbolag 18,6 AP-fonderna Fondbolag Utlandet 11,4 16,6 4,0 Källa: SCB - Aktieägarstatistik. Aktieägande i bolag noterade på svensk marknadsplats, december

14 Metod Året 2014 som anges i rapporten avser den utdelning som föreslås betalas ut under våren 2014 och avser bokslutsåret I rapporten redovisas utdelningarna för de 36 största börsbolagen (se bilaga 1). Urvalet av företag baseras på börsvärdet per den 30 december Det minsta företaget att inkluderas i år är Ratos med ett börsvärde på 20,8 miljarder kronor. För 2014 tillkom ICA Gruppen (före detta Hakon Invest), Latour, Lundin Petroleum, MTG, NCC, Securitas och Trelleborg. Elekta ströks gentemot förra årets motsvarande studie. Det året tillkom Meda och Melker Schörling medan Securitas och SSAB som fanns med 2012 utgick. Utdelningar redovisas uttryckt i kronor per aktie, förändring i kronor jämfört med föregående år, som direktavkastning (utdelning år 1 som andel av börsvärdet vid föregående års slut) och som andel av föregående års vinst. Vidare analyseras en tidsserie för utdelningar för samtliga Large Cap-bolag från 2003 (se diagram 2). Då ingår ytterligare drygt 20 bolag, däribland även bolag som är huvudnoterade i utlandet, ABB, AstraZeneca, Autoliv och Stora Enso, samt även Millicom och Lundin Mining. Lundin Petroleum ingår bland de 36 företagen. Hela Stockholmsbörsens direktavkastning redovisas i en tidsserie sedan 1981 i diagram 4. Direktavkastningen för hela Stockholmsbörsen har beräknats som Stockholm Return Index (SIXRX) fram till 2008 (där utdelningar återinvesteras) dividerat med Stockholmsindex (OMXSPI) för respektive år. Från 2008 har OMXSGI bruttoindex använts istället för SIXRX. Resultatet per aktie efter skatt har räknats före eventuell utspädning och före eventuella justeringar för jämförelsestörande poster eller avyttrad verksamhet. Nordea och Hexagon redovisar utdelningar i EUR. Beloppen har räknats om till SEK efter kursen 30 december 2013 (8,943 SEK/EUR), vilket innebär att en valutakomponent påverkar utdelningen. För året dessförinnan skedde omräkningen med kursen 8,6166 SEK. Lundin Petroleum redovisar i USD, men har bara haft utdelning ett år. Vid beräkningar där antal aktier har använts, t ex vid uträkning av den totala utdelningen i kronor räknat för de 36 företagen, har det totala antalet utestående aktier i december 2013 använts men ej aktier i bolagets egen ägo p g a återköp. I begreppet utdelning ingår ordinarie utdelning, extra utdelning och eventuell särskilda inlösenprogram. I år har dock inget av de 36 bolagen aviserat extra utdelning eller inlösenprogram. Elekta som har brutet räkenskapsår 1 maj april 2013 ingår inte eftersom utdelningen för det räkenskapsår som slutar under 2013 betalades ut under H&M har brutet räkenskapsår 1 december november

15 Bilaga 1. Direktavkastning 2014 samt utdelning 2014/resultat 2013 för 36 svenska börsbolag Rang (direktavkastning) Företag Direktavkastning 2014 (%) Utdelning kr/ aktie 2014 Resultat kr/ aktie 2013 Utdelning / resultat Tele2 5,99 4,40 32,77 13 % 2 NCC 5,72 12,00 18,40 65 % 3 TeliaSonera 5,61 3,00 3,46 87 % 4 Swedbank 5,42 10,10 13,89 73 % 5 SHB 5,23 16,50 22,52 73 % 6 Skanska 4,89 6,25 8,43 74 % 7 SEB 4,69 4,00 6,74 59 % 8 Securitas 4,60 3,00 5,07 59 % 9 Ratos 4,60 3,00 2, % 10 Nordea 4,43 3,85 6,90 56 % 11 Industrivärden 4,28 5,50 31,16 18 % 12 ICA Gruppen 3,97 8,00 2, % 13 Sandvik 3,86 3,50 4,00 88 % 14 Husqvarna 3,85 1,50 1,60 94 % 15 Ericsson 3,83 3,00 1, % 16 Hennes & Mauritz 3,63 9,50 10,36 92 % 17 Investor 3,63 8,00 59,35 13 % 18 Electrolux 3,57 6,50 9,81 66 % 19 Swedish Match 3,48 7,30 13,63 54 % 20 Latour 3,44 5,50 9,31 59 % 21 Volvo 3,38 3,00 1, % 22 SKF 3,30 5,50 2, % 23 Scania 3,23 4,00 7,75 52 % 24 Atlas Copco 3,13 5,50 2, % 25 Meda 3,07 2,50 2,67 94 % 26 Trelleborg 2,84 3,25 7,40 44 % 27 SCA 2,39 4,75 7,90 60 % 28 Kinnevik 2,34 7,00 30,51 23 % 29 Alfa Laval 2,27 3,75 7,22 52 % 30 Getinge 2,02 4,15 9,59 43 % 31 MTG 1,94 10,50 16,39 64 % 32 Boliden 1,78 1,75 4,72 37 % 33 Assa Abloy 1,77 5,70 12,89 44 % 34 Hexagon 1,43 2,78 2, % 35 Melker Schörling 0,74 2,25 78,85 3 % 36 Lundin Petroleum 0,00 0,00 1,63 0 % Medel (vägt) 3,75 56 % Medel (ovägt) 3,45 82 % Median 3,53 62 % 14

16 Bilaga 2. Utdelning 2014 i miljoner kronor för 36 svenska börsbolag Rang (utdelning) Företag Utdelning 2014, milj kr Förändring i utdelat belopp, , milj kr Utdelning kr/aktie 2014 Utdelning kr/aktie 2013 Förändring i utdelning kr/aktie Hennes & Mauritz ,50 9,50 0,00 2 Nordea ,85 2,94 0,92 3 TeliaSonera ,00 2,85 0,15 4 Swedbank ,10 9,90 0,20 5 SHB ,50 10,75 5,75 6 Ericsson ,00 2,75 0,25 7 SEB ,00 2,75 1,25 8 Atlas Copco ,50 5,50 0,00 9 Investor ,00 7,00 1,00 10 Volvo ,00 3,00 0,00 11 Sandvik ,50 3,50 0,00 12 SCA ,75 4,50 0,25 13 Scania ,00 4,75 0,75 14 Skanska ,25 6,00 0,25 15 SKF ,50 5,50 0,00 16 Industrivärden ,50 5,00 0,50 17 Assa Abloy ,70 5,10 0,60 18 Tele ,40 7,10 2,70 19 Kinnevik ,00 6,50 0,50 20 Electrolux ,50 6,50 0,00 21 Alfa Laval ,75 3,50 0,25 22 Swedish Match ,30 7,30 0,00 23 NCC ,00 10,00 2,00 24 Securitas ,00 3,00 0,00 25 Getinge ,15 4,15 0,00 26 Hexagon ,78 2,42 0,36 27 Ratos ,00 3,00 0,00 28 ICA Gruppen ,00 0,00 8,00 29 Trelleborg ,25 3,00 0,25 30 Latour ,50 5,00 0,50 31 Husqvarna ,50 1,50 0,00 32 Meda ,50 2,25 0,25 33 MTG ,50 10,00 0,50 34 Boliden ,75 4,00 2,25 35 Melker Schörling ,25 1,75 0,50 36 Lundin Petroleum 0 0 0,00 0,00 0,00 Summa

17 Bilaga 3. Utdelning per aktie, Inkl extra utdelning och omräknat för splittar Företag Alfa Laval 3,75 3,50 3,25 3,00 2,50 2,25 2,25 1,56 1,28 Assa Abloy 5,70 5,10 4,50 4,00 3,60 3,60 3,60 3,25 3,25 Atlas Copco 5,50 5,50 5,00 4,00 3,00 3,00 3,00 2,38 2,13 Boliden 1,75 4,00 4,00 5,00 3,00 1,00 4,00 4,00 2,00 Electrolux 6,50 6,50 6,50 6,50 4,00 0,00 4,25 4,00 7,60 Ericsson 3,00 2,75 2,50 2,25 2,00 1,85 2,50 2,50 2,25 Getinge 4,15 4,15 3,75 3,25 2,75 2,40 2,40 2,20 2,00 Handelsbanken 16,50 10,75 9,75 9,00 8,00 7,00 13,50 8,00 7,00 Hexagon* 0,31 0,28 0,17 0,15 0,10 0,04 0,22 0,16 0,09 HM 9,50 9,50 9,50 9,50 8,00 7,75 7,00 5,75 4,75 Husqvarna 1,50 1,50 1,50 1,50 1,00 0,00 1,50 1,50 0,00 ICA Gruppen 8,00 0,00 6,25 6,00 6,00 5,00 6,00 5,50 4,50 Industrivärden 10,50 5,00 4,50 4,00 3,00 4,50 5,00 4,50 3,50 Investor 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 4,00 4,75 4,50 3,50 Kinnevik 7,00 6,50 5,50 4,50 3,00 2,00 2,00 1,70 1,60 Latour 5,50 5,00 6,00 3,75 2,75 3,75 3,50 2,83 2,33 Lundin Petroleum 0,00 0,00 0,00 2,30 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Meda 2,50 2,25 2,25 2,00 1,00 0,75 0,75 0,50 0,25 Melker Schörling 2,25 1,75 1,60 1,25 1,00 0,55 1,10 1,00 0,00 MTG 10,50 10,00 9,00 7,50 5,50 5,00 15,00 7,50 0,00 NCC**** 12,00 10,00 10,00 10,00 6,00 4,00 24,00 18,00 15,50 Nordea** 0,43 0,34 0,26 0,29 0,25 0,20 0,50 0,49 0,35 Ratos 3,00 3,00 5,50 5,25 4,75 4,50 4,50 11,00 4,19 Sandvik 3,50 3,50 3,25 3,00 1,00 3,15 4,00 3,25 2,70 SCA 4,75 4,50 4,20 4,00 3,70 3,50 4,40 4,00 3,67 Scania 4,00 4,75 5,00 5,00 1,00 2,50 5,00 3,75 3,75 SEB 4,00 2,75 1,75 1,50 1,00 0,00 6,50 6,00 4,75 Securitas 3,00 3,00 3,00 3,00 3,00 2,90 3,10 3,10 3,50 Skanska 6,25 6,00 6,00 12,00 6,25 5,25 8,25 8,25 6,50 SKF 5,50 5,50 5,50 5,00 3,50 3,50 5,00 4,50 4,00 Swedbank*** 10,10 9,90 5,30 2,10 0,00 0,00 9,00 8,25 7,50 Swedish Match 7,30 7,30 6,50 5,50 4,75 4,10 3,50 2,50 2,10 Tele2 4,40 7,10 6,50 6,00 3,85 3,50 3,15 1,83 1,75 TeliaSonera 3,00 2,85 2,85 2,75 2,25 1,80 4,00 6,30 3,50 Trelleborg 3,25 3,00 2,50 1,75 0,50 0,00 2,95 2,75 2,50 Volvo 3,00 3,00 3,00 2,50 0,00 2,00 5,50 10,00 3,35 * Hexagon omräknat till per aktie för ** Nordea, per aktie. *** Swedbanks stamaktie. **** NCC betalar ut 2014 års utdelning till hälften 7 april 2014 och andra hälften i 28 oktober

18 Storgatan 19, Stockholm Telefon Arkitektkopia AB, Bromma, 2014