Rapport över projekt romtagning, kläckning och utplantering av lakyngel i Larsmo-Öjasjön 2011
|
|
- Jonas Ivarsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport över projekt romtagning, kläckning och utplantering av lakyngel i Larsmo-Öjasjön 2011 Detta är en sammanställning av projektet Romtagning, kläckning och utplantering av lakyngel i Larsmo-Öjasjön samt Projektet Lakyngelutplantering i Östanpåfjärden år Projekten finansierades via fiskevårdsavgiften för Larsmo-Öjasjön (projektplanen för åren ; Diarie nr: 1839/5722/2009) och fiskerivårdsavgiften för projet muddring av Östanpåfjärden (Diarinr: POELY/4105/5722/2010) 1. Romtagningen Rommet togs från lakar, som fångats av Roland Semskar i lakryssjor i skärgården i havet, strax utanför Larsmosjön. Den 21 februari 2011 befruktades ca 3-4 l rom. Roland Semskar och Birthe Wistbacka förde de levande lakarna till Sundom, där befruktningen skedde med hjälp av Bertel West från Sundom fiskargille. West har lång erfarenhet av befruktning och kläckning av lakyngel i Sundom. Resultatet den 21ferbruari blev 4 liter befruktat rom. 1 liter rom placerades i Sundom i fiskargilles kläckningsstation. 3 liter rom fördes till Vanhakylä fiskodlingsstation. Den 2 mars 2011 befruktades ytterligare 1,5 liter lakrom i Larsmo, enligt samma metodik som i Sundsom veckan innan. All denna rom fördes till Vanhakylä fiskodlingsanstalt samma dag. Den fångade Lasse Sundström lakar i Öja skärgård. Rommet (ca 1,5 liter) befruktades och placerades i Öja skola, i fiskelagets odlingsutrymmen där. De lakar, vilkas rom och mjölke användes för befruktning av rom för Vanhakylä fiskodling, skickades som hela fiskar (sammanlagt 29 kg) till Evira i Uleåborg för virus- och bakterieanalys. 2. Det befruktades rommets förvaring I slutet av mars började rommen i såväl Sundom och Öja möggla och dö i förvaringsglasen. Orsaken till detta kan man endast spekulera om (Felaktig
2 befruktningsmetodik? Föroreningar i förvaringskärlen?, Olämplig mängd befruktad rom/förvaringskärl? Dålig vattencirkulationen i förvaringskärlen? För hög eller låg temperatur i odlingsutrymmet? etc etc...) I Vanhakylä fiskodlingsanstalt klarade sig rommet däremot bra. 3. Kläckningen Lakrommet kläcktes i två etapper. Kläckningen skedde i samband med utplanteringarna. Första kläckningen skedde den 2 maj 2011 och den andra kläckningen den 4 maj Kläckningen skedde under transporten från Vanhakylä fiskodlingsanstalt till utplanteringsplatserna i Larsmo-Öjasjön. Kläckningen skedde under en ca 5 timmar lång bilresa, i samband med att temperaturen i de syreanrikade plastpåsarna steg från plus 1-2 grader till ca 8-9 grader. 4. Utplanteringen Dagen före utplanteringen mättes vattnets ph och temperatur på de utplanteringsställen, som på förhand hade utsetts. Platserna utvaldes på basen av de kriterier för lakyngelområden som Hudd et al. (2007) beskrivit i publikationen: Potentiella yngelproduktionsområden för lake och gös i Larsmo-Öjasjön (fig 25 a). Platserna valdes ytterligare så att de skulle fördela sig jämnt runt hela sjön. ph värdena på alla planerade utplanteringsplatser, -förutom en (västra Pirilö) varierade mellan 5,6 och 6,4. Alla platser, föutom västa Pirilö (ph 5,1) var med andra ord lämpliga för utplantering. Temperaturen på utplanteringsplatserna varierade mellan 8 och 11 grader. Inför utplanteringsdagen hade alla som anmält sig som frivilliga utplanterare (bilaga 1) fått ta del av en skriftlig text, med anvisningar om utplanteringsmetodik och beskrivning av utplanteringsplatsen på karta (bilaga 2) Utplanteringarna skedde den 2 maj i Pirilö, -Fänesnabba; i Lepplax, - Bofjärden; i Kronoby,- Lillmattasviken; i Öja, - Vattungen-Byrkholmen samt i Eugmo, - Silvarpet. Den 4 maj skedde utplanteringarna i Bredviken i Öja, i Sanda och Näsiviken i Eugmo, i Fagernäs i Larsmo samt i Östanpåfjärden i Jakobstad (figur 1 och 2)
3 Leif Rönnbacka planterar ut lakyngel i Lillmattasviken i Larsmosjön i Kronoby den (foto: Anders Backlund) Vädret under utplanteringsdagarna var mulet och temperaturen var ca 8-9 grader. Under dagarna som följde utplanteringarna steg temperaturen till mellan grader, vilket sannolikt höjde temperaturen i utplanteringsvikarna och därmed också ökade möjligheterna för lakynglen att hitta föda. Lakyngelen kläcktes efter ca fem timmar i de syreanrikade platspåsar, dit rommet hade förpackats tidigt på utplanteringsdagens morgon. Foto: Marcus Lillkvist
4 Utplanteringsplatser för lakyngel 2.5 och Bofjärden, Lepplax; Lillmattasviken, Kronoby; Bredviken, Vattungen-Byrkholmen, Öja; Silvarpet-Sanda, Eugmo; Näsiviken, Eugmo; Fagernäs, Larsmo; Fänesnabba, Pirilö: Östanpåfjärden, Jakobstad
5 Bilaga 1: Lakyngelutplanterare i Larsmo-Öjasjön K-J Envall & Co, Pirilö fiskelag Leif Rönnbacka & Co, Kronoby delägarlag P-H Nylund & Co (ordf för Norra svenska fiskeområdet), Lepplax Bengt Kronqvist & Co, Öja delägarlag K-E Holmberg & Co, Eugmo bys delägarlag Bengt Kronqvist & Co, Öja delägarlag K-E Holmberg & Co, Eugmo bys delägarlag Göran Sundqvist & Co, Larsmo bys samfällda områden Birthe Wistbacka & Co (disponent för Norra svenska fiskeområdet), Östanpåfjärden Jakobstad
6 Bilaga 2: Metodikbeskrivning samt kartor över utplanteringsplatserna 2011 Lakyngelutplantering 2011 Lakynglen vandrar strax efter kläckningen, som inträffar omedelbart efter islossningen, in till de grundaste områdena. Ynglen uppehåller sig vid denna utvecklingsfas i flytande död vass på grunt max. 40 cm djupt vatten. Såhär skall stranden, där utplanteringen sker, se ut! Detta är det typiska lakyngelområdet! (Bilden från Hudd et al 2007)
7 - Utplantering från roddbåt längs stranden/alternativt vadande längs stranden - Innan utplanteringen: Låt yngelpåsen flyta i vattnet en stund för att utjämna temperaturen. Yngeln dör vid snabba temperaturförändringar. - Låt, om möjligt yngelpåsen vara i vattnet hela tiden under utplanteringen. Dra den efter båten. Temperaturen måste hållas konstant. - Sprid ut endast väldigt lite yngel åt gången - Det är onödigt (=bortkastat) att plantera ut massor av yngel på ett ställe! då blir konkurrens om föda och utrymme, och en stor mängd yngel dukar under
8 Fänesviken, Pirilö (K-J Envall & Co) Bofjärden, Lepplax (P-H Nylund & Co)
9 Lillmatasviken, Hästö (L Rönnbacka & Co) Silvarpet, Sanda (K-E Holmberg & Co)
10 Vattungen, ÖJA (B, Kronqvist & Co) Bredviken, ÖJA (B, Kronqvist & Co)
11 Näsiviken (K-E Holmberg & Co) Fagernäs, Larsmo (Göran Sundqvist & Co)
12 Östanpåfjärden (Birhe Wistbacka & Co)
Norra svenska fiskeområde
Norra svenska fiskeområde STYRELSEN ÄRENDE SIDA 1 (4) Paragraf 1-7 Mötesdatum 27.1 2010 1 Mötets öppnande. Mötet öppnades av ordförande Fagerholm 2 Mötets stadgeenlighet och beslutsförhet Mötet konstaterades
Läs merövrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön)
Larsmo-Öjasjön Uppgifterna om fiskfångsterna i Larsmo-Öjasjön presenteras nedan och baserar sig på fiskeområdets insamlade statistik från medlemsorganisationerna samt på utförda fiskeriundersökningar.
Läs merV e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e f ö r år 2009
V e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e f ö r år 2009 Styrelsen : Efter fiskeområdets stämma i Karleby den 28.4 2009, där 15 delegater och 6 övriga närvarande deltog, består styrelsen av följande personer:
Läs merNYKARLEBY FISKEOMRÅDE Styrelsen 1 / 2012
NYKARLEBY FISKEOMRÅDE Styrelsen 1 / 2012 Tid: 10.4 2012 kl 18:30-20.00 Plats På Strandis i Larsmo Närvarande: Håkan Blomqvist, Carl-Henrik Blomqvist, Sven-Erik Strand, Conny Wik och Birthe Wistbacka 1.
Läs merÖversiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten
Antal gäddor per skott Täckningsgrad i genomsnitt per intervall (%) Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten 2010 2011 Länsstyrelsen i Blekinge, maj 2012 METODER
Läs merFiskeriundersökning i Larsmo-Öjasjön 2004
Fiskeriundersökning i Larsmo-Öjasjön 2004 Norra svenska fiskeområdet 2005 2 1. INLEDNING... 2 2. MATERIAL OCH METODER... 3 3. FISKERIFÖRFRÅGNINGEN... 3 4. RESULTAT... 4 4.1 Fiskare och fiskemetoder...
Läs merNYKARLEBY FISKEOMRÅDE Styrelsen 1 / 2014
NYKARLEBY FISKEOMRÅDE Styrelsen 1 / 2014 1(3) Tid: 28.1 2014 Plats : Hos Birthe Wistbacka, Södra Larsmovägen 139, Larsmo Närvarande: Håkan Blomqvist, Carl-Henrik Blomqvist, Karl-Gustav Häggblom, Conny
Läs merFaktablad om provfisket vid Kumlinge 2014
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Läs merAnvisning till dem som förflyttar och planterar ut fiskar och kräftor
Föredragen av Tiina Korkea-aho Sida/sidor 1 / 8 En myndighets verksamhet skall bygga på den befogenhet som föreskrivs i lag och lagen skall noggrant följas i myndighetens verksamhet. Myndighetens ansvar
Läs merSkitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda
Hej Här får du ett litet häfte med information om våra fyra vanligaste fiskar som finns i våra vatten. Här kan du få lite tips om var fiskarna tycker om att simma, hur de lever och varför det är bra att
Läs merPROTOKOLL FRÅN ÅR 2007: (3 ST) Norra svenska fiskeområde
PROTOKOLL FRÅN ÅR 2007: (3 ST) Norra svenska fiskeområde STYRELSEN ÄRENDE SIDA 1 (5) Paragraf 1-7; Mötesdatum 8.2 2007 1 Mötets öppnande. Mötet öppnades av ordförande Fagerholm 2 Mötets stadgeenlighet
Läs merFaktablad om provfisket vid Kumlinge 2016
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Läs merMalmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...
Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.
Läs merFaktablad om provfisket vid Kumlinge 2017
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Läs merAnsökan om tillstånd till utplantering av fisk
Information För att plantera ut fisk i ett vattenområde krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Tillstånd att utplantera fisk gäller
Läs merOmråde: FISKAR. Arbetsuppgifter och instuderingshjälp:
Område: FISKAR Arbetsuppgifter och instuderingshjälp: A. Häftet om fiskar Gör uppgifterna 1-12 med hjälp av häftet om fiskar från boken Runt i Naturen Uppgift 13 är en gemensam uppgift. Du ska sedan kunna
Läs merReglemente för NORRA SVENSKA FISKEOMRÅDE
Reglemente för NORRA SVENSKA FISKEOMRÅDE 1 Namn, hemort och verksamhetsområde Fiskeområdets namn är Norra svenska fiskeområde och dess förvaltningshemort är Larsmo kommun. Fiskeområdets gränser har fastställts
Läs merFaktablad om provfisket i Lumparn 2016
Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Läs merFaktablad om provfisket i Lumparn 2015
Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Läs merFaktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:
Faktablad om provfisket Bakgrund i Lumparn 2017 Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Läs merRapPORTER 46 2013. Larsmosik 1998-2012
RapPORTER 46 2013 Larsmosik 1998-2012 birthe wistbacka Projekt Larsmosik 1998-2012 Norra svenska fiskeområde 2013 BIRTHE WISTBACKA RAPPORTER 46 2013 PROJEKT LARSMOSIK 1998-2012 Närings-, trafik- och miljöcentralen
Läs merMetapopulation: Almö 142
141 142 Metapopulation: Almö Lokal 80 Läge: Almö, Slättahammar. Beskrivning: Ca 15*30 meter stort, relativt mycket vass i vattnet. Norr om lokalen finns lövskog, söder om sank mark/havsvik och väster om
Läs merDetta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av
Detta är ett informationsmaterial som under 2017-18 är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av Hushållningssällskapet och finansierats av projektmedel från den nationella
Läs merUthamnar och naturhamnar
Uthamnar och naturhamnar Karleby 1748 Remmargrundet, N63 54,5' - E 22 50,0' Hamnnummer: 1748 Kartbladets nummer: F833 Remmargrundet ligger söder om Tankar fyrö. Båtarna fästs med ankare och bojar. I hamnen
Läs merNYKARLEBY FISKEOMRÅDE Styrelsen 1 / 2014
NYKARLEBY FISKEOMRÅDE Styrelsen 1 / 2014 1(3) Tid: 28.1 2014 Plats : Hos Birthe Wistbacka, Södra Larsmovägen 139, Larsmo Närvarande: Håkan Blomqvist, Carl-Henrik Blomqvist, Karl-Gustav Häggblom, Conny
Läs merProvfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005
KRÄFTMANNEN AB Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005 Tomas Jansson Kräftmannen AB Västansjö 79, 686 94 Rottneros 0708
Läs merBKD i Finland. Kajsa Hakulin Jord- och skogsbruksministeriet Finland
BKD i Finland Kajsa Hakulin Jord- och skogsbruksministeriet Finland Vattenbruk i Finland (1980-2013) 13,6 M kg fisk för slakt (rom 0,43 M kg) Värde 56 M + rom 7,4M Dessutom ca 54 M sättfisk, värde ca 24,5
Läs merMassor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström
Massor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström Hållbart fiske Min forskning är viktig...åtminstone för mig själv Hållbart fiske Det va bättre förr... Hur gör vi? Vad vet vi? Vad behöver vi ta
Läs merÄggkvalitet. Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Vattenbrukscentrum Norr AB 840 64 Kälarne
Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Äggkvalitet 1 Eva Brännäs, 1 Henrik Jeuthe, 1 Jan Nilsson & 2 Torleif Andersson 1 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö,
Läs merFaktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/)
Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare
Läs merFaktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1987; kustöversiktsnät börjar
Läs merÖstra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar
Östra Ringsjön provfiske 26 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar MS Naturfakta Mikael Svensson Box 17 283 22 OSBY msnaturfakta@telia.com 479-1536; 75-91536
Läs merGroddjursinventering och värdering av vatten i Västra Sömsta/- Johannisdalsskogen
UPPDRAG Utredningar MKB Västra Sömsta UPPDRAGSNUMMER 1186619100 UPPDRAGSLEDARE Jennie Brundin UPPRÄTTAD AV Anders Selmer DATUM Groddjursinventering och värdering av vatten i Västra Sömsta/- Johannisdalsskogen
Läs merNr 5: 2014. Kort redovisning av romtäckt, odling och återintroduktion av harr 2013
Nr 5: 2014 Kort redovisning av romtäckt, odling och återintroduktion av harr 2013 VÄTTERNFAKTA utgörs av en digital publikationsserie innehållande fakta som berör Vättern FAKTA från Vätternvårdsförbundet
Läs merBestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006
Länsstyrelsen på Gotland har uppdrag av regeringen att arbeta för att det på ett långsiktigt och hållbart sätt genomförs en ansvarsfull hushållning av fiskresurserna så att de ger en god och långsiktig
Läs merFörvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten
Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten Projekttid 1.7.2015-31.12.2019 Fångster (kg) BAKGRUND kommersiellt fiske Tyngdpunktsskifte i det österbottniska kustnära fisket 800000 700000 600000
Läs merBESLUT Nr 103/2012/2 Västra och Inre Finland Dnr LSSAVI/48/04.09/2012. Muddring av befintlig båthamn i Fränsviken, Larsmo
BESLUT Nr 103/2012/2 Västra och Inre Finland Dnr LSSAVI/48/04.09/2012 Givet efter anslag 28.11.2012 ÄRENDE Muddring av befintlig båthamn i Fränsviken, Larsmo SÖKANDE Kenneth Liljekvist ANHÄNGIGGÖRANDE
Läs merMin fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.
Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Av Abborre Abborren är en av våra allra vanligaste sötvattenfiskar. Hon-abborren kan väga över 4,5 kilo medan hanarna sällan
Läs merSura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.
Läs merSläketäkt gynnar gäddlek
Släketäkt gynnar gäddlek LOVA-projekt Ett försök att förbättra lekmiljön för gädda Vattenrådet Snoderån Gotland 1 978-91-980886-2-5 2 Förord I miljösammanhang har myndigheter och experter under flera pår
Läs merSikyngelnotningar i Larsmo-Öjasjön 2012
Sikyngelnotningar i Larsmo-Öjasjön 12 NaK Mikaela Korin FM Birthe Wistbacka Norra svenska fiskeområdet, 12 Innehåll 1 Introduktion... 2 2 Bakgrund... 2 3 Metoder... 3 4 Notningslokalerna... 4 4.1 Assarskär...
Läs merBestämmelser för FISKE. inom Gotlands län
Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län Fiske på Gotland Den som fiskar måste också känna till de bestämmelser som gäller. För att underlätta för dig som fritidsfiskare har vi i denna folder gjort en
Läs merDetta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av
Detta är ett informationsmaterial som under 2017-18 är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av Hushållningssällskapet och finansierats av projektmedel från den nationella
Läs merUtveckling av ett selektivt torskredskap
Rapport till selektivt fiske Datum: 20150115 Utveckling av ett selektivt torskredskap Sara Königson, Maria Hedgärde och Sven-Gunnar Lunneryd Introduktion Kustfisket hotas idag av ökande sälpopulationerna
Läs merNYKARLEBY FISKEOMRÅDE Styrelsen 2 / 2008
NYKARLEBY FISKEOMRÅDE Styrelsen 1/2008 Tid: 28 01 2008 kl 15.15 15:30 Plats: Stadtshuset, Nykarleby Närvarande: Håkan Blomquist, C-H Blomquist, Tomas Wikström, Kaj Wik S-E Strand, Magnus Finnilä och Birthe
Läs merRestaurering av Fiskvandringsleder i Malax
Restaurering av fiskvandringsleder i Malax 1 Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax Malax Fiskargille r.f. har ansökt och erhållit finansiering för ett ERUF-finansierat projekt 2007-2013 via Södra
Läs merVad behöver vi veta och hur får vi reda på det?
Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det? Hur många kräftor som teoretiskt kan finnas i en sjö: (bärande förmåga) Sten - gömslen Näring - födotillgång Predatorer Vattenkvalitet Kräftfångst varierar
Läs merSkarvens inverkan på fisket i kustområdet i Österbottens
Skarvens inverkan på fisket i kustområdet i Österbottens FM Carina Rönn, 2013 Innehåll Bakgrund... 2 Metoder... 2 Sammanställning av bakgrundsinformation... 2 Intervju-undersökning av yrkesfiskare... 2
Läs merDysåns avrinningsområde (677921-141225)
Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen
Läs merRAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson
RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO Pär Eriksson KARTOR Lantmäteriet 2006, SGU Länsstyrelsen
Läs merInspiration från den svenska naturen
Inspiration från den svenska naturen Text: Ola Svensson och fotograferna Oavsett var man är i världen är det samma fysikaliska krafter som verkar. Stenar och rötter påverkas på samma sätt av tyngdkraften,
Läs merrapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012
rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Anders Larsson, Fyrisåns vattenförbund Niclas
Läs merPM Groddjursinventering. Infart västra Trosa. Trosa kommun, Södermanlands län Projektnummer:
PM Groddjursinventering Infart västra Trosa Trosa kommun, Södermanlands län 2016-05-23 Projektnummer: 22030890 Trafikverket Postadress: Tullgatan 8, 632 20 Eskilstuna E-post: trafikverket@trafikverket.se
Läs merProvfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017
1(6) Fredrik Nilsson Enheten för fiskförvaltning Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017 Under 2017 har Fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län genomfört undersökningar
Läs merDetta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av
Detta är ett informationsmaterial som under 2017-18 är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av Hushållningssällskapet och finansierats av projektmedel från den nationella
Läs merSVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019
SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019 Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) är en fiskart, som härstammar från Svarta havet och Kaspiska havet. Den har troligen kommit till Östersjön med hjälp av ballastvatten.
Läs merBeskrivning av använda metoder
Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes
Läs merKinnekulle och Sunnanå 2010
Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna
Läs merFaktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1986; kustöversiktsnät användas i mindre omfattning. 1987 2008; fullt
Läs merForsknings- och analytikavdelningen Pvm/Datum/Date Dnro/Dnr/ DNo Forskningsenheten för fisk- och vilthälsa
AVTAL OM FISKHÄLSOSERVICE Bilaga 2 1(12) Forsknings- och analytikavdelningen Pvm/Datum/Date Dnro/Dnr/ DNo Forskningsenheten för fisk- och vilthälsa GRUNDER FÖR KLASSIFICERING AV ANLÄGGNINGARNA OCH INSTRUKTIONER
Läs mer0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm
Läs mer
Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.
Sommaren 2010 En medlemstidning från Svenska Gäddklubben Nicka filosoferar Det är hugget som lockar, så att ryggmärgen vibrerar. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.
Läs merBlågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I
B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan vår vackraste fisk Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan anses ofta som vår vackraste fisk. Färgprakten hos hanen kan utan
Läs merRemissvar på Begäran om samråd angående skjutning där granater avser brisera vid nedslag mot vatten (FMV Provplats Karlsborg)
REMISSVAR Sida 1/5 Datum 2015-12-01 Ert datum 2015-11-02 Beteckning Er beteckning Måns Lindell Vätternvårdsförbundet 010-2236 408 Länsstyrelsen i Västra Götaland Vattenvårdsenheten 462 82 Vänersborg Remissvar
Läs merBevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige
Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Lägesrapport 2015-12-08 Här kommer den 4:e lägesrapporten från forskningsprojektet Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad
Läs merStor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):
Läs merFISKEPLAN. Rapport av utförda provfisken i Bielite Samt genomgång av äldre provfisken 1992, 2005
FISKEPLAN Rapport av utförda provfisken i Bielite 2011 Samt genomgång av äldre provfisken 1992, 2005 Bakgrund och syfte Bielite kfo genomför provfisken i enlighet med den fiskevårdsplan föreningen antagit.
Läs merKräftseminarium 7 mars 2013
Kräftseminarium 7 mars 2013 Carl-Johan Månsson, fiskerikonsulent Kräftfisket är viktigt för landsbygden Troligen ett konsumtionsvärde på över 300 miljoner Traditionen, upplevelsen, vattennyttjandet Flodkräftan
Läs merNaturvärdesinventering av våtmark i Älta, WRS
Naturvärdesinventering av våtmark i Älta, WRS Naturföretaget 2017 Inventering: Arvid Löf och Beatrice Lindgren Rapport: Arvid Löf Foto: Arvid Löf Kvalitetsgranskning: Niina Sallmén Datum rapport: 2017-06-22
Läs merLänsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö 2007:10. Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan September 2007
Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö 2007:10 Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan September 2007 Rapport 2007:10 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö Fiskinventering
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)
Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)
Läs merEn miljon vattenägare i tusen sjöars land
En miljon vattenägare i tusen sjöars land - om vattenägandet i Finland Malin Lönnroth Centralförbundet för Fiskerihushållning En historisk tillbakablick Finland var länge en del av Sverige, många historiska
Läs merÅtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2015
Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2015 2015-08-21 på uppdrag av Helsingborgs stadsida Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2015 Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts. Granskning: Cecilia
Läs merByggande av tryckavlopp mellan Köpmanholmen och Sonamo i Eugmo by, Larsmo
Västra och Inre Finland Beslut Nr 1/2012/2 Dnr LSSAVI/82/04.09/2011 Givet efter anslag 2.1.2012 ÄRENDE SÖKANDE ANSÖKAN PLAN Byggande av tryckavlopp mellan Köpmanholmen och Sonamo i Eugmo by, Larsmo Larsmo
Läs merVästra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Koordinater (X / Y): 686 / 978 Höjd över havet (m): 7 Län: Västra Götaland () Sjöyta (ha): 8 Kommun: Bengtsfors Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI): Göta älv (8) Medeldjup (m):, Sjöbeskrivning är en näringsfattig
Läs merFISKERIFÖRFRÅGNINGEN I HAVSOMRÅDET UTANFÖR JAKOBSTAD 2015
FISKERIFÖRFRÅGNINGEN I HAVSOMRÅDET UTANFÖR JAKOBSTAD 2015 Birthe Wistbacka Norra svenska fiskeområdet 2016 2 INNEHÅLL 1 INLEDNING 3 2 FISKERIFÖRFRÅGNINGEN 3 3 FISKEOMRÅDEN OCH TIDPUNKTEN FÖR FISKET 4 4
Läs merProduktanvisning. INNEHÅLL: Termometer, hygrometer och vattenbehållare (mont.) Bottengaller och mellanrumsstycke. Vändarmotor till art 450640, 450650.
Art 45060, 450630 Äggkläckare 4/48 ägg. Halvautomatisk äggvändning Art 450640, 450650 Äggkläckare 4/48 ägg. Helautomatisk äggvändning INNEHÅLL: Termometer, hygrometer och vattenbehållare (mont.) Bottengaller
Läs merFörslag Larsmo-Öjasjöns regleringsbolag
Förslag 15.3.2012 Larsmo-Öjasjöns regleringsbolag HANDLINGSPLAN FÖR UNDANTAGSAVTAPPNING FRÅN LARSMO-ÖJASJÖN 2 Larsmo-öjasjöns normala reglering Regleringen av Larsmo-Öjasjöns vattennivå verkställs enligt
Läs merHur länge ska fisken vara i dammen?
Hur länge ska fisken vara i dammen? Frågeställning Uppgift 10 fiskodling Uppgiften går ut på att ta reda på hur länge ett stim fisk ska växa upp i en fiskodling för att få den maximala vikten tillsammans.
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)
Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad
Läs merSura sulfatjordar vad är det?
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral
Läs merFJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA
ISBJÖRN FJÄRIL SKÖLDPADDA KORALL PINGVIN PANDA ISEN SMÄLTER ÄNGAR BLIR ÅKRAR HAVSNIVÅN STIGER HAVEN BLIR VARMARE SLUT PÅ MAT SKOGARNA FÖRSVINNER ÅK MER TÅG VÄLJ EKOLOGISKT ÅTERVINN MER KÖP FÄRRE GREJER
Läs merFaktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2016
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1986; kustöversiktsnät används i mindre omfattning. 1987 2008; fullt
Läs merRapport. "Bekämpning av illegalt utplanterade signalkräftor med hjälp av släck kalk Ca(OH) 2. vid Högsäterälven, Eda kommun" Lillerud 2006-10-24
Rapport "Bekämpning av illegalt utplanterade signalkräftor med hjälp av släck kalk Ca(OH) 2 vid Högsäterälven, Eda kommun" Lillerud 2006-10-24 Tomas Janson Hushållningssällskapet i Värmland Projektledare
Läs merPFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor, 2015-03-24
Provtagning Arlanda Valloxen Horssjön Håtuna Kättstabäcken Halmsjön Märstaån Steningeviken Botele udd Skarven Rosersbergviken vatten fisk Görväln PFOS-belastning PFOS (kg/år) PFASs (kg/år) referens Broby
Läs merStorskarven vid den österbottniska kusten ( ) Skarven i människornas vardag
INTRESSEFÖRENINGEN FÖR EN LEVANDE SKÄRGÅRD R.F. Storskarven vid den österbottniska kusten. 26.03.2015 (24.08.2010) Skarven i människornas vardag BAKGRUND OCH VERKSAMHETSIDÉ Föreningen är en sammanhållande
Läs merVarar i svenska vatten B IO I O L OG O G I
B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Nedan: Att plattfiskar ser skeva ut i huvudet beror på att deras ena öga vandrar över från ena sidan till den andra. På bilden syns en piggvar,
Läs merUppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde. Botkyrka
Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde Botkyrka Sportfiskarna Tel: 08-704 44 80, fax: 08-795 96 73 E-post: rickard.gustafsson@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39
Läs merProvfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén
-9- Provfiske i Kalvfjärden, Tyresö Text, tabeller och diagram: ils-olof Ahlén Provfisket genomfört i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län som medfinansierat projektet via det statliga fiskevårdsbidraget.
Läs mer5: Kort sammanställning av kräftprovfisken i samband med harrleken i Vättern och dess tillflöden våren 2009 och 2010
ebfakta är en digital Nr 5: 2012 Kort sammanställning av kräftprovfisken i samband med harrleken i Vättern och dess tillflöden våren 2009 och 2010 VÄTTERNFAKTA utgörs av en digital publikationsserie innehållande
Läs merBiologi. Livet på jorden
Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många
Läs merrapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt?
rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt? Johan Persson och Tomas Loreth Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Författare Johan Persson och Tomas Loreth,
Läs merFuåns avrinningsområde (675922-144078)
Fuåns avrinningsområde (675922-144078) Översiktlig beskrivning Fuån är ett mindre vattendrag som tillrinner Siljan i Fudalsviken. öster om byn Nusnäs. Avrinningsområdet, som enligt Sandberg (1987) är 67
Läs merStandardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22
Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39
Läs merKe2 forts jämvikt. Jämviktssystem i olika miljöer Kap 4
Ke2 forts jämvikt Jämviktssystem i olika miljöer Kap 4 Buffertsystem (buffertlösningar) Motverkar förändringar av ph, håller ph konstant (står emot tillsatser av H + och OH - ) Består av ett jämviktssystem
Läs merByggande av en vattenledning under Gertrudsströmmen, Larsmo
1 Beslut Nr 27/2011/2 Västra och Inre Finland Dnr LSSAVI/113/04.09/2010 Givet efter anslag 25.3.2011 ÄRENDE SÖKANDE ANSÖKAN Plan Byggande av en vattenledning under Gertrudsströmmen, Larsmo Larsmo kommun
Läs merDVVF Provfiske sammanfattning
DVVF Provfiske sammanfattning 26 Fors 27-8-22 Böril Jonsson Allumite Konsult AB Fisksamhällenas utseende Provfisken med s.k. översiktsnät genomfördes under hösten 26 i 14 av Dalälvens sjöar samt på två
Läs merNätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo
Nätprovfiske 2018 Löddeån- s- Löddeåns fvo INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Lokaler 5 4.2 Fångst 5 4.3 Jämförelse med tidigare fisken 9 4.4 Fiskarter 11 5 Referenser
Läs mer