Vindkraftprojekt Övrahammar Oskarshamns kommun Projektbeskrivning Kraftö Vind

Transkript

1 Vindkraftprojekt Övrahammar Oskarshamns kommun Projektbeskrivning Kraftö Vind Stockholms Frihamn Hus D Stockholm Kontaktperson: Erik Sundqvist Tfn erik.sundqvist@krafto.se 1

2 Inledning Kraftö Vind projekterar och bygger vindkraftverk i samarbete med markägare. Företagets tjänster sträcker sig från prospektering av mark till etablering, försäljning och drift av nyckelfärdiga vindkraftverk. I Övrahammar projektet avser Kraftö Vind att uppföra och driva upp till 10 vindkraftverk på ett antal fastigheter. Anläggningen är lokaliserad i ett område 2 km nordost om Figeholm (se bilaga 1), belägen ca 20 kilometer norr om Oskarshamn i Kalmar län. Följande projektbeskrivning är en översiktlig redovisning av den planerade verksamheten, samt en områdesbeskrivning. Projektbeskrivningens syfte är att fungera som underlagsmaterial för myndigheter och allmänheten. Projektbeskrivningen har tagits fram av: Erik Sundqvist Kraftö Vind 2

3 Presentation av projektet Kraftö Vind undersöker möjligheterna att uppföra och driva upp till 10 vindkraftverk med en sammanlagd effekt på upp till 30 MW. Att Kraftö Vind har valt aktuella fastigheter som etableringsområde beror dels på den kustnära platsen och de goda vindförhållanden som där råder men även på att området, i flera avseenden, stämmer väl överens med övriga krav som ställs vid en etablering av vindkraft. Följande fastigheter berörs av vindkraftsprojektet: Fastigheter som projektet lokaliseras till Basteböla 1:2 Basteböla 1:3 Skurö 1:11 Släthult 1:38 Stora Laxemar 1:15 Åby 1:13 Övrahammar 1:2 Övrahammar 1:4 Produktion och Miljönytta Det främsta motivet att etablera vindkraft är att producera miljövänlig och förnyelsebar energi. Vindkraft är generellt mycket positivt för miljön då den varken bidrar till växthuseffekten, försurning eller övergödning av mark och vatten, vilket fossila energikällor gör. Även om vindkraftverk, i ett kortare perspektiv under främst uppförandefasen, kan tyckas ha en negativ inverkan på miljön så kan en vindkraftsetablering, i ett längre perspektiv, vara en förutsättning för att bevara och förbättra landskapets naturvärden. Efter 3 6 månader har ett vindkraftverk, beroende på vindtillgången på platsen, producerat all den energi som åtgått vid dess tillverkning. Därefter produceras ren och förnyelsebar energi under vindkraftsverkets hela livstid som normalt uppgår till cirka år. 1 Ett vindkraftverk med en installerad effekt om 2 MW producerar mellan MWh/år beroende på hur mycket det blåser på platsen. Beräkningarna för den aktuella platsen utgår ifrån vindkraftverk med en produktionskapacitet på 2 MW och elproduktionen beräknas bli minst 5000 MWh/år. Den totala elproduktionen för 10 verk blir då 50 GWh/år vilket motsvarar årsförbrukningen av hushållsel för cirka villor (baserat på en årsförbrukning på 5000 kwh). 1 Vindkraft i teori och praktik, Tore Wizelius, Studentlitteratur,

4 Vindkraftsproducerad el ersätter idag nästan uteslutande importerad el från kolkraftverk i Danmark, Tyskland, Polen och Finland. Den importerade elen bidrar till växthuseffekten genom sina stora koldioxidutsläpp. Vid förbränning av kol och olja bildas kväveoxider och svaveloxid samt luftförorenande partiklar som orsakar övergödning och försurning av mark och vatten. Detta medför en negativ påverkan på människors hälsa samt på den biologiska mångfalden. Elproduktion och miljövinst kan ökas ytterligare om ett eller flera av verken får en högre installerad effekt än 2 MW. Lokal nytta Kraftö Vind har som policy att lokalbefolkningen ska ges möjlighet att investera i vindkraftverken, exempelvis genom att köpa andelar i anläggningarna och på så sätt minska sina elkostnader och gynna den förnyelsebara elproduktionen. Uppförande, drift och underhåll av vindkraftverken genererar arbetsuppgifter till vilka Kraftö Vind, i möjligaste mån, kommer att anlita lokala entreprenörer. Vägunderhåll, snöröjning, kontroll och service av verken är några exempel på arbetsuppgifter som kan bidra till arbetstillfällen i kommunen. Även turistnäringen i kommunen kan komma att gynnas då vindkraftverk kan utgöra en attraktion för besökare. Studiegrupper och skolklasser kan göra studiebesök till vindkraftverken och därmed få möjlighet till fördjupad kunskap om miljö, energiproduktion och vindkraft. Förslag till lokalisering Nedan följer den föreslagna lokaliseringen av de 10 vindkraftverken med fastighetsbeteckningar och koordinater för respektive verk. Till grund för de föreslagna positionerna ligger framförallt vindförhållanden och ljud och skuggberäkningar i relation till omkringliggande bebyggelse samt områdets topografi. Innan den slutliga placeringen görs kommer markförhållandena på de föreslagna positionerna att analyseras och mindre justeringar kan komma att göras. Den slutliga placeringen kommer att väljas med hänsyn till naturvärden, eventuella fornlämningar, landskapsbild, tekniska möjligheter i terrängen samt på sådant sätt att gränsvärden för buller och skuggbildning inte överskrids. 4

5 Koordinater enligt SWEREF 99 TM Vindkraftverk Fastighetsbeteckning X koordinater Y koordinater Vindkraftverk 1 Släthult 1: Vindkraftverk 2 Släthult 1: Vindkraftverk 3 Släthult 1: Vindkraftverk 4 Övrahammar 1: Vindkraftverk 5 Övrahammar 1: Vindkraftverk 6 Övrahammar 1: Vindkraftverk 7 Övrahammar 1: Vindkraftverk 8 Åby 1: Vindkraftverk 9 Basteböla 1: Vindkraftverk 10 Skurö 1: Teknisk beskrivning De föreslagna vindkraftverken kommer att ha en produktionskapacitet på 2 3 MW. I dagsläget gör Kraftö Vind bedömningen att vindkraftverk med en kapacitet på 2 MW är optimalt för den aktuella etableringen. Skulle det ändå visa sig att det blir aktuellt med vindkraftverk med högre kapacitet än 2 MW kommer verkens prestanda att dimensioneras så att ljudimmissionen och skuggtiderna inte överstiger Boverkets rekommendationer. De föreslagna vindkraftverken kommer att ha en rotordiameter på meter, en navhöjd på upp till 110 meter samt en totalhöjd (från mark till rotorns högsta punkt) på upp till 150 meter. Eftersom den tekniska utvecklingen inom vindkraftsbranschen går snabbt framåt är det svårt att ange den exakta storleken på vindkraftverken i ett tidigt skede. Det kan vara motiverat med vissa justeringar av t.ex. höjd eller rotordiameter för att uppnå maximal effekt. I ett skogsklätt område kan det krävas höga torn, för att vindkraftverkens produktion inte ska störas av turbulensen som alstras av trädkronorna. Tornet kan antingen vara ett koniskt rörtorn eller ett fackverkstorn. Vilken producent som kommer att leverera vindkraftverken står ännu inte klart, då det för närvarande råder brist på vindkraftverk på marknaden. Vindförhållanden Vindtillgången på platsen där ett vindkraftverk placeras är den viktigaste faktorn för verkets produktionsförmåga. Vindens energiinnehåll är proportionellt mot vindhastigheten i kubik d.v.s. om vindhastigheten fördubblas kommer vindens energiinnehåll att öka åtta gånger. Området för projektet har enligt MIUU modellen (Meterologiska Institutet Uppsala Universitet) en medelvind på mellan 7 7,2 m/s på 72 meter över nollplansförskjutningen (nollplansförskjutningen motsvarar en tänkt yta på ca 3/4 av vegetationens höjd). En medelvind på 7 m/s ger mycket bra förutsättningar för vindkraftsproduktion. Det framgår av 5

6 att Statens energimyndighet har angivit en beräknad lägsta medelvind på 6,5 m/s för att ett område ska kunna utpekas som riksintresse för vindkraft enligt 3 kap 8 Miljöbalken. Vindkraftverk kopplas normalt in vid en vindhastighet på ca 3 4 m/s och når sin maximala effekt kring m/s. För att förhindra överbelastning stoppas vindkraftverken om det blåser mer än 25 m/s. Elanslutning För att inte investeringskostnaderna vid en vindkraftsetablering ska bli för höga är det viktigt att det finns möjlighet till nätanslutning inom rimligt avstånd. För att kunna överföra den producerade elektriciteten måste det finnas en transformator som omvandlar strömmen till den spänning som den aktuella kraftledningen har. Olika vindkraftstillverkare har valt olika lösningar för transformeringen, vissa vindkraftverk har en inbyggd transformator medan andra kräver en externt placerad transformator. Utformningen är således beroende av vilket vindkraftverk som slutligen kommer att väljas. Från transformatorn kommer kablar att anläggas fram till lämplig anslutningspunkt på det allmänna elnätet. Samtliga kablar kommer, där så är möjligt, att grävas ner i marken. Detaljerna kring elnätsfrågan kommer att utredas ytterligare i samråd med nätägaren EON i området. Vägar, anläggningsplatser och markåtgång Varje vindkraftverk upptar fysiskt en yta av cirka 20 x 20 meter d.v.s. 400 m 2 eller 0,04 hektar. Markåtgången blir något mindre om placeringen är på berg. Utöver uppförande av själva vindkraftverken omfattar det föreslagna projektet nybyggnad av tillfartsvägar samt eventuell förstärkning och uträtning av befintliga vägar i anslutning till varje enskilt verk. Förutom till vägar kommer mark att tas i anspråk till vändplatser, uppställningsplatser för kranbilar samt till kabeldragningar för anslutning till elnätet. Dessa marker kan återställas när byggnationen är slutförd. Om vindkraftverk med extern transformator väljs (se under rubrik elanslutning) behövs markareal även för denna. Vägar och uppställningsplatser har ännu inte fått sina definitiva placeringar. Tekniska möjligheter i terrängen är avgörande för vägdragningar. Den slutliga förläggningen kommer att föregås av en analys av markförhållanden på platsen för att undvika skador på naturvärden och eventuella fornlämningar. 6

7 Fundament Vindkraftverk förankras i marken på olika sätt beroende på hur förutsättningarna ser ut på den aktuella platsen. Ofta används ett så kallat gravitationsfundament (se figur 1) som konstrueras genom att en 2 3 meter djup, cirkulär eller kvadratisk grop med cirka 20 meters diameter eller sida grävs i marken. Gropen armeras och fylls med betong som antingen tillverkas på, eller transporteras till, platsen. Betongen ska härda i cirka en månad och därefter kan fyllnadsmassa läggas på och tornet monteras. 1 Vindkraftverk som är placerade på berg kräver ett något mindre fundament som sedan förankras med bultar i berget. Figur 1. Fundament för ett rörtorn. Fundamentet har gjutits och håller på att härdas. Tornet fästs sedan med bultar i stålflänsen som är ingjuten i fundamentet Bygg och avvecklingsfas Arbetet med anläggning av vindkraftverkens fundament, inklusive eventuell sprängning, samt armering och gjutning tar cirka en vecka. Arbetet bedrivs parallellt för flera vindkraftverk. När fundamentet är färdiggjutet ska det härda i ungefär en månad innan själva vindkraftverket kan resas. Resning av varje enskilt verk tar cirka 3 4 dagar. Under anläggningstiden kommer boende och besökande i området att uppleva en viss störning, framförallt genom buller från vägbygge, transporter, sprängning och schaktning samt från ökade luftutsläpp. Kraftö Vind avser att i möjligaste mån begränsa dessa störningar genom samordning av transporter samt genom att ställa miljökrav på de entreprenörer som anlitas. I första hand kommer lokala entreprenörer anlitas vilket medför att miljöpåverkan i form av luftföroreningar från fordon blir lägre då körsträckorna blir kortare. Material från sprängning för väg och fundament kan komma att användas till utfyllnad vid vägbygge vilket också minskar behov av tunga transporter. Ett vindkraftverks tekniska livslängd är cirka år. Ju äldre ett vindkraftverk blir desto fler reparationer behöver göras och man brukar därför stanna vid 20 år när man talar om ett vindkraftverks ekonomiska livslängd. När vindkraftverket är uttjänt kan det monteras ned eller ersättas med ett nytt beroende på de då rådande förutsättningarna. 7

8 Nedmontering av ett vindkraftverk sker i samma takt som etableringen. Markytan som vindkraftverket upptagit kan, förhållandevis kort tid efter att anläggningen tagits ur drift, vara återställd genom att fundamenten undanröjts och ytan ersatts av jordlager. Merparten av delarna i det uttjänta vindkraftverket, liksom strömkablarna i marken går att återvinna. Nedmontering och bortförande av vindkraftverken förväntas generera samma störningar och utsläpp som vid uppförandet av verken. Områdesbeskrivning Oskarshamns kommun är belägen längs Smålands östkust och ingår i Kalmar län. I kommunen bor cirka personer varav i Oskarshamn tätort. 2 Till ytan är kommunen ca 1000 km 2 stor varav hela 75 % av ytan är skogsbeklätt. 3 Samtidigt kännetecknas Oskarshamns kommun även av vacker skärgårdsmiljö och ett mindre inslag av småskaligt jordbruk. Flera vattendrag passerar genom kommunen innan de mynnar ut i Östersjön som exempelvis Virån och Emån. Området där vindkraftanläggningen är planerad till är lokaliserat ca 20 kilometer norr om Oskarshamn, väster om byn Övrahammar. Andra närliggande samhällen i området utgörs av Figeholm och Fårbo, 2 respektive 5 kilometer sydväst om anläggningen, samt Misterhult 3 kilometer norr om den föreslagna vindkraftslokaliseringen. Figeholm har ca 800 invånare och är en gammal bruksort. Fårbo är något mindre (ca 500 invånare) och består i huvudsak av nyare småhus jämfört med den äldre bebyggelse som ryms i Figeholm. Kärnkraftverket i Simpevarp är beläget cirka 3 kilometer nordost om anläggningen. Riksintressen Riksintressen är viktiga instrument för avvägningar i samhällsplaneringen. Riksintressen kan utpekas inom en rad olika områden antingen med syfte att skydda ett områdes värden eller för att reservera området för ett specifikt nyttjande. Områden som är av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård eller friluftsliv ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur eller kulturmiljön (3 kap. 6 Miljöbalken). Inom det föreslagna etableringsområdet Övrahammar finns inga riksintressen, i närområdet finns det däremot flera värdefulla riksintressen. En beskrivning av dessa följer nedan. Riksintresse Naturvård 13 områden i kommunen finns klassade som riksintresse för naturvård. 4 Två av dessa finns i närområdet för föreslagen vindkraftslokalisering. Oskarshamns och Västerviks skärgård löper längs norra Smålands kustremsa och denna skärgårdsmiljö är riksintresseklassad ur naturvårdssynpunkt. Figeholmsfjärden är en del av denna skärgård som ligger cirka Hemsida, Oskarshamns kommun 3 Översiktsplan, Oskarshamns kommun 8

9 meter söder om vindkraftsprojektet. Den påverkan som en vindkraftsetablering skulle kunna ha på detta riksintresse är den förändring av landskapsbilden som är oundviklig vid anläggning av vindkraftverk. Skurö är ett riksintresseområde lokaliserat 2 kilometer öster om föreslagen vindkraftslokalisering. Skurö är ett av Kalmar läns största skogsbetesområden på fastlandet. 4 Liknande områden finns på enbart ett fåtal skärgårdsöar i området. Den potentiella risk som råder för detta riksintresse rör påverkan på hydrologin samt ev. avverkning av den tallskog som finns i området. Då Skurö ligger på ett relativt stort avstånd från vindkraftsanläggningen och inga vägdragningar kommer att göras i skogsbetesområdena bedöms ingen påverkan på detta riksintresse ske. Riksintresse Kulturvård Åtta områden i kommunen finns klassade som riksintresse för kulturvård. 4 Ingen av dessa finns i projektets närområde och därför bedöms vindkraftsprojektet inte orsaka någon påverkan på de befintliga riksintresseområden som finns i kommunen. Riksintresse Friluftsliv och högexploaterad kust Oskarshamns och Västerviks skärgård är även riksintresse för friluftslivet samt för högexploaterad kust. Vindkraftprojektet är ej lokaliserat inom dessa områden. Natura 2000 Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Grunden är EU:s habitat och fågeldirektiv vilka även ingår i Miljöbalken. Målet med Natura 2000 nätverket är att skyddsvärda naturtyper och arter bibehåller en gynnsam bevarandestatus och att livsmiljöerna och arterna finns kvar i livskraftiga bestånd. Fighultsån korsar Figeholm tätort och mynnar ut i Figeholmsfjärden. Både norr och söder om ån breder Natura 2000 området Figeholm ut sig, ett naturområde med höga naturvärden. Området är klassat enligt habitatdirektivet och domineras av ädellövskog och barrdominerad blandskog. 5 Stor förekomst av signal och rödlistade arter finns inom området, exempelvis grön sköldmossa. Vindkraftverken är lokaliserade inom 1 kilometers avstånd från denna plats. För att minimera påverkan kommer ingen verksplacering att göras inom eller i nära anslutning till Figeholm. Inga nya vägdragningar kommer heller att dras inom området. Virbo och Ekö naturreservat, lokaliserat 5 kilometer söder om den tilltänkta vindkraftsetableringen, är ett 10 km 2 stort skärgårds tillika Natura 2000 område klassat enligt både habitats och fågeldirektivet. Skärgårdsmiljö med branta bergsryggar och viss 4 Område av riksintresse för naturvård Kalmar Län, Länsstyrelsen i Kalmar Län 5 Sveriges Natura 2000 områden, Naturvårdsverket 9

10 växtlighet i form av tallar, gran, ek och enbuskar präglar naturreservatet. 6 Kända fågelarter som häckar i området är bl.a. fisk, silver och skräntärna samt spillkråka. Övriga natur och kulturvärden Förutom de rödlistade arter som tidigare nämnts inom Natura 2000 område Figeholm finns ett ytterligare nyckelbiotopsområde i anslutning till vindkraftverkens tilltänkta lokalisering. Vid Klintarna (se figur 2, punkt 1) finns ett lövskogsområde med rikliga förekomster av död ved och även ornitologiska värden. Vindkraftverken kommer ej att anläggas inom denna nyckelbiotop. Norr och sydost om lokaliseringen finns även ett antal nyckelbiotopsområden som heller inte kommer att beröras av projektet. Oskarshamns kommun har upprättat ett kulturmiljöprogram där en inventering har genomförts och 38 kulturhistoriskt värdefulla miljöer har sållats ut. Av dessa 38 har 18 sorterats ut som särskilt värdefulla; en av dessa 18 miljöer, Fårebo Säteri, ligger inom 5 kilometers radie från vindkraftprojektets lokalisering. På säteriet finns en herrgårdsbyggnad uppförd 1714 samt några visthus härstammandes från sent Figur 2. Nyckelbiotopsområden i anläggningens närområde. Punkt 1 representerar Klintarna och punkt 2 nyckelbiotoper inom Natura 2000 område Figeholm tal. Visthusen kännetecknas av deras kvadratiska formade grunder samt tak byggda i pyramidform. Kraftö Vind kommer att illustrera vindkraftanläggningen via fotomontage. Platsen där Fårbo säteri är beläget skulle kunna vara lämplig att illustrera hur vindkraftsanläggningen eventuellt kommer att påverka det visuella intrycket av säteriet. Andra kulturobjekt som kan vara av intresse för den visuella förändringen av landskapet som anläggande av vindkraft medför rör kyrkor. Skalmässigt har kyrktorn tidigare i historien varit 6 Virbo med Ekö Skärgård, Länsstyrelsen i Kalmar Län 10

11 en typ av byggnad som med sin höjd särpräglat landskapet. Eftersom en vindkraftsanläggning kan vara flera gånger så hög som kyrktornet kan tornets tidigare roll som landmärke i landskapet delvis förändras. Därför bör vindkraftverkets och kyrktornets skalor hållas åtskiljda genom att dessa inte lokaliseras alltför nära varandra. Figeholms kyrka är belägen cirka 1,8 km från närmsta vindkraftverk i projekt Övrahammar och skulle kunna utgöra en lämplig plats för en fotoillustration av Kraftös vindkraftsanläggning. Gällande fornminnen finns det ett stort antal registrerade objekt i Oskarshamns kommun, merparten efterlämningar från äldre stenåldern och framåt i tiden. 4 Utanför området för anläggningen finns bl.a. ett stenbrott i sydost samt flera mindre fornlämningar norr om lokaliseringen. I projektets närområde finns det däremot inget sammanhängande fornminnesområde och få specifika fornminnesobjekt. De objekt som finns är främst lokaliserade till den östra delen av anläggningen och det rör sig om några mindre stensättningar och en boplats, se figur 3. Hänsyn till dessa fornminnen kommer att tas vid verksplacering och vägdragningar. Friluftslivets miljöer Figur 3. Fornminnen inom området Vindkraftverkens påverkan på det rörliga friluftslivet i projektets närområde kommer att minimeras genom att vindkraftverken inte kommer att inhägnas. Nya vägdragningar kommer att skapa förbättrade möjligheter för friluftsliv i områdets skog och mark. Landskapsbild Liksom för alla större byggnader är påverkan på landskapsbilden oundviklig vid en vindkraftetablering eftersom vindkraftverken placeras på öppna ytor och gärna på höjder i landskapet där det blåser bra. Om denna påverkan på landskapsbilden upplevs positiv, negativ eller saknar betydelse är till stora delar en subjektiv bedömning där åsikterna går kraftigt isär. Som tidigare nämnt kommer vindkraftverkens påverkan på landskapet att illustreras med fotomontage i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. 11

12 Ljud och skuggor Vindkraftsparken kommer att planeras och dimensioneras så att de rekommenderade riktvärdena för ljud och skuggor inte överskrids. I figur 4 och 5 nedan presenteras en karta över vindkraftverkens föreslagna lokalisering med en figur över bullerspridningens utformning och skuggpåverkan i området. Figur 4. Ljudkarta över vindkraftsanläggningen. De gröna linjerna kring vindkraftverken anger gränsen för ljudimmissionen på 40 dba. Ljudberäkningarna är gjorda för vindkraftverk av modell Vestas V90 2MW med 105 m navhöjd och en ljudemission på 103,7 dba. 12

13 Figur 5. Skuggkarta över området. Den gröna färgen visar området där skuggtiden överskrider 30 timmar per år beräknat i värsta fall vilket ungefär motsvarar 8 timmars verklig skuggtid per år. Ju mörkare färg desto längre skuggtid. Nästa steg Samråd med Oskarshamns kommun och Länsstyrelsen i Kalmar län samt med allmänheten kommer att hållas. Därefter påbörjas arbetet med den miljökonsekvensbeskrivning som kommer att upprättas och bifogas till den kommande tillståndsansökan. Stockholms Frihamn Erik Sundqvist Miljöutredare Kraftö Vind 13

14 Bilaga 1 Bilaga 1. Området för Övrahammar projektets lokalisering 14