Projektbeskrivning Grönby Sörby

Transkript

1 Projektbeskrivning Grönby Sörby StockholmsFrihamn,HusD 11556Stockholm Kontaktperson RebeccaForsberg,Miljöutredare Tfn

2 Innehåll 1. Inledning Presentation av Projektet Produktion och miljövinster Samhällsnytta Förslag till vindkraftsplacering Teknisk beskrivning Vägar, anslutningsplatser och markåtgång Fundament Bygg och avvecklingsfas Elanslutning Områdesbeskrivning...11 Fåglar och fladdermöss...11 Landskapsbild...11 Ljud och skuggor...12 Nästa steg

3 Projektbeskrivning för Grönby 24:3 och Sörby 3:4 1.Inledning Kraftö AB projekterar och bygger vindkraftverk i samarbete med markägare. Våra tjänster sträcker sig från prospektering av mark till etablering, försäljning och drift av nyckelfärdiga vindkraftverk. Kraftö AB kommer att lämna in en miljöanmälan samt bygglovsansökan till Trelleborgs kommun angående uppförande och drift av två vindkraftverk på fastigheterna Grönby 24:3 och Sörby 3:4. Det tilltänkta etableringsområdet ligger nordväst om Hönsinge, Trelleborgs kommun, Skåne län. Detta dokument är en översiktlig redovisning av den planerade vindkraftetableringen. Innan miljöanmälan samt bygglovsansökan lämnas in kommer Kraftö AB göra en miljökonsekvens analys för området. Stockholm

4 2.PresentationavProjektet Kraftö AB undersöker möjligheten att etablera två vindkraftverk på fastigheterna Grönby 24:3 och Sörby 3:4 med en sammantagen effekt av 4MW. Ovanstående områden har valts ut då en vindkartering påvisar att vindens energiinnehåll är högt och att fastigheterna i övrigt har goda förutsättningar för vindbruk. Vindparken planeras och dimensioneras så att Boverkets rekommendationer för ljud och skuggor inte överskrids. En etablering bedöms inte heller konkurrera med riksintressen för natur- kultur- eller friluftsliv. Ungefärligutbredningavdetföreslagnaetableringsområdet etableringsområde Antal verk Installerad effekt Navhöjd Rotordiameter Totalhöjd 2 stycken 4 MW 85 meter 70 meter 120 meter 4

5 5

6 3.Produktionochmiljövinster Efter noggranna livscykelanalyser har man konstaterat att ett vindkraftverk producerat lika mycket energi som det gått åt för att tillverka det efter 3-6 månader i drift. Därefter kan vindkraftverket producera ren och förnyelsebar energi under verkets livstid, vilket normalt uppgår till år 1. Det främsta motivet att etablera vindkraft i området är att producera miljövänlig energi. Hur stor miljövinst en vindkraftpark kan generera beror på hur elen skulle ha producerats utan vindkraft. Elproduktion med vindkraft innebär en miljövinst, även om vindkraft på kort sikt kan innebära en negativ inverkan för miljön, framför allt i uppförandefasen. Eftersom vindkraft producerar el med hjälp av förnyelsebar energi innebär det en liten belastning för miljön. Nollalternativet 2 innebär att mindre vindel produceras på nationell nivå, vilket i realiteten innebär att elimporten ökar 3. Importerad elektricitet produceras i huvudsak med kolkraft. Importerad kolkraft bidrar till växthuseffekten genom sina stora koldioxidutsläpp och orsakar även försurning av mark och vatten. Vid koleldning bildas luftförorenande partiklar samt kväveoxider och svaveldioxid som orsakar övergödning och försurning av mark och vatten, vilket kan leda till en minskad biologisk mångfald. Slutsatsen blir att de miljövinster som finns att hämta från vindkraft är mycket stora. Etableringsområdet beräknas inrymma två vindkraftverk med en sammantagen effekt om 4 MW. Vindkraftverkens totala elproduktion kan enligt bedömning uppnå 8000 MWh per år. Det motsvarar villors årsförbrukning av hushålls el per år, förutsatt att dessa förbrukar 5000 kwh hushållsel per villa och år. Om motsvarande mängd energi produceras med hjälp av importerad kolkraft innebär det, med utgångspunkt att vindparken kan producera 8000 MWh/år, årligen följande utsläpp av: Koldioxid 6800ton/år Kväveoxid 20,8ton/år Svaveloxid 2960kg/år Soft 800kg/år Miljövinsten blir större om verken har en högre installerad effekt än 2MW. 1 Tore Wizelius, vindkraft i teori och praktik, sid Den förväntade inverkan sätts i relation till det handlingsalternativ som innebär att ingen åtgärd vidtas, det så kallade nollalternativet. 3 Den lokalt producerade vindelen har ett konkurrenskraftigt pris vilket gör att den ersätter den förhållandevis dyra kolkraftproducerade elektriciteten på den lokala marknaden. Källa: Energimyndigheten 6

7 4.Samhällsnytta Lokalbefolkning och övriga kommuninvånare erbjuds köpa andelar i vindkraftverken och kan därmed sänka sin elkostnad och aktivt bidra till en hållbar utveckling. Vid utbyggnad av vindkraft skapas flertalet arbetstillfällen under såväl byggperioden som under efterföljande driftperiod. Kraftö AB kommer i möjligaste mån använda lokala entreprenörer för att stödja bygden genom att erbjuda arbetstillfällen. 5.Förslagtillvindkraftsplacering Nedan följer den föreslagna placeringen av de två vindkraftverken med fastighetsbetäckning och koordinater för respektive vindkraftverk. Placeringarna har gjorts med hänsyn till vindförhållanden, störningar av ljud och skuggor samt intilliggande bebyggelse och områdets topografi. Innan byggstart kommer markförhållandena på de föreslagna positionerna att undersökas ytterligare. Om det visar sig att det finns markförhållanden som gör det olämpligt att placera ett vindkraftverk på den tilltänkta positionen kan samtliga vindkraftverk flyttas. Hänsyn har tagits till natur- kultur - och friluftsliv intressen, eventuella fornlämningar, landskapsbild, och tekniska förutsättningar i terrängen. 7

8 Förslag till verkplacering Koordinater vindkraftverk,sweref99 Vindkraftverk X Y Tekniskbeskrivning Ett vindkraftverk består av ett torn som förankras i ett fundament i marken, en rotor och ett maskinhus ovanpå tornet. Rotorbladen sitter fast i ett nav som är kopplat till en turbinaxel. Ju större yta rotorn sveper över desto mer energi kan den fånga ur vinden. Turbinaxeln överför rörelseenergin till en generator som leder energin till en transformator som anpassar spänningen för vidare transport ut på nätet. 8

9 Ett vindkraftverk producerar energi när det blåser mellan 3 och 25 m/s. För att förhindra överbelastning stoppas vindkraftverken då det blåser över 25 m/s. Bäst produktion uppnås vanligtvis vid en vindhastighet mellan 12 till 16 m/s. Moderna vindkraftverk har ett variabelt varvtal och kan även vrida bladen så att effekten optimeras efter rådande vindförhållande. Rotorns varvtal är beroende av vindens hastighet och vindkraftverkets rotordiameter. Ju större rotordiameter som appliceras, desto lägre blir varvtalen vid samma vindhastighet. Vindkraftverk bör stå på ett avstånd om minst 400 meter från varandra för att inte stjäla vind från varandra, vilket påverkar produktionen negativt. Eftersom den tekniska utvecklingen inom vindkraftsbranschen går snabbt är det svårt att ange den exakta storleken på vindkraftverken i tidigt skede. Det kan vara motiverat med vissa justeringar av vindkraftverkens storlek under ett senare stadium för att uppnå maximal effekt. De justeringar som kan komma att äga rum kommer enbart att vara av sådan art att villkoren för etableringstillståndet uppfylls. Eftersom det är stor efterfrågan på vindkraftverk på marknaden står det oklart om vilken vindkraftstillverkare som kommer att leverera vindkraftverken. För en lyckad vindkraftsetablering är det viktigt att det råder goda vindförhållanden. Vindens energi är proportionell mot vindens hastighet i kubik. Det innebär att om vindhastigheten fyrdubblas så kommer vindens energiinnehåll att öka åtta gånger 4. Enligt Energimyndigheten ska det blåsa en medelvind på över 6,5 m/s för att ett område ska utses som ett riksintresseområde för vindbruk. Det föreslagna området har enligt MIUU- modellen (Meterologiska Institutet Uppsala Universitet) en års medelvind om 7,6 m/s på 71 meters höjd över nollplansförskjutningen 5, vilket tyder på att etableringsområdet har goda förutsättningar för vindkraftsproduktion. 7.Vägar,anslutningsplatserochmarkåtgång Varje vindkraftverk upptar en yta av ca 20 x 20 meter d.v.s. 400 m 2, vilket motsvarar 0,04 ha. Markåtgången blir något mindre om placeringen är på berg, då vindkraftverket kan förankras direkt i berggrunden. Vindkraftsetableringen omfattar även nybyggnation samt förstärkning och uträtning av befintliga vägar till och från vindkraftverken. I direkt anslutning till verket tillkommer monterings ytor, vändplatser och uppställningsplatser för kranbilar samt kabeldragning till vindkraftverken. Dessa ytor kan återställas då byggnationen är slutförd. Om vindkraftverk med extern transformator väljs kommer det att behövas markareal även för denna. Mer om detta under rubriken elanslutning. Vägar och uppställningsplatser har ännu inte fått sina definitiva placeringar. Hur dessa förläggs beror bland annat på de tekniska förutsättningarna i terrängen. Den slutliga förläggningen kommer att föregås av en analys av markförhållanden på platsen för att undvika skador på naturvärden eller på eventuella fornlämningar. 7.1Fundament Vindkraftverken kan förankras i marken på olika sätt, beroende på vilka geologiska förhållanden som råder på den aktuella platsen. Ofta används ett så kallat gravitationsfundament i betong som konstrueras genom att en 2-3 meter djup, kvadratisk eller cirkulär grop med ca 20 meters sida alt. diameter grävs i marken. I botten läggs armeringsjärn ut i lager och en pelare, som fungerar som sockel för verket formeras i mitten. Den armerade formen fylls med betong som tillverkas på plats 4 Tore Wizelius, vindkraft i teori och praktik, Nollplansförskjutningen motsvarar en tänkt yta på ca ¾ av vegetationens höjd. 9

10 eller transporteras dit. Betongen ska härda i cirka en månad, och efter detta kan fyllningsmassa läggas på och tornet kan monteras. Vindkraftverk som placeras direkt på berggrund kan förankras med bultar. Montering av fundament på Ljusterö, Stockholm Källa: KRAFTÖ AB 7.2 Bygg och avvecklingsfas Arbetet med anläggning av vindkraftverkens fundament, inklusive eventuell sprängning, armering och gjutning tar ca en vecka. Arbetet kan bedrivas parallellt för flera fundament. Därefter ska fundamenten härda i ungefär en månad varpå fyllnadsmassa läggas på och vindkraftverket kan resas. Själva resningen av vindkraftverket tar några dagar. Besökande och närboende kan uppleva störningar i området under anläggningstiden. Framförallt genom buller som uppstår vid vägbygge, transporter, sprängningar och schaktning. Under uppförande fasen kommer lastbilar, grävare och hjullastare att användas. Varje vindkraftverk transporteras till platsen på lastbilar och vid själva monteringen används två mobilkranar. Kraftö AB avser att i möjligaste mån begränsa dessa störningar genom att samordna transporter samt genom att ställa miljökrav på de entreprenörer som anlitas. I första hand kommer lokala entreprenörer att anlitas vilket medför att miljöpåverkan från fordon blir mindre då transportsträckorna blir kortare. Överblivet material från sprängning av vägar samt ytan där vindkraftverket förbereds kan komma att användas som utfyllnadsmaterial vid vägbygge, vilket minskar behovet av tunga vägtransporter. När vindkraftverket tjänat ut kan det monteras ned alternativt ersättas med ett nytt, beroende på de då rådande förutsättningarna. 10

11 Nedmontering av ett vindkraftverk förväntas generera likartad störning som vid uppförandet av verken. Markytan som upptagits av vindkraftverket kan återställas på en förhållandevis kort tid efter det att vindkraftverket tagits ur drift. Fundamentet undanröjs och ytan täcks av ett jordlager. Merparten av det uttjänade vindkraftverket, liksom strömkablarna kan återvinnas. 8.Elanslutning En förutsättning för att vindkraftsetableringen ska bli kostnadseffektiv är att det finns möjlighet till en nätanslutning inom rimligt avstånd. Elnätets kapacitet är vidare avgörande för hur mycket vindkraft som kan anslutas. Transformatorn, som omvandlar elektriciteten till rätt spänning, kommer att placeras i eller i nära anslutning till verken, beroende på vilken tillverkare som kan komma att leverera dem. Från transformatorn kommer kablar att anläggas fram till en lämplig anslutningspunkt till det allmänna nätet. Elkablarna kommer i möjligaste mån förläggas i marken intill vägstråken. 9.Områdesbeskrivning Trakten kring Grönby och Sörby domineras av ett böljande öppna landskap med inslag av dödisgropar, fuktängar och sötvattenstrandängar. I Brönnestad, Sydväst om Grönby finns i dagsläget fyra vindkraftverk. Den tilltänkta vindkraftsanläggningen ligger i utkanten av ett riksintresseområde för naturvård som sträcker sig över norra Trelleborgs kommun. Det är backlandskapet söder om Rommelåsen som på grund av områdets unika topografi med platåliknande kullar som åtskiljs av sänkor, raviner och sjöar anses ha ett högt naturvärde. På grund av kommunens geografiska läge och klimat är kommunen frekvent besökt av övervintrande fåglar under höst och vinter. De mest artrika fågelmiljöerna återfinns dels i kustzonen, men även i det s.k. backlandskapet i kommunens norra del. Riksintresseområdet anses vara betydelsefullt för flyttfåglar, häckande fåglar samt för groddjur. I trakten finns även områden som har utpekats som riksintresse för energiproduktion samt för vidare utredning om energiproduktion enligt Skåne län. Fåglarochfladdermöss Forskning tyder på att fåglar i mycket begränsad omfattning påverkas av vindkraft om verken är placerade med hänsyn t.ex. boplatser och flyttstråk. Hur fladdermöss påverkas är inte utrett i lika hög grad, det finns indikationer på att fladdermöss ibland kolliderar med vindkraftverk. Fladdermöss kan inte glidflyga som fåglarna kan och jagar därför insekter endast vid mycket låga vindar, under ca 4 5 m/s. Landskapsbild En vindkraftsetablering påverkar landskapsbilden visuellt eftersom verken placeras på blåsiga och öppna ytor för att kunna producera på ett effektivt sätt. Enligt Energimyndigheten finns det två mått på visuell påverkan; ett för areal påverkan och ett för antalet personer i omgivningen. Detta innebär att det går att jämföra olika platser med vindkraftverk för att kartlägga inverkan på landskapsbilden. Studier på arealpåverkan visar att ett vindkraftverk är synligt, men inte dominerande upp till ett avstånd på tolv kilometer. I praktiken smälter vindkraftverk in i landskapet redan på fem kilometers avstånd. Det andra måttet, vilket beskriver hur människor visuellt uppfattar vindkraftverk, visar att det mänskliga ögat kan urskilja olikheter mellan ett och två vindkraftverk, men att det är närmast omöjligt att uppfatta skillnader mellan olika höjd på vindkraftverk. 11

12 För att illustrera hur en vindkraftsetablering kan påverka landskapsbilden kommer Kraftö AB att göra fotomontage där den föreslagna placeringen sätts in i landskapet med hjälp av ett datorprogram för fotomontage. Ljudochskuggor Kraftö AB planerar och dimensionerar vindkraftparken så att Boverkets riktvärden för skuggor och ljud inte överskrids. Nästasteg Kraftö AB kommer att lämna in en miljöanmälan samt bygglovsansökan till Trelleborg kommun om uppförande och drift av två vindkraftverk i slutet av januari En mindre miljökonsekvensanalys, MKA, kommer att biläggas miljöanmälan. Miljökonsekvensanalysen ska redogöra för direkta och indirekta effekter av en vindkraftetablering vid Grönby Sörby. Vid ett positiv beslut från myndigheterna kan byggstart ske tidigast om två år. Stockholms Frihamn Rebecca Forsberg Miljöutredare Kraftö AB 12