Dialogmöte Norrbottens kompetensplattform. Tema integration. vi tar tempen på

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dialogmöte Norrbottens kompetensplattform. Tema integration. vi tar tempen på"

Transkript

1 Dialogmöte Norrbottens kompetensplattform Tema integration vi tar tempen på

2

3 vi tar tempen på Dialogmöte Norrbottens kompetensplattform 12 nov 2012 Tema integration Förbättrad integration på arbetsmarkanden stor utmaning Göran Nilsson Göran Nilsson, marknadsområdeschef för Arbetsförmedlingen Norra Norrland och ordförande i länets Kompetensförsörjningsutskott inleder mötet och hälsar alla välkomna. Norrbotten befinner sig i ett historiskt bra läge. Aldrig har det funnits så många lediga jobb i länet. Statistiken visar att drygt 1000 personer med utrikesbakgrund är öppet arbetslösa i länet. En stor utmaning är hur dessa personer ska kunna ta del av den stora efterfrågan på arbetskraft. Vid dagens dialogmöte har vi möjlighet att lyfta de utmaningar länet har. Asylsökande och personer med uppehållstillstånd Torsten Fors Torsten Fors, Länsstyrelsen, börjar med att informera om att Länsstyrelsen är regeringens företrädare i länet och arbetar för att tillsammans med andra aktörer uppnå de nationella integrationspolitiska målen. Länsstyrelsen önskar en ökad dialog kring nyanländas och utrikes föddas etablering i arbetslivet. Media har den sista tiden skrivit en del om integration men de blandar ihop begreppen asylsökande och personer med uppehållsstilstånd. Migrationsverket har uppdraget att jobba med asylsökande, dvs. de som tagit sig till Sverige och ansöker om skydd (asyl) här, men som ännu inte har fått sin ansökan avgjord. Länsstyrelsens uppdrag är att tillsammans med kommunerna se till att det finns beredskap och kapacitet för mottagande av nyanlända invandrare. Länsstyrelsen tecknar överenskommelser med kommunerna om antal mottagna per år. Myndigheterna har ett gott samarbete kring frågorna. Länet ska fördubbla antalet mottagna nyanlända invandrare från år 2012 till Detta innebär i snitt ca 50 personer per kommun. För att det ska bli verklighet krävs bland annat att bostäder byggs. Torsten redogör för Länsstyrelsernas integrationsuppdrag. I detta ingår dialogmöten, seminarier och konferenser. Länsstyrelsen har integrationsmedel för kommunerna att ansöka om. I urvalsprocessen premieras samarbeten mellan kommuner och andra län. Torsten Fors bildspel finns i bilaga 2. 3

4 vi tar tempen på Norrbotten och globaliseringen Nils-Gustav Lundgren Nils-Gustav Lundgren, professor vid institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Luleå universitet baserar sin presentation utifrån två böcker han skrivit i samarbete med Umeå universitet och Mittuniversitetet Norrland och de globala utmaningarna samt Ett delat Norrland på väg mot regioner? Nils-Gustav ger en bakgrund för hur det historiskt sett ut för länder och världsdelars andel av världsekonomin mellan åren Helt nya maktstrukturer har uppstått och handel med varor och tjänster har ökat mycket snabbt. Asiens och Kinas andelar av världsekonomin ökar alltmer medan det går sämre för Västeuropa och USA. Norrlands-länens andel av Sveriges befolkning kulminerade på femtio- och sextiotalet. Nu minskar befolkningen alltmer. Han menar att det är positivt med den lysande arbetsmarknaden som råder i Norrbotten men ser man till ekonomins totala utveckling är länet en eftersläntrare jämfört med Västerbotten och Stockholm. Ställs Norrbotten mot hela Sverige bruttoregionprodukt ser läget dock bättre ut. Nils-Gustav visar siffror för in- och utrikes flyttningsnetto samt total befolknings-förändring i Norr- och Västerbotten mellan åren Inlandet håller på att avfolkas till förmån för kuststäderna. Han ställer frågan vad som händer med befolkningssiffrorna när inlandet är tömt. För att lyckas med positiva befolkningssiffror måste utländsk invandring öka. Barnafödandet kommer inte att öka märkbart och inflyttningen söderifrån är begränsad. Nästan all befolkningstillväxt kommer att röra sig om invandrare. Tyvärr är det inget vi pratar om och därför inte är beredda på. Hela Norrland behöver också bli bättre på att ta tillvara den kompetens som finns bland de invandrade personer som redan bor i Norrland. Vi behöver förändra våra attityder och se dessa människor som en tillgång. Statusen på integrationsfrågorna måste höjas i alla tillväxtsammanhang, menar Nils-Gustav. En kommun som visar mycket dåliga resultat gällande integration är Piteå. Piteås, likt Skellefteås invånare har en stor stolthet baserad på ursprung. Det gör det svårt för inflyttade att släppas in i samhället. I Sorsele å andra sidan har man gjort det till företagsidé att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Verksamheten skapar många värdefulla arbetstillfällen. Fler kommuner borde tänka som Sollefteå - se integration som en investering snarare än en kostnad. Nils-Gustavs bildspel finns i bilaga 3. 4

5 vi tar tempen på Dialog en kort sammanfattning av några punkter vi samtalade om: - Finns det några historiska exempel på regioner som vänt trender? Ja, bl.a. Åre, Järpen och Ovanåker, men det är ganska unikt. Tyvärr räckte det inte med Ikea och kringetableringar i Haparanda för att öka befolkningssiffrorna. - Vi är sämre på att få ut svenskar i arbete jämfört med ex. Canada. Kommuner i Sverige får betala för att de unga åker till Norge. Något måste göras inom arbetsmarknader så att det blir lättare att komma in för unga men även invandrare på vår arbetsmarkand. Ja, mer måste göras för att de unga ska ha en chans att etablera sig på arbetsmarkanden. När det gäller personer med utländsk bakgrund så räcker inte etableringsreformen ensam. Fler insatser behövs. - På arbetsmarkandsförvaltningen i Luleå ser vi att man har börjat leta efter alternativa vägar i Sverige, men många fler aktörer behövs inom arbetsmarknadsförvaltningen.. - Endast 17% av de ungdomar som lämnar länet flyttar tillbaka. Ändå görs stora insatser för att få dem att återvända. Vi måste tänka om och satsa mer på integration. 5

6 vi tar tempen på Centek Korta vägen (ersatte programpunkten Integration och gröna näringar) Eleonora Vaccari Eleonora Vaccari berättar om projektet Korta vägen som drivs av Centek. Projektet ger en möjlighet för utländska akademiker att etablera sig på arbetsmarknaden. I snitt tar det sju år för denna grupp att få ett arbete. Projektet bidrar till att korta ned den tiden. Via projektet som omslutit 50 deltagare har 50% fått arbete, 30% studerar vidare. I projektet blandas teori med praktik och individuell anpassning görs. Eleonora betonar att svenska är a och o när man söker jobb på akademikernivå i Sverige. Det finns inte utrymme att göra misstag p.g.a. språkförbistringar. Centeks bildspel finns i bilaga 4. ESF-projektet Arbetsmarkandsintroduktion för nyanlända (AFN) Tommy Nilsson, Faysal Abdirisak Mohamed, Said Aden Mursal Tommy Nilsson (projektledare), Faysal Abdirisak Mohamed (handledare) och Said Aden Mursal (projektdeltagare) berättar om projektet Arbetsmarknadsintroduktion i Kalix kommun. AFN använder en särskild lärandemodell för snabbare språkinlärning, kunskap om svenska arbetsmarknaden och integrering i samhället. Projektet höjer också kunskapen om jämställdhet, tillgänglighet och demokrati. AFN omfattar nyanlända med maximalt sex års utbildning. Under det första intaget fick 7 av 12 personer en sysselsättning. Avslutning och sammanfattning Torsten Fors sammanfattar dagen: Ett gott samarbete i integrationsfrågor ger ett bättre resultat för individerna. Det är mycket viktigt att kommunerna inser att det är kommunen som har skrivit en överenskommelse och inte en enskild förvaltning eller nämnd. Mottagande av nyanlända invandrare påverkar hela kommunen. Det är också viktigt att vi som arbetar med frågorna är klara över att vi finns till för de nyanlända och inte tvärtom. Vi ska skapa förutsättningar för individerna att själva kunna ta ansvar över sina liv och bli delaktiga i samhället för att snabba på en etablering på arbetsmarknaden. Det vinner alla på. Sammanfattat av Tove Cullhed Bilagor: 1. Program och deltagarförteckning 2. Bildspel, Länsstyrelsens integrationsuppdrag, Torsten Fors 3. Bildspel, Norrbotten och globaliseringen, Nils- Gustav Lundgren 4. Bildspel, Projektet Korta vägen, Eleonora Vaccari 5. Bildspel, Projektet Arbetsmarkandsintroduktion för nyanlända, Tommy Nilsson Tommy Nilssons bildspel finns i bilaga 5. 6

7 vi tar tempen på 7

8 Norrbottens kompetensplattform Dialogmöte om integration Inbjudan Datum: Måndag den 12 november Tid: kl ca Lokal: Stora Björn, Länsstyrelsen Program Inledning Göran Nilsson, Arbetsförmedlingen och Torsten Fors, Länsstyrelsen Norrbotten och globaliseringen Nils-Gustav Lundgren, Luleå tekniska universitet Dialog ESF-projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Tommy Nilsson, Kalix kommun, Jenny Karlsson, Granåns Handelsträdgård samt en deltagare från projketet Dialog Integration och gröna näringar Målet är att skapa arbetstillfällen och påskynda etableringen på arbetsmarknaden för nyanlända invandrare. Camilla Häggström, Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB Dialog Fika serveras kl Välkommen att delta! Dialogmötet arrangeras av Kompetensförsörjningsutskottet (KFU) som leds av Arbetsförmedlingen. Ledamöterna representeras av Länsstyrelsen, LTU, Unionen, Lapplands kommunalförbund, Företagarna, Handelskammaren och Arbetsförmedlingen. Anmälan senast Klicka här och du kommer direkt till anmälan.

9 Norrbottens kompetensplattform Dialogmöte om integration Deltagare Deltagare Cathrine Granberg Kjell Ljung Göran Nilsson Rolf Olsson Lars Roth Lina Huhta Staffan Landström Börje Lindqvist Eleonor Linder Eleonora Vaccari Kristina Henriksson Jenny Karlsson Camilla Häggström John Sandström Carina Boberg Suvi Gyllecrantz Tommy Nilsson Tina Bäckström Monica Lundkvist Bertil Svartz Birgitta Bergvall-Kåreborn Nils-Gustav Lundgren Magnus Johansson Kajsa Pösö Tove Cullhed Torsten Fors Iiris Mäntyranta Benny Edlund Kurt Pettersson Andreas Lind Ewa Hedkvist Petersen Ida Karkiainen Anna-Maria Nilsson Lotta Sundman Vera Nilsson Ingela Uvberg Nordell Carina Edlund Hansson David Sundström Lars-Erik Sjöblom Tomas Mörtberg Olof Johansson Katarina Sandling Jonsson Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen Kalix Arbetsförmedlingen Kalix Arbetsmarknadsförvaltningen, Luleå Bodens Kommun/Integrationsenheten Centek vid Luleå tekniska universitet Folkuniversitetet Luleå Granåns Handelsträdgård Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB IUC Norrbotten Kalix kommun Kalix kommun Kalix kommun Lapplands lärcentra Lapplands lärcentra Lapplands lärcentra Luleå tekniska universitet Luleå tekniska universitet Luleå kommun Luleå kommun Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Norrbottens län Norrbottens Bildningsförbund Norrbottens Bildningsförbund Norrbottens Handelskammare Norrbottens läns landsing, Best Agers-projektet Norrbottens läns landsting Piteå Kommun Piteå Kommun Piteå kommun Priorum/Winnet Norrbotten Sunderby Folkhögskola Sunderby Folkhögskola Svenska ESF-rådet Tornedalens Folkhögskola Vuxenutbildningen Boden Vuxenutbildningen Luleå kommun

10 Uppdraget i korthet bilaga 2 Länsstyrelsen är regeringens företrädare i länet och arbetar för att tillsammans med andra aktörer uppnå de nationella integrationspolitiska målen. - lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund Torsten Fors

11 Uppdraget i korthet Länsstyrelsernas integrationsuppdrag Enligt regeringens integrationsuppdrag ska Länsstyrelsen: - medverka till att det finns beredskap hos kommunerna att ta emot nyanlända - tecknar överenskommelser med kommunerna om mottagande av nyanlända - främja regional samverkan mellan berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer som anordnar aktiviteter för nyanlända - stödjer kommuner i samordningen av kommunal verksamhet såsom svenskundervisning (sfi) och samhällsorientering - följer upp organisering och genomförande av insatser för nyanlända på regional och kommunal nivå - medverkar till att det finns beredskap samt förhandlar med kommunerna att ta emot ensamkommande barn/ungdomar Torsten Fors

12 Länstal, nyanlända Behov av kommunplatser (hela landet) (7 200 anvisningsbara) (7 047 anvisningsbara) ( anvisningsbara Torsten Fors

13 Länstal, nyanlända Norrbotten: (540 anvisningsbara) (457 anvisningsbara) (612 anvisningsbara) Torsten Fors

14 Länstal, nyanlända Fördelningsvariabler för beräkning av länstal - Arbetsmarknad 45% - Bostadsmarknad 15% - Demografi 10% - Folkmängd 30% Tas även hänsyn till anhöriginvandring och tidigare mottagande Torsten Fors

15 Antal platser i länet Arjeplog 15 Arvidsjaur 25 Boden 50 Gällivare 30 Haparanda 20 Jokkmokk 15 Kalix 20 Kiruna 30 Luleå Pajala 20 Piteå 40 Älvsbyn 30 Överkalix 20 Övertorneå 20 Summa: Torsten Fors

16 Aktuellt läge, ensamkommande Totalt Asylplatser Arjeplog 20 5 Arvidsjaur 20 5 Boden 10 3 Haparanda 16 4 Jokkmokk 16 4 Kalix 12 3 Kiruna 10 3 Luleå 31 7 Piteå 12 3 Älvsbyn 15 3 Överkalix 16 4 Övertorneå 27 6 Pajala 8 3 (start 1/3-13) Totalt Torsten Fors

17 Länstal, ensamkommande Uträknat på: - att länens samtliga kommuner har ÖK - folkmängd - visst antal barn överenskommelser - antal ankomstbarn i länet - tillgång på bostäder - utbildningsmöjligheter - arbetsmarknad - tidigare mottagande Torsten Fors

18 Länstal, ensamkommande Behovet för hela landet av asylplatser = Behovet av PUT-platser = Idag: asylplatser = 800 PUT-platser = Torsten Fors

19 Länstal, Norrbotten Behov för hela landet = asylplatser Norrbotten = 56 asylplatser Behov för hela landet = asylplatser Norrbotten = 70 asylplatser Behovet för 2012 och 2013 = asylplatser Norrbotten = 75 asylplatser Torsten Fors

20 Kontaktuppgifter Länsstyrelsen i Norrbottens län Torsten Fors Tfn , Torsten Fors

21 Bilaga 3

22

23

24

25

26 Real bruttoregionprodukt per person i Stockholms län, Norrbotten, Västerbotten samt i hela riket (med Stockholms län exkluderat)

27 Utvecklingen av den reala bruttoregionprodukten i Stockholm, Västerbotten, riket (exklusive Stockholm) samt Norrbotten (basår 1968)

28 Tillväxt i bruttoregionprodukt relativt Sveriges tillväxt i fem valda regioner

29 Bruttoregionproduktens årliga förändring ställd i relation till hela den svenska ekonomin i fem län

30 In- och utrikes flyttningsnetto, födelsenetto samt total befolkningsförändring i Norrbotten

31

32

33

34 Tabell 14.1 Kommer du i ditt arbete i kontakt med personer från andra länder? Kolumnprocent. Anmärkning: Tabellen bygger på svar från personer. Norrbotten Väster Botten Västernorrl. Jämtland Totalt Flera gånger i veckan Flera gånger i Månaden Flera gånger per år Mer sällan Aldrig

35 Tabell 14.2 Kommer du i ditt arbete i kontakt med personer från andra länder? Kolumnprocent. Anmärkning: Tabellen bygger på svar från personer. Glesbygd Mellanstor Kommun Stora kommuner Totalt Flera gånger i veckan Flera gånger i månaden Flera gånger per år Mer sällan Aldrig

36 Om du i ditt arbete har kontakt med personer från andra länder, varifrån kommer dessa? Procent. Norrbotten Västerbotten Västernorrland Jämtland Totalt Norge Finland Övriga Västeuropa Sydeuropa Ryssland Östeuropa Asien eller Afrika Nord- eller Sydamerika Australien/Nya Zeeland/ Oceanien

37 T Hur ser dina kontakter med personer från andra länder ut? Procent. Gles- bygds Mellanstor Stor Utlandskontaktens art kommun kommun kommun Totalt Arbetar med utlandsfödd kollega på min arbetsplats Arbetar själv ibland utomlands Möter regelbundet folk från andra länder på min arbetsplats Har utlandskontakt via mail, telefon, m.m

38 Olika yrkesgruppers internationaliseringsgrad i Norrland. Procent. Yrkesgrupp Utlandskontakt i arbetet Rest utomlands i arbetet Annat språk än svenska i arbetet Utlandsfödd kollega på arbetet Utlandskommunikation, mail m.m. Högutbildade med specialistkompetens Tekniker och andra med kort högskoleutbildning Ledningsarbete Kontors- och kundservice Process- och maskinoperatör, transportarbete Service, omsorg, försäljning Hantverk, bygg och tillverkning Yrken utan särskilda utbildningskrav Jord- och skogsbruk, m.m N

39 Din värdering av globaliseringens konsekvenser för Sverige, Norrland och hemkommunen? Procent. Glesbyg Mellans dskommun kommu kommun tora Stora Globaliseringens konsekvenser er ner er För Sverige? Mest dåligt Varken eller Mest bra Vet ej För Norrland? Mest dåligt Varken eller Mest bra Vet ej För kommunen? Mest dåligt Varken eller Mest bra Vet ej

40 Hur uppfattar olika människor globaliseringens följder för den egna kommunen? Procent. Varken eller Mest dåligt Mest bra Vet ej Hela populationens fördelning 51,8 11,4 11,4 25,4 Kön Man 2,8 0,8 1,6-5,2 Kvinna -2,6-0,8-1,5 4,8 Ålder år -1,7-1,5 2,5 0, år 1,5 0,3-0,6-1, år 0,7 1,5 0,4-2,6 65 w år -1,7-1,4-1,0 4,1 Hushållsinkomst ,7-2,2 0,5 10, ,3 1,0 0,3 1, ,6 0,3-0,7-4, w 7,3-0,7 0,7-7,7 Utbildning Kort utbildning -11,7-2,6 0,9 11,2 Medellång utbildning -0,1 0,9 0,5-1,3 Högskole/universitetsutbil dning 11,9 0,5-2,1-11,9 Kommuntyp Glesbygdskommun -5,4-1,0 4,3 2,1 Medelstor kommun -3,0 1,5 0,3 1,2 Stor kommun 3,0-0,7-1,2-1,1

41 Slutsats Om man i höginkomsthushåll ( /år), med högskoleutbildning och bor i stor kommun då 80% globaliseringspositiva Om äldre kvinna med låg inkomst och kortutbildning och bor i glesbygdskommun då andelen globaliseringspositiva 23% Om kvinna med lång utbildning som bor i befolkningsrik kommun då bara 7% angett mest dåligt.

42 Hur uppfattar olika människor i Norrland att få invandrare som grannar? Mest bra Varken eller Mest dåligt Vet ej Hela populationens fördelning Kön Man -2,0 2,9 1,5-2,3 Kvinna 1.9-2,7-1,4 2,1 Ålder år 7,7-4,8-1,8-4, år 1,5 0,3-0,6-1, år ,8-0,2-0,6 65 w år -8,0 2,2-1,8 7,6 Hushållsinkomst ,3-7,3 2,5 7, ,8 1,8-1,2 0, ,7 2,2-1,3-2, w 1,5 0,2 2,0-3,6 Utbildning Kort utbildning -8,1-1,5 1,8 7,8 Medellång utbildning -2,0 3,1 0,4-1,5 Högskole/universitetsutbildnin g 12,7-5,2-2,7-4,8 Kommuntyp Glesbygdskommun -0,8 0,6-1,6 1,9 Medelstor kommun -2,8 1,5 0,8 0,5 Stor kommun 1,7-1, ,7

43 Slutsats Om yngre kvinna med lång utbildning då 60% svarat mest bra att få en invadrare som granne och bara 1% svarat mest dåligt. Om äldre man med kort utbildning då bara 20% svarat mest bra. Inga skillnader inom Norrland eller mella olika kommuntyper.

44 Om du regelbundet använder att annat språk än svenska, vilket språk handlar det då om? Procent. Väster - botten Norrbotten Västernorrlan d Jämtland Totalt Engelska Finska Meänkieli Samiska (nord/syd) Romani Annat språk Aldrig

45 Sweden s geography raises challenges Cold climate and vast land with low density of population Distance to international markets a need to create internal markets pockets of concentration 51% of population and 57% of national GDP are in 3 metro-regions Sweden displays the second highest level of concentration in GDP pc among OECD countries and the lowest level of spatial inequality in GDP per capita efficiency equity balance

46 Om du i ditt arbete har rest utomlands, vart reste du då? Norrbotten Västerbotten Västernorrland Jämtland Totalt Norge Finland Övriga Västeuropa Sydeuropa Ryssland Östeuropa Asien eller Afrika Nord- eller Sydamerika Australien, Nya Zeeland eller Oceanien

47 Hur ofta använder du ett annat språk än svenska i ditt hem? Kolumnprocent. Norrbotte n Väst erbotte n Väste r- norrl and Jämt - land Tota lt Dagligen Flera gånger i veckan Någon gång per år eller mindre Aldrig

48 I ditt arbete eller studier, hur ofta talar, läser eller skriver du på ett annat språk än svenska? Kolumnprocent. Väster - botten Norrbotten Västernorrlan d Jämtland Totalt Dagligen Flera gånger i veckan Flera gånger per år Någon gång men inte varje år Aldrig

49 Generella problem för länder och regioner med en starkt råvaruberoende och råvarubaserad ekonomi? Periodvis mycket lönsamma råvarunäringar driver upp löner och allmän kostnadsnivå. Svårt för andra sektorer att etablera sig och växa. (Kan möta direkt fientlighet Hj. Lundbom t.ex) Stor efterfrågan på relativt lågutbildad arbetskraft. Stora lågutbildade höglönegrupper präglar kulturen! Resultat? Låg benägenhet att söka sig till längre och mer kvalificerade utbildningsvägar (-2%) Råvaruutvinning/produktion ofta starkt beroende av politiska villkor och politiskt bestämda tillstånd m.m. Politiserad ekonomi till råvaruföretagens fördel. (Korruption och handelshinder -6%) Självöverskattning av ekonomins egentliga styrka/konkurrenskraft. Benägenhet att länge förneka och skjuta omställningsproblem på framtiden. Våra rika naturtillgångar.. Rituellt upprepat uttrycksätt i hela Norrland (-10% skuldsättning för nationer) Sammantaget; Om andelen råvaruberoende i ekonomin stiger med 10 procent sjunker den långsiktiga tillväxttakten med ca 1% per år ( (Gylfasson T 2001)

50 Vad genererar regional och nationell tillväxt och på lång sikt välfärd? Goda institutioner helt avgörande, dvs. de spelregler som reglerar hur människor beter sig själva och i förhållande till varandra och till de resurser t.ex. rättsordningen, de politiska-, utbildnings- och andra samhällssystem som finns, liksom till hur eventuella naturtillgångar kan och får nyttjas!

51 De informella institutionerna i Norrland och kunskapsbildningen? Hur ser attityderna ut relaterat till den regionala utvecklingen?

52 HUR SKA MAN SE PÅ ETT LÄN (NORRBOTTEN) BLAND VARS BEFOLKNING?: bara ca var tredje person förbehållslöst menar att den som är duktigare och/eller arbetar hårdare också ska ha bättre lön (s 52) bara ca hälften obetingat menar att framgångsrikt företagande också ska leda till en förmögenhet för företagaren (s47) där var tredje person inte är alldeles klar över om det är bra att företag går med vinst (s 8) där mindre än var femte person välkomnar utländskt företagande och bara 15 procent vill att turismen ska utvecklas genom privata företag (s 48, 46) där 90 procent anser att det är statens skyldighet att lokalisera arbeten till länet (s 61) Källa; Attityder i Norrbotten 1994 På frågan: MAN KLARAR SIG LIKA BRA UTAN HÖGRE UTBILDNING INSTÄMDE HELT ELLER DELVIS 60 PROCENT SAMTIDIGT DENNA FAKTISKA FÖRÄNDRING PÅ LÄNETS ARBETSMARKNAD PRECI DÅ, ÅREN Högst 9 år Gymnasium Universitet Länet -52 % - 8% +23% Luleå -53% -11% +31% Källa Lundgren N-G (1996)

53 Om vändning på t.ex. arbetsmarknaden? Finns människorna, arbetskraften? Jo, men inte i norra Sverige och norra Finland, inte heller nationellt. Sanningen! Åren 2000 till Nettoflyttningsförlust Söderut från de fyra norrlandslänen i Sverige på personer. Då fantastiskt bra att dessa län samtidigt haft ett utrikes IN-flyttningsöverskott På Norrlands tillbakagång kunde alltså ha varit mycket värre om vi ej haft invandringen!

54 Kort sagt, hur skapa ett attraktivt, dvs. ROLIGT liv i Norr? Hur ser den lyckliga norrlänningen ut? Analyserat 2392 norrlänningars syn på sitt liv, på sin lycka/olycka och vad som påverkar den Ett index 1-7.

55 Variabel B Std error Beta T Sign Konstant Utbildning o Inkomst (relativ) Optimist ooo Religiös Kultur viktigt Arbetslös Sjukpensionär o.o Flyttplaner o Löntagare Företagare Klassresa upp Klassresa ner , Same Tornedaling Svenskfinländare Rom Jude Invandrare (nysvensk) Ålder Östersund Sundsvall Umeå Skellefteå Piteå Luleå Fjällkommun Kvinna -,007,077 -,002 -,090,928

56 Högre inkomster höjer lyckan, men lika stark effekt av att vara religiös eller ha en optimistisk livssyn, att anse ett rikt kulturliv vara viktigt och, men i mindre grad, att ha en lång utbildning och att vara löntagare Tornedalingar, samer, skellefte- och pitbor är också, allt annat lika, mer till freds med livet än andra norrlänningar. Inte lyckligare bara av att bo i tillväxtorterna Umeå, Luleå, Östersund eller Sundsvall

57 Vad gör en norrlänning olycklig? Sjukpensionär, arbetslös, och att umgås med flyttplaner En klassresa uppåt, från ett arbetarhem till företagare, högre tjänstemanna- /akademikerhem höjer lyckan, men en klassresa i motsatt riktning sänker den inte

58

59 Världsmarknadspriset på järnmalm (jan/febr) 140,00 US$ per ton (fines) Pris90 120,00 US $ PER TON 100,00 80,00 60,00 40,00 20, År

60 Bilaga 4

61 En möjlighet för utländska akademiker att få jobb och för företagen att hitta ny kompetens.

62 Tre kurser - 50 deltagare 50 % har fått jobb 30 % studerar vidare

63 Korta vägen Teori och praktik 12 till 40 veckor Individuellt

64 Vem kan gå? Minst 3 år på universitet från hemlandet Teknik, data eller naturvetenskap Samhälls- och beteendevetenskap Ekonomi, handel, marknadsföring, administration Pedagogik Vård och medicin

65 Deltagare 2011 Informationsmöte Intervjuer, betyg, examensbevis Motivation, engagemang

66 Praktik på företag- framgångsfaktor Några månader Noggrann matchning företag-praktikant Bra svenska Motiverad

67 Det är en sak att få jobb, en annan att få jobba med det man verkligen är utbildad till. Natasha Halvorson, deltagare Korta vägen 2012

68 För oss som är ett internationellt företag var det intressant att få in andra kunskaper. Björn Löfstedt, Index Braille

69 Praktiken blev en anställning IT-företaget Arctic Group engagerade Arianna från Mexico i ett projekt där hon utvecklade ett webbaserat system för CV-hantering. Arianna är även behjälplig vid kundkontakter med spansktalande länder. Arianna Rojas Aquino Anders Lundkvist

70 En möjlighet för utländska akademiker att få jobb och för företagen att hitta ny kompetens.

71 Utländska akademiker Jobb utifrån utbildning Förberedelse vidare studier

72 Teori - Luleå tekniska universitet Svenska Samhällskunskap Kulturhistoria Arbetsmarknaden, högskolesystemet Yrkes- och studievägledning CV, personligt brev, anställningsintervju

73 Ansökningskrav Utomnordisk akademiker Bosatt i Sverige högst 3 år Akademisk examen/studerat minst 3 år på universitet

74 Ansökningsdagar 1 februari kursstart våren februari kursstart våren 2014 Däremellan löpande antagning

75 Urval Arbetsförmedlingen Informationsmöte Intervjuer, betyg, examensbevis Motivation, engagemang

76 Ansökan Sergei Tougoumov Arbetsförmedlingen i Luleå. Tel

77 Projektledare Eleonora Vaccari Centek Tel ,

78 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Bilaga 5 Kalix kommun

79 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Tvåårigt ESF-projekt Medfinansiärer AF och Länsstyrelsen Projektägare Kalix kommun,kuc/komvux Samverkansparter: AF, Integration/flyktingsamordningen i Kalix och Överkalix

80 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Målgruppen är nyanlända med kort utbildning från hemlandet Både kvinnor och män från olika länder Fyra gruppintag med 12 deltagare Kurstid16 veckor, varav 12 veckor på arbetsplats fyra dagar i veckan

81 Innehåll teoretiska delen Språktester Förberedelse inför praktiken (fraser, regler, kläder) Enkel datautbildning Studiebesök CV och personligt brev Yrkes- och utbildningsinformation Information från kvinnojouren (med telefontolk)

82 Förenklat, översatt och inläst material på både svenska och modersmål Klädkoder Hälsa och hygien Våld i hemmet Svensk arbetsmarknad Jämställdhet och tillgänglighet

83 Praktiken Introduktion med telefontolk Handledning i språk på praktikplatsen Deltagaren fotograferar och dokumenterar Kommunikation uppmuntras Reflektion om jämställdhet

84 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Mål på tre olika nivåer; övergripande mål, projektmål samt delmål. Denna första analys belyser hur projektet ligger till mot delmålen. Börjat med att göra kvalitativa intervjuer och observationer i klassrummet.

85 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Vilket är det huvudproblem som avses att lösas med projektet? Målgruppen saknar till största del egenförsörjning och är inte etablerad på arbetsmarknaden i Kalix och Överkalix. Det tar lång tid för målgruppen att lära sig svenska språket.

86 Delmål Att deltagarna kan bli mer självförsörjande, speciellt finns detta behov bland kvinnor i målgruppen. Att introducera deltagarna på arbetsmarknaden. Att deltagarna ska lära sig språket snabbare. Att testa om lärandemodellen fungerar

87 Delmål Att höja kunskapen om jämställdhet och tillgänglighet hos projektledningen och samarbetspartner. Deltagarna ska även på kort sikt höja kunskapen om jämställdhet och tillgänglighet.

88 I slutet av praktiken Har sett att deltagarna har vuxit. De har en bättre självkänsla och vågar ta för sig mer. De upplever att man blir sedd. Deltagarna upplever en ökad integration i samhället. Ökad integration inom gruppen. Olika nationaliteter umgås mer med varandra och lär känna varandra. En del har fått sommarjobb eller får jobba extra vid behov. Har fått referenser och arbetslivserfarenhet. Positivt när man ska söka jobb i framtiden.

89 I slutet av praktiken Lärmodellen har fungerat bra. Bör dock lägga lite mer tid på läsandet och skrivande inför nästa gruppintag. Deltagarna är trygga i gruppen. Kommer även lägga in friskvård för att svetsa samman gruppen.

90 Analys Att deltagarna ska kunna bli mer självförsörjande, speciellt bland målgruppen kvinnor - Svårt att se resultat i dagsläget Introducerade på arbetsmarknaden Har uppnåtts. Lära sig det svenska språket snabbare De har lärt sig mer. Om lärandemodellen fungerar Den fungerar. Ökad kunskap om jämställdhet och tillgänglighet hos projektledning och samarbetspartner Har uppnåtts. Ökat kunskap om jämställdhet och tillgänglighet hos deltagarna Har delvis uppnåtts

91 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Kalix kommun

92

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Vill Finländare och Svenskar verkligen bo i norr?

Vill Finländare och Svenskar verkligen bo i norr? 1 Vill Finländare och Svenskar verkligen bo i norr? För att försöka besvara den frågan ska jag göra en kort historisk tillbakablick på vad som hänt i nordligaste Finland och Sverige sedan 1800-talets början.

Läs mer

Kompetensförsörjningsutskottets sammanträde (KFU)

Kompetensförsörjningsutskottets sammanträde (KFU) Minnesanteckningar 1 (6) 2013-09-10 Kompetensförsörjningsutskottets sammanträde (KFU) 10 september 2013 Tid Kl. 13.00-16.00 Plats Sessionssalen, Länsstyrelsen Ledamöter: Göran Nilsson Birgitta Bergvall-Kåreborn

Läs mer

REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE. om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens län

REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE. om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens län REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens län REVIDERAD Mars 2009 Tryck: Länsstyrelsen i Norrbottens län 1 Förord Den regionala överenskommelsen för Norrbotten

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Norrbottens län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Norrbottens län En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Norrbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016-2017 Omslagsbild: Johnér bildbyrå 2 Text: Timo Mulk-Pesonen 010-4867386 Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen

Läs mer

Kompetensförsörjningsutskottets sammanträde (KFU)

Kompetensförsörjningsutskottets sammanträde (KFU) 1 (3) Kompetensförsörjningsutskottets sammanträde (KFU) Tid: Måndag 31 maj 2010, kl. 13.00-15.00 Plats: Lilla Björn, Länsstyrelsen Ledamöter: Göran Nilsson Jan Johansson Kjell Hjelm Majvor Johansson Roger

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008.

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Kommittédirektiv Dialog med kommuner om flyktingmottagande Dir. 2008:16 Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare i form av en kontaktperson

Läs mer

Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige

Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige Informationsblad 1: Uppfattningar om i livsvillkor i norra Sverige Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige De som bor i landsändans största kommuner är överlag mer

Läs mer

Fokus Framtid - Etablering för välfärd

Fokus Framtid - Etablering för välfärd Fokus Framtid - Etablering för välfärd Målet för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund Regeringen FN:s deklaration om de

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

I N B J U D A N. Välkommen till Etablerings- och Integrationskonferens 17-18 april 2013 på Pite Havsbad

I N B J U D A N. Välkommen till Etablerings- och Integrationskonferens 17-18 april 2013 på Pite Havsbad I N B J U D A N Välkommen till Etablerings- och Integrationskonferens 17-18 april 2013 på Pite Havsbad Mötesplats Etablering och Integration Länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten inbjuder er som i ert

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Länstal Diarienumer: Af-2012/ Datum:

Länstal Diarienumer: Af-2012/ Datum: PM Sida: 1 av 10 Diarienumer: Af-2012/300597 Datum: 2012-09-24 Länstal 2013 Länstalen för 2013 har fastställts av Arbetsförmedlingen efter samråd med Migrationsverket, länsstyrelserna och Sveriges kommuner

Läs mer

(Bild från Nybros hemsida) Integration

(Bild från Nybros hemsida) Integration (Bild från Nybros hemsida) 2015-08-31 Integration Prognos, asyl -och integrationsprocessen Martina Almqvist och Beatrice Solhjort Länsstyrelsens integrationsuppdrag Överlägga och träffa överenskommelser

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått

Läs mer

Kompetensplattformens dialogmöte Integration skapar tillväxt

Kompetensplattformens dialogmöte Integration skapar tillväxt Kompetensplattformens dialogmöte Integration skapar tillväxt Den 2 juni 2015 Ingela Lekfalk hälsar oss välkomna till vårens dialogmöte inom Kompetensplattform Norrbotten, ett regeringsuppdrag som leds

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2015-08-03 Diarienummer: Af-2013/066505 Till: Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Många söker skydd i Europa men färre än väntat når Sverige

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Mottagande av nyanlända

Mottagande av nyanlända Mottagande av nyanlända Länsstyrelsen i Västra Götalands län - Samhällsavdelningen Anneli Assmundson Bjerde Oskar Johansson Integrationsutvecklare Integrationsutvecklare anneli.assmundson.bjerde@lansstyrelsen.se

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer Samhällsorientering för nyanlända invandrare Välkommen till Stockholms Universitet och utbildningen av samhällsinformatörer Utbildningen omfattar 30 hp respektive 45 hp. För dig som saknar pedagogisk kompetens

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Norrbotten Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Norrlänningarna mer internationella än väntat

Norrlänningarna mer internationella än väntat Norrländsk regionstudie 2009 Informationsblad 6: Norrlänningarna och globaliseringen Norrlänningarna mer internationella än väntat Norrland är definitivt ingen isolerad plats i periferin. Norrlänningarna

Läs mer

Myndigheten för Yrkeshögskolan (Yh), svarar på frågor

Myndigheten för Yrkeshögskolan (Yh), svarar på frågor Minnesanteckningar Samverkansåret 1 (5) Datum 2012-15-21 Myndigheten för Yrkeshögskolan (Yh), svarar på frågor Kursiv text = frågor och kommentarer från deltagarna. Tove Cullhed inleder och hälsar alla

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Specialiserad palliativ vård på hemorten

Specialiserad palliativ vård på hemorten Specialiserad palliativ vård på hemorten Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Söklista för personal inom slutenvården samt kommunal vård och omsorg i norra regionen. Söklistan ska förmedla

Läs mer

Nyanländas etablering

Nyanländas etablering Nyanländas etablering 2 år med Etableringsuppdraget Norrköping, 11 april 2013 Hans-Göran Johansson Sakområdesspecialist Avd. Integration & Etablering hans-goran.johansson@arbetsformedlingen.se Etableringsuppdraget

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Norrbottens län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Norrbottens län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Norrbottens län Johan Kreicbergs Hösten 2009 Norrbottens län Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända

Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Flyktingmottagandet är ett gemensamt ansvar för samhället. Prop. 2015:16:54 Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Nuläge Majoriteten av de nyanlända

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Tudelad arbetsmarknad för akademiker

Tudelad arbetsmarknad för akademiker 2015 Thomas Ljunglöf Tudelad arbetsmarknad för akademiker Tudelad arbetsmarknad för akademiker Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften men ange källa Thomas Ljunglöf och Saco www.saco.se www.saco.se/arbetsmarknadsdata

Läs mer

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration 2007-01-29 20 39 Kommunstyrelsen 2008-02-11 38 95 Arbets- och personalutskottet 2008-01-28 16 38 Dnr 07.13-008 jankf16 Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration Ärendebeskrivning Camilla

Läs mer

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23 Kommunstyrelsen Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Syftet med filmkommissionen är att marknadsföra Norrbottens Län som ett attraktivt

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

Integrationsstrategi 2020

Integrationsstrategi 2020 Integrationsstrategi 2020 Strategi för inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning Antagen av Kommunstyrelsen 20160510 Innehåll Inledning... 3 Östersund behöver integration...... 3 Varför

Läs mer

Enkätundersökningens genomförande

Enkätundersökningens genomförande Enkätundersökningens genomförande Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Undersökningens uppläggning Planerna på att genomföra en särskild medborgarundersökning kring den norrländska

Läs mer

Om oss. * Projektet påbörjades hösten 2002. *!7 jan. 2004 Föreningen bildades formellt. * 1 febr. 2005 Föreningen startklar

Om oss. * Projektet påbörjades hösten 2002. *!7 jan. 2004 Föreningen bildades formellt. * 1 febr. 2005 Föreningen startklar Om oss * Över 780 företagare i Norr- och Västerbotten har bildat en ek. förening vars uppgift är att ställa kreditgarantier i form av borgen till föreningens medlemmar * Projektet påbörjades hösten 2002

Läs mer

--l. _.. r ' .. ~A As fkommum SAMMANTRADESPROTOKOLLKl~Förvdltr'in~en. Ank... :i.',j!'j'~-j..::1:'

--l. _.. r ' .. ~A As fkommum SAMMANTRADESPROTOKOLLKl~Förvdltr'in~en. Ank... :i.',j!'j'~-j..::1:' 182 Dnr BU 164/14 Anvisningsplatser nyanlända Arbetsutskottet föreslår nämnden Att ställa sig bakom remissvaret.. ~A As fkommum SAMMANTRADESPROTOKOLLKl~Förvdltr'in~en _.. r ' Ank... :i.',j!'j'~-j..::1:'

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder

Du är nyckeln till fler bostäder Du är nyckeln till fler bostäder Integration Alla människor har lika rättigheter och skyldigheter oavsett bakgrund. Integration handlar om att människor kan leva tillsammans med respekt för varandras olikheter,

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering

Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering Egenansvar med professionellt stöd En reform med arbetsmarknadsfokus 2011 (prognos) 2012 (prognos) Mottagna flyktingar m.fl. åren 1999-2012 30000 25000 20000

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 137/14 2014-10-08 Kf 39 1 Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun Riktlinjer för introduktion av nya medborgare INNEHÅLLSFÖRETCKNING

Läs mer

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Var finns de ensamkommande flyktingbarnen (EKB) deras placering inom eller utanför kommunen? Svar: Länsstyrelsen har skickat ut frågor

Läs mer

SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner

SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner SVERIGES NYA GEOGRAFI 2016 Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner Emma Andersson Samhällsplanerare Allt större och färre lokala arbetsmarknadsregioner Sverige är indelat i 73 lokala

Läs mer

Utrikes födda på arbetsmarknaden hur ser situationen ut och vad säger forskningen? Mats Hammarstedt

Utrikes födda på arbetsmarknaden hur ser situationen ut och vad säger forskningen? Mats Hammarstedt Utrikes födda på arbetsmarknaden hur ser situationen ut och vad säger forskningen? Mats Hammarstedt Syfte och bakgrund Ge en översikt av utrikes föddas position på svensk arbetsmarknad. Vad säger forskningen

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Protokoll fört vid möte inom Vuxenutbildningsutskottet Lapplands kommunalförbund. Tid Onsdagen den 1 februari 2012 klockan 13.00 15.00 Plats Närvarande Övriga deltagande Videokonferens

Läs mer

Utbildningsprojektet Entré Q

Utbildningsprojektet Entré Q Utbildningsprojektet Entré Q Målet med Entré Q: Fler utomeuropeiskt födda kvinnor utanför den ordinarie arbetsmarknaden inom Luleå och Bodens kommuner har eller är närmare (ex praktikplats, utbildning)

Läs mer

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60 , Prop. 2009/10:60 Gunnar Sallstedt Kansliråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Reformen INNEBÄR ett tydligare arbetsmarknadsfokus för vuxna nyanlända Reformen INNEBÄR INTE en total förändring

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län Företagsamheten 2012 NORRBOTTENS län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Norrbottens län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Norrbottens län?

Vilka är lokalpolitikerna i Norrbottens län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Norrbottens län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Norrbottens län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

VÄLKOMNA MÖTE OM FLYKTINGFRÅGOR 18 DEC 2015 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORG

VÄLKOMNA MÖTE OM FLYKTINGFRÅGOR 18 DEC 2015 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORG VÄLKOMNA MÖTE OM FLYKTINGFRÅGOR 18 DEC 2015 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORG FLYKTINGAR I VÄRLDEN Nära 60 miljoner människor är på flykt i världen Nästan 26 miljoner får någon form avskydd eller assistans av UNHCR

Läs mer

Flyktingmottagande. Bjuvs kommun. Hur kan du göra för att hjälpa till?

Flyktingmottagande. Bjuvs kommun. Hur kan du göra för att hjälpa till? Flyktingmottagande i Bjuvs kommun Hur kan du göra för att hjälpa till? Just nu kommer det många människor till Sverige som är på flykt från förtryck, övergrepp och förföljelse. I denna folder har vi samlat

Läs mer

Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet

Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet Våga följa upp! Den 16 september 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab Upplägg Detta är

Läs mer

Bilaga 1. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga länsstyrelser

Bilaga 1. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga länsstyrelser bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0659 rir 2014:15 Bilaga 1. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga länsstyrelser Nyanländ i Sverige Effektiva insatser för ett snabbt mottagande?

Läs mer

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 5 Svenska Ny i Sverige (textversion av filmen nyanland.arbetsformedlingen.se) Filmen Ny i Sverige Om filmen Hej och välkommen till vår guide för dig som fått uppehållstillstånd i Sverige och

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Departementspromemorian Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända

Departementspromemorian Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Dnr A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar Departementspromemorian Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Nässjö kommuns diarienummer KS2015-194 Sammanfattning Nässjö kommun har

Läs mer

Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. Ulf Tynelius

Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. Ulf Tynelius Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Ulf Tynelius Demografins regionala utmaningar - disposition Förväntad regional utveckling Arbetskraft och kompetensförsörjning

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

Månadsrapport Februari 2010

Månadsrapport Februari 2010 LULEÅ KOMMUN Stadsbyggnadskontoret Stefan Larsson Telefon: 92-45 37 58 E-post: stefan.larsson@sbk.lulea.se STATISTISKA MEDDELANDEN Månadsrapport Februari 21 ARBETSMARKNAD (sida 2) BEFOLKNING (sida 3) BOSTÄDER

Läs mer

Kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen. Regeringsuppdrag inom Sveriges Mineralstrategi

Kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen. Regeringsuppdrag inom Sveriges Mineralstrategi Kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Regeringsuppdrag inom Sveriges Mineralstrategi Välkomna Presentation Dagens agenda Kort om Regeringsuppdraget: Länsstyrelserna i Norrbotten och Västmanland,

Läs mer

Integrationsstrategi för Kalmar län

Integrationsstrategi för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kerstin Björklund 2013-05-22 KS 2012/0768 Kommunstyrelsen Integrationsstrategi för Kalmar län Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar Länsstyrelsen

Läs mer

Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare.

Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare. Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare. Foto: Filip Andersson; bild från Utländska tekniker och ingenjörer

Läs mer

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad

Läs mer

Svar på motion 2013:12 från Augustus Jackson (SD) om invandringspaus i Knivsta kommun KS-2013/1314

Svar på motion 2013:12 från Augustus Jackson (SD) om invandringspaus i Knivsta kommun KS-2013/1314 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/1314 2014-01-02 Kommunstyrelsen Svar på motion 2013:12 från Augustus Jackson (SD) om invandringspaus i Knivsta

Läs mer

Minnesanteckningar dialogträff om flyktingmottagandet i Fyrbodal

Minnesanteckningar dialogträff om flyktingmottagandet i Fyrbodal Minnesanteckningar 2011-02-03 Diarienummer 851-17795-2010. 1(6) Minnesanteckningar dialogträff om flyktingmottagandet i Fyrbodal Föregående minnesanteckningar och kort information från Länsstyrelsen Under

Läs mer

Ett projekt för att öka den etniska och kulturella mångfalden och jämställdheten inom Polismyndigheten i Stockholms Län

Ett projekt för att öka den etniska och kulturella mångfalden och jämställdheten inom Polismyndigheten i Stockholms Län (Ur ordboken) Växa upp ur jorden, begynna, växa fram. Ett projekt för att öka den etniska och kulturella mångfalden och jämställdheten inom Polismyndigheten i Stockholms Län 1 Polisanställdas sammansättning

Läs mer

Förutsättningar på bostadsmarknaden

Förutsättningar på bostadsmarknaden Förutsättningar på bostadsmarknaden Demografi i norra Sverige Maria Pleiborn, Skellefteå 216-12-8 Vem är jag och vad vill jag berätta? 2 Maria Pleiborn, Demograf och senior rådgivare vid WSP Analys & Strategi

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Företagsamheten 2011 Norrbottens län

Företagsamheten 2011 Norrbottens län Företagsamheten 2011 Norrbottens län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett mycket bra år för företagsamheten i Norrbotten. Under året ökade antalet företagsamma personer med 450 personer, det vill

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län maj månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län maj månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län maj månad 2015 Fått arbete 1 936 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet gick

Läs mer

UTVECKLING GÄVLEBORG

UTVECKLING GÄVLEBORG UTVECKLING GÄVLEBORG STATISTIKRAPPORT APRIL JUNI 2016 BEFOLKNING ARBETSMARKNAD KOMPETENS NÄRINGSLIV En rapport över områdena befolkning, arbetsmarknad, kompetens, näringsliv och konjunktur i länet just

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Regionala partnerskapet

Regionala partnerskapet 1 (5) Regionala partnerskapet Tid: Tisdag 7 december, kl. 13.00-16.00 Plats: Sessionssalen, Länsstyrelsen Ledamöter: Per-Ola Eriksson Britt Westerlund Gunnar Plym Forshell Göran Nilsson Johan Sterte Krister

Läs mer

INTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2018

INTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2018 Laxå 9 februari 2015 Antagen av KS: 2015-03-03 41 INTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2018 Bakgrund Laxå kommun tar idag emot relativt många flyktingar och nya svenskar som vill bosätta sig i Laxå. Det innebär

Läs mer

Om svenskars inställning till rovdjur- och rovdjurspolitik

Om svenskars inställning till rovdjur- och rovdjurspolitik Om svenskars inställning till rovdjur- och rovdjurspolitik RAPPORT 2009:1 Camilla Sandström och Göran Ericsson Institutionen för vilt, fisk och miljö, www.vfm.slu.se SLU 901 83 Umeå 27 november 2009 EN

Läs mer

Plan för samhällsorientering Skara kommun

Plan för samhällsorientering Skara kommun 1(5) Plan för samhällsorientering Skara kommun Bakgrund Den 1 december 2010 trädde etableringsreformen i kraft. Den syftar till att ge nyanlända bättre förutsättningar för att så snabbt som möjligt lära

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Demografins regionala utmaningar SOU 2015:101

Demografins regionala utmaningar SOU 2015:101 Ulf Tynelius Demografins regionala utmaningar SOU 2015:101 Sverker Lindblad, Näringsdepartementet - projektledning Wolfgang Pichler, Tillväxtanalys regional utveckling till 2040 Ulf Tynelius, Tillväxtanalys

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Befolkning Rapport per

Befolkning Rapport per Befolkning Rapport per 2015-03-03 Kommunledningsförvaltningen Per Drysén Datum: 2015-03-03 2 (6) Sammanfattning Denna rapport lämnas månatligen med aktuella värden från KommunInvånarRegistret (KIR). Rapporten

Läs mer

Projekt: Från nyanländ till nyanställd lärare

Projekt: Från nyanländ till nyanställd lärare Utbildningsförvaltningen Avdelningen för personal och kompetensförsörjning Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2015-09-17 Handläggare Johan Eriksson Telefon: 08-508 33 697 Till Utbildningsnämnden 2015-11-26 Projekt:

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Asyl och flyktingmottagning

Asyl och flyktingmottagning Asyl och flyktingmottagning Asylsökande i anordnat boende (ABO) i eget boende (EBO) Flyktingmottagning asylsökande med uppehållstillstånd kvotflyktingar anhöriga Ensamkommande barn asylsökande eller med

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför

Läs mer