Dialogmöte Norrbottens kompetensplattform. Tema integration. vi tar tempen på

Transkript

1 Dialogmöte Norrbottens kompetensplattform Tema integration vi tar tempen på

2

3 vi tar tempen på Dialogmöte Norrbottens kompetensplattform 12 nov 2012 Tema integration Förbättrad integration på arbetsmarkanden stor utmaning Göran Nilsson Göran Nilsson, marknadsområdeschef för Arbetsförmedlingen Norra Norrland och ordförande i länets Kompetensförsörjningsutskott inleder mötet och hälsar alla välkomna. Norrbotten befinner sig i ett historiskt bra läge. Aldrig har det funnits så många lediga jobb i länet. Statistiken visar att drygt 1000 personer med utrikesbakgrund är öppet arbetslösa i länet. En stor utmaning är hur dessa personer ska kunna ta del av den stora efterfrågan på arbetskraft. Vid dagens dialogmöte har vi möjlighet att lyfta de utmaningar länet har. Asylsökande och personer med uppehållstillstånd Torsten Fors Torsten Fors, Länsstyrelsen, börjar med att informera om att Länsstyrelsen är regeringens företrädare i länet och arbetar för att tillsammans med andra aktörer uppnå de nationella integrationspolitiska målen. Länsstyrelsen önskar en ökad dialog kring nyanländas och utrikes föddas etablering i arbetslivet. Media har den sista tiden skrivit en del om integration men de blandar ihop begreppen asylsökande och personer med uppehållsstilstånd. Migrationsverket har uppdraget att jobba med asylsökande, dvs. de som tagit sig till Sverige och ansöker om skydd (asyl) här, men som ännu inte har fått sin ansökan avgjord. Länsstyrelsens uppdrag är att tillsammans med kommunerna se till att det finns beredskap och kapacitet för mottagande av nyanlända invandrare. Länsstyrelsen tecknar överenskommelser med kommunerna om antal mottagna per år. Myndigheterna har ett gott samarbete kring frågorna. Länet ska fördubbla antalet mottagna nyanlända invandrare från år 2012 till Detta innebär i snitt ca 50 personer per kommun. För att det ska bli verklighet krävs bland annat att bostäder byggs. Torsten redogör för Länsstyrelsernas integrationsuppdrag. I detta ingår dialogmöten, seminarier och konferenser. Länsstyrelsen har integrationsmedel för kommunerna att ansöka om. I urvalsprocessen premieras samarbeten mellan kommuner och andra län. Torsten Fors bildspel finns i bilaga 2. 3

4 vi tar tempen på Norrbotten och globaliseringen Nils-Gustav Lundgren Nils-Gustav Lundgren, professor vid institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Luleå universitet baserar sin presentation utifrån två böcker han skrivit i samarbete med Umeå universitet och Mittuniversitetet Norrland och de globala utmaningarna samt Ett delat Norrland på väg mot regioner? Nils-Gustav ger en bakgrund för hur det historiskt sett ut för länder och världsdelars andel av världsekonomin mellan åren Helt nya maktstrukturer har uppstått och handel med varor och tjänster har ökat mycket snabbt. Asiens och Kinas andelar av världsekonomin ökar alltmer medan det går sämre för Västeuropa och USA. Norrlands-länens andel av Sveriges befolkning kulminerade på femtio- och sextiotalet. Nu minskar befolkningen alltmer. Han menar att det är positivt med den lysande arbetsmarknaden som råder i Norrbotten men ser man till ekonomins totala utveckling är länet en eftersläntrare jämfört med Västerbotten och Stockholm. Ställs Norrbotten mot hela Sverige bruttoregionprodukt ser läget dock bättre ut. Nils-Gustav visar siffror för in- och utrikes flyttningsnetto samt total befolknings-förändring i Norr- och Västerbotten mellan åren Inlandet håller på att avfolkas till förmån för kuststäderna. Han ställer frågan vad som händer med befolkningssiffrorna när inlandet är tömt. För att lyckas med positiva befolkningssiffror måste utländsk invandring öka. Barnafödandet kommer inte att öka märkbart och inflyttningen söderifrån är begränsad. Nästan all befolkningstillväxt kommer att röra sig om invandrare. Tyvärr är det inget vi pratar om och därför inte är beredda på. Hela Norrland behöver också bli bättre på att ta tillvara den kompetens som finns bland de invandrade personer som redan bor i Norrland. Vi behöver förändra våra attityder och se dessa människor som en tillgång. Statusen på integrationsfrågorna måste höjas i alla tillväxtsammanhang, menar Nils-Gustav. En kommun som visar mycket dåliga resultat gällande integration är Piteå. Piteås, likt Skellefteås invånare har en stor stolthet baserad på ursprung. Det gör det svårt för inflyttade att släppas in i samhället. I Sorsele å andra sidan har man gjort det till företagsidé att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Verksamheten skapar många värdefulla arbetstillfällen. Fler kommuner borde tänka som Sollefteå - se integration som en investering snarare än en kostnad. Nils-Gustavs bildspel finns i bilaga 3. 4

5 vi tar tempen på Dialog en kort sammanfattning av några punkter vi samtalade om: - Finns det några historiska exempel på regioner som vänt trender? Ja, bl.a. Åre, Järpen och Ovanåker, men det är ganska unikt. Tyvärr räckte det inte med Ikea och kringetableringar i Haparanda för att öka befolkningssiffrorna. - Vi är sämre på att få ut svenskar i arbete jämfört med ex. Canada. Kommuner i Sverige får betala för att de unga åker till Norge. Något måste göras inom arbetsmarknader så att det blir lättare att komma in för unga men även invandrare på vår arbetsmarkand. Ja, mer måste göras för att de unga ska ha en chans att etablera sig på arbetsmarkanden. När det gäller personer med utländsk bakgrund så räcker inte etableringsreformen ensam. Fler insatser behövs. - På arbetsmarkandsförvaltningen i Luleå ser vi att man har börjat leta efter alternativa vägar i Sverige, men många fler aktörer behövs inom arbetsmarknadsförvaltningen.. - Endast 17% av de ungdomar som lämnar länet flyttar tillbaka. Ändå görs stora insatser för att få dem att återvända. Vi måste tänka om och satsa mer på integration. 5

6 vi tar tempen på Centek Korta vägen (ersatte programpunkten Integration och gröna näringar) Eleonora Vaccari Eleonora Vaccari berättar om projektet Korta vägen som drivs av Centek. Projektet ger en möjlighet för utländska akademiker att etablera sig på arbetsmarknaden. I snitt tar det sju år för denna grupp att få ett arbete. Projektet bidrar till att korta ned den tiden. Via projektet som omslutit 50 deltagare har 50% fått arbete, 30% studerar vidare. I projektet blandas teori med praktik och individuell anpassning görs. Eleonora betonar att svenska är a och o när man söker jobb på akademikernivå i Sverige. Det finns inte utrymme att göra misstag p.g.a. språkförbistringar. Centeks bildspel finns i bilaga 4. ESF-projektet Arbetsmarkandsintroduktion för nyanlända (AFN) Tommy Nilsson, Faysal Abdirisak Mohamed, Said Aden Mursal Tommy Nilsson (projektledare), Faysal Abdirisak Mohamed (handledare) och Said Aden Mursal (projektdeltagare) berättar om projektet Arbetsmarknadsintroduktion i Kalix kommun. AFN använder en särskild lärandemodell för snabbare språkinlärning, kunskap om svenska arbetsmarknaden och integrering i samhället. Projektet höjer också kunskapen om jämställdhet, tillgänglighet och demokrati. AFN omfattar nyanlända med maximalt sex års utbildning. Under det första intaget fick 7 av 12 personer en sysselsättning. Avslutning och sammanfattning Torsten Fors sammanfattar dagen: Ett gott samarbete i integrationsfrågor ger ett bättre resultat för individerna. Det är mycket viktigt att kommunerna inser att det är kommunen som har skrivit en överenskommelse och inte en enskild förvaltning eller nämnd. Mottagande av nyanlända invandrare påverkar hela kommunen. Det är också viktigt att vi som arbetar med frågorna är klara över att vi finns till för de nyanlända och inte tvärtom. Vi ska skapa förutsättningar för individerna att själva kunna ta ansvar över sina liv och bli delaktiga i samhället för att snabba på en etablering på arbetsmarknaden. Det vinner alla på. Sammanfattat av Tove Cullhed Bilagor: 1. Program och deltagarförteckning 2. Bildspel, Länsstyrelsens integrationsuppdrag, Torsten Fors 3. Bildspel, Norrbotten och globaliseringen, Nils- Gustav Lundgren 4. Bildspel, Projektet Korta vägen, Eleonora Vaccari 5. Bildspel, Projektet Arbetsmarkandsintroduktion för nyanlända, Tommy Nilsson Tommy Nilssons bildspel finns i bilaga 5. 6

7 vi tar tempen på 7

8 Norrbottens kompetensplattform Dialogmöte om integration Inbjudan Datum: Måndag den 12 november Tid: kl ca Lokal: Stora Björn, Länsstyrelsen Program Inledning Göran Nilsson, Arbetsförmedlingen och Torsten Fors, Länsstyrelsen Norrbotten och globaliseringen Nils-Gustav Lundgren, Luleå tekniska universitet Dialog ESF-projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Tommy Nilsson, Kalix kommun, Jenny Karlsson, Granåns Handelsträdgård samt en deltagare från projketet Dialog Integration och gröna näringar Målet är att skapa arbetstillfällen och påskynda etableringen på arbetsmarknaden för nyanlända invandrare. Camilla Häggström, Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB Dialog Fika serveras kl Välkommen att delta! Dialogmötet arrangeras av Kompetensförsörjningsutskottet (KFU) som leds av Arbetsförmedlingen. Ledamöterna representeras av Länsstyrelsen, LTU, Unionen, Lapplands kommunalförbund, Företagarna, Handelskammaren och Arbetsförmedlingen. Anmälan senast Klicka här och du kommer direkt till anmälan.

9 Norrbottens kompetensplattform Dialogmöte om integration Deltagare Deltagare Cathrine Granberg Kjell Ljung Göran Nilsson Rolf Olsson Lars Roth Lina Huhta Staffan Landström Börje Lindqvist Eleonor Linder Eleonora Vaccari Kristina Henriksson Jenny Karlsson Camilla Häggström John Sandström Carina Boberg Suvi Gyllecrantz Tommy Nilsson Tina Bäckström Monica Lundkvist Bertil Svartz Birgitta Bergvall-Kåreborn Nils-Gustav Lundgren Magnus Johansson Kajsa Pösö Tove Cullhed Torsten Fors Iiris Mäntyranta Benny Edlund Kurt Pettersson Andreas Lind Ewa Hedkvist Petersen Ida Karkiainen Anna-Maria Nilsson Lotta Sundman Vera Nilsson Ingela Uvberg Nordell Carina Edlund Hansson David Sundström Lars-Erik Sjöblom Tomas Mörtberg Olof Johansson Katarina Sandling Jonsson Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen Kalix Arbetsförmedlingen Kalix Arbetsmarknadsförvaltningen, Luleå Bodens Kommun/Integrationsenheten Centek vid Luleå tekniska universitet Folkuniversitetet Luleå Granåns Handelsträdgård Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB IUC Norrbotten Kalix kommun Kalix kommun Kalix kommun Lapplands lärcentra Lapplands lärcentra Lapplands lärcentra Luleå tekniska universitet Luleå tekniska universitet Luleå kommun Luleå kommun Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Norrbottens län Norrbottens Bildningsförbund Norrbottens Bildningsförbund Norrbottens Handelskammare Norrbottens läns landsing, Best Agers-projektet Norrbottens läns landsting Piteå Kommun Piteå Kommun Piteå kommun Priorum/Winnet Norrbotten Sunderby Folkhögskola Sunderby Folkhögskola Svenska ESF-rådet Tornedalens Folkhögskola Vuxenutbildningen Boden Vuxenutbildningen Luleå kommun

10 Uppdraget i korthet bilaga 2 Länsstyrelsen är regeringens företrädare i länet och arbetar för att tillsammans med andra aktörer uppnå de nationella integrationspolitiska målen. - lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund Torsten Fors

11 Uppdraget i korthet Länsstyrelsernas integrationsuppdrag Enligt regeringens integrationsuppdrag ska Länsstyrelsen: - medverka till att det finns beredskap hos kommunerna att ta emot nyanlända - tecknar överenskommelser med kommunerna om mottagande av nyanlända - främja regional samverkan mellan berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer som anordnar aktiviteter för nyanlända - stödjer kommuner i samordningen av kommunal verksamhet såsom svenskundervisning (sfi) och samhällsorientering - följer upp organisering och genomförande av insatser för nyanlända på regional och kommunal nivå - medverkar till att det finns beredskap samt förhandlar med kommunerna att ta emot ensamkommande barn/ungdomar Torsten Fors

12 Länstal, nyanlända Behov av kommunplatser (hela landet) (7 200 anvisningsbara) (7 047 anvisningsbara) ( anvisningsbara Torsten Fors

13 Länstal, nyanlända Norrbotten: (540 anvisningsbara) (457 anvisningsbara) (612 anvisningsbara) Torsten Fors

14 Länstal, nyanlända Fördelningsvariabler för beräkning av länstal - Arbetsmarknad 45% - Bostadsmarknad 15% - Demografi 10% - Folkmängd 30% Tas även hänsyn till anhöriginvandring och tidigare mottagande Torsten Fors

15 Antal platser i länet Arjeplog 15 Arvidsjaur 25 Boden 50 Gällivare 30 Haparanda 20 Jokkmokk 15 Kalix 20 Kiruna 30 Luleå Pajala 20 Piteå 40 Älvsbyn 30 Överkalix 20 Övertorneå 20 Summa: Torsten Fors

16 Aktuellt läge, ensamkommande Totalt Asylplatser Arjeplog 20 5 Arvidsjaur 20 5 Boden 10 3 Haparanda 16 4 Jokkmokk 16 4 Kalix 12 3 Kiruna 10 3 Luleå 31 7 Piteå 12 3 Älvsbyn 15 3 Överkalix 16 4 Övertorneå 27 6 Pajala 8 3 (start 1/3-13) Totalt Torsten Fors

17 Länstal, ensamkommande Uträknat på: - att länens samtliga kommuner har ÖK - folkmängd - visst antal barn överenskommelser - antal ankomstbarn i länet - tillgång på bostäder - utbildningsmöjligheter - arbetsmarknad - tidigare mottagande Torsten Fors

18 Länstal, ensamkommande Behovet för hela landet av asylplatser = Behovet av PUT-platser = Idag: asylplatser = 800 PUT-platser = Torsten Fors

19 Länstal, Norrbotten Behov för hela landet = asylplatser Norrbotten = 56 asylplatser Behov för hela landet = asylplatser Norrbotten = 70 asylplatser Behovet för 2012 och 2013 = asylplatser Norrbotten = 75 asylplatser Torsten Fors

20 Kontaktuppgifter Länsstyrelsen i Norrbottens län Torsten Fors Tfn , torsten.fors@lansstyrelsen.se Torsten Fors

21 Bilaga 3

22

23

24

25

26 Real bruttoregionprodukt per person i Stockholms län, Norrbotten, Västerbotten samt i hela riket (med Stockholms län exkluderat)

27 Utvecklingen av den reala bruttoregionprodukten i Stockholm, Västerbotten, riket (exklusive Stockholm) samt Norrbotten (basår 1968)

28 Tillväxt i bruttoregionprodukt relativt Sveriges tillväxt i fem valda regioner

29 Bruttoregionproduktens årliga förändring ställd i relation till hela den svenska ekonomin i fem län

30 In- och utrikes flyttningsnetto, födelsenetto samt total befolkningsförändring i Norrbotten

31

32

33

34 Tabell 14.1 Kommer du i ditt arbete i kontakt med personer från andra länder? Kolumnprocent. Anmärkning: Tabellen bygger på svar från personer. Norrbotten Väster Botten Västernorrl. Jämtland Totalt Flera gånger i veckan Flera gånger i Månaden Flera gånger per år Mer sällan Aldrig

35 Tabell 14.2 Kommer du i ditt arbete i kontakt med personer från andra länder? Kolumnprocent. Anmärkning: Tabellen bygger på svar från personer. Glesbygd Mellanstor Kommun Stora kommuner Totalt Flera gånger i veckan Flera gånger i månaden Flera gånger per år Mer sällan Aldrig

36 Om du i ditt arbete har kontakt med personer från andra länder, varifrån kommer dessa? Procent. Norrbotten Västerbotten Västernorrland Jämtland Totalt Norge Finland Övriga Västeuropa Sydeuropa Ryssland Östeuropa Asien eller Afrika Nord- eller Sydamerika Australien/Nya Zeeland/ Oceanien

37 T Hur ser dina kontakter med personer från andra länder ut? Procent. Gles- bygds Mellanstor Stor Utlandskontaktens art kommun kommun kommun Totalt Arbetar med utlandsfödd kollega på min arbetsplats Arbetar själv ibland utomlands Möter regelbundet folk från andra länder på min arbetsplats Har utlandskontakt via mail, telefon, m.m

38 Olika yrkesgruppers internationaliseringsgrad i Norrland. Procent. Yrkesgrupp Utlandskontakt i arbetet Rest utomlands i arbetet Annat språk än svenska i arbetet Utlandsfödd kollega på arbetet Utlandskommunikation, mail m.m. Högutbildade med specialistkompetens Tekniker och andra med kort högskoleutbildning Ledningsarbete Kontors- och kundservice Process- och maskinoperatör, transportarbete Service, omsorg, försäljning Hantverk, bygg och tillverkning Yrken utan särskilda utbildningskrav Jord- och skogsbruk, m.m N

39 Din värdering av globaliseringens konsekvenser för Sverige, Norrland och hemkommunen? Procent. Glesbyg Mellans dskommun kommu kommun tora Stora Globaliseringens konsekvenser er ner er För Sverige? Mest dåligt Varken eller Mest bra Vet ej För Norrland? Mest dåligt Varken eller Mest bra Vet ej För kommunen? Mest dåligt Varken eller Mest bra Vet ej

40 Hur uppfattar olika människor globaliseringens följder för den egna kommunen? Procent. Varken eller Mest dåligt Mest bra Vet ej Hela populationens fördelning 51,8 11,4 11,4 25,4 Kön Man 2,8 0,8 1,6-5,2 Kvinna -2,6-0,8-1,5 4,8 Ålder år -1,7-1,5 2,5 0, år 1,5 0,3-0,6-1, år 0,7 1,5 0,4-2,6 65 w år -1,7-1,4-1,0 4,1 Hushållsinkomst ,7-2,2 0,5 10, ,3 1,0 0,3 1, ,6 0,3-0,7-4, w 7,3-0,7 0,7-7,7 Utbildning Kort utbildning -11,7-2,6 0,9 11,2 Medellång utbildning -0,1 0,9 0,5-1,3 Högskole/universitetsutbil dning 11,9 0,5-2,1-11,9 Kommuntyp Glesbygdskommun -5,4-1,0 4,3 2,1 Medelstor kommun -3,0 1,5 0,3 1,2 Stor kommun 3,0-0,7-1,2-1,1

41 Slutsats Om man i höginkomsthushåll ( /år), med högskoleutbildning och bor i stor kommun då 80% globaliseringspositiva Om äldre kvinna med låg inkomst och kortutbildning och bor i glesbygdskommun då andelen globaliseringspositiva 23% Om kvinna med lång utbildning som bor i befolkningsrik kommun då bara 7% angett mest dåligt.

42 Hur uppfattar olika människor i Norrland att få invandrare som grannar? Mest bra Varken eller Mest dåligt Vet ej Hela populationens fördelning Kön Man -2,0 2,9 1,5-2,3 Kvinna 1.9-2,7-1,4 2,1 Ålder år 7,7-4,8-1,8-4, år 1,5 0,3-0,6-1, år ,8-0,2-0,6 65 w år -8,0 2,2-1,8 7,6 Hushållsinkomst ,3-7,3 2,5 7, ,8 1,8-1,2 0, ,7 2,2-1,3-2, w 1,5 0,2 2,0-3,6 Utbildning Kort utbildning -8,1-1,5 1,8 7,8 Medellång utbildning -2,0 3,1 0,4-1,5 Högskole/universitetsutbildnin g 12,7-5,2-2,7-4,8 Kommuntyp Glesbygdskommun -0,8 0,6-1,6 1,9 Medelstor kommun -2,8 1,5 0,8 0,5 Stor kommun 1,7-1, ,7

43 Slutsats Om yngre kvinna med lång utbildning då 60% svarat mest bra att få en invadrare som granne och bara 1% svarat mest dåligt. Om äldre man med kort utbildning då bara 20% svarat mest bra. Inga skillnader inom Norrland eller mella olika kommuntyper.

44 Om du regelbundet använder att annat språk än svenska, vilket språk handlar det då om? Procent. Väster - botten Norrbotten Västernorrlan d Jämtland Totalt Engelska Finska Meänkieli Samiska (nord/syd) Romani Annat språk Aldrig

45 Sweden s geography raises challenges Cold climate and vast land with low density of population Distance to international markets a need to create internal markets pockets of concentration 51% of population and 57% of national GDP are in 3 metro-regions Sweden displays the second highest level of concentration in GDP pc among OECD countries and the lowest level of spatial inequality in GDP per capita efficiency equity balance

46 Om du i ditt arbete har rest utomlands, vart reste du då? Norrbotten Västerbotten Västernorrland Jämtland Totalt Norge Finland Övriga Västeuropa Sydeuropa Ryssland Östeuropa Asien eller Afrika Nord- eller Sydamerika Australien, Nya Zeeland eller Oceanien

47 Hur ofta använder du ett annat språk än svenska i ditt hem? Kolumnprocent. Norrbotte n Väst erbotte n Väste r- norrl and Jämt - land Tota lt Dagligen Flera gånger i veckan Någon gång per år eller mindre Aldrig

48 I ditt arbete eller studier, hur ofta talar, läser eller skriver du på ett annat språk än svenska? Kolumnprocent. Väster - botten Norrbotten Västernorrlan d Jämtland Totalt Dagligen Flera gånger i veckan Flera gånger per år Någon gång men inte varje år Aldrig

49 Generella problem för länder och regioner med en starkt råvaruberoende och råvarubaserad ekonomi? Periodvis mycket lönsamma råvarunäringar driver upp löner och allmän kostnadsnivå. Svårt för andra sektorer att etablera sig och växa. (Kan möta direkt fientlighet Hj. Lundbom t.ex) Stor efterfrågan på relativt lågutbildad arbetskraft. Stora lågutbildade höglönegrupper präglar kulturen! Resultat? Låg benägenhet att söka sig till längre och mer kvalificerade utbildningsvägar (-2%) Råvaruutvinning/produktion ofta starkt beroende av politiska villkor och politiskt bestämda tillstånd m.m. Politiserad ekonomi till råvaruföretagens fördel. (Korruption och handelshinder -6%) Självöverskattning av ekonomins egentliga styrka/konkurrenskraft. Benägenhet att länge förneka och skjuta omställningsproblem på framtiden. Våra rika naturtillgångar.. Rituellt upprepat uttrycksätt i hela Norrland (-10% skuldsättning för nationer) Sammantaget; Om andelen råvaruberoende i ekonomin stiger med 10 procent sjunker den långsiktiga tillväxttakten med ca 1% per år ( (Gylfasson T 2001)

50 Vad genererar regional och nationell tillväxt och på lång sikt välfärd? Goda institutioner helt avgörande, dvs. de spelregler som reglerar hur människor beter sig själva och i förhållande till varandra och till de resurser t.ex. rättsordningen, de politiska-, utbildnings- och andra samhällssystem som finns, liksom till hur eventuella naturtillgångar kan och får nyttjas!

51 De informella institutionerna i Norrland och kunskapsbildningen? Hur ser attityderna ut relaterat till den regionala utvecklingen?

52 HUR SKA MAN SE PÅ ETT LÄN (NORRBOTTEN) BLAND VARS BEFOLKNING?: bara ca var tredje person förbehållslöst menar att den som är duktigare och/eller arbetar hårdare också ska ha bättre lön (s 52) bara ca hälften obetingat menar att framgångsrikt företagande också ska leda till en förmögenhet för företagaren (s47) där var tredje person inte är alldeles klar över om det är bra att företag går med vinst (s 8) där mindre än var femte person välkomnar utländskt företagande och bara 15 procent vill att turismen ska utvecklas genom privata företag (s 48, 46) där 90 procent anser att det är statens skyldighet att lokalisera arbeten till länet (s 61) Källa; Attityder i Norrbotten 1994 På frågan: MAN KLARAR SIG LIKA BRA UTAN HÖGRE UTBILDNING INSTÄMDE HELT ELLER DELVIS 60 PROCENT SAMTIDIGT DENNA FAKTISKA FÖRÄNDRING PÅ LÄNETS ARBETSMARKNAD PRECI DÅ, ÅREN Högst 9 år Gymnasium Universitet Länet -52 % - 8% +23% Luleå -53% -11% +31% Källa Lundgren N-G (1996)

53 Om vändning på t.ex. arbetsmarknaden? Finns människorna, arbetskraften? Jo, men inte i norra Sverige och norra Finland, inte heller nationellt. Sanningen! Åren 2000 till Nettoflyttningsförlust Söderut från de fyra norrlandslänen i Sverige på personer. Då fantastiskt bra att dessa län samtidigt haft ett utrikes IN-flyttningsöverskott På Norrlands tillbakagång kunde alltså ha varit mycket värre om vi ej haft invandringen!

54 Kort sagt, hur skapa ett attraktivt, dvs. ROLIGT liv i Norr? Hur ser den lyckliga norrlänningen ut? Analyserat 2392 norrlänningars syn på sitt liv, på sin lycka/olycka och vad som påverkar den Ett index 1-7.

55 Variabel B Std error Beta T Sign Konstant Utbildning o Inkomst (relativ) Optimist ooo Religiös Kultur viktigt Arbetslös Sjukpensionär o.o Flyttplaner o Löntagare Företagare Klassresa upp Klassresa ner , Same Tornedaling Svenskfinländare Rom Jude Invandrare (nysvensk) Ålder Östersund Sundsvall Umeå Skellefteå Piteå Luleå Fjällkommun Kvinna -,007,077 -,002 -,090,928

56 Högre inkomster höjer lyckan, men lika stark effekt av att vara religiös eller ha en optimistisk livssyn, att anse ett rikt kulturliv vara viktigt och, men i mindre grad, att ha en lång utbildning och att vara löntagare Tornedalingar, samer, skellefte- och pitbor är också, allt annat lika, mer till freds med livet än andra norrlänningar. Inte lyckligare bara av att bo i tillväxtorterna Umeå, Luleå, Östersund eller Sundsvall

57 Vad gör en norrlänning olycklig? Sjukpensionär, arbetslös, och att umgås med flyttplaner En klassresa uppåt, från ett arbetarhem till företagare, högre tjänstemanna- /akademikerhem höjer lyckan, men en klassresa i motsatt riktning sänker den inte

58

59 Världsmarknadspriset på järnmalm (jan/febr) 140,00 US$ per ton (fines) Pris90 120,00 US $ PER TON 100,00 80,00 60,00 40,00 20, År

60 Bilaga 4

61 En möjlighet för utländska akademiker att få jobb och för företagen att hitta ny kompetens.

62 Tre kurser - 50 deltagare 50 % har fått jobb 30 % studerar vidare

63 Korta vägen Teori och praktik 12 till 40 veckor Individuellt

64 Vem kan gå? Minst 3 år på universitet från hemlandet Teknik, data eller naturvetenskap Samhälls- och beteendevetenskap Ekonomi, handel, marknadsföring, administration Pedagogik Vård och medicin

65 Deltagare 2011 Informationsmöte Intervjuer, betyg, examensbevis Motivation, engagemang

66 Praktik på företag- framgångsfaktor Några månader Noggrann matchning företag-praktikant Bra svenska Motiverad

67 Det är en sak att få jobb, en annan att få jobba med det man verkligen är utbildad till. Natasha Halvorson, deltagare Korta vägen 2012

68 För oss som är ett internationellt företag var det intressant att få in andra kunskaper. Björn Löfstedt, Index Braille

69 Praktiken blev en anställning IT-företaget Arctic Group engagerade Arianna från Mexico i ett projekt där hon utvecklade ett webbaserat system för CV-hantering. Arianna är även behjälplig vid kundkontakter med spansktalande länder. Arianna Rojas Aquino Anders Lundkvist

70 En möjlighet för utländska akademiker att få jobb och för företagen att hitta ny kompetens.

71 Utländska akademiker Jobb utifrån utbildning Förberedelse vidare studier

72 Teori - Luleå tekniska universitet Svenska Samhällskunskap Kulturhistoria Arbetsmarknaden, högskolesystemet Yrkes- och studievägledning CV, personligt brev, anställningsintervju

73 Ansökningskrav Utomnordisk akademiker Bosatt i Sverige högst 3 år Akademisk examen/studerat minst 3 år på universitet

74 Ansökningsdagar 1 februari kursstart våren februari kursstart våren 2014 Däremellan löpande antagning

75 Urval Arbetsförmedlingen Informationsmöte Intervjuer, betyg, examensbevis Motivation, engagemang

76 Ansökan Sergei Tougoumov Arbetsförmedlingen i Luleå. Tel sergei.tougoumov@arbetsformedlingen.se

77 Projektledare Eleonora Vaccari Centek Tel ,

78 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Bilaga 5 Kalix kommun

79 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Tvåårigt ESF-projekt Medfinansiärer AF och Länsstyrelsen Projektägare Kalix kommun,kuc/komvux Samverkansparter: AF, Integration/flyktingsamordningen i Kalix och Överkalix

80 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Målgruppen är nyanlända med kort utbildning från hemlandet Både kvinnor och män från olika länder Fyra gruppintag med 12 deltagare Kurstid16 veckor, varav 12 veckor på arbetsplats fyra dagar i veckan

81 Innehåll teoretiska delen Språktester Förberedelse inför praktiken (fraser, regler, kläder) Enkel datautbildning Studiebesök CV och personligt brev Yrkes- och utbildningsinformation Information från kvinnojouren (med telefontolk)

82 Förenklat, översatt och inläst material på både svenska och modersmål Klädkoder Hälsa och hygien Våld i hemmet Svensk arbetsmarknad Jämställdhet och tillgänglighet

83 Praktiken Introduktion med telefontolk Handledning i språk på praktikplatsen Deltagaren fotograferar och dokumenterar Kommunikation uppmuntras Reflektion om jämställdhet

84 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Mål på tre olika nivåer; övergripande mål, projektmål samt delmål. Denna första analys belyser hur projektet ligger till mot delmålen. Börjat med att göra kvalitativa intervjuer och observationer i klassrummet.

85 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Vilket är det huvudproblem som avses att lösas med projektet? Målgruppen saknar till största del egenförsörjning och är inte etablerad på arbetsmarknaden i Kalix och Överkalix. Det tar lång tid för målgruppen att lära sig svenska språket.

86 Delmål Att deltagarna kan bli mer självförsörjande, speciellt finns detta behov bland kvinnor i målgruppen. Att introducera deltagarna på arbetsmarknaden. Att deltagarna ska lära sig språket snabbare. Att testa om lärandemodellen fungerar

87 Delmål Att höja kunskapen om jämställdhet och tillgänglighet hos projektledningen och samarbetspartner. Deltagarna ska även på kort sikt höja kunskapen om jämställdhet och tillgänglighet.

88 I slutet av praktiken Har sett att deltagarna har vuxit. De har en bättre självkänsla och vågar ta för sig mer. De upplever att man blir sedd. Deltagarna upplever en ökad integration i samhället. Ökad integration inom gruppen. Olika nationaliteter umgås mer med varandra och lär känna varandra. En del har fått sommarjobb eller får jobba extra vid behov. Har fått referenser och arbetslivserfarenhet. Positivt när man ska söka jobb i framtiden.

89 I slutet av praktiken Lärmodellen har fungerat bra. Bör dock lägga lite mer tid på läsandet och skrivande inför nästa gruppintag. Deltagarna är trygga i gruppen. Kommer även lägga in friskvård för att svetsa samman gruppen.

90 Analys Att deltagarna ska kunna bli mer självförsörjande, speciellt bland målgruppen kvinnor - Svårt att se resultat i dagsläget Introducerade på arbetsmarknaden Har uppnåtts. Lära sig det svenska språket snabbare De har lärt sig mer. Om lärandemodellen fungerar Den fungerar. Ökad kunskap om jämställdhet och tillgänglighet hos projektledning och samarbetspartner Har uppnåtts. Ökat kunskap om jämställdhet och tillgänglighet hos deltagarna Har delvis uppnåtts

91 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Kalix kommun

92