Behövs Nationalbibliografin?

Transkript

1 Behövs Nationalbibliografin? Internationell utblick och förslag till förändrat arbetssätt Dnr: Arbetsgrupp: Eva-Maria Häusner, Zoran Savicic, Charlotta Simonsson, Ylva Sommarland Samordning och metodstöd: Christine Wallén

2 Sammanfattning Behövs nationalbibliografin? Vilket syfte har den, vad ska den innehålla och vilka är användarna? Utredningens slutsatser innebär på sikt stora förändringar. Metadata från fler medietyper måste ingå i den svenska nationalbibliografin inte bara, som idag, tryckta böcker och tidskrifter. Nya arbetssätt behövs som innebär att Kungliga biblioteket går från bibliografisk kontroll till metadatamanagment, från katalogisering till catalinking. Det behövs också en diskussion om hur manuell bibliografisk kontroll och automatiska metadataflöden kan komplettera varandra i relation till de kvalitetskriterier som lyfts fram i utredningen. Utredningen placerar sig inom en diskurs där rekommendationer för arbete med nationalbibliografier undersöks i relation till den digitala samhällsutvecklingen. Det går att urskilja två huvudsakliga syften med nationalbibliografier som är rådande internationellt idag och som följer IFLA:s rekommendationer för arbetet med nationalbibliografier. Den ena syftet är att se nationalbibliografin som en spegel av ett lands kultur och det andra syftet är att se nationalbibliografin som en överblick över en nations utgivning. De båda internationellt rådande syftena är fortsatt aktuella men utredningen menar att de bör problematiseras och kompletteras. Nationens minne stannar inte längre innanför landets gränser, såväl på grund av internationaliseringen som på grund av digitaliseringen och mediekonvergensen. Nationsbegreppet som urvalskriterium blir alltså svårare att upprätthålla. Digitaliseringen innebär gränsupplösning både vad gäller medier och nationell tillhörighet och en förändring av nationsbegreppet. Det i sin tur innebär utmaningar och påverkar framställningen av det nationalbibliografiska datat. I och med den digitala utvecklingen är användarna idag mer diversifierade och oförutsägbara än tidigare och deras behov förändras över tid, vilket ställer nya förväntningar på nationalbibliografin. Utredningen har gjort en omvärldsanalys i tre delar; webbenkät, studiebesök till tre länder och samtal med användare. Resultatet från webbenkäten visade att: - tryckt material ingår i alla undersökta länders nationalbibliografi, - audiovisuellt material ingår I de flesta av de undersökta ländernas nationalbibliografi, - elektroniskt material ingår men definieras olika, - pliktlevererat material ingår i alla undersökta länders nationalbibliografi, - det är stora variationer när det gäller förvärv av material som publiceras utanför det egna landet, - nationalbiblioteket ansvarar för nationalbibliografin i de flesta undersökta länderna och statliga medel finansierar, - bibliotek är den primära målgruppen, samt att - det stora inflödet av elektroniskt pliktmaterial är en stor utmaning. Den internationella jämförelsen visade också att ursprungstanken med nationalbibliografiers syfte fortsatt gäller, d.v.s. att varje lands nationalbibliografi är en del av en världsbibliografi.

3 2 Därför måste förutsättningar skapas för att möjliggöra att nationalbibliografiskt data kan kureras i ett globalt sammanhang. Utredningen har via litteratur och samtal identifierat användarnas och intressenternas förväntningar vad gäller kvalitetskriterier och konstaterar att aktualitet, snabbhet, kontinuitet och pålitlighet är de viktigaste. Kungliga biblioteket är fri att tolka sitt uppdrag inom det bibliografiska området. Utredningen föreslår följande portalparagraf för det fortsatta arbetet: Att framställa nationalbibliografin innebär att framställa nationalbibliografiska data. Det nationalbibliografiska datat är en del i den nationella biblioteksinfrastrukturen. Kungliga biblioteket ska framställa och tillgängliggöra nationalbibliografisk data som möjliggör följande syften: En objektiv och heltäckande översikt över den svenska utgivningen och en metadatakälla för bibliotek och andra användare. Portalparagrafen öppnar för nya arbetssätt där manuell bibliografisk kontroll och automatiserade metadataflöden kompletterar varandra och öppen länkad data går att använda i större omfattning metadatamanagment och catalinking istället för katalogisering. BESLUT Utdrag ur protokoll 2016:9, fört den 7 juni 2016 vid Kungliga bibliotekets ledningsgrupp, ordinarie sammanträde Efter diskussionen konstaterades att portalparagrafens två syften båda är relevanta, även om det första utgör en sorts grundnivå. I relation till det andra syftet diskuterades särskilt hur KB:s erbjudande vad gäller nationalbibliografiska data skulle kunna formuleras gentemot Librisbiblioteken. Här finns också en koppling till den nationella biblioteksstrategin som ska identifiera behoven. Utredningen behöver nu kompletteras med en konkret beskrivning av nationalbibliografins innehåll och nivåer utifrån dessa två perspektiv och med utgångspunkt i KB:s målbild Beslöts att så snart som möjligt bemanna metadataprogrammet med en ansvarig.

4 3 1 VAD ÄR PROBLEMET MED DAGENS NATIONALBIBLIOGRAFI? Problemformulering Teoretiska utgångspunkter KB:S UPPDRAG Det nationalbibliografiska uppdraget KB:s utökade samverkansuppdrag NATIONALBIBLIOGRAFIN I PRAKTIKEN Vad ingår i nationalbibliografin? Kriterier för urval Beskrivningsnivåerna är riktlinjerna INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE Urval och täckning Organisation Användarbehov Framtida utmaningar VILKA SYFTEN KAN NATIONALBIBLIOGRAFIN HA? Faktorer som påverkar syftet Övergripande syfte: en objektiv och heltäckande översikt över den svenska utgivningen Praktiska syften STORA FÖRÄNDRINGAR BEHÖVS Slutsatser Förslag till portalparagraf för KB:s arbete inom det bibliografiska området... 30

5 4 1 Vad är problemet med dagens nationalbibliografi? 1.1 Problemformulering Uppdraget till föreliggande utredning är att kartlägga de olika syften som en nationalbibliografi kan tänkas fylla. Utredningen ska belysa hur Kungliga biblioteket (KB) tolkar det nationalbibliografiska uppdrag som nämns i myndighetens instruktion idag och ska även föreslå en framtida tolkning. I utredningen ingår även en internationell jämförelse med andra nationalbibliotek. Bakgrunden till uppdraget är såväl den digitala och tekniska samhällsutvecklingen som KB:s utökade samverkansuppdrag. 1.2 Teoretiska utgångspunkter Hypotes Utredningen tar sin utgångspunkt i uppdragsdirektivets hypotes att nationalbibliografin ska vara en tjänst i den nationella biblioteksinfrastrukturen, vars funktionalitet behöver utvecklas för att tillfredsställa målgruppernas behov nu och i framtiden Diskurs Under senare år har det skett en rad omvärldsförändringar vilka påverkar arbetet med nationalbibliografier idag, förändringar som har drivit utvecklingen i en riktning där det finns ett behov att ompröva nationalbibliografins syfte. Utredningen placerar sig inom en diskurs där rekommendationer för arbete med nationalbibliografier undersöks i relation till den digitala samhällsutvecklingen. Det går att urskilja två huvudsakliga syften med nationalbibliografier som är rådande internationellt idag och som följer IFLA:s rekommendationer för arbetet med nationalbibliografier. Dels att se nationalbibliografin som en spegel av ett lands kultur och dels att se nationalbibliografin som en överblick över en nations utgivning. Utöver detta finns en inriktning mot ett mer praktiskt syfte som innebär flexibilitet och anpassning till nya målgrupper.

6 Spegel av ett lands kultur Barbara Bells formulering i An annotated guide to current national bibliographies (1998) där Bell definierar en modern nationalbibliografi som en spegel i vilken ett lands kultur reflekteras används i olika varianter av flera länder. 1 Bell lyfter fram att nationalbibliografin är viktig för att kunna visa samhällstrender. Genom att göra uttag ur nationalbibliografiska data, till exempel utifrån vilka ämnen det publiceras om, på vilka språk det publiceras inom ett land eller vilka språk som översätts, är det möjligt att hämta uppgifter om trender i samhället. Bell menar att nationalbibliografin har ett viktigt värde genom funktionen att bevara berättelser om landets identitet under en given tidsperiod. Detta är ett syfte som också går i linje med nationalbibliotekens syften i sin helhet och som skapar riktlinjer för vad som ska ingå i nationalbibliografin. Det är emellertid långt ifrån okomplicerat att använda en sådan formulering i det praktiska arbetet med att framställa nationalbibliografier Överblick över en nations utgivning Miriam Nauri beskriver i artikeln Alla tiders nationalbibliografi (2008) den svenska nationalbibliografins historia och föreslår även en framtida vision. Artikeln inleds med en definition av vad en nationalbibliografi är: En nationalbibliografi är en bibliografi över de publikationer som har getts ut inom ett givet lands gränser. 2 Inom KB tolkas begreppet publikation på olika sätt idag. Traditionellt används begreppet som en synonym för analogt material. I vissa delar av organisationen syftar man med begreppet dessutom till enbart textbaserat material. I utredningen används begreppet i en vid bemärkelse. En publikation är inte enbart textbaserat material i tryckt form utan allt som på något sätt offentliggörs och mångfaldigas för distribution till allmänheten, d.v.s. ett datorspel som levereras till KB som digital fil, en ljudbok som levereras på cd-skiva, ett tidskriftsnummer som levereras på papper. Denna definition stöter man på i flera av de texter som använts som underlag i utredningen. Detta innebär att Nauris definition ovan även öppnar upp för en inkludering av andra media än det tryckta. Ingrid Parent, tidigare ordförande i IFLA, föreslår en liknande formulering som ett av syftena med nationalbibliografin. Parent anser att det är viktigt att understryka nationalbibliografiers roll som en sorts permanent record of the publishing output of a 1 Bell, Barbara L. An Annotated Guide to Current National Bibliographies. Alexandria, VA: Chadwyck-Healey, 1986, citerad i Best practice for national bibliographic agencies in a digital age, (Hämtad ) 2 Miriam Nauri, 'Alla tiders nationalbibliografi: en historik och vision', Biblis (Tidskrift)., 2008/09(44), s. 132 ; I Nauris artikel finns en beskrivning av nationalbibliografins historia i Sverige. Det finns även att finna i: Kerstin Assarsson-Rizzi, Den svenska nationalbibliografin: en utredning avseende dess omfattning, utformning och organisation med förslag till ändringar = [The Swedish national bibliography] : [a study of its contents, form and organization with suggested changes], Kungl. bibl., Stockholm, 1983 ; Även i denna utredning finns en kort historik om nationalbibliografier internationellt och en kort historik över svenska nationalbibliografin; Sverige. KB-utredningen, KB - ett nav i kunskapssamhället: Kungl. biblioteket - Sveriges nationalbibliotek : verksamhet och visioner : betänkande, Fritzes offentliga publikationer, Stockholm, 2003, s , (Hämtad ).

7 6 country over a specific period. 3 Formuleringen är hämtad från rekommendationerna från IFLA-konferensen 1998, som Nauri också citerar. Denna formulering används även i IFLA:s Best Practice for National Bibliographic Agencies in a Digital Age: National biblbiography[.] is defined as a cumulation of the authoritative and comprehensive records of the national output. (i. e.) products of the national publishing industri. 4 Nauri poängterar dock att denna formulering låter påskina att nationalbibliografin i första hand ska täcka det som är förlagsutgivet och att detta antagligen hänger samman med nationalbibliografiers historiskt starka koppling till förlag. En viktig poäng är att en nationalbibliografi brukar dock ses som mycket mer än en samling bibliografiska poster. 5 Den här meningen formulerades 2008 och Nauri tar upp som exempel att nationalbibliografisk data även presenteras i form av statistik. Idag finns det ännu fler sätt att nå nationalbibliografisk data och möjligheterna att använda nationalbibliografiska tjänster breddas när det blir tillgängligt som öppen länkad data. Redan i dag är nationalbibliografin mer än en deldatamängd i LIBRIS. Nationalbibliografisk data återanvänds via APIer, z3950, RSS-flöden, ftp-överföringar, OAI-PMH-datainsamling, excel-data mm IFLA:s riktlinjer och rekommendationer I National bibliographies in the digital age: guidance and new directions: IFLA Working Group on Guidelines for National Bibliographies (2009) föreslås sju riktlinjer i arbetet med nationalbibliografier: 6 1. Ansvaret för att utveckla, upprätthålla och införa regler, standarder och urvalsregler ska ligga på ett nationalbibliografiskt organ. 2. Nationalbibliografin ska inkludera alla typer av publikationer, dock inte nödvändigtvis alla publikationer. 3. Urvalsprinciper ska vara definierade och publicerade. 4. I arbetet med nationalbibliografin ingår beslut om katalogiserings- och beskrivningsnivåer för olika typer av publikationer. Beskrivningsreglerna ska baseras på en utvärdering av resursens betydelse. 5. Alla tillgängliga tekniska möjligheter uppmuntras att undersökas. 6. Möjligheter till samarbete med andra intressenter för att stötta och förbättra nationalbibliografin ska undersökas. 7. Nationalbibliografins användning ska utvärderas löpande. Med National bibliographies in the digital age: guidance and new directions: IFLA Working Group on Guidelines for National Bibliographies (2009) som utgångspunkt 3 Ingrid Parent, The importance of national bibliographies in the digital age, s. 7, (Hämtad ) ; Även publicerad i Parent, I. The Importance of National Bibliographies in the Digital Age, International Cataloguing and Bibliographic Control (2008): s Best practice for national bibliographic agencies in a digital age, (Hämtad ) 5 Nauri, s Maja Žumer, red., National Bibliographies in the Digital Age: Guidance and New Directions. München: Saur, 2009., s 18

8 7 påbörjades 2012 ett arbete med att uppdatera IFLA:s rekommendationer för nationalbibliografier i Best Practice for National Bibliographies in the Digital Age med fokus på organisation, syfte, urval, beskrivningsnivåer och standarder samt leverans av tjänster Användbarhet och flexibilitet Från Ingrid Parent har utredningen hämtat följande begrepp som en tänkbar startpunkt för att undersöka nationalbibliografins syfte i ett mer praktiskt perspektiv och att diskutera kvalitet. Karaktäristika för nationalbibliografin bör enligt Parent vara att den ska vara aktuell, snabbt och kontinuerligt uppdaterad, heltäckande och pålitlig. Parent menar att det är viktigt att syftet och värdet av nationalbibliografin alltid är uppenbart och att detta värde synliggörs och är känt för dess användare. Vi måste, enligt Parent, föreställa oss nya användare och nya oväntade användningsområden. Parent lyfter även fram samarbeten med andra informationsleverantörer, arkiv och museum och även internationella samarbeten. För att nationalbibliografin ska ha ett värde, menar Parent att den bör tillhandahålla service som inte erbjuds på annat håll, vilket också hänger ihop med dess användbarhet. Även Parent, liksom IFLA i sina rekommendationer ovan, pekar på behovet av fler användarundersökningar, eftersom nationalbibliografiers syfte måste omvärderas utifrån att användarnas vanor förändras med de nya möjligheterna till direkt tillgång till materialet. Det finns ett behov av att visa på användandet och användbarheten för en bred publik om inte nationalbibliografin ska vara en historisk produkt: "If we cannot prove its use and usefulness to a broad audience, the national bibliography may be relegated to history. 8 För att möta nya användarbehov är det nödvändigt, enligt Parent, att finna metoder att förhålla oss till komplexa, föränderliga media och skaffa oss kunskap om hur vi ska fånga in dessa. Parent menar att vi måste finna nya modeller för att samla in och beskriva det diversifierade material vi ansvarar för och pekar på några aspekter som är viktiga att ha i åtanke i arbetet med nationalbibliografin i samband med den ökade tillgången av elektroniskt material. För det första är det viktigt att ha flexibilitet i bibliografiska standarder. Parent skriver att nationalbibliografier kommer att inkludera dokument med olika nivåer av komplexitet. Detta är också samma riktning som anges i metadataprogrammets strategiska inriktning om funktionell kvalitetsnivå. Begreppet nationalitet blir problematiskt att ha som urvalskriterium när det gäller nätpublicerade dokument och Parent belyser även problematiken i att nationalitet är ett begrepp som har varit utgångspunkten för struktureringen av ansvarsfördelningen i arbetet med universal bibliographic control (UBC). 7 Best practice for national bibliographic agencies in a digital age, (Hämtad ) 8 Parent, s. 5.

9 8 Sammanfattningsvis är det iögonfallande att både Parent och IFLA:s arbetsgrupp återkommer till vissa teman så som behov av användarundersökningar, fullständighetsfrågan och samarbeten med andra aktörer Nationalbibliografier i den digitala samhällsutvecklingen Elisabeth Niggemann, generaldirektör på Deutsche Nationalbibliothek, menar att det finns en ökande förståelse för att information som har producerats med skattebetalarnas pengar bör vara tillgänglig att användas av medborgarna i icke-kommersiella och kommersiella syften. 9 Länder som publicerat sina nationalbibliografier som öppen data är exempelvis Tyskland, Storbritannien och Spanien. Den svenska nationalbibliografin publicerades som öppen data i Sverige För att synliggöra de öppna datamängderna i nationalbibliografin, samt övriga data som KB publicerar, pågår också arbetet med id.kb.se. Niggemann argumenterar för vikten av öppen länkad data för nationalbibliografiers utbyte av data med andra kulturella institutioner. Nationalbibliografiernas användare, menar Niggemann, kommer att vinna på att nationalbibliografisk data länkas ihop med den semantiska webben. Det öppnar också upp möjligheter för samarbete med andra myndigheter för utbyte av metadata. 10 Viss länkad data publicerades i den svenska samkatalogen LIBRIS redan Det arbete som görs idag i LIBRIS är emellertid långt mer omfattande. Öppen data är idén att viss data ska kunna vara fritt tillgänglig för alla att använda och återpublicera som de önskar, utan restriktioner kring upphovsrätt, patent eller andra kontrollmekanismer. Det räcker inte med att vårt material är tillgängligt, det måste också vara lättupptäckt, återanvändningsbart och delbart. Niggemann presenterade sitt paper The importance of open data to national libraries på den årliga IFLA-kongressen i Helsingfors 2012 i en session på temat National libraries and open data: new discovery and access services. 9 Elisabeth Niggemann, The importance of open data to national libraries ; World Library and Information Congress: 78th General Conference and Assembly, IFLA 2012, Helsinki. Frankfurt, M: Deutsche Nationalbibliothek, 2012, s. 8, (Hämtad ) 10 Niggemann, s Libris available as linked data, publicerad 3 december 2008 på Librisbloggen; (Hämtad )

10 9 2 KB:s uppdrag 2.1 Det nationalbibliografiska uppdraget Den lag som till stora delar idag styr framställandet av nationalbibliografin är Lag (1993:1392) om pliktexemplar av dokument. 12 Från och med den 1 juli 2012 gäller även Lag (2012:492) om pliktleverans av elektroniskt material. 13 Det som samlas in av KB ska beskrivas. Pliktexemplaren som samlas med Lag (1993:1392) om pliktexemplar av dokument utgör en grund för nationalbibliografin, men det som beskrivs i nationalbibliografin är ett urval av det pliktlevererade materialet. Lagen för elektroniskt material gäller för visst elektroniskt material med svenskt anknytning som tillgängliggjorts för allmänheten här i landet genom överföring via nätverk efter den 31 december Det finns ingen skyldighet att lämna pliktexemplar för material som faller inom så kallad parallellpublicering. 14 Ett problem med det material som levereras med e-plikten är att frågan om tillgängliggörandet ännu inte är löst. I propositionen Leveransplikt för elektroniskt material, från 2011/12 står det: Regeringen avser återkomma när det gäller tillgängliggörandet av det material som samlas in. 15 Det finns ingen lagstiftning för vad en nationalbibliografi är och KB:s myndighetsinstruktion innehåller ingen tolkning av begreppet. Styrningen från uppdragsgivaren när det gäller det nationalbibliografiska uppdraget är alltså inte reglerad i detalj. Däremot lyfts aspekter som kontinuitet och auktoritet fram i resonemang om den svenska nationalbibliografin. 2.2 KB:s utökade samverkansuppdrag År 2011 utökades KB:s uppdrag från att ha varit samordnande för forskningsbiblioteken till att ha nationell överblick över hela det allmänna biblioteksväsendet och främja samverkan och utveckling inom området. Det utökade uppdraget innebär att även 12 Lag (1993:1392) om pliktexemplar av dokument, Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag om-pliktexempl_sfs /?bet=1993: Lag (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material, Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs / (Hämtad ) 14 Lag (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material, Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs / (Hämtad ) 15 Regeringens proposition 2011/12:121 : leveransplikt för elektroniskt material, ; Se även Lars Ilshammar Med e-plikten tillbaka till framtiden i Czaika, Otfried, Nordin, Jonas & Snickars, Pelle (red.), Information som problem: medieanalytiska texter från medeltid till framtid, Kungl. biblioteket, Stockholm, 2014, s

11 10 folkbiblioteken omfattas och sedan dess har fler folkbibliotek gått över till att bli LIBRISregistrerande. Eftersom det tidigare varit främst forskningsbibliotek som varit anslutna, saknades mycket av folkbibliotekens behov. På KB gjordes en kartläggning av de tekniska förutsättningarna för att folkbiblioteken i större utsträckning skulle kunna ansluta sig och av behoven i den tekniska infrastrukturen. Kartläggningen resulterade i rapporten Folkpost på tre sekunder, där man beskrev behov av tekniska lösningar för postförsörjning och katalogisering. Projektet LIBRIS för folkbiblioteken kartlade folkbibliotekens specifika behov av poster och metadata som dittills saknats eller funnits i begränsad omfattning i LIBRIS. De bibliografiska behov man identifierade var t.ex. innehållsbeskrivningar och ämnesord för skönlitteratur, möjligheten att beskriva skönlitterära serier och fortsättningsarbeten. Man saknade också poster för AV-media och mångspråksmedia.

12 11 3 Nationalbibliografin i praktiken 3.1 Vad ingår i nationalbibliografin? Idag ingår ett urval av det tryckta pliktlevererade materialet i nationalbibliografin; böcker, periodika, kartor och delar i monografi- och rapportserier. Under en tidsperiod samlades även e-böcker som distribuerades av E-lib in och registrerades i nationalbibliografin, men detta upphörde 2010 då E-lib drog tillbaka leveranserna på grund av rättighetsfrågor. Metadatat ingår fortfarande i nationalbibliografin, men materialet är inte tillgängligt. Den svenska nationalbibliografin är en delmängd i samkatalogen LIBRIS. 3.2 Kriterier för urval Det pliktlevererade tryckta materialet katalogiseras på olika nivåer beroende på om det ska ingå i nationalbibliografin eller inte. Det görs ett urval utifrån ett antal kriterier. Arbetet utförs på två nivåer, som finns beskrivna med utförliga instruktioner, en nationalbibliografisk nivå (A-nivå) och en miniminivå. Det som katalogiseras på A-nivå är alltså det urval som görs av vad som ska ingå i nationalbibliografin. De två beskrivningsnivåerna, utgör en sorts bibliografisk plan då dessa beskriver vad som är obligatoriska metadata på respektive nivå. Inom den nationalbibliografiska nivån finns också beskrivningsnivåer. En utmaning de senaste åren när det gäller urval har varit den ökade mängden egenutgivna titlar, vilka sedan 1 juli 2015 ingår i nationalbibliografin. Dessa märks även upp i beståndsposten med information om att de är egenutgivna, för att kunna fånga upp dem i statistiken. Målet med beskrivningsnivåerna är att de ska vara transparenta och anpassade efter behov, det vill säga aktuella och uppdaterade men framställas med avseende på användare i varje tid i den mån det är möjligt Beskrivningsnivåerna är riktlinjerna Generellt kan sägas att beskrivningsnivåerna utgör riktlinjer för det praktiska arbetet med framställandet av nationalbibliografin. Därför är utarbetandet av dem styrt av hur syftet med nationalbibliografin är formulerat. När deldatabasen Nationalbibliografin beskrivs på KB:s externa webbsidor står det: Syftet är att redovisa alla publikationer som säljs i 16 Beskrivningsnivåer-NBs urval, (Hämtad )

13 12 bokhandeln och andra skrifter som är av allmänt intresse. 17 Detta beskriver hur myndighetens uppdrag tolkas idag på Enheten för Nationalbibliografin där den manuella bibliografiska kontrollen i framställandet av nationalbibliografin sker. IFLA skriver i Best practice for national bibliographic agencies in a digital age att det inte existerar någon fullständigt komplett samsyn när det gäller Coverage of print, digital and multimedia, breadth & depth of descriptions applied, definition & treatment of materials. 18 IFLA skriver dock att det finns en internationell enighet i det nationalbibliografiska arbetet om att: We cannot be exhaustive but we can be representative. 19 Kvalitetskriteriet att en nationalbibliografi ska vara heltäckande har syftet att garantera objektivitet i möjligaste mån Nationalbibliografin, (Hämtad ) 18 Best practice for national bibliographic agencies in a digital age, (Hämtad ) 19 Best practice for national bibliographic agencies in a digital age, (Hämtad ) 20 Madsen, Mona, Nationalbibliografi, formål og funktion: med en oversigt over dansk nationalbibliografi, Danmarks Biblioteksskole, København, 1994 ; Även tillgänglig online på (Hämtad )

14 13 4 Internationell jämförelse I det följande redovisas resultatet av den enkät som gjordes som en del av utredningens omvärldsbevakning. 21 Resultatet är grupperat i fyra teman: urval och täckning, organisation, användare, framtida utmaningar. 4.1 Urval och täckning De sex första frågorna i enkäten är utformades med syftet att få en jämförande inblick i hur det ser ut i dessa länder avseende urval och täckning i nationalbibliografin Tryckt material ingår i alla länders nationalbibliografi På frågan om tryckt material ingår i nationalbibliografin svarade alla länder att det gör det. De specificerade alla i sina svar närmare vilken typ av tryckt material deras nationalbibliografier innehåller. Det som är mest övergripande gemensamt i svaren är att tryckta böcker, periodika (i Danmarks fall även artiklar och recensionser), kartografiskt material och musiktryck ingår. Det som särskiljer ländernas svar angående tryckt material är att Storbritannien och Kanada anger att de exkluderar vissa specificerade tryckta material. Storbritannien exkluderar till exempel musiktryck och kartografiskt material. Kanada exkluderar avhandlingar. Norge redovisar mer specifikt att de även inkluderar böcker av norska medborgare som publicerar sig utanför Norge, men även översättningar från norska som publiceras utomlands. Kanada, Italien och Sydafrika katalogiserar även affischer i sin nationalbibliografi. Tysklands svar avviker genom att de inte specificerar det tryckta mediet utan i stället svarar; works in various media, in both physical and non-physical form, are collected. 21 Webbenkäten skickades via till 31 personer vid olika nationalbibliotek. Urvalet gjordes från IFLA:s bibliografisektions medlemslista. Webbenkäten utfördes mellan den 15 september och den 29 oktober Tio länder besvarade enkäten: Danmark, Kanada, Kanada, Norge, Finland, Japan, Sydafrika, Frankrike, Italien, Tyskland.

15 Audiovisuellt material ingår I de flesta länders nationalbibliografi På frågan om audiovisuellt material ingår i nationalbibliografin svarar alla utom Storbritannien att det gör det. I Storbritannien samlas det audiovisuella materialet in med stöd av pliktlagen, men ingår inte i den brittiska nationalbibliografin. De övriga länderna specificerar vilken typ av audiovisuellt material de samlar in på olika sätt. Det gemensamma för svaren är att de anger att de samlar in ljudupptagningar och film. Det begrepp som används i flera av svaren är sound recordings, men när det gäller film använder de olika begrepp som; movies, video recordings, videos, films, DVD. Kanada avviker med att de anger att de inte samlar in videoinspelningar, eftersom det inte ingår i deras pliktlag. Tyskland specificerar att de inte samlar in; television or radiobroadcast or films. I övrigt beskrivs audiovisuellt material med varierande termer; multimedia, slides, discs, cassette tapes, micro-type materials, recorded music, audio books, DVD-Records, CD- ROMs, computer games, animated images, audiovisual aides Elektroniskt material ingår men definieras olika På frågan om elektroniskt material ingår svarar Storbritannien att de inte skiljer på tryckt och elektroniskt material i sina urvalsprinciper. Danmark skriver att de ser på innehållet och inte medietyp när de bestämmer vad som ska inkluderas i nationalbibliografin. Även här finns svar där samma materialtyper definieras med olika begrepp. Vissa begrepp nämndes redan under audiovisuella material, som CD-ROM och DVD-ROM. Kanada nämner att de inkluderar commercially available trade ebooks. Norge svarar ebooks, e-journals. Japan svarar packaged electronic publications newly published or distributed in Japan. Sydafrika svarar electronic publications in tangible formats i.e. DVD and CD-ROM och att Intanglible electronic publications are collected and stored on a server until the e-repository has been configured. Frankrike svarar Computer games, multimedia, databases, software. Italien svarar ejournals, e-books, integrating resources, CD- and DVD-ROMs. Tyskland svarar Netpublications vilket inkluderar epaper, Websites, dissertations etc. Danmark, Japan och Italien nämner något om möjligheter till åtkomst av materialet i sina svar.

16 Pliktlevererat material ingår i alla länders nationalbibliografi På frågan om det ingår material i nationalbibliografin som länderna får in genom pliktlagen svarar de flesta att allt material som kommer via pliktlagen ingår. Däremot svarar t.ex. Kanada att det finns material som samlas in via pliktlagen som inte inkluderas in nationalbibliografin Svårt att veta vad som förvärvas utöver det pliktlevererade materialet Svaren på frågan som handlade om vilken typ av material som förvärvas på annat sätt var lite svårtolkade. Danmark ger tydliga svar om att inget förvärvas utanför det pliktlevererade materialet. Norge svarar att det som publiceras av norska medborgare utomlands köps in. Works by Norwegian citizens published abroad. Detta gäller även Tyskland och Sydafrika. Även Japan köper in material som publiceras och distribueras utomlands, vilket inkluderar publikationer från myndigheter, avhandlingar, äldre material och sällsynta böcker. Tyskland förvärvar även tryckta publikationer som har skrivits eller getts ut mellan 1933 och 1945 av tysktalande emigranter Stora variationer när det gäller förvärv av material som publiceras utanför det egna landet I enkäten efterfrågades om nationellt relevant material publicerat i andra länder förvärvades. Svaren på denna fråga hänger ihop med föregående fråga. Svaren är mycket varierande. Sex svarar att endast det som publicerats inom landet ingår i nationalbibliografin och fem svarar att även material som är nationellt relevant, men publicerats utomlands ingår i nationalbibliografin. 4.2 Organisation Nationalbiblioteket ansvarar för nationalbibliografin i de flesta länderna På frågan om vilken organisation som ansvarar för nationalbibliografin svarar nio länder att det är nationalbiblioteket som ansvarar för nationalbibliografin. Danmark avviker i sitt svar eftersom det där är Kulturstyrelsen som ansvarar för och äger nationalbibliografin. Kulturstyrelsen har ett avtal med Dansk BiblioteksCenter(DBC) som framställer huvudparten av den danska nationalbibliografin. I Kanada anger man att det är Library and Archives Canada som har ansvaret för nationalbibliografin.

17 Statliga medel finansierar Enkäten efterfrågade hur nationalbibliografin finansieras. Svaret blev att nationalbibliografierna i samtliga länder som deltar i enkäten huvudsakligen finansieras av statliga medel. 4.3 Användarbehov Bibliotek är den primära målgruppen Bibliotek är det dominerande svaret angående vilka som är de primära användarna. Storbritannien preciserar emellertid att detta har förändrat sig på senare tid framför allt i och med deras service med öppna metadata, då de har sett att forskarna har börjat utforska fler möjligheter med deras nationalbibliografiska data. Danmark, Korea, Kanada och Sydafrika refererar även till allmänheten som primära användare. Tyskland nämner software providers and producers. Storbritannien, Norge och Sydafrika uttalar forskare som användargrupp i sitt svar. Norge och Sydafrika nämner också studenter. Danmark och Norge uttalar bokmarknaden som användare. Italien skriver dessutom tvärtom not vendors Användarundersökningar Storbritannien, Japan, Sydafrika och Frankrike svarade ja på frågan om de hade utfört en användarundersökning avseende användarnas behov och Danmark, Kanada, Korea, Norge, Finland och Italien svarade nej på frågan Ämnesord på skönlitteratur är ett framträdande önskemål från användarna På frågan om vilka önskemål användarna av nationalbibliografin har påpekar Storbritannien att användarna ofta inte vet att de använder nationalbibliografisk data. Storbritannien har också omfattande urvalsprinciper där de exkluderar visst material. Därför har de mött missnöje från användare att nationalbibliografin inte täcker material som finns på de flesta folkbibliotek, som ljudböcker, musik och spel. De svarar även att det är en brist idag att deras nationalbibliografi ännu inte är berikad med de metadata som användarna är vana vid från nätbokhandlare och webben, som exempelvis recensioner, innehållsförteckningar, bokomslag och utdrag ur böcker.

18 17 Danmark svarar att det är en brist att deras nationalbibliografi inte innehåller ämnesord och innehållsbeskrivningar. Användarna har emellertid tillgång till detta via bibliotek.dk. Kanada har svarat we don t know på frågan om det finns användarbehov de inte bemöter och Korea har inte gett något svar. Norge har svarat att deras användare har önskemål om att mer data ska indexeras och göras sökbart. De har även fått önskemål om ökade sökmöjligheter på antologier. Finland svarar att användarna uttryckt önskemål om ämnesord på skönlitteratur. De har även ett liknande svar som Norge att artiklar i böcker ska göras sökbara. Deras användare önskar även mer up-to-date cataloging. Japan svarar med ett ord: Quickness. Sydafrikas svar om ökade öppettider kan tyckas irrelevant, men säger ändå något om att användarna har behov av att befinna sig fysiskt på plats i biblioteket. Frankrike svarar liksom Finland att det finns ett önskemål om ämnesord på skönlitteratur. Italiens svar bekräftar Finlands och Japans svar om att det finns ett behov av aktualitet i det nationalbibliografiska datat. Tysklands svar betonar att det finns en ökad forskning om utgivningen i ett historiskt perspektiv men att det är ett problem att metadatat är för heterogent. 4.4 Framtida utmaningar Svaren på frågan vilka som är de största utmaningarna är väldigt olika. Något som emellertid framträder i svaren hos flera av länderna är utmaningen med det ökade inflödet av elektroniska dokument och de olika e-pliktslagar som flera av länderna har börjat tillämpa. Storbritannien nämner i detta sammanhang att minskade resurser är en utmaning när det gäller att ta hand om detta material och att göra det tillgängligt. De menar även att detta kan relateras till de nya möjligheter som finns att göra nationalbibliografiska data tillgängliga med öppen länkad data till non-traditional users. Danmark lyfter fram som en utmaning att övergången till RDA medför mer arbete med auktoritetsdata. De har även en synpunkt som går en linje med det Storbritannien lyfter fram om öppen länkad data. Vad innebär det för katalogiseringsarbetet när man kan länka till viss data? De beskriver det som from cataloguing to catalinking.

19 18 En annan utmaning Danmark nämner är samarbete med utgivare om digitalisering av äldre material för kulturarvet. Här kommer även frågan om upphovsrätt in. Kanada lyfter fram utmaningen att finna en balans i att bemöta både behovet av snabb tillgång till metadata och anpassningen av datat till det långsiktiga, historiska användandet. Kanada svarar även att det är en utmaning att definiera urvalet till nationalbibliografin. Korea tar upp en utmaning som relaterar till detta, nämligen osäkerheten i hur heltäckande nationalbibliografin är, svårigheter med att upptäcka luckor. Detta tar även Tyskland upp i sitt svar. I Korea arbetar man även med formatfrågor, i form av arbete med en UTF-8 databas, för att underlätta internationellt utbyte av poster, med avseende på olika språkliga teckenuppsättningar. I Finland lyfter man fram de utmaningar som det medför när man tvingas utföra samma arbete med minskade resurser. Japan ser en utmaning i att synliggöra nationalbibliografin, så att den verkligen används och i samband med det även arbetet med öppen länkad data.

20 19 5 Vilka syften kan nationalbibliografin ha? 5.1 Faktorer som påverkar syftet Digitaliseringen genererar nya målgrupper och nya syften Historiskt sett har arbetet med att framställa nationalbibliografier varit starkt sammankopplat med bok- och förlagsbranschen. Det är väl utforskat och dokumenterat att också bibliotek är en av nationalbibliografins prioriterade målgrupper, liksom forskare. Utredningen menar att en förändring har skett över tid när det gäller prioriterade målgrupper och användare av nationalbibliografin, från att vara de traditionella till att idag vara mer diversifierade. Förändringen är en effekt av övergången från nationalbibliografier i form av tryckta bokförteckningar till dagens digitala och vidare fram till de möjligheter som finns med länkade data Det nationella går utanför nationens gränser De kulturella uttryck som ett nationalbibliotek samlar in kan sägas spegla en nutid som nationalbiblioteket bevarar för framtiden. Nationalbibliografin skapar förutsättningar för att kunna bevara nationens berättelser för framtida generationer, inom det geografiskt och politiskt avgränsade område som den svenska nationalbibliografin förväntas täcka. Gränsen för det nationella måste emellertid ses ur en vidare blick än Sveriges geografiska gränser Från register till samhällsspegel Redan på UNESCO/IFLA International Congress on National Bibliographies 1977 rekommenderades att en nationalbibliografi inte bara bör involvera trycksaker, utan även alla publikationer som relaterar till någon aspekt av landets kulturella, historiska, geografiska och språkliga miljö. 22 Eftersom målgrupperna förändrats har även nationalbibliografins syfte ändrats över tid, från att vara ett register över i landet publicerad litteratur till att vara en historisk och samtida samhällsspegel. Åtminstone har det varit visionen som målats upp på IFLA-konferenser sedan 1970-talet. Rekommendationerna från 1998 International Conference on National Bibliographic Services (ICNBS) 1998 poängterar att den nuvarande nationella produktionen bör bevaras; oavsett bärare, oavsett om materialet är tryckt, audiovisuellt eller elektroniskt. Emellertid sägs inget om hur den nationella produktionen ska bevaras UNESCO/IFLA International Congress on National Bibliographies 1977, (Hämtad ) International Conference on National Bibliographic Services (ICNBS)1998, (Hämtad )

21 Övergripande syfte: en objektiv och heltäckande översikt över den svenska utgivningen I en värld av öppen länkad data skulle man kunna definiera nationalbibliografin som de metadata som nationalbiblioteken eller motsvarande institutioner tar ansvar för att kurera i ett globalt sammanhang. Detta är en bild av hur syftet med nationalbibliografin och framställningen av nationalbibliografin påverkas av dagens informationslandskap. Ett resultat som har kommit fram i utredningens omvärldsundersökning är emellertid att de mer långsiktiga syftena för nationalbibliografier fortfarande är aktuella. IFLA skriver: The purpose of the national bibliography is to be an extensive record of the national published output. och A national bibliography is objective in that it attempts complete registration of published documents (within defined parameters) notwithstanding their physical form, subjects, or quality. Utredningen menar att ett övergripande syfte med nationalbibliografin är att ge en objektiv och heltäckande översikt av den svenska utgivningen men detta kräver, som utredningen ser det, en gedigen och uppdaterad kunskap om utvecklingen och trenderna vad gäller utgivning Översikt kräver uppdaterad kunskap Utredningen menar att det för KB:s del alltså inte räcker med att nationalbibliografin beskriver den svenska utgivningen. KB måste även hålla kunskapen om utgivningen uppdaterad. Detta är en unik kunskap som bara KB kan svara för jämfört med såväl bokbranschen som andra bibliotek. KB har den mest heltäckande överblicken av den svenska utgivningen, i form av tillgång till materialet medan bokbranschen endast har kunskap om det samtida och kommersiellt gångbara. Bokbranschen har inte överblick över bredden i samtiden och inte heller kunskapen om det historiska djupet i den svenska utgivningen. Biblioteken å sin sida, måste överblicka ett större område i sin bevakning av utgivningen. Forskningsbibliotek och folkbibliotek kan t.ex. inte begränsa sin kunskap till den svenska utgivningen, de måste också anpassa sig till användarnas behov i nuet, vilket KB inte behöver ta hänsyn till i samma utsträckning. KB ska inte heller göra något kvalitetsurval i vad som beskrivs i nationalbibliografin. Den kunskap som krävs om den svenska utgivningen, i arbetet med nationalbibliografin, är starkt kopplad till vilken kvalitet det blir på beskrivningen av det KB samlar in. Idag handlar det om en kontinuerlig utveckling och uppdatering av nationella tillämpningar av katalogregler, internationell omvärldsbevakning för utvecklingen av UBC (universal bibliografic control), vilket innebär t.ex. auktoritetsarbete, ämnesordsarbete, klassifikationsarbete med Dewey.

22 Från bibliografisk kontroll till metadata managing Hur förändras arbetet med att framställa nationalbibliografin utifrån de kvalitetskriterier som lyfts fram i utredningen, att nationalbibliografin ska vara pålitlig, heltäckande, samt aktuell och kontinuerligt uppdaterad, om metadataflödena blir automatiserade? Utredningen menar att det behövs en diskussion om hur manuell bibliografisk kontroll och automatiska metadataflöden kan komplettera varandra. Det kan beskrivas i termer av att gå från bibliografisk kontroll till metadata managing, eller som Danmark svarar i enkäten, att gå från katalogisering till catalinking. Rätteligen kan man säga att KB redan jobbar med metadata managing i framställandet av nationalbibliografin. Redan idag består ganska liten del av arbetet med att framställa nationalbibliografin i att mata in data manuellt. Den ytterligare förändring som sker i och med länkad data, catalinking, är att fler fält blir auktoriserad data. I en modell som bygger på länkad data blir auktoriteter och definitioner viktiga och frågor man behöver besvara är vem som bevakar och kurerar listor och auktoriteter i denna nya kontext och tydliggöra vilka auktoriteter som är KB:s ansvar. Utredningen ser att det behövs en diskussion om vilka auktoriteter KB ska stå för och vilka KB litar på och använder utanför KB och utanför biblioteksvärlden Kvalitetsbegreppet Såväl i samtalen med representanter för olika länders nationalbibliografier som i samtalen om förväntningar på nationalbibliografin återkommer ofta begreppet kvalitet. Begreppet används dock i olika betydelse, d.v.s. fylls med olika innehåll beroende på sammanhang. Kvalitetsbegreppet som avser en enskild katalogpost är en sak och kvalitetsbegreppet som avser hela LIBRIS-databasen är en annan. I det förstnämnda fallet menar man ofta hur ett verk är katalogiserat, d.v.s. hur noggrant varje fält är beskrivet och hur utförligt verket är beskrivet. När man t.ex. talar om brus i nationalbibliografin, talar man ofta om kvaliteten i LIBRIS-databasen i stort. Ett resultat som framkommit i utredningen är således att KB måste bli tydligare med vad som erbjuds och var det erbjuds. Kvalitetsfrågan diskuteras även i samtalen mot bakgrund av det digitala inflödet i form av e-plikt. När kvantiteten intar en stor plats behövs en nytolkning av kvalitet. I det stora hela skriver informanterna i utredningen under på att kvantitet måste gå framför kvalitet och de är beredda att acceptera en del så kallat brus, samtidigt som nationalbibliotekets unika värde fortfarande är noggrannhet, långsiktighet och pålitlighet. Det automatiska flödet till och från LIBRIS består av data i olika format och av olika fullständighet. En väsentlig fråga är hur kvalitet kan garanteras, med tanke på att man kan förvänta ett ökande flöde. Idag läggs arbete på konvertering av format och berikningar av metadata, något som kan bli än viktigare i framtiden, beroende på vilka vägval man gör när det gäller automatisering och metadatakvalitet.

23 Var går gränsen för nationens minne? Nationalbibliografins syften, menar utredningen ska vara, dels en tjänst i nutiden för att ge användarna aktuell och uppdaterad information om utgivningen i Sverige och dels en produkt som ska fungera historiskt och bestå som en pålitlig och heltäckande källa för framtida forskning, en konsekvent beskrivning av den svenska utgivningen. Parent skriver att nationalbibliografin inte får bli en historisk produkt, men samtidigt är det av värde att argumentera för att nationalbibliografin är just det. Dock är den inte bara en historisk produkt. Nationalbibliografin betraktad som en historisk produkt ska leva upp till förväntningarna från användarna att vara heltäckande och pålitlig. Det är också som historisk produkt som nationalbibliografin är unik. En modern nationalbibliografi kan därför beskrivas som en nationalbibliografi med öppna gränser. De öppna gränserna gäller både hur nationalbibliografisk data kureras, men också vad som ska rymmas inom begreppet nationens minne eller nationens spegel, som en viktig del av syftet. Det är inte självklart att nationens minne stannar innanför Sveriges gränser. Här syftas på upphovspersonernas rörlighet, utsuddandet av nationsgränser för material som publiceras på nätet och den ökade rörlighet som det nationalbibliografiska datat får när det blir öppen länkad data En tjänst i den nationella infrastrukturen Att nationalbibliografin traditionellt har betraktats som en förteckning av poster, där varje post samlar information om en titel, kommer att förändras i den nya informationsmodell som KB håller på att utveckla inom LIBRIS. Det kommer att bli möjligt att betrakta de data som skapas i nationalbibliografin som en tjänst i den nationella infrastrukturen, utifrån vilken det ges nya möjligheter att analysera och skapa kunskap ur det data med vilken nationalbibliografin är uppbyggd. Det betyder nya användare utanför biblioteksvärlden och därmed också ett nytt spår i nationalbibliografins syfte En komplett och värderingsfri plattform Nationalbibliografin bör alltså både vara en översikt över allt som publicerats med svensk relevans och en plattform för att kunna förkovra sig i materialet. Utan en sådan (i möjligaste mån) komplett, värderingsfri katalog är det endast vad som just idag är av kommersiellt intresse eller anses vara bra kultur som får avspegla dagens heterogena samhälle. Information och kunskap behöver bevaras i demokratins tjänst och en statlig institution som inte drivs av ekonomisk vinst eller värdering av kulturyttringar är den som bäst kan garantera detta Ska urvalet baseras på pliktlevererat material? Om dessutom syftet för nationalbibliografin skiftar från att beskriva det allmänt spridda och svenska förhållanden av allmänt intresse - som är formuleringar som hänger kvar sedan nationalbibliografin var en produkt främst för bokbranschens intressen - till att idag ha ett globalt syfte att spegla olika nationers minne eller vara en spegel av deras kulturella dokumentation, kanske inte urvalet kan baseras på det pliktlevererade materialet