Studiehandledning till. Meteorologernas. Väderbok. En studiehandledning från Studiefrämjandet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Studiehandledning till. Meteorologernas. Väderbok. En studiehandledning från Studiefrämjandet"

Transkript

1 Studiehandledning till Meteorologernas Väderbok En studiehandledning från Studiefrämjandet

2 Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en liten grupp människor som samlas för att öka sina kunskaper inom ett område utifrån egna önskemål, förutsättningar och behov. Man lär av varandra och hjälps åt att komma framåt. Man kan också säga att studiecirkeln är en metod för att utvecklas tillsammans. Att lyssna och ta del av varandras synpunkter och erfarenheter är en bärande del av cirkeln, liksom att man gemensamt beslutar hur arbetet ska läggas upp och vilket målet är. En cirkel består av minst tre deltagare över 13 år som träffas minst tre gånger. Studiecirkeln pågår vanligen under några månader, men kan både vara kortare eller längre tid. Cirkeln ska dock omfatta minst nio studietimmar (à 45 minuter). Varje deltagare måste vara med vid minst tre träffar om minst en studietimme. Man måste ha ett mål med cirkeln, och göra en studieplan som beskriver hur man tänker uppnå målet. Under cirkelns gång kan man bjuda in intressanta föreläsare och/eller ordna studiebesök. Rollen som cirkelledare Som cirkelledare behöver du inte vara expert i ämnet eller ha svar på alla frågor. Cirkeln som arbetsform innebär ju att ni gemensamt tar reda på sådant ni vill veta. Det viktiga är att du är intresserad av ämnet och vill ge dig själv och andra en möjlighet att öka kunskaperna tillsammans. Din roll är att leda själva arbetet i cirkeln. Du bör kunna leda cirkeln framåt mot målet genom att leda diskussionerna (utan att ta över!), inspirera, samordna och sammanfatta. När cirkeln startar ser du till att alla kan påverka cirkelns mål och innehåll, hur arbetet läggs upp och vilket material som används. Under cirkelns gång ser du till att alla kommer till tals, kan framföra synpunkter och påverka arbetet. Det är viktigt att kunna lyssna och att uppmuntra alla att ta del av varandras erfarenheter och kunskaper. Som cirkelledare ansvarar du för cirkellistan och, tillsammans med Studiefrämjandets personal, för praktiska saker kring lokaler, fika etc. om ni inte väljer att träffas hemma hos varandra. Din kontaktperson på Studiefrämjandet hjälper dig att få ett grepp om det som verkar svårt. Som ny cirkelledare får du också ett introduktionssamtal på din Studiefrämjandeavdelning. Ta vara på det och passa på att ställa frågor! Du inbjuds även att kostnadsfritt delta i vårt ledarutvecklingsprogram. Se studieframjandet.se/cirkelledare. Läs mer i foldern Cirkelledare i Studiefrämjandet - det här behöver du känna till, som du får från din Studiefrämjandeavdelning. Denna studiehandledning vänder sig till dig som vill lära dig mer om väder och klimat tillsammans med andra. Meteorologernas Väderbok av Pär Holmgren och Claes Bernes används som studiematerial. Studiehandledningen är skriven av Kajsa Grebäck i samarbete med Pär Holmgren och Claes Bernes. Handledningen är avsedd att användas som stöd vid studiecirklar. Vad en cirkel är - och vad som förväntas av cirkelledaren - kan du läsa här bredvid. Kanske deltar du i en cirkel som anordnas av Studiefrämjandet. Då är cirkelledaren redan utsedd. Det kan också vara så att ni är några vänner, grannar eller medlemmar i en förening som på eget initiativ vill anordna en studiecirkel kring boken. Det går också bra. Kontakta i så fall närmaste Studiefrämjandeavdelning för att få hjälp att komma igång! Studiefrämjandet kan också hjälpa er om ni vill ni ha med er fler deltagare eller behöver en lokal att träffas i. Studiefrämjandet, riksförbundet Box Stockholm Tel: Fax: studieframjandet.se Februari

3 Studiecirkelns upplägg I spalten här intill kan du läsa mer om vad en studiecirkel är, och vad som förväntas av den i gruppen som är cirkelledare. Nedan följer såväl förslag till upplägg av cirkeln som vilka frågor som kan tas upp när ni arbetar med de olika kapitlen. Observera att detta bara är förslag! Ni bestämmer själva vad ni vill gå in på och ni har säkert också förslag till andra frågeställningar. Beroende på era förkunskaper och intressen kan ni lägga upp träffarna på olika sätt och med olika fokus. Boken har en logisk följd; från hur olika väder uppkommer till klimatfrågor lokalt och globalt och hur de hänger samman med mänskliga aktiviteter. Ni kan också välja att läsa andra böcker parallellt och använda er av media. Vi rekommenderar att ni under cirkeln även använder er av Mark Lynas bok "Oväder - Nyheter från en allt varmare värld", utgiven av Ordfront förlag. Vill ni arbeta igenom hela boken, för att verkligen "lära er väder", bedömer vi att det krävs en träff per kapitel, alltså totalt 11 träffar. En sådan cirkel kan ni lägga upp så här: 1. Introduktion och upplägg 2. Solljus och värme 3. Luft, tryck och vindar 4. Moln och nederbörd 5. Extremt väder 6. Väderprognoser 7. Dagens klimat 8. Så har klimatet förändrats 9. Varför blir det varmare nu? 10. Framtidens klimat 11. Vad kan vi göra? Ett alternativ är att ni bestämmer ett specifikt tema för cirkeln - exempelvis klimatförändringarna eller hur man tolkar väder och väljer kapitel och frågeställningar efter det. Då blir cirkeln betydligt mindre omfattande. Klimatförändringarna: Kapitel 2, 7, 8, 9, 10 och 11 Hur tolkar man väder? Kapitel 2, 3, 4 och 6 Första träffen Börja med att ni alla presenterar er, om ni inte känner varandra sedan tidigare, och berätta varför ni vill vara med i cirkeln. Gör sedan en egen studieplan. Så här gör ni: Bläddra igenom boken. Prata om vad var och en vill få ut av cirkeln och kom överens om ett gemensamt mål. Vilken kunskap i ämnet finns hos er som deltar som cirkeln kan dra nytta av? Bestäm vilket fokus ni ska ha, och hur många gånger ni ska träffas. Fundera över vilka kapitel ni vill arbeta med och i vilken ordning ni tycker det är logiskt att ta dem. Bestäm rubrik för träffarna, tid och plats. Vad ska ni ha läst till de olika sammankomsterna? Vem ska förbereda vad? Vill ni göra studiebesök - vilka möjligheter finns? Sedan är det dags att komma igång! Kanske genom att ni berättar ett "väderminne" för varandra, t ex "När vädret överraskade mig". Förslag till frågor att diskutera vid första träffen: Vad är klimat och vad är väder? Hur ofta tittar/lyssnar ni på väderprognoser? Är ni beroende av vädret i era jobb eller när ni ägnar er åt era fritidsintressen? Era funderingar kring klimatet ur ett globalt perspektiv. Följande träffar Det kan vara bra att från och med andra träffen följa en viss rutin. Det ger struktur åt arbetet, spar tid och ökar tydligheten. Vi föreslår också att varje träff delas upp i två delar, en som har ett naturvetenskapligt fokus och en som är kopplad till mänsklig påverkan på väder och klimat ur ett globalt perspektiv och/eller er som är med i studiecirkeln och vad ni kan göra. Inled gärna varje ny sammankomst med att kort sammanfatta förra träffen och låt dem som åtagit sig uppgifter redovisa. Har ni några funderingar kring det som sades på träffen? Finns det några aktuella "väderfrågor" att ta upp och kommentera/diskutera? Gör en kort avstämning mot studieplanen. Avsluta med att förbereda nästa träff och kom överens om vem som gör vad. Sista träffen Nu gäller det att titta både bakåt och framåt! Sammanfatta vad ni kommit fram till under cirkelns gång - och har ni nått ert mål? Stäm också av med förväntningarna ni hade vid första träffen Utvärdera! Vad gick bra och mindre bra? Kunde ni ha arbetat på ett annat sätt? Är alla nöjda - om inte, varför då? Finns önskemål om att fortsätta cirkeln eller starta en ny, kring klimatet, globala frågor el dyl? Kontakta i så fall Studiefrämjandet för fortsatt planering. 3

4 Förslag på diskussionsfrågor till de olika kapitlen Solljus och värme (sid 9-25) Vad är växthuseffekten? Här kan ni till att börja med dela in er två och två och välja varsin målgrupp som ni ska förklara växthuseffekten för. Till exempel personer som inte tycker att klimatfrågan är något att bry sig om, barn, äldre med lång livserfarenhet eller politiker. Vilka förkunskaper kan olika slags personer förväntas ha och vilka frågor kan de tänkas ställa? Hur ska ni förklara och göra frågan om växthuseffekten begriplig? Vilka ord och bilder ska ni använda? En av er berätttar, den andra lyssnar och ställer sådana frågor som respektive målgrupp kan ställa. Diskutera sedan tillsammans i gruppen vad man ska tänka på när man förklarar växthuseffekten för andra och vilka frågor som det är troligast att man får. Vad är inversion och konvektion? Hjälps åt att förklara! Hjälps åt att tolka bilden på sid 22. Diskutera föroch nackdelar med ozon. Hur kan vi påverka ozonskiktet och marknära ozon? Varför skiljer inte temperaturen 50ºC mellan ekvatorn och Norden? Luft, tryck och vindar (sid 27-53) Förbered denna träff genom att ta med en barometer. Hur uppstår sjöbris respektive landbris? Vad är lufttryck? Om luften väger så mycket, varför ger inte det utslag på vågen? Ta fram barometern och förklara/diskutera vad man kan utläsa av den. Prata om luftcirkulationen. Corioliskraften, vad är det? Hur påverkar den oss på jorden? Polarfronten och Rossbyvågor - vad är det? Hur kan vi som individer nyttja naturkrafterna på ett bättre sätt? Finns det något i er vardag som ni kan förändra utifrån de kunskaper och insikter ni fått? Har någon av er solfångare? Har ni funderat på om det är möjligt där ni bor, eller på jobbet? Kan ni köpa el från vindkraft? Är det någon av er som har en andel i ett vindkraftverk? Moln och nederbörd (sid 55-87) Samlas på dagtid denna gång, t ex en lördag eller söndag. En del av träffen tillbringar ni utomhus. Förbered också denna träff genom att titta på en väderprognos, t ex svt.se/vader. Då är det lättare att bli bekant med ord och begrepp som ni kommer att använda er av. Vad är det för skillnad på advektionsdimma, sjörök, strålningsdimma och orografisk dimma? Vilka frågor tror ni att ni skulle få om ni skulle förklara hur regn, hagel och snö bildas, hur åska uppkommer och varför det blixtrar och dundrar? Tänk efter en stund, var och en för sig. Skriv ned frågorna (ni behöver inte kunna svaren). Läs upp frågorna och hjälps åt att svara! Ge exempel på väderfenomen som ni varit med om själva och som beror på något som beskrivs i boken. Studera himlen. Vad kan den berätta? Här är det viktigt att deltagarna inte bara "tittar på molnen", utan även funderar några steg till över olika frågor, t ex: Vad är det för luftmassa - kall eller varm, torr eller fuktig? Kommer luften från hav eller land? Vilka moln syns och varför/hur har de bildats? (Lite överkurs: hur är atmosfären skiktad - labilt/stabilt?) Om det varit nederbörd; hur har den bildats och varför? Är det konvektiv nederbörd? Är molnen och nederbörden knuten till någon front - kall- eller varmfront? Vad är det som styr väderläget i stort - lågtryck, högtryck, förhärskande vindar? Övriga observationer, t ex halofenomen, regnbåge. Extremt väder (sid ) Inled gärna denna träff med att berätta era "värsta väderminnen" för varandra. Vilka minnen har ni av stormen Gudrun - blev någon/några av er själva drabbade, vad kommer ni annars ihåg av dessa dagar? Se svenska väderrekord. Var någon/några av er med och har egna minnen, eller har varit med om något liknande? Diskutera även andra extrema väder i världen och eventuella egna erfarenheter. Hur påverkar klimatförändringarna oväder? Har vindarna blivit stormigare på senare år, regnet blötare, solen varmare? Varför blir det värre när mangroveträsk försvinner och skogar planteras med bara en art (monokulturer)? Vad vet ni om jätteräkor och mangroveträsk? I boken "Oväder - Nyheter från en allt varmare värld" åker författaren för att uppleva en storm i USA och när han kommer till Kina hamnar han i en sandstorm. Hur drabbas människor av de konsekvenser som extrema väder ger upphov till? Varför är det oftast fattiga människor som drabbas värst? Väderprognoser (sid ) Förbered denna träff genom att under en och samma dag ta del av väderprognoser på TV, radio samt i tidningarna. Fanns det skillnader mellan de olika prognoserna? Likheter? Hur blev vädret i förhållande till hur ni tolkade prognoserna? Varför görs så många väderprognoser idag, jämfört med bara ett par decennier tillbaka (sid 121)? Är vi mer beroende av väderprognoserna numera, har intresset växt eller finns det andra förklaringar? Vad måste meteorologerna känna till och tänka på när de gör en prognos? Uttrycker de sig begripligt? Förstår ni mer av prognoserna nu än ni gjorde innan cirkeln startade? 4

5 Hur framför man, eller skriver, en väderprognos? Varför inte testa? Dela upp er, förbered och framför sedan prognoser för TV och/eller radio. Någon/ några kanske hellre skriver en prognos för en tidning. Vilka ord och uttryck skulle ni använda? Dagens klimat (sid ) Inled träffen genom att fundera på om det finns någon dag under året då det är särskilt viktigt att veta vilket väder det blir. Jämför med varandra! Av det vi människor gör - när behöver vi ta hänsyn till klimatet (både det lokala och det globala)? Varför? Vad runt omkring er har påverkats av klimatet? Har någon/några i gruppen varit i Afrika, Asien, Australien, Sydamerika eller Nordamerika? Vilka "klimatminnen" kan ni berätta från vistelser i andra delar av världen? Tycker ni om att resa - och hur reser ni? Hur påverkar resandet klimatet? Om ni kan välja transportsätt - överväger ni "miljökostnaderna"? Diskutera och jämför era erfarenheter och synsätt! Varifrån kommer varorna som ni köper? Här kan ni försöka räkna ut hur långt den mat rest som ni ätit under en vecka. Brukar ni tänka på vilken mat ni köper under olika årstider? Köper ni lokalt producerade grönsaker och frukt när sådant finns, eller väljer ni importerat? Vilket klimat odlas olika växter i? Odlar några av er? Känner ni till odlingszonerna (sid 155)? Så har klimatet förändrats (sid ) Vilka skillnader ser ni i förhållande till tidigare - hur var det när ni var barn? Är det en känsla ni har, eller bygger skillnaderna på fakta? Har någon av er fört statistik på en plats? Har det skett några märkbara förändringar under åren? Ser ni några spår av istiden i era trakter? Var och hur? Vad finns att säga om Golfströmmen? På sidorna 184 och 185 finns ett diagram - vad berättar diagrammet och hur tolkar ni det? Titta även på sid 188 och189. I Mark Lynas bok "Oväder - Nyheter från en allt varmare värld", kan man läsa om författarens möten med folk på olika platser i världen som lever med stora klimatförändringar. Hur påverkas exempelvis peruanerna på sikt? Hur påverkas vattenförsörjningen när klimatförhållanden ändras? Har er kommun någon klimatstrategi? Om det finns en strategi - har den lett till förändringar? Kan ni vara med och påverka så att målen nås? Om inte - kan ni vara med och påverka så att en klimatstrategi tas fram, eller göra ett förslag till en? Kan ni hitta en bra klimatstrategi på nätet som ni kan ha som utgångspunkt? Varför blir det varmare nu? (sid ) Vad trodde ni innan ni läste kapitlet? Och vad tror ni nu? Diskutera och jämför! Vad tror ni era vänner och bekanta skulle svara? Läs gärna i "Oväder - Nyheter från en allt varmare värld" om permafrosten i Nordamerika. Många gör sina röster hörda i klimatfrågan - men vem/vilka ska man lita på? Finns det intressen som försöker påverka oss att inte tro på forskarlarmen? Har alla - meteorologerna, forskarna, miljörörelsen, industrin, politikerna - samma möjligheter att nå ut med sina budskap? När är vädret påverkat av människan? Diskutera följande text, som författarna till "Meteorologernas Väderbok" skrivit: "Hösten 2006 var extremt mild i Sverige - på många håll var temperaturen rekordhög. När sådant händer frågar sig många om det beror på växthuseffekten, dvs människans påverkan på klimatet. Frågan är egentligen fel ställd. Det är inte så att vi ibland har ett väder som är påverkat av människan men vid andra tillfällen ett väder som är "naturligt". Man kan alltså inte hävda att höstvädret 2006 var mer påverkat av våra utsläpp av växthusgaser än vädret i mars 2006, en månad som var ovanligt kall. Sanningen är att det som händer i atmosfären numera ständigt är påverkat av människan. Vädret har ju alltid skiftat från dygn till dygn och från år till år, och de skiftningarna kommer att fortsätta även i ett förändrat klimat. Men våra utsläpp av växthusgaser har vid det här laget höjt medeltemperaturen med ungefär en grad. Sammantaget betyder det här att hösten 2006 hade kunnat bli mycket mild även utan människans medverkan, men att våra utsläpp sannolikt gjorde den ännu någon grad mildare än den annars skulle ha blivit. Utan det bidraget hade det kanske inte blivit några värmerekord. Motsvarande resonemang kan vi också föra när det gäller den kalla marsmånaden Utan människans inverkan på klimatet hade den kunnat bli ännu kallare än den faktiskt blev." Framtidens klimat (sid ) Träffas ute denna gång! Samlas gärna i närheten av där ni bor eller har studielokalen. Blunda och lyssna. Vilka ljud hör ni? Vilka ljud tror ni man hörde på platsen där ni står för 100 år sedan? Blunda igen och fundera på vad man kan komma att höra om 100 år. Berätta för varandra. Hur kan det komma att se ut i era trakter i framtiden? Om 5, 10, 25, 50 respektive 100 år? Vatten, växter, odlingar och skogar, vilka djur kommer att finnas? Var kommer man att åka skidor och bada? Kommer man att ha klimatflyktingar som grannar? Vilka kommer att drabbas värst av klimatförändringarna - var och hur? Försök att rangordna. Vem har ansvaret för klimatförändringarna? Hur ser sambandet ut när det gäller försiktighetsprincipen och klimatet? Vad innebär det för oss? Författarna till "Meteorologernas Väderbok" skriver om försiktighetsprincipen: "Försiktighetsprincipen säger att vi har skäl att försö- 5

6 ka undvika något som skulle kunna skada oss även om vi inte är helt säkra på att det faktiskt är farligt. Exempelvis har vi i Sverige stoppat användningen av en lång rad kemiska ämnen trots att det inte är fastslaget att de är skadliga - de skulle kunna vara farliga, och detta har ansetts vara skäl nog att förbjuda dem. På motsvarande sätt gör vi klokt i att ta en stormvarning på allvar trots att det inte är säkert att den slår in - det vore omdömeslöst att ignorera varningen och exempelvis ge sig ut till sjöss. Och så kan vi också resonera när det gäller framtida klimatförändringar - på förhand kan vi inte med säkerhet avgöra hur problematiska de blir, men risken finns att de blir allvarliga, och det är skäl nog för att vi bör försöka undvika dem." Håller skeptikernas invändningar? Alltjämt finns en och annan forskare eller debattör som ifrågasättter att människan påverkar klimatet, eller att denna påverkan skulle vara skadlig. Åtminstone till för några år sedan framträdde dessa skeptiker ofta i tidningar och TV, och åtskilliga bland allmänheten tog intryck av dem. Här nedan finns några invändningar som man fortfarande ofta hör. Försök med hjälp av boken att ta reda på om dessa invändningar verkligen håller. Gör gärna likadant med andra motargument som ni har hört eller själva funderat över. 1. Att människan har påverkat klimatet är bara en teori, det är inte bevisat. Inte ens klimatforskarna själva är ju eniga om saken. 2. Förr i tiden har det varit minst lika varmt som det är nu, så den senaste tidens uppvärmning är säkert naturlig; förmodligen beror den på solen. 3. Det går ju inte att förutsäga vädret mer än några dagar in i framtiden, därför är det omöjligt att säga något om hur klimatet kommer att vara om hundra år. 4. Eftersom det är så dyrt och besvärligt att minska utsläppen av växthusgaser är det vettigast att vänta med det tills vi säkert vet hur mycket utsläppen egentligen kommer att påverka klimatet. 5. Här i Sverige vore ett varmare klimat bara fördelaktigt, så varför ska vi försöka motverka klimatförändringarna? Här kan ni läsa fler motargument: eller svt.se/klimat Vad kan vi göra? (sid ) Under den här träffen fokuserar ni på möjligheterna att agera - själva och tillsammans med andra. Skriv upp de förslag som finns i boken på olika lappar. Ett förslag per lapp. Lägg till andra som ni känner till och försök att komma på fler. Var öppna och låt alla förslag komma med, även de tokiga, roliga eller "dumma"! Koncentrera er enbart på åtgärder som kan minska vår klimatpåverkan (sopsortering är bra, men har inte med klimatet att göra). Skriv sedan följande på en tavla eller stort papper: Stor effekt Liten effekt Lätt att genomföra Svårt att genomföra Läs upp de olika förslagen på lapparna och placera dem sedan i lämplig ruta. Diskutera utifrån detta vad ni kan göra - enskilt och/eller tillsammans. Tänk på att ni har olika förutsättningar, liksom olika kompetenser och kontaktnät. Ta vara på det! Vilken betydelse har det att vi bryr oss? Vad spelar vars och ens handlande för roll? Vem har ansvar för klimatpolitiken globalt - tänker ni annorlunda nu än tidigare? Vad tycker ni att alla borde kunna och känna till om klimatfrågor och om "väder och vind" - även om man inte är intresserad av ämnet? När ni summerar vad ni kommit fram till under cirkelns gång - tycker ni det finns skäl att agera? I så fall hur - enskilt, d v s genom förändringar i den egna vardagen, eller genom att påverka politiker? Bäggedera? Vilket huvudbudskap skulle ni välja gentemot politikerna? Efter cirkelns slut: Vill ni bygga på kunskaperna eller engagera er? Studiefrämjandet anordnar föreläsningar och andra aktiviteter kring klimatfrågan. Gå in på vår webbsida studieframjandet.se för att se vad som är på gång. Några av Studiefrämjandets medlemsorganisationer är engagerade i klimatfrågan: Naturskyddsföreningen är landets största medlemsstyrda natur- och miljöorganisation. På snf.se kan ni läsa vad Naturskyddsföreningen gör och även lämna ett klimatlöfte och köpa utsläppsrätter. Fältbiologerna är en ideell förening för natur- och miljöintresserade ungdomar. Allt som sker inom föreningen arrangeras av medlemmarna själva, som är i åldern 7-25 år. Se faltbiologerna.se Miljöförbundet Jordens Vänner är en ideell förening som arbetar för en ekologiskt hållbar utveckling och en rättvis fördelning av jordens resurser. Se Andra länkar: naturvardsverket.se svt.se/klimat svt.se/vadretsmakter 6

7 Kopiera gärna till deltagarna Underlag för studieplan Träff 1 Tid och plats: Träff 2 Tid och plats: Träff 4 Tid och plats: Träff 5 Tid och plats: Träff 6 Tid och plats: Träff 7 Tid och plats: Träff 8 Tid och plats: Träff 9 Tid och plats: Träff 10 Tid och plats: 6

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Liv och miljö Lärarmaterial

Liv och miljö Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som

Läs mer

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

På upptäcksfärd i Frusna världar

På upptäcksfärd i Frusna världar På upptäcksfärd i Frusna världar Lärarhandledning Upptäck Abisko - väder och klimat Videofilm för barn i årskurs 4-6 om livet i nordligaste Sverige Följ med till Abisko, en ort i nordligaste Sverige. Här

Läs mer

Omvärldsanalys i praktiken

Omvärldsanalys i praktiken Studieplan till Omvärldsanalys i praktiken av Linda Genf och Johanna Laurent Författare: Carina Sommarström, 2013 Studieplan Omvärldsanalys i praktiken av Linda Genf och Johanna Laurent Vi möts dagligen

Läs mer

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik studiehandledning STUDIEHANDLEDNING Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 Vem bestämmer vad du tänker? Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett

Läs mer

METEOROLOGI. Innehåll

METEOROLOGI. Innehåll 1 METEOROLOGI Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 1 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Studiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig

Studiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig Studiehandledning Kortfilm på dina villkor gör en annan värld möjlig Kortfilm på dina villkor Studiehandledning Studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller tankar om hur man

Läs mer

Klimatcirkel. Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland. www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se. Studiehandledning.

Klimatcirkel. Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland. www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se. Studiehandledning. Studiehandledning September 2008 Klimatcirkel Resor Konsumtion Boende Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se Förord Klimatcirkel Växthuseffekten

Läs mer

NORDEN och framtidens klimat - för dig som vill vara med och leda samtal kring klimatfrågor och den nordiska klimatdebatten

NORDEN och framtidens klimat - för dig som vill vara med och leda samtal kring klimatfrågor och den nordiska klimatdebatten INBJUDAN TILL: CIRKELLEDARUTBILDNING NORDEN och framtidens klimat - för dig som vill vara med och leda samtal kring klimatfrågor och den nordiska klimatdebatten Stockholm Fredag 6 februari kl. 10-16 alternativt

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Alice och världens väder

Alice och världens väder Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.

Läs mer

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Frossa en brännhet klimatfars

Frossa en brännhet klimatfars Introduktion till Frossa en brännhet klimatfars Vi kommer från Teater Barbara och vi heter Johan Ehn, Anders Jansson och Carina Jingrot. Vi är skådespelare i pjäsen FROSSA en brännhet klimatfars. Föreställningen

Läs mer

En enkel segelflygprognos

En enkel segelflygprognos En enkel segelflygprognos Charlotte Pöntynen Boström 25 oktober 2010 Innehåll 1 Väderläge 2 2 Luftmassa 3 2.1 Radar............................... 4 2.2 Satellit............................... 4 2.3 Tempogram............................

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Studiehandledning till antologin Global hållbar utveckling. Folkuniversitetet

Studiehandledning till antologin Global hållbar utveckling. Folkuniversitetet Studiehandledning till antologin Global hållbar utveckling Folkuniversitetet Förord Under tre vackra sensommardagar i augusti 2007 genomförde Folkuniversitetet tillsammans med sju forskare ett seminarium

Läs mer

Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige

Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige STUDIEHANDLEDNING Om studiecirkeln I en studiecirkel träffas man regelbundet för att studera, diskutera eller öva sig på något tillsammans. En studiecirkel

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

Att starta en lärgrupp

Att starta en lärgrupp 1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Ledare i praktiken. LIM STEG 1C ansluten verksamhet PLANERING OCH DELTAGARINFLYTANDE VAD OCH HUR

Ledare i praktiken. LIM STEG 1C ansluten verksamhet PLANERING OCH DELTAGARINFLYTANDE VAD OCH HUR Ledare i praktiken PLANERING OCH DELTAGARINFLYTANDE Deltagarinflytande är en grundläggande tanke i all folkbildning och i Medborgarskolans pedagogiska GRUNDSYN. Att ta vara på varje människas unika erfarenheter

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Studieplan till MEDLEMSMODELLEN. Utveckla din förening

Studieplan till MEDLEMSMODELLEN. Utveckla din förening Studieplan till MEDLEMSMODELLEN Utveckla din förening Innehåll Inledning... sid 3 Om studieplanen... sid 4 Medlemsmodellen i korthet... sid 5 Några metodtips... sid 6 Träff 1: Reflektera - Analysera...

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet Tipspromenad Syfte: Syftet med tipspromenaden är att repetera den information som ges på ledarintroduktionen för att deltagarna ska få ökade kunskaper om Studiefrämjandet & Folkbildningen. Tidsåtgång:

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

STUDIEHANDLEDNING. Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG STUDIEHANDLEDNING Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller praktiska tips på hur du leder en

Läs mer

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln!

Välkommen till studiecirkeln! l a i r e t a m l e k r i Studiec s n n fi t e D tt ä s tt e d allti Välkommen till studiecirkeln! Det här är ett studiecirkelmaterial till boken Det finns alltid ett sätt lösningsfokus och adhd som är

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Handledning till studiematerialet

Handledning till studiematerialet Handledning till studiematerialet Handledning för dig som är ledare för studiecirkeln Introduktion Det här studiematerialet har tagits fram av Studieförbundet Vuxenskolan i samarbete med Svenska OCD-förbundet

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel 1 Samtalsmodell för bokcirkel Läsning och livstolkning Livstolkning är något vi håller på med hela tiden: Vi försöker

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre!

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre! Studieplan/handledning för cirkeledare till Läsa tillsammans med äldre! Studieplan och handledning till Läsa tillsammans med äldre Det här är en handledning och studieplan till Centrum för lättlästs utbildningsmaterial

Läs mer

Konsten att spå väder

Konsten att spå väder Konsten att spå väder P G ANDBERT Så kallade "vädergubbar,, står i en klass för sig. Nu menar jag inte de där, som tittar på fiskfjäll eller rotar i djurens inälvor, för att få reda på hur vädret skall

Läs mer

Proposition om klimathotet

Proposition om klimathotet Proposition om klimathotet Gemenskapspartiet Jordens klimat har de senaste 100 åren långsamt blivit allt varmare. Klimatforskare anser att det är vi människor som orsakar uppvärmningen av jorden. Vi bidrar

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

NORDEN OCH KLIMATET. Modul 1

NORDEN OCH KLIMATET. Modul 1 Modul 1 Ett bildningsprojekt!ån Föreningen Norden, Global Utmaning och Studieförbundet Vuxenskolan med ekonomiskt stöd!ån Nordiska ministerrådet Juni 2009 Modul 1 - Introduktion (sid 2) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Beslutsunderlag, information & kunskap SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

Läs mer

Uppvärmning? Tänk 100%!

Uppvärmning? Tänk 100%! Uppvärmning? Tänk 1%! 1% värmande besked till dig som vill ha både värme och framtid. Funderar du på smarta alternativ till att värma upp ditt hus? Egentligen är det enkelt du vill förmodligen ha ett system

Läs mer

Övningar kommunikationsplattformen

Övningar kommunikationsplattformen Övningar kommunikationsplattformen Hisspitchen att prata om Scouterna på ett enhetligt sätt Hur visar vi bäst att Scouterna är aktiva, engagerande och äkta? Väcker du/vi associationer till spänning, gemenskap

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Örebro län. Keep my earth clean. Se hela länets program på www.framtidsportalen.se

Örebro län. Keep my earth clean. Se hela länets program på www.framtidsportalen.se Örebro län Keep my earth clean Se hela länets program på www.framtidsportalen.se Framtidsveckan startade i Söderhamn 2009 och har spridit sig över hela landet. Under vecka 40 visas ett smörgåsbord av spännande,

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Allt kallare ju högre vi kommer

Allt kallare ju högre vi kommer S o l l j u s o c h v ä r m e Solljuset återkastas Atmosfären kan reflektera en del av solljuset redan innan det når marken, i synnerhet om det är molnigt. Ett tätt molntäcke kan reflektera upp till nittio

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11.

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Tummen upp! SO ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11 PROVLEKTION: UTTRYCKA OCH VÄRDERA STÅNDPUNKTER Provlektion Följande provlektion

Läs mer

TÄNK JAKT 2015. www.studieframjandet.se

TÄNK JAKT 2015. www.studieframjandet.se TÄNK JAKT 2015 www.studieframjandet.se Studiefrämjandet Svenska Jägareförbundets studieförbund! Studiefrämjandet värdesätter samarbetet med våra medlemsorganisationer, där Svenska Jägareförbundet är ett

Läs mer

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Huvudtränare: David: huvudtränare Medtränare: Emese Deltagare: David, Nathanael, Robert, Julia, Mujje, Hassan 1 Planering innan lektionen: David

Läs mer

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden?

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden? 2010-01-27 Kronobergs län Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden? Christer Jansson christer.jansson@smhi.se Bakgrund Vad är väder, vad är klimat Växthusgaser och klimatförändringar Hur har klimatet

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla I den här manualen kan du läsa om hur du kan arbeta med Puls Geografi Sverige år 4 på en interaktiv skrivtavla. Tanken är att övningarna ska

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Flervalsfrågor 2007-02-15

Flervalsfrågor 2007-02-15 Flervalsfrågor ( 61 st) Svaren till flervalfrågorna skrivs på dennas sida med ett kryss för valt alternativ. Endast ett alternativ får anges för att frågan skall kunna bedömas. Det rätta svaret är det

Läs mer

4. Planering för en framtida klimatförändring

4. Planering för en framtida klimatförändring 4. Människans utsläpp av växthusgaser till atmosfären ger upphov till negativ klimatpåverkan som påverkar hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför med sin miljöpåverkan en stor utmaning som

Läs mer

mikom miljö kommunikation

mikom miljö kommunikation mikom miljö kommunikation av Mats Lönngren " # $ " Miljörelaterade beteenden svårpåverkade % Teser om miljö och beteende VI LIDER AV SYNAPSKOLLAPS Synapskollaps nr 1 Bilismen måste minska JA säger nästan

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Utdrag ur Solhjärtats hemlighet en lärarhandledning

Utdrag ur Solhjärtats hemlighet en lärarhandledning Pär Sahlin Utdrag ur Solhjärtats hemlighet en lärarhandledning Före läsning modellering Här nedan följer ett par uppgifter som fungerar att göra före eleverna börjar läsa. Övningarna hjälper eleverna att

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Medlemsnytt September 2013

Medlemsnytt September 2013 Medlemsnytt September 2013 Kära O2-medlem, Den här veckan presenterar IPCC, FNs klimatpanel en rapport om förändringarna i världens klimat. Det är den första delen av fyra olika delrapporter och beskriver

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Förslag till upplägg av en studiecirkel Studiecirkeln är en grupp om minst tre personer med gemensamt intresse för det aktuella ämnet. Cirkelledaren håller

Läs mer