Studiehandledning till. Meteorologernas. Väderbok. En studiehandledning från Studiefrämjandet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Studiehandledning till. Meteorologernas. Väderbok. En studiehandledning från Studiefrämjandet"

Transkript

1 Studiehandledning till Meteorologernas Väderbok En studiehandledning från Studiefrämjandet

2 Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en liten grupp människor som samlas för att öka sina kunskaper inom ett område utifrån egna önskemål, förutsättningar och behov. Man lär av varandra och hjälps åt att komma framåt. Man kan också säga att studiecirkeln är en metod för att utvecklas tillsammans. Att lyssna och ta del av varandras synpunkter och erfarenheter är en bärande del av cirkeln, liksom att man gemensamt beslutar hur arbetet ska läggas upp och vilket målet är. En cirkel består av minst tre deltagare över 13 år som träffas minst tre gånger. Studiecirkeln pågår vanligen under några månader, men kan både vara kortare eller längre tid. Cirkeln ska dock omfatta minst nio studietimmar (à 45 minuter). Varje deltagare måste vara med vid minst tre träffar om minst en studietimme. Man måste ha ett mål med cirkeln, och göra en studieplan som beskriver hur man tänker uppnå målet. Under cirkelns gång kan man bjuda in intressanta föreläsare och/eller ordna studiebesök. Rollen som cirkelledare Som cirkelledare behöver du inte vara expert i ämnet eller ha svar på alla frågor. Cirkeln som arbetsform innebär ju att ni gemensamt tar reda på sådant ni vill veta. Det viktiga är att du är intresserad av ämnet och vill ge dig själv och andra en möjlighet att öka kunskaperna tillsammans. Din roll är att leda själva arbetet i cirkeln. Du bör kunna leda cirkeln framåt mot målet genom att leda diskussionerna (utan att ta över!), inspirera, samordna och sammanfatta. När cirkeln startar ser du till att alla kan påverka cirkelns mål och innehåll, hur arbetet läggs upp och vilket material som används. Under cirkelns gång ser du till att alla kommer till tals, kan framföra synpunkter och påverka arbetet. Det är viktigt att kunna lyssna och att uppmuntra alla att ta del av varandras erfarenheter och kunskaper. Som cirkelledare ansvarar du för cirkellistan och, tillsammans med Studiefrämjandets personal, för praktiska saker kring lokaler, fika etc. om ni inte väljer att träffas hemma hos varandra. Din kontaktperson på Studiefrämjandet hjälper dig att få ett grepp om det som verkar svårt. Som ny cirkelledare får du också ett introduktionssamtal på din Studiefrämjandeavdelning. Ta vara på det och passa på att ställa frågor! Du inbjuds även att kostnadsfritt delta i vårt ledarutvecklingsprogram. Se studieframjandet.se/cirkelledare. Läs mer i foldern Cirkelledare i Studiefrämjandet - det här behöver du känna till, som du får från din Studiefrämjandeavdelning. Denna studiehandledning vänder sig till dig som vill lära dig mer om väder och klimat tillsammans med andra. Meteorologernas Väderbok av Pär Holmgren och Claes Bernes används som studiematerial. Studiehandledningen är skriven av Kajsa Grebäck i samarbete med Pär Holmgren och Claes Bernes. Handledningen är avsedd att användas som stöd vid studiecirklar. Vad en cirkel är - och vad som förväntas av cirkelledaren - kan du läsa här bredvid. Kanske deltar du i en cirkel som anordnas av Studiefrämjandet. Då är cirkelledaren redan utsedd. Det kan också vara så att ni är några vänner, grannar eller medlemmar i en förening som på eget initiativ vill anordna en studiecirkel kring boken. Det går också bra. Kontakta i så fall närmaste Studiefrämjandeavdelning för att få hjälp att komma igång! Studiefrämjandet kan också hjälpa er om ni vill ni ha med er fler deltagare eller behöver en lokal att träffas i. Studiefrämjandet, riksförbundet Box Stockholm Tel: Fax: studieframjandet.se Februari

3 Studiecirkelns upplägg I spalten här intill kan du läsa mer om vad en studiecirkel är, och vad som förväntas av den i gruppen som är cirkelledare. Nedan följer såväl förslag till upplägg av cirkeln som vilka frågor som kan tas upp när ni arbetar med de olika kapitlen. Observera att detta bara är förslag! Ni bestämmer själva vad ni vill gå in på och ni har säkert också förslag till andra frågeställningar. Beroende på era förkunskaper och intressen kan ni lägga upp träffarna på olika sätt och med olika fokus. Boken har en logisk följd; från hur olika väder uppkommer till klimatfrågor lokalt och globalt och hur de hänger samman med mänskliga aktiviteter. Ni kan också välja att läsa andra böcker parallellt och använda er av media. Vi rekommenderar att ni under cirkeln även använder er av Mark Lynas bok "Oväder - Nyheter från en allt varmare värld", utgiven av Ordfront förlag. Vill ni arbeta igenom hela boken, för att verkligen "lära er väder", bedömer vi att det krävs en träff per kapitel, alltså totalt 11 träffar. En sådan cirkel kan ni lägga upp så här: 1. Introduktion och upplägg 2. Solljus och värme 3. Luft, tryck och vindar 4. Moln och nederbörd 5. Extremt väder 6. Väderprognoser 7. Dagens klimat 8. Så har klimatet förändrats 9. Varför blir det varmare nu? 10. Framtidens klimat 11. Vad kan vi göra? Ett alternativ är att ni bestämmer ett specifikt tema för cirkeln - exempelvis klimatförändringarna eller hur man tolkar väder och väljer kapitel och frågeställningar efter det. Då blir cirkeln betydligt mindre omfattande. Klimatförändringarna: Kapitel 2, 7, 8, 9, 10 och 11 Hur tolkar man väder? Kapitel 2, 3, 4 och 6 Första träffen Börja med att ni alla presenterar er, om ni inte känner varandra sedan tidigare, och berätta varför ni vill vara med i cirkeln. Gör sedan en egen studieplan. Så här gör ni: Bläddra igenom boken. Prata om vad var och en vill få ut av cirkeln och kom överens om ett gemensamt mål. Vilken kunskap i ämnet finns hos er som deltar som cirkeln kan dra nytta av? Bestäm vilket fokus ni ska ha, och hur många gånger ni ska träffas. Fundera över vilka kapitel ni vill arbeta med och i vilken ordning ni tycker det är logiskt att ta dem. Bestäm rubrik för träffarna, tid och plats. Vad ska ni ha läst till de olika sammankomsterna? Vem ska förbereda vad? Vill ni göra studiebesök - vilka möjligheter finns? Sedan är det dags att komma igång! Kanske genom att ni berättar ett "väderminne" för varandra, t ex "När vädret överraskade mig". Förslag till frågor att diskutera vid första träffen: Vad är klimat och vad är väder? Hur ofta tittar/lyssnar ni på väderprognoser? Är ni beroende av vädret i era jobb eller när ni ägnar er åt era fritidsintressen? Era funderingar kring klimatet ur ett globalt perspektiv. Följande träffar Det kan vara bra att från och med andra träffen följa en viss rutin. Det ger struktur åt arbetet, spar tid och ökar tydligheten. Vi föreslår också att varje träff delas upp i två delar, en som har ett naturvetenskapligt fokus och en som är kopplad till mänsklig påverkan på väder och klimat ur ett globalt perspektiv och/eller er som är med i studiecirkeln och vad ni kan göra. Inled gärna varje ny sammankomst med att kort sammanfatta förra träffen och låt dem som åtagit sig uppgifter redovisa. Har ni några funderingar kring det som sades på träffen? Finns det några aktuella "väderfrågor" att ta upp och kommentera/diskutera? Gör en kort avstämning mot studieplanen. Avsluta med att förbereda nästa träff och kom överens om vem som gör vad. Sista träffen Nu gäller det att titta både bakåt och framåt! Sammanfatta vad ni kommit fram till under cirkelns gång - och har ni nått ert mål? Stäm också av med förväntningarna ni hade vid första träffen Utvärdera! Vad gick bra och mindre bra? Kunde ni ha arbetat på ett annat sätt? Är alla nöjda - om inte, varför då? Finns önskemål om att fortsätta cirkeln eller starta en ny, kring klimatet, globala frågor el dyl? Kontakta i så fall Studiefrämjandet för fortsatt planering. 3

4 Förslag på diskussionsfrågor till de olika kapitlen Solljus och värme (sid 9-25) Vad är växthuseffekten? Här kan ni till att börja med dela in er två och två och välja varsin målgrupp som ni ska förklara växthuseffekten för. Till exempel personer som inte tycker att klimatfrågan är något att bry sig om, barn, äldre med lång livserfarenhet eller politiker. Vilka förkunskaper kan olika slags personer förväntas ha och vilka frågor kan de tänkas ställa? Hur ska ni förklara och göra frågan om växthuseffekten begriplig? Vilka ord och bilder ska ni använda? En av er berätttar, den andra lyssnar och ställer sådana frågor som respektive målgrupp kan ställa. Diskutera sedan tillsammans i gruppen vad man ska tänka på när man förklarar växthuseffekten för andra och vilka frågor som det är troligast att man får. Vad är inversion och konvektion? Hjälps åt att förklara! Hjälps åt att tolka bilden på sid 22. Diskutera föroch nackdelar med ozon. Hur kan vi påverka ozonskiktet och marknära ozon? Varför skiljer inte temperaturen 50ºC mellan ekvatorn och Norden? Luft, tryck och vindar (sid 27-53) Förbered denna träff genom att ta med en barometer. Hur uppstår sjöbris respektive landbris? Vad är lufttryck? Om luften väger så mycket, varför ger inte det utslag på vågen? Ta fram barometern och förklara/diskutera vad man kan utläsa av den. Prata om luftcirkulationen. Corioliskraften, vad är det? Hur påverkar den oss på jorden? Polarfronten och Rossbyvågor - vad är det? Hur kan vi som individer nyttja naturkrafterna på ett bättre sätt? Finns det något i er vardag som ni kan förändra utifrån de kunskaper och insikter ni fått? Har någon av er solfångare? Har ni funderat på om det är möjligt där ni bor, eller på jobbet? Kan ni köpa el från vindkraft? Är det någon av er som har en andel i ett vindkraftverk? Moln och nederbörd (sid 55-87) Samlas på dagtid denna gång, t ex en lördag eller söndag. En del av träffen tillbringar ni utomhus. Förbered också denna träff genom att titta på en väderprognos, t ex svt.se/vader. Då är det lättare att bli bekant med ord och begrepp som ni kommer att använda er av. Vad är det för skillnad på advektionsdimma, sjörök, strålningsdimma och orografisk dimma? Vilka frågor tror ni att ni skulle få om ni skulle förklara hur regn, hagel och snö bildas, hur åska uppkommer och varför det blixtrar och dundrar? Tänk efter en stund, var och en för sig. Skriv ned frågorna (ni behöver inte kunna svaren). Läs upp frågorna och hjälps åt att svara! Ge exempel på väderfenomen som ni varit med om själva och som beror på något som beskrivs i boken. Studera himlen. Vad kan den berätta? Här är det viktigt att deltagarna inte bara "tittar på molnen", utan även funderar några steg till över olika frågor, t ex: Vad är det för luftmassa - kall eller varm, torr eller fuktig? Kommer luften från hav eller land? Vilka moln syns och varför/hur har de bildats? (Lite överkurs: hur är atmosfären skiktad - labilt/stabilt?) Om det varit nederbörd; hur har den bildats och varför? Är det konvektiv nederbörd? Är molnen och nederbörden knuten till någon front - kall- eller varmfront? Vad är det som styr väderläget i stort - lågtryck, högtryck, förhärskande vindar? Övriga observationer, t ex halofenomen, regnbåge. Extremt väder (sid ) Inled gärna denna träff med att berätta era "värsta väderminnen" för varandra. Vilka minnen har ni av stormen Gudrun - blev någon/några av er själva drabbade, vad kommer ni annars ihåg av dessa dagar? Se svenska väderrekord. Var någon/några av er med och har egna minnen, eller har varit med om något liknande? Diskutera även andra extrema väder i världen och eventuella egna erfarenheter. Hur påverkar klimatförändringarna oväder? Har vindarna blivit stormigare på senare år, regnet blötare, solen varmare? Varför blir det värre när mangroveträsk försvinner och skogar planteras med bara en art (monokulturer)? Vad vet ni om jätteräkor och mangroveträsk? I boken "Oväder - Nyheter från en allt varmare värld" åker författaren för att uppleva en storm i USA och när han kommer till Kina hamnar han i en sandstorm. Hur drabbas människor av de konsekvenser som extrema väder ger upphov till? Varför är det oftast fattiga människor som drabbas värst? Väderprognoser (sid ) Förbered denna träff genom att under en och samma dag ta del av väderprognoser på TV, radio samt i tidningarna. Fanns det skillnader mellan de olika prognoserna? Likheter? Hur blev vädret i förhållande till hur ni tolkade prognoserna? Varför görs så många väderprognoser idag, jämfört med bara ett par decennier tillbaka (sid 121)? Är vi mer beroende av väderprognoserna numera, har intresset växt eller finns det andra förklaringar? Vad måste meteorologerna känna till och tänka på när de gör en prognos? Uttrycker de sig begripligt? Förstår ni mer av prognoserna nu än ni gjorde innan cirkeln startade? 4

5 Hur framför man, eller skriver, en väderprognos? Varför inte testa? Dela upp er, förbered och framför sedan prognoser för TV och/eller radio. Någon/ några kanske hellre skriver en prognos för en tidning. Vilka ord och uttryck skulle ni använda? Dagens klimat (sid ) Inled träffen genom att fundera på om det finns någon dag under året då det är särskilt viktigt att veta vilket väder det blir. Jämför med varandra! Av det vi människor gör - när behöver vi ta hänsyn till klimatet (både det lokala och det globala)? Varför? Vad runt omkring er har påverkats av klimatet? Har någon/några i gruppen varit i Afrika, Asien, Australien, Sydamerika eller Nordamerika? Vilka "klimatminnen" kan ni berätta från vistelser i andra delar av världen? Tycker ni om att resa - och hur reser ni? Hur påverkar resandet klimatet? Om ni kan välja transportsätt - överväger ni "miljökostnaderna"? Diskutera och jämför era erfarenheter och synsätt! Varifrån kommer varorna som ni köper? Här kan ni försöka räkna ut hur långt den mat rest som ni ätit under en vecka. Brukar ni tänka på vilken mat ni köper under olika årstider? Köper ni lokalt producerade grönsaker och frukt när sådant finns, eller väljer ni importerat? Vilket klimat odlas olika växter i? Odlar några av er? Känner ni till odlingszonerna (sid 155)? Så har klimatet förändrats (sid ) Vilka skillnader ser ni i förhållande till tidigare - hur var det när ni var barn? Är det en känsla ni har, eller bygger skillnaderna på fakta? Har någon av er fört statistik på en plats? Har det skett några märkbara förändringar under åren? Ser ni några spår av istiden i era trakter? Var och hur? Vad finns att säga om Golfströmmen? På sidorna 184 och 185 finns ett diagram - vad berättar diagrammet och hur tolkar ni det? Titta även på sid 188 och189. I Mark Lynas bok "Oväder - Nyheter från en allt varmare värld", kan man läsa om författarens möten med folk på olika platser i världen som lever med stora klimatförändringar. Hur påverkas exempelvis peruanerna på sikt? Hur påverkas vattenförsörjningen när klimatförhållanden ändras? Har er kommun någon klimatstrategi? Om det finns en strategi - har den lett till förändringar? Kan ni vara med och påverka så att målen nås? Om inte - kan ni vara med och påverka så att en klimatstrategi tas fram, eller göra ett förslag till en? Kan ni hitta en bra klimatstrategi på nätet som ni kan ha som utgångspunkt? Varför blir det varmare nu? (sid ) Vad trodde ni innan ni läste kapitlet? Och vad tror ni nu? Diskutera och jämför! Vad tror ni era vänner och bekanta skulle svara? Läs gärna i "Oväder - Nyheter från en allt varmare värld" om permafrosten i Nordamerika. Många gör sina röster hörda i klimatfrågan - men vem/vilka ska man lita på? Finns det intressen som försöker påverka oss att inte tro på forskarlarmen? Har alla - meteorologerna, forskarna, miljörörelsen, industrin, politikerna - samma möjligheter att nå ut med sina budskap? När är vädret påverkat av människan? Diskutera följande text, som författarna till "Meteorologernas Väderbok" skrivit: "Hösten 2006 var extremt mild i Sverige - på många håll var temperaturen rekordhög. När sådant händer frågar sig många om det beror på växthuseffekten, dvs människans påverkan på klimatet. Frågan är egentligen fel ställd. Det är inte så att vi ibland har ett väder som är påverkat av människan men vid andra tillfällen ett väder som är "naturligt". Man kan alltså inte hävda att höstvädret 2006 var mer påverkat av våra utsläpp av växthusgaser än vädret i mars 2006, en månad som var ovanligt kall. Sanningen är att det som händer i atmosfären numera ständigt är påverkat av människan. Vädret har ju alltid skiftat från dygn till dygn och från år till år, och de skiftningarna kommer att fortsätta även i ett förändrat klimat. Men våra utsläpp av växthusgaser har vid det här laget höjt medeltemperaturen med ungefär en grad. Sammantaget betyder det här att hösten 2006 hade kunnat bli mycket mild även utan människans medverkan, men att våra utsläpp sannolikt gjorde den ännu någon grad mildare än den annars skulle ha blivit. Utan det bidraget hade det kanske inte blivit några värmerekord. Motsvarande resonemang kan vi också föra när det gäller den kalla marsmånaden Utan människans inverkan på klimatet hade den kunnat bli ännu kallare än den faktiskt blev." Framtidens klimat (sid ) Träffas ute denna gång! Samlas gärna i närheten av där ni bor eller har studielokalen. Blunda och lyssna. Vilka ljud hör ni? Vilka ljud tror ni man hörde på platsen där ni står för 100 år sedan? Blunda igen och fundera på vad man kan komma att höra om 100 år. Berätta för varandra. Hur kan det komma att se ut i era trakter i framtiden? Om 5, 10, 25, 50 respektive 100 år? Vatten, växter, odlingar och skogar, vilka djur kommer att finnas? Var kommer man att åka skidor och bada? Kommer man att ha klimatflyktingar som grannar? Vilka kommer att drabbas värst av klimatförändringarna - var och hur? Försök att rangordna. Vem har ansvaret för klimatförändringarna? Hur ser sambandet ut när det gäller försiktighetsprincipen och klimatet? Vad innebär det för oss? Författarna till "Meteorologernas Väderbok" skriver om försiktighetsprincipen: "Försiktighetsprincipen säger att vi har skäl att försö- 5

6 ka undvika något som skulle kunna skada oss även om vi inte är helt säkra på att det faktiskt är farligt. Exempelvis har vi i Sverige stoppat användningen av en lång rad kemiska ämnen trots att det inte är fastslaget att de är skadliga - de skulle kunna vara farliga, och detta har ansetts vara skäl nog att förbjuda dem. På motsvarande sätt gör vi klokt i att ta en stormvarning på allvar trots att det inte är säkert att den slår in - det vore omdömeslöst att ignorera varningen och exempelvis ge sig ut till sjöss. Och så kan vi också resonera när det gäller framtida klimatförändringar - på förhand kan vi inte med säkerhet avgöra hur problematiska de blir, men risken finns att de blir allvarliga, och det är skäl nog för att vi bör försöka undvika dem." Håller skeptikernas invändningar? Alltjämt finns en och annan forskare eller debattör som ifrågasättter att människan påverkar klimatet, eller att denna påverkan skulle vara skadlig. Åtminstone till för några år sedan framträdde dessa skeptiker ofta i tidningar och TV, och åtskilliga bland allmänheten tog intryck av dem. Här nedan finns några invändningar som man fortfarande ofta hör. Försök med hjälp av boken att ta reda på om dessa invändningar verkligen håller. Gör gärna likadant med andra motargument som ni har hört eller själva funderat över. 1. Att människan har påverkat klimatet är bara en teori, det är inte bevisat. Inte ens klimatforskarna själva är ju eniga om saken. 2. Förr i tiden har det varit minst lika varmt som det är nu, så den senaste tidens uppvärmning är säkert naturlig; förmodligen beror den på solen. 3. Det går ju inte att förutsäga vädret mer än några dagar in i framtiden, därför är det omöjligt att säga något om hur klimatet kommer att vara om hundra år. 4. Eftersom det är så dyrt och besvärligt att minska utsläppen av växthusgaser är det vettigast att vänta med det tills vi säkert vet hur mycket utsläppen egentligen kommer att påverka klimatet. 5. Här i Sverige vore ett varmare klimat bara fördelaktigt, så varför ska vi försöka motverka klimatförändringarna? Här kan ni läsa fler motargument: eller svt.se/klimat Vad kan vi göra? (sid ) Under den här träffen fokuserar ni på möjligheterna att agera - själva och tillsammans med andra. Skriv upp de förslag som finns i boken på olika lappar. Ett förslag per lapp. Lägg till andra som ni känner till och försök att komma på fler. Var öppna och låt alla förslag komma med, även de tokiga, roliga eller "dumma"! Koncentrera er enbart på åtgärder som kan minska vår klimatpåverkan (sopsortering är bra, men har inte med klimatet att göra). Skriv sedan följande på en tavla eller stort papper: Stor effekt Liten effekt Lätt att genomföra Svårt att genomföra Läs upp de olika förslagen på lapparna och placera dem sedan i lämplig ruta. Diskutera utifrån detta vad ni kan göra - enskilt och/eller tillsammans. Tänk på att ni har olika förutsättningar, liksom olika kompetenser och kontaktnät. Ta vara på det! Vilken betydelse har det att vi bryr oss? Vad spelar vars och ens handlande för roll? Vem har ansvar för klimatpolitiken globalt - tänker ni annorlunda nu än tidigare? Vad tycker ni att alla borde kunna och känna till om klimatfrågor och om "väder och vind" - även om man inte är intresserad av ämnet? När ni summerar vad ni kommit fram till under cirkelns gång - tycker ni det finns skäl att agera? I så fall hur - enskilt, d v s genom förändringar i den egna vardagen, eller genom att påverka politiker? Bäggedera? Vilket huvudbudskap skulle ni välja gentemot politikerna? Efter cirkelns slut: Vill ni bygga på kunskaperna eller engagera er? Studiefrämjandet anordnar föreläsningar och andra aktiviteter kring klimatfrågan. Gå in på vår webbsida studieframjandet.se för att se vad som är på gång. Några av Studiefrämjandets medlemsorganisationer är engagerade i klimatfrågan: Naturskyddsföreningen är landets största medlemsstyrda natur- och miljöorganisation. På snf.se kan ni läsa vad Naturskyddsföreningen gör och även lämna ett klimatlöfte och köpa utsläppsrätter. Fältbiologerna är en ideell förening för natur- och miljöintresserade ungdomar. Allt som sker inom föreningen arrangeras av medlemmarna själva, som är i åldern 7-25 år. Se faltbiologerna.se Miljöförbundet Jordens Vänner är en ideell förening som arbetar för en ekologiskt hållbar utveckling och en rättvis fördelning av jordens resurser. Se Andra länkar: naturvardsverket.se svt.se/klimat svt.se/vadretsmakter 6

7 Kopiera gärna till deltagarna Underlag för studieplan Träff 1 Tid och plats: Träff 2 Tid och plats: Träff 4 Tid och plats: Träff 5 Tid och plats: Träff 6 Tid och plats: Träff 7 Tid och plats: Träff 8 Tid och plats: Träff 9 Tid och plats: Träff 10 Tid och plats: 6

Mata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet

Mata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet Mata fåglar Mata fåglar Studiehandledning till Mata SOF Niklas Aronsson fåglar En studiehandledning från Studiefrämjandet Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en liten grupp människor som samlas

Läs mer

Liv och miljö Lärarmaterial

Liv och miljö Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

[Titel på arbetsplan]

[Titel på arbetsplan] [Titel på arbetsplan] [Arbetsplan ämne] (Nedan en kort informationstext om studiecirkel och arbetsplan.) En studiecirkel kan läggas upp på många olika sätt, här är ett förslag på arbetsplan och upplägg,

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom

Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om barnfattigdom. Syftet är att öka

Läs mer

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Ett stöd för skol-if Den här studiehandledningen är gjord som ett stöd för skolidrottsföreningar som vill arbeta med häftet Ung Ledare i studiecirkel. Metodiken

Läs mer

Meteorologi. Läran om vädret

Meteorologi. Läran om vädret Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i

Läs mer

Att göra en studieplan

Att göra en studieplan 1 Att göra en studieplan Stöd och hjälp! Denna studieplan är gjord som ett stöd för studiecirklar. Den ska fungera som hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med studiematerialet och som

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Vilket väder?! Pär Holmgren

Vilket väder?! Pär Holmgren Vilket väder?! Christian Runeby inledde och presenterade talarna. Jan Grimlund redogjorde för Miljökvalitetsmålens bakgrund och att det faktiskt finns ett klart samband mellan klimatförändringar och vad

Läs mer

Omvärldsanalys i praktiken

Omvärldsanalys i praktiken Studieplan till Omvärldsanalys i praktiken av Linda Genf och Johanna Laurent Författare: Carina Sommarström, 2013 Studieplan Omvärldsanalys i praktiken av Linda Genf och Johanna Laurent Vi möts dagligen

Läs mer

Studiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig

Studiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig Studiehandledning Kortfilm på dina villkor gör en annan värld möjlig Kortfilm på dina villkor Studiehandledning Studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller tankar om hur man

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda ➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok

STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok Av Rikard Warlenius 2009 Till dig som ska vara cirkelledare Studiecirkeln är en unik pedagogisk form av lärande där deltagarnas erfarenheter,

Läs mer

STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT

STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT 1 MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR MOT EN KLIMATSMART,

Läs mer

Studiehandledning. gör en annan värld möjlig

Studiehandledning. gör en annan värld möjlig DOKUMENTÄRT BERÄTTANDE Studiehandledning gör en annan värld möjlig Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare. Den innehåller praktiska tips när det gäller hur man

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Studieplan till. Börja skåda fågel. sid 1

Studieplan till. Börja skåda fågel. sid 1 Studieplan till Börja skåda fågel sid 1 Innehåll Inledning... sid 3 Vad är en studiecirkel?... sid 4 Tips till din studiecirkel om fågelskådning... sid 5 Träff 1: Fågelskådning som hobby... sid 6 Träff

Läs mer

SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET. Modernt Fältskytte

SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET. Modernt Fältskytte SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET Modernt Fältskytte Fotograf Jari Hjerpe Studieplan Studieplan Inledning Modernt Fältskytte Välkomna till en gemensam stund kring bordet! Styrelsepaketet syftar främst till att

Läs mer

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel 1 Samtalsmodell för bokcirkel Läsning och livstolkning Livstolkning är något vi håller på med hela tiden: Vi försöker

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik studiehandledning STUDIEHANDLEDNING Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 Vem bestämmer vad du tänker? Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett

Läs mer

På upptäcksfärd i Frusna världar

På upptäcksfärd i Frusna världar På upptäcksfärd i Frusna världar Lärarhandledning Upptäck Abisko - väder och klimat Videofilm för barn i årskurs 4-6 om livet i nordligaste Sverige Följ med till Abisko, en ort i nordligaste Sverige. Här

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation

Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation Studiefrämjandet Småland-Gotland Projektledare Jennie Krafft e-postadress jennie.krafft@studieframjandet.se Tel 036-440 1210, 0708-162599 Syfte och deltagare

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Världsbiten. Metoder. gör en annan värld möjlig

Världsbiten. Metoder. gör en annan värld möjlig Metoder gör en annan värld möjlig Hur planerar man en studiecirkel? En studiecirkel är en demokratisk och bra form för att lära sig saker tillsammans med andra. Här finns inga lärare och elever, alla bidrar

Läs mer

Frossa en brännhet klimatfars

Frossa en brännhet klimatfars Introduktion till Frossa en brännhet klimatfars Vi kommer från Teater Barbara och vi heter Johan Ehn, Anders Jansson och Carina Jingrot. Vi är skådespelare i pjäsen FROSSA en brännhet klimatfars. Föreställningen

Läs mer

Narkotika DOPNINGSMEDEL OCH HÄLSOFARLIGA VAROR 12.1

Narkotika DOPNINGSMEDEL OCH HÄLSOFARLIGA VAROR 12.1 N A L P E I D U T S Narkotika DOPNINGSMEDEL OCH 12.1 HÄLSOFARLIGA VAROR En studieplan av Helena Wannberg Layout Johanna Nyström Grafisk Form Utgiven av NBV copyright NBV 2015 www.nbv.se 2 Studieplan till

Läs mer

Att starta en lärgrupp

Att starta en lärgrupp 1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar

Läs mer

VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV (ROTERAS)

VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV (ROTERAS) Webb-bussfrågor, 30-4 juni 2012 21 Vägt antal (1023) (251) (59) (47) (55) (256) (61) (47) (48) (43) (411) (364) Fråga1. Vilka av de nedanstående globala problem anser du är mest oroande? VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV

Läs mer

Studieplan till DEN VILDA MATEN. Styckning av klövvilt. sid X

Studieplan till DEN VILDA MATEN. Styckning av klövvilt. sid X Studieplan till DEN VILDA MATEN Styckning av klövvilt sid X Innehåll Inledning... sid 3 Styckning av älg och större hjortar Styckning av lår på bänk... sid 4 Finputs av framdelskött... sid 5 Finputs av

Läs mer

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre!

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre! Studieplan/handledning för cirkeledare till Läsa tillsammans med äldre! Studieplan och handledning till Läsa tillsammans med äldre Det här är en handledning och studieplan till Centrum för lättlästs utbildningsmaterial

Läs mer

Ledare i praktiken. LIM STEG 1C ansluten verksamhet PLANERING OCH DELTAGARINFLYTANDE VAD OCH HUR

Ledare i praktiken. LIM STEG 1C ansluten verksamhet PLANERING OCH DELTAGARINFLYTANDE VAD OCH HUR Ledare i praktiken PLANERING OCH DELTAGARINFLYTANDE Deltagarinflytande är en grundläggande tanke i all folkbildning och i Medborgarskolans pedagogiska GRUNDSYN. Att ta vara på varje människas unika erfarenheter

Läs mer

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20 Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession

Läs mer

Studieplan till Föreningsguide 1

Studieplan till Föreningsguide 1 Studieplan till Föreningsguide 1 Föreningsguide 1 är ett material från SISU Idrottsböcker som ger grundläggande och nödvändiga kunskaper om hur en idrottsförening fungerar. I häftet tas några av de saker

Läs mer

NORDEN och framtidens klimat - för dig som vill vara med och leda samtal kring klimatfrågor och den nordiska klimatdebatten

NORDEN och framtidens klimat - för dig som vill vara med och leda samtal kring klimatfrågor och den nordiska klimatdebatten INBJUDAN TILL: CIRKELLEDARUTBILDNING NORDEN och framtidens klimat - för dig som vill vara med och leda samtal kring klimatfrågor och den nordiska klimatdebatten Stockholm Fredag 6 februari kl. 10-16 alternativt

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOL OCH CANCER

STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOL OCH CANCER STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOL OCH CANCER Studiecirkel som arbetsform Studiecirkeln är en demokratisk arbetsform där deltagarna tillsammans lär sig mer om ett ämne de är intresserade av.

Läs mer

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Se Tranströmer. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selén

Se Tranströmer. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selén Se Tranströmer Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selén Se Tranströmer dikter och bilder för samtal om dikt och liv Samtalshandledningen vill ge inspiration och idéer för det goda, fördjupande

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Studieplan till den digitala versionen av Miljöhusesyn

Studieplan till den digitala versionen av Miljöhusesyn Studieplan till den digitala versionen av Miljöhusesyn Varsågod här kommer ett verktyg för dig som vill ha koll! Det är många olika regelverk och krav som styr din verksamhet. Att minska regelkrånglet

Läs mer

När jag inte längre är med

När jag inte längre är med Handledarmaterial Studiecirkel När jag inte längre är med förberedelser och funderingar inför framtiden Handledarmaterial Studiecirkel När jag inte längre är med förberedelser och funderingar inför framtiden

Läs mer

METEOROLOGI. Innehåll

METEOROLOGI. Innehåll 1 METEOROLOGI Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 1 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning

Läs mer

UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET

UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET Ungdomens Nykterhetsförbund och Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 2011 Text och utformning: Jim Gustafsson (Baserad på Cirkelledare

Läs mer

studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING

studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING studiehandledning Varför ett studiematerial? Jag vet inte hur många människor jag har jobbat med och coachat som läst alla utvecklingsböcker i världen, men de lever fortfarande inte det liv de vill eller

Läs mer

Klimatcirkel. Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland. www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se. Studiehandledning.

Klimatcirkel. Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland. www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se. Studiehandledning. Studiehandledning September 2008 Klimatcirkel Resor Konsumtion Boende Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se Förord Klimatcirkel Växthuseffekten

Läs mer

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Meterologi Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Väder Väder - Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln!

Välkommen till studiecirkeln! l a i r e t a m l e k r i Studiec s n n fi t e D tt ä s tt e d allti Välkommen till studiecirkeln! Det här är ett studiecirkelmaterial till boken Det finns alltid ett sätt lösningsfokus och adhd som är

Läs mer

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL STUDIEPLAN TILL INGET FÖR NÅGON HU R G Ö R m A N? Författaren själv önskar många studiegrupper i församlingarna. De olika grupperna träffas i hemmen sju gånger. Värdskapet skiftar och vi går runt. Det

Läs mer

Handledning till studiematerialet

Handledning till studiematerialet Handledning till studiematerialet Handledning för dig som är ledare för studiecirkeln Introduktion Det här studiematerialet har tagits fram av Studieförbundet Vuxenskolan i samarbete med Svenska OCD-förbundet

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Flicka försvunnen - funderingsfrågor, diskussionsfrågor, och skrivövning Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, gymn, vux Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion Flicka

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Proposition om klimathotet

Proposition om klimathotet Proposition om klimathotet Gemenskapspartiet Jordens klimat har de senaste 100 åren långsamt blivit allt varmare. Klimatforskare anser att det är vi människor som orsakar uppvärmningen av jorden. Vi bidrar

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

En liten folder om Lanseringskampanjen

En liten folder om Lanseringskampanjen En liten folder om Lanseringskampanjen 2011 Lanseringskampanjen 2011 Den 5 september 2011 drar hela förbundet igång en historisk satsning där vi med 2012-målen och våra nio åtgärdspunkter i ryggen ska

Läs mer

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Att minnas migrationen

Att minnas migrationen Att minnas migrationen EN STUDIEHANDLEDNING FÖR CIRKELLEDARE www.abf.se 2 Att minnas migrationen_om studiematerialet Att minnas migrationen Denna studiehandledning vänder sig till dig som ska hålla en

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Huvudtränare: David: huvudtränare Medtränare: Emese Deltagare: David, Nathanael, Robert, Julia, Mujje, Hassan 1 Planering innan lektionen: David

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Att leva i konflikt

Rättvisa i konflikt. Att leva i konflikt Rättvisa i konflikt Att leva i konflikt Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för

Läs mer

Studieplan Ju förr desto bättre. CBM Centrum för biologisk mångfald

Studieplan Ju förr desto bättre. CBM Centrum för biologisk mångfald Studieplan Ju förr desto bättre CBM Centrum för biologisk mångfald Studieplanen till Ju förr desto bättre är framtagen av Centrum för biologisk mångfald i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

SMÄRTGUIDE. Studiehandledning. För dig som har hjärnskada, polioskada, ryggmärgsskada, whiplashskada eller som är amputerad

SMÄRTGUIDE. Studiehandledning. För dig som har hjärnskada, polioskada, ryggmärgsskada, whiplashskada eller som är amputerad SMÄRTGUIDE Studiehandledning För dig som har hjärnskada, polioskada, ryggmärgsskada, whiplashskada eller som är amputerad Innehållsförteckning Inledning... 3 Att tänka på... 5 Smärta och...... 9 Om smärta...

Läs mer

Ju mörkare natten, desto ljusare är stjärnorna

Ju mörkare natten, desto ljusare är stjärnorna Ju mörkare natten, desto ljusare är stjärnorna STUDIEHANDLEDNING Om studiecirkeln I en studiecirkel träffas man regelbundet för att studera, diskutera eller öva sig på något tillsammans. En studiecirkel

Läs mer

Klimatet i Skandinavien

Klimatet i Skandinavien Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Studiehandledning till antologin Global hållbar utveckling. Folkuniversitetet

Studiehandledning till antologin Global hållbar utveckling. Folkuniversitetet Studiehandledning till antologin Global hållbar utveckling Folkuniversitetet Förord Under tre vackra sensommardagar i augusti 2007 genomförde Folkuniversitetet tillsammans med sju forskare ett seminarium

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Upptäck Jordens resurser människor och miljö

Upptäck Jordens resurser människor och miljö Upptäck Jordens resurser människor och miljö Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige

Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige STUDIEHANDLEDNING Om studiecirkeln I en studiecirkel träffas man regelbundet för att studera, diskutera eller öva sig på något tillsammans. En studiecirkel

Läs mer