Studiehandledning till. Meteorologernas. Väderbok. En studiehandledning från Studiefrämjandet

Transkript

1 Studiehandledning till Meteorologernas Väderbok En studiehandledning från Studiefrämjandet

2 Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en liten grupp människor som samlas för att öka sina kunskaper inom ett område utifrån egna önskemål, förutsättningar och behov. Man lär av varandra och hjälps åt att komma framåt. Man kan också säga att studiecirkeln är en metod för att utvecklas tillsammans. Att lyssna och ta del av varandras synpunkter och erfarenheter är en bärande del av cirkeln, liksom att man gemensamt beslutar hur arbetet ska läggas upp och vilket målet är. En cirkel består av minst tre deltagare över 13 år som träffas minst tre gånger. Studiecirkeln pågår vanligen under några månader, men kan både vara kortare eller längre tid. Cirkeln ska dock omfatta minst nio studietimmar (à 45 minuter). Varje deltagare måste vara med vid minst tre träffar om minst en studietimme. Man måste ha ett mål med cirkeln, och göra en studieplan som beskriver hur man tänker uppnå målet. Under cirkelns gång kan man bjuda in intressanta föreläsare och/eller ordna studiebesök. Rollen som cirkelledare Som cirkelledare behöver du inte vara expert i ämnet eller ha svar på alla frågor. Cirkeln som arbetsform innebär ju att ni gemensamt tar reda på sådant ni vill veta. Det viktiga är att du är intresserad av ämnet och vill ge dig själv och andra en möjlighet att öka kunskaperna tillsammans. Din roll är att leda själva arbetet i cirkeln. Du bör kunna leda cirkeln framåt mot målet genom att leda diskussionerna (utan att ta över!), inspirera, samordna och sammanfatta. När cirkeln startar ser du till att alla kan påverka cirkelns mål och innehåll, hur arbetet läggs upp och vilket material som används. Under cirkelns gång ser du till att alla kommer till tals, kan framföra synpunkter och påverka arbetet. Det är viktigt att kunna lyssna och att uppmuntra alla att ta del av varandras erfarenheter och kunskaper. Som cirkelledare ansvarar du för cirkellistan och, tillsammans med Studiefrämjandets personal, för praktiska saker kring lokaler, fika etc. om ni inte väljer att träffas hemma hos varandra. Din kontaktperson på Studiefrämjandet hjälper dig att få ett grepp om det som verkar svårt. Som ny cirkelledare får du också ett introduktionssamtal på din Studiefrämjandeavdelning. Ta vara på det och passa på att ställa frågor! Du inbjuds även att kostnadsfritt delta i vårt ledarutvecklingsprogram. Se studieframjandet.se/cirkelledare. Läs mer i foldern Cirkelledare i Studiefrämjandet - det här behöver du känna till, som du får från din Studiefrämjandeavdelning. Denna studiehandledning vänder sig till dig som vill lära dig mer om väder och klimat tillsammans med andra. Meteorologernas Väderbok av Pär Holmgren och Claes Bernes används som studiematerial. Studiehandledningen är skriven av Kajsa Grebäck i samarbete med Pär Holmgren och Claes Bernes. Handledningen är avsedd att användas som stöd vid studiecirklar. Vad en cirkel är - och vad som förväntas av cirkelledaren - kan du läsa här bredvid. Kanske deltar du i en cirkel som anordnas av Studiefrämjandet. Då är cirkelledaren redan utsedd. Det kan också vara så att ni är några vänner, grannar eller medlemmar i en förening som på eget initiativ vill anordna en studiecirkel kring boken. Det går också bra. Kontakta i så fall närmaste Studiefrämjandeavdelning för att få hjälp att komma igång! Studiefrämjandet kan också hjälpa er om ni vill ni ha med er fler deltagare eller behöver en lokal att träffas i. Studiefrämjandet, riksförbundet Box Stockholm Tel: Fax: info@studieframjandet.se studieframjandet.se Februari

3 Studiecirkelns upplägg I spalten här intill kan du läsa mer om vad en studiecirkel är, och vad som förväntas av den i gruppen som är cirkelledare. Nedan följer såväl förslag till upplägg av cirkeln som vilka frågor som kan tas upp när ni arbetar med de olika kapitlen. Observera att detta bara är förslag! Ni bestämmer själva vad ni vill gå in på och ni har säkert också förslag till andra frågeställningar. Beroende på era förkunskaper och intressen kan ni lägga upp träffarna på olika sätt och med olika fokus. Boken har en logisk följd; från hur olika väder uppkommer till klimatfrågor lokalt och globalt och hur de hänger samman med mänskliga aktiviteter. Ni kan också välja att läsa andra böcker parallellt och använda er av media. Vi rekommenderar att ni under cirkeln även använder er av Mark Lynas bok "Oväder - Nyheter från en allt varmare värld", utgiven av Ordfront förlag. Vill ni arbeta igenom hela boken, för att verkligen "lära er väder", bedömer vi att det krävs en träff per kapitel, alltså totalt 11 träffar. En sådan cirkel kan ni lägga upp så här: 1. Introduktion och upplägg 2. Solljus och värme 3. Luft, tryck och vindar 4. Moln och nederbörd 5. Extremt väder 6. Väderprognoser 7. Dagens klimat 8. Så har klimatet förändrats 9. Varför blir det varmare nu? 10. Framtidens klimat 11. Vad kan vi göra? Ett alternativ är att ni bestämmer ett specifikt tema för cirkeln - exempelvis klimatförändringarna eller hur man tolkar väder och väljer kapitel och frågeställningar efter det. Då blir cirkeln betydligt mindre omfattande. Klimatförändringarna: Kapitel 2, 7, 8, 9, 10 och 11 Hur tolkar man väder? Kapitel 2, 3, 4 och 6 Första träffen Börja med att ni alla presenterar er, om ni inte känner varandra sedan tidigare, och berätta varför ni vill vara med i cirkeln. Gör sedan en egen studieplan. Så här gör ni: Bläddra igenom boken. Prata om vad var och en vill få ut av cirkeln och kom överens om ett gemensamt mål. Vilken kunskap i ämnet finns hos er som deltar som cirkeln kan dra nytta av? Bestäm vilket fokus ni ska ha, och hur många gånger ni ska träffas. Fundera över vilka kapitel ni vill arbeta med och i vilken ordning ni tycker det är logiskt att ta dem. Bestäm rubrik för träffarna, tid och plats. Vad ska ni ha läst till de olika sammankomsterna? Vem ska förbereda vad? Vill ni göra studiebesök - vilka möjligheter finns? Sedan är det dags att komma igång! Kanske genom att ni berättar ett "väderminne" för varandra, t ex "När vädret överraskade mig". Förslag till frågor att diskutera vid första träffen: Vad är klimat och vad är väder? Hur ofta tittar/lyssnar ni på väderprognoser? Är ni beroende av vädret i era jobb eller när ni ägnar er åt era fritidsintressen? Era funderingar kring klimatet ur ett globalt perspektiv. Följande träffar Det kan vara bra att från och med andra träffen följa en viss rutin. Det ger struktur åt arbetet, spar tid och ökar tydligheten. Vi föreslår också att varje träff delas upp i två delar, en som har ett naturvetenskapligt fokus och en som är kopplad till mänsklig påverkan på väder och klimat ur ett globalt perspektiv och/eller er som är med i studiecirkeln och vad ni kan göra. Inled gärna varje ny sammankomst med att kort sammanfatta förra träffen och låt dem som åtagit sig uppgifter redovisa. Har ni några funderingar kring det som sades på träffen? Finns det några aktuella "väderfrågor" att ta upp och kommentera/diskutera? Gör en kort avstämning mot studieplanen. Avsluta med att förbereda nästa träff och kom överens om vem som gör vad. Sista träffen Nu gäller det att titta både bakåt och framåt! Sammanfatta vad ni kommit fram till under cirkelns gång - och har ni nått ert mål? Stäm också av med förväntningarna ni hade vid första träffen Utvärdera! Vad gick bra och mindre bra? Kunde ni ha arbetat på ett annat sätt? Är alla nöjda - om inte, varför då? Finns önskemål om att fortsätta cirkeln eller starta en ny, kring klimatet, globala frågor el dyl? Kontakta i så fall Studiefrämjandet för fortsatt planering. 3

4 Förslag på diskussionsfrågor till de olika kapitlen Solljus och värme (sid 9-25) Vad är växthuseffekten? Här kan ni till att börja med dela in er två och två och välja varsin målgrupp som ni ska förklara växthuseffekten för. Till exempel personer som inte tycker att klimatfrågan är något att bry sig om, barn, äldre med lång livserfarenhet eller politiker. Vilka förkunskaper kan olika slags personer förväntas ha och vilka frågor kan de tänkas ställa? Hur ska ni förklara och göra frågan om växthuseffekten begriplig? Vilka ord och bilder ska ni använda? En av er berätttar, den andra lyssnar och ställer sådana frågor som respektive målgrupp kan ställa. Diskutera sedan tillsammans i gruppen vad man ska tänka på när man förklarar växthuseffekten för andra och vilka frågor som det är troligast att man får. Vad är inversion och konvektion? Hjälps åt att förklara! Hjälps åt att tolka bilden på sid 22. Diskutera föroch nackdelar med ozon. Hur kan vi påverka ozonskiktet och marknära ozon? Varför skiljer inte temperaturen 50ºC mellan ekvatorn och Norden? Luft, tryck och vindar (sid 27-53) Förbered denna träff genom att ta med en barometer. Hur uppstår sjöbris respektive landbris? Vad är lufttryck? Om luften väger så mycket, varför ger inte det utslag på vågen? Ta fram barometern och förklara/diskutera vad man kan utläsa av den. Prata om luftcirkulationen. Corioliskraften, vad är det? Hur påverkar den oss på jorden? Polarfronten och Rossbyvågor - vad är det? Hur kan vi som individer nyttja naturkrafterna på ett bättre sätt? Finns det något i er vardag som ni kan förändra utifrån de kunskaper och insikter ni fått? Har någon av er solfångare? Har ni funderat på om det är möjligt där ni bor, eller på jobbet? Kan ni köpa el från vindkraft? Är det någon av er som har en andel i ett vindkraftverk? Moln och nederbörd (sid 55-87) Samlas på dagtid denna gång, t ex en lördag eller söndag. En del av träffen tillbringar ni utomhus. Förbered också denna träff genom att titta på en väderprognos, t ex svt.se/vader. Då är det lättare att bli bekant med ord och begrepp som ni kommer att använda er av. Vad är det för skillnad på advektionsdimma, sjörök, strålningsdimma och orografisk dimma? Vilka frågor tror ni att ni skulle få om ni skulle förklara hur regn, hagel och snö bildas, hur åska uppkommer och varför det blixtrar och dundrar? Tänk efter en stund, var och en för sig. Skriv ned frågorna (ni behöver inte kunna svaren). Läs upp frågorna och hjälps åt att svara! Ge exempel på väderfenomen som ni varit med om själva och som beror på något som beskrivs i boken. Studera himlen. Vad kan den berätta? Här är det viktigt att deltagarna inte bara "tittar på molnen", utan även funderar några steg till över olika frågor, t ex: Vad är det för luftmassa - kall eller varm, torr eller fuktig? Kommer luften från hav eller land? Vilka moln syns och varför/hur har de bildats? (Lite överkurs: hur är atmosfären skiktad - labilt/stabilt?) Om det varit nederbörd; hur har den bildats och varför? Är det konvektiv nederbörd? Är molnen och nederbörden knuten till någon front - kall- eller varmfront? Vad är det som styr väderläget i stort - lågtryck, högtryck, förhärskande vindar? Övriga observationer, t ex halofenomen, regnbåge. Extremt väder (sid ) Inled gärna denna träff med att berätta era "värsta väderminnen" för varandra. Vilka minnen har ni av stormen Gudrun - blev någon/några av er själva drabbade, vad kommer ni annars ihåg av dessa dagar? Se svenska väderrekord. Var någon/några av er med och har egna minnen, eller har varit med om något liknande? Diskutera även andra extrema väder i världen och eventuella egna erfarenheter. Hur påverkar klimatförändringarna oväder? Har vindarna blivit stormigare på senare år, regnet blötare, solen varmare? Varför blir det värre när mangroveträsk försvinner och skogar planteras med bara en art (monokulturer)? Vad vet ni om jätteräkor och mangroveträsk? I boken "Oväder - Nyheter från en allt varmare värld" åker författaren för att uppleva en storm i USA och när han kommer till Kina hamnar han i en sandstorm. Hur drabbas människor av de konsekvenser som extrema väder ger upphov till? Varför är det oftast fattiga människor som drabbas värst? Väderprognoser (sid ) Förbered denna träff genom att under en och samma dag ta del av väderprognoser på TV, radio samt i tidningarna. Fanns det skillnader mellan de olika prognoserna? Likheter? Hur blev vädret i förhållande till hur ni tolkade prognoserna? Varför görs så många väderprognoser idag, jämfört med bara ett par decennier tillbaka (sid 121)? Är vi mer beroende av väderprognoserna numera, har intresset växt eller finns det andra förklaringar? Vad måste meteorologerna känna till och tänka på när de gör en prognos? Uttrycker de sig begripligt? Förstår ni mer av prognoserna nu än ni gjorde innan cirkeln startade? 4

5 Hur framför man, eller skriver, en väderprognos? Varför inte testa? Dela upp er, förbered och framför sedan prognoser för TV och/eller radio. Någon/ några kanske hellre skriver en prognos för en tidning. Vilka ord och uttryck skulle ni använda? Dagens klimat (sid ) Inled träffen genom att fundera på om det finns någon dag under året då det är särskilt viktigt att veta vilket väder det blir. Jämför med varandra! Av det vi människor gör - när behöver vi ta hänsyn till klimatet (både det lokala och det globala)? Varför? Vad runt omkring er har påverkats av klimatet? Har någon/några i gruppen varit i Afrika, Asien, Australien, Sydamerika eller Nordamerika? Vilka "klimatminnen" kan ni berätta från vistelser i andra delar av världen? Tycker ni om att resa - och hur reser ni? Hur påverkar resandet klimatet? Om ni kan välja transportsätt - överväger ni "miljökostnaderna"? Diskutera och jämför era erfarenheter och synsätt! Varifrån kommer varorna som ni köper? Här kan ni försöka räkna ut hur långt den mat rest som ni ätit under en vecka. Brukar ni tänka på vilken mat ni köper under olika årstider? Köper ni lokalt producerade grönsaker och frukt när sådant finns, eller väljer ni importerat? Vilket klimat odlas olika växter i? Odlar några av er? Känner ni till odlingszonerna (sid 155)? Så har klimatet förändrats (sid ) Vilka skillnader ser ni i förhållande till tidigare - hur var det när ni var barn? Är det en känsla ni har, eller bygger skillnaderna på fakta? Har någon av er fört statistik på en plats? Har det skett några märkbara förändringar under åren? Ser ni några spår av istiden i era trakter? Var och hur? Vad finns att säga om Golfströmmen? På sidorna 184 och 185 finns ett diagram - vad berättar diagrammet och hur tolkar ni det? Titta även på sid 188 och189. I Mark Lynas bok "Oväder - Nyheter från en allt varmare värld", kan man läsa om författarens möten med folk på olika platser i världen som lever med stora klimatförändringar. Hur påverkas exempelvis peruanerna på sikt? Hur påverkas vattenförsörjningen när klimatförhållanden ändras? Har er kommun någon klimatstrategi? Om det finns en strategi - har den lett till förändringar? Kan ni vara med och påverka så att målen nås? Om inte - kan ni vara med och påverka så att en klimatstrategi tas fram, eller göra ett förslag till en? Kan ni hitta en bra klimatstrategi på nätet som ni kan ha som utgångspunkt? Varför blir det varmare nu? (sid ) Vad trodde ni innan ni läste kapitlet? Och vad tror ni nu? Diskutera och jämför! Vad tror ni era vänner och bekanta skulle svara? Läs gärna i "Oväder - Nyheter från en allt varmare värld" om permafrosten i Nordamerika. Många gör sina röster hörda i klimatfrågan - men vem/vilka ska man lita på? Finns det intressen som försöker påverka oss att inte tro på forskarlarmen? Har alla - meteorologerna, forskarna, miljörörelsen, industrin, politikerna - samma möjligheter att nå ut med sina budskap? När är vädret påverkat av människan? Diskutera följande text, som författarna till "Meteorologernas Väderbok" skrivit: "Hösten 2006 var extremt mild i Sverige - på många håll var temperaturen rekordhög. När sådant händer frågar sig många om det beror på växthuseffekten, dvs människans påverkan på klimatet. Frågan är egentligen fel ställd. Det är inte så att vi ibland har ett väder som är påverkat av människan men vid andra tillfällen ett väder som är "naturligt". Man kan alltså inte hävda att höstvädret 2006 var mer påverkat av våra utsläpp av växthusgaser än vädret i mars 2006, en månad som var ovanligt kall. Sanningen är att det som händer i atmosfären numera ständigt är påverkat av människan. Vädret har ju alltid skiftat från dygn till dygn och från år till år, och de skiftningarna kommer att fortsätta även i ett förändrat klimat. Men våra utsläpp av växthusgaser har vid det här laget höjt medeltemperaturen med ungefär en grad. Sammantaget betyder det här att hösten 2006 hade kunnat bli mycket mild även utan människans medverkan, men att våra utsläpp sannolikt gjorde den ännu någon grad mildare än den annars skulle ha blivit. Utan det bidraget hade det kanske inte blivit några värmerekord. Motsvarande resonemang kan vi också föra när det gäller den kalla marsmånaden Utan människans inverkan på klimatet hade den kunnat bli ännu kallare än den faktiskt blev." Framtidens klimat (sid ) Träffas ute denna gång! Samlas gärna i närheten av där ni bor eller har studielokalen. Blunda och lyssna. Vilka ljud hör ni? Vilka ljud tror ni man hörde på platsen där ni står för 100 år sedan? Blunda igen och fundera på vad man kan komma att höra om 100 år. Berätta för varandra. Hur kan det komma att se ut i era trakter i framtiden? Om 5, 10, 25, 50 respektive 100 år? Vatten, växter, odlingar och skogar, vilka djur kommer att finnas? Var kommer man att åka skidor och bada? Kommer man att ha klimatflyktingar som grannar? Vilka kommer att drabbas värst av klimatförändringarna - var och hur? Försök att rangordna. Vem har ansvaret för klimatförändringarna? Hur ser sambandet ut när det gäller försiktighetsprincipen och klimatet? Vad innebär det för oss? Författarna till "Meteorologernas Väderbok" skriver om försiktighetsprincipen: "Försiktighetsprincipen säger att vi har skäl att försö- 5

6 ka undvika något som skulle kunna skada oss även om vi inte är helt säkra på att det faktiskt är farligt. Exempelvis har vi i Sverige stoppat användningen av en lång rad kemiska ämnen trots att det inte är fastslaget att de är skadliga - de skulle kunna vara farliga, och detta har ansetts vara skäl nog att förbjuda dem. På motsvarande sätt gör vi klokt i att ta en stormvarning på allvar trots att det inte är säkert att den slår in - det vore omdömeslöst att ignorera varningen och exempelvis ge sig ut till sjöss. Och så kan vi också resonera när det gäller framtida klimatförändringar - på förhand kan vi inte med säkerhet avgöra hur problematiska de blir, men risken finns att de blir allvarliga, och det är skäl nog för att vi bör försöka undvika dem." Håller skeptikernas invändningar? Alltjämt finns en och annan forskare eller debattör som ifrågasättter att människan påverkar klimatet, eller att denna påverkan skulle vara skadlig. Åtminstone till för några år sedan framträdde dessa skeptiker ofta i tidningar och TV, och åtskilliga bland allmänheten tog intryck av dem. Här nedan finns några invändningar som man fortfarande ofta hör. Försök med hjälp av boken att ta reda på om dessa invändningar verkligen håller. Gör gärna likadant med andra motargument som ni har hört eller själva funderat över. 1. Att människan har påverkat klimatet är bara en teori, det är inte bevisat. Inte ens klimatforskarna själva är ju eniga om saken. 2. Förr i tiden har det varit minst lika varmt som det är nu, så den senaste tidens uppvärmning är säkert naturlig; förmodligen beror den på solen. 3. Det går ju inte att förutsäga vädret mer än några dagar in i framtiden, därför är det omöjligt att säga något om hur klimatet kommer att vara om hundra år. 4. Eftersom det är så dyrt och besvärligt att minska utsläppen av växthusgaser är det vettigast att vänta med det tills vi säkert vet hur mycket utsläppen egentligen kommer att påverka klimatet. 5. Här i Sverige vore ett varmare klimat bara fördelaktigt, så varför ska vi försöka motverka klimatförändringarna? Här kan ni läsa fler motargument: eller svt.se/klimat Vad kan vi göra? (sid ) Under den här träffen fokuserar ni på möjligheterna att agera - själva och tillsammans med andra. Skriv upp de förslag som finns i boken på olika lappar. Ett förslag per lapp. Lägg till andra som ni känner till och försök att komma på fler. Var öppna och låt alla förslag komma med, även de tokiga, roliga eller "dumma"! Koncentrera er enbart på åtgärder som kan minska vår klimatpåverkan (sopsortering är bra, men har inte med klimatet att göra). Skriv sedan följande på en tavla eller stort papper: Stor effekt Liten effekt Lätt att genomföra Svårt att genomföra Läs upp de olika förslagen på lapparna och placera dem sedan i lämplig ruta. Diskutera utifrån detta vad ni kan göra - enskilt och/eller tillsammans. Tänk på att ni har olika förutsättningar, liksom olika kompetenser och kontaktnät. Ta vara på det! Vilken betydelse har det att vi bryr oss? Vad spelar vars och ens handlande för roll? Vem har ansvar för klimatpolitiken globalt - tänker ni annorlunda nu än tidigare? Vad tycker ni att alla borde kunna och känna till om klimatfrågor och om "väder och vind" - även om man inte är intresserad av ämnet? När ni summerar vad ni kommit fram till under cirkelns gång - tycker ni det finns skäl att agera? I så fall hur - enskilt, d v s genom förändringar i den egna vardagen, eller genom att påverka politiker? Bäggedera? Vilket huvudbudskap skulle ni välja gentemot politikerna? Efter cirkelns slut: Vill ni bygga på kunskaperna eller engagera er? Studiefrämjandet anordnar föreläsningar och andra aktiviteter kring klimatfrågan. Gå in på vår webbsida studieframjandet.se för att se vad som är på gång. Några av Studiefrämjandets medlemsorganisationer är engagerade i klimatfrågan: Naturskyddsföreningen är landets största medlemsstyrda natur- och miljöorganisation. På snf.se kan ni läsa vad Naturskyddsföreningen gör och även lämna ett klimatlöfte och köpa utsläppsrätter. Fältbiologerna är en ideell förening för natur- och miljöintresserade ungdomar. Allt som sker inom föreningen arrangeras av medlemmarna själva, som är i åldern 7-25 år. Se faltbiologerna.se Miljöförbundet Jordens Vänner är en ideell förening som arbetar för en ekologiskt hållbar utveckling och en rättvis fördelning av jordens resurser. Se Andra länkar: naturvardsverket.se svt.se/klimat svt.se/vadretsmakter 6

7 Kopiera gärna till deltagarna Underlag för studieplan Träff 1 Tid och plats: Träff 2 Tid och plats: Träff 4 Tid och plats: Träff 5 Tid och plats: Träff 6 Tid och plats: Träff 7 Tid och plats: Träff 8 Tid och plats: Träff 9 Tid och plats: Träff 10 Tid och plats: 6