DIALOG UNG: BERGA. Gärdesgårdar piffar upp rundlogen på Tinnerö De reser till Sevilla 9 Världens bästa jobb 25

Transkript

1 UNG: DIALOG De reser till Sevilla 9 Världens bästa jobb 25 En tidning från Linköpings kommun Nummer Gärdesgårdar piffar upp rundlogen på Tinnerö BERGA Hon bjuder in till matmässa 6 8 Nya gymnasieskolan sjösatt 10 12

2 ledare NYHETER En skola för framtiden Att erbjuda eleverna en bra skolutbildning är en av de allra viktigaste uppgifterna som kommunen har att ansvara för kanske den allra viktigaste. En attraktiv stad med goda möjligheter att forma livet efter egna önskemål byggs från grunden. Förskolan och olika former av barnomsorg är viktiga under de tidiga åren. Här läggs en viktig grund för nyfikenhet och viljan att lära inför skoltiden och vuxenlivet. Linköping skall vara en stad att växa och utvecklas i. Här spelar förskolan och senare skolan en avgörande roll. Här skall man också kunna vidare- och fortbilda sig som vuxen. Oavsett om förskola och skola bedrivs av kommunen eller av andra, så måste utgångspunkten vara att förmedla kunskaper och färdigheter som öppnar möjligheter att forma en bra framtid. Just nu genomgår Sverige en stor reform där ny skollag, ny läroplan, nya betygsnivåer och nya lärarutbildningar med lärarlegitimation bildar ett reformerat utbildningssystem. Allra viktigast är nog trots allt att stärka lärarrollen. Det kan handla om kompetensutveckling, men också om att man skall ha rätt behörighet. Kunniga lärare och pedagoger är nästan alltid nyckeln till ett lärande som ger en god grund för arbete eller vidare studier. Universitetsstaden Linköping behöver studenter som är väl förberedda inför högre studier. Med ett stort och växande näringsliv har Linköping också goda möjligheter att möta de ungdomar som nu utbildas med olika inriktningar inom ramen för den nya gymnasieskolan. Det nya gymnasiet kommer att erbjuda såväl många intressanta yrkesprogram som program som ger en god grund för fortsatta universitetsstudier. Linköping erbjuder såväl bra förskola, skola som universitetsutbildningar av hög kvalitet. Linköping är staden där idéer skall kunna förverkligas och där förskola och skola skall bidra till att alla elever ges goda framtidsmöjligheter. Vi vill gärna ta del av era funderingar och tankar kring hur vi ytterligare skall kunna utveckla den moderna lärdoms- och kunskapsstaden Linköping. Ann-Cathrine Hjerdt (M) Borgmästare (arb) (hem) ann-cathrine.hjerdt& Paul Lindvall (M) Kommunstyrelsens ordförande (arb) (hem) paul.lindvall& Övriga kommunalråd Gruppledare Christian Gustavsson (M) (arb) Christian.Gustavsson& Muharrem Demirok (C) (arb), (hem) Muharrem.Demirok& Jakob Björneke (s) (arb), (hem) Jakob.Bjorneke& Nils Hillerbrand (MP) Gruppledare (arb) Nils.Hillerbrand& Allians för Linköping Ann-Cathrine Hjerdt (m), borgmästare, kommunalråd: Samordningsansvar demokrati, marknadsföring, besöksnäring och turism, övergripande trygghetsfrågor, internationella kontakter (vänorts- och systerorts relaterade). Paul Lindvall (m), kommunstyrelsens ordförande, kommunalråd: Leder och samordnar kommunstyrelsens verksamhet, samordningsansvar övergripande planeringsförutsättningar och strategier, samordningsansvar ekonomi, näringsliv och bolagsfrågor, internationella frågor och kontakter (näringslivsrelaterade). Christian Gustavsson (M), kommunalråd: Samordningsansvar personalfrågor, mål- och utvärderingsfrågor, interna servicetjänster (inom ramen för fjärde storstadsregionens kommunalförbund). Linnéa Darell (fp), förste vice ordförande kommunstyrelsen. Carina Boberg (FP), kommunalråd: Utbildning, kultur, idrott, integration och arbetsmarknad. Muharrem Demirok (c), kommunalråd: Miljö, samhällsbyggnad, teknisk försörjning, byggande, kommunikationer, gator och vägar, parker, natur, grönområden och landsbygdsutveckling. Jan-Willy Andersson (kd), kommunalråd: Äldre frågor, omsorg, sociala frågor, folkhälsa. Frågor om kommunen: Ring växeln Hemsida www. Kommunens hemsida har all viktig information. Tidningen Dialog ges ut på uppdrag av kommunstyrelsen i Linköpings kommun. Tidningen vill stimulera till kontakt mellan Linköpingborna och deras förtroendevalda. Det finns elva olika upp lagor av Dialog, med lokalt material för de geografiska utskotten Vreta kloster, Väst, Vårdnäs, Åkerbo, Lambohov, Ryd, Skäggetorp, Centrala Linköping, Berga, Johannelund och Landeryd. Är du intresserad av att läsa lokala reportage från andra kommundelar, så går det att hämta andra lokala upplagor av Dialog hos medborgarkontorets disk i huvudbiblioteket. Det är också möjligt att gå in på Internetsidan och läsa Dialog. Adress: Tidningen Dialog, Kommunledningskontoret, Linköpings kommun, Linköping Layout: ARIOM Reklambyrå Tryck: AB Danagårds Grafiska Distribution: Dialog delas ut av SDR. Om du inte fått tidningen, ring SDR eller e-posta till sdr525@sdr.se samt uppge namn och adress. Dialog på CD: Dialog finns inläst på CD för synskadade och för dem som har svårt att läsa tryckta texter. Kontakta länsbiblioteket Östergötland, Mona Ahrén , vid intresse. Utgivning 2011: Nr 1: mars. Nr 2: juni. Nr 3: 1 2 oktober. Nr 4: december. Redaktionskommitté: Till Dialog finns två rådgivande redaktionsråd. Det ena består av gruppledarna för samtliga politiska partier i kommunfullmäktige. Det andra av tjänstemän från kommunorganisationen. Läs mer på Dialogs hemsida på www. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Linnéa Darell (FP) (arb) (hem) Linnea.Darell& Jan-Willy Andersson (KD) (arb), (hem) Jan-Willy.Andersson& Kristina Edlund (S) (arb) Kristina.M.Edlund& Monica Ericsson (v) Gruppledare (arb), (hem) Monica.Ericsson& Carina Boberg (fp) (arb) Carina.E.Boberg& Lena Micko (s) (arb), (hem) Lena.Micko& Eva Lindh (S) (arb) (hem) Eva.Lindh& Johan Karlsson (SD) Gruppledare (arb) Johan.Karlsson2& Välkommen med tips till redaktionen: Sven-Åke Fasth, redaktör sven-ake.fasth& Claes Lundkvist, ansvarig utgivare claes.lundkvist& Per Conning, journalist per.conning& Lottie Molin, journalist lottie.molin& Oschana Nissan, journalist Ansvarar för integrationssidorna oschana.nissan& OBS! Tecknet & markerar ska placeras i e-postadressen. Beslut om bad nästa år I augusti avslutades medborgardialogen om Linköpings framtida badhus. Nästa år väntas ett beslut om vilken slags anläggning det blir. Både Linköpings simhall och Tinnerbäcksbadet behöver renoveras och byggas om. Frågan är om det bästa är att renovera och bygga till den nuvarande simhallen, eller att istället bygga en helt ny anläggning. En så stor stad som Linköping med snart över invånare måste ha en modern och bra simhall, säger kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall (M). Kommunen har gjort en utredning som rekommenderar att en samlad huvudanläggning för motionssimning, simsport och badäventyr bör finnas nära centrala Linköping. Tre alternativ har lyfts fram: l Att renovera och bygga till den befintliga simhallen med en 50-metersbassäng. l Att bygga en ny simhall i slänten sydväst om den nuvarande simhallen. l Att bygga en ny simhall på Stångebro intill Cloetta center. Kultur- och fritidsnämndens ordförande Johan Lundgren (C) menar att alla alternativ är förknippade med föroch nackdelar. Det är en anledning till att vi har haft en medborgardialog, för att ta del av vad Linköpingsborna har för åsikter om detta. Alternativet som innebär renovering, om- och tillbyggnad beräknas kosta cirka 190 miljoner kronor. Detta alternativ har dock inte samma livslängd som nybyggnadsalternativen. Dessa alternativ kostar cirka 500 miljoner kronor att bygga. I Stångåalternativet tillkommer också utgifter på 55 miljoner kronor, bland annat för att bandyarenan behöver flyttas. Men alternativet innebär också minst 42 miljoner kronor extra intäkter för bostadsexploatering på Folkungavallen. Alla intäktsmöjligheter i de tre alternativen är svåra att värdera. Samlat in synpunkter Under medborgardialogen har synpunkter samlats in på olika sätt. Bland annat har kommunrepresentanter stått på Stora torget och i simhallen. Förslagen har också varit utställda på tre platser, och handlingar har skickats till olika aktörer. Under hösten sammanställs synpunkterna. Sammanställningen går också ut på en remissrunda till kommunens nämnder, berättar projektledaren Göran Andersson på Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Paul Lindvall tror att ett ställningstagande om badanläggningens placering kan vara klart under hösten, eller i början av nästa år. Ambitionen är att under 2012 besluta om vilken typ av anläggning kommunen ska satsa på. Anläggningen beräknas stå klar Bröderna Tobias (till vänster) och Thomas Törnström besöker ofta simhallen eftersom de är aktiva i Lass. De tycker att nuvarande läget är bra, men anser att det ska byggas ny simhall. Det känns säkrast att bygga nytt. Om man renoverar har det inte heller samma livslängd, säger Tobias. Sätra skola. Ny plan för landsbygden Linköpings kommun har börjat arbeta med en översiktsplan för landsbygden. Planen kommer att innehålla förslag på hur landsbygden och småorterna i kommunen kan utvecklas. Det kan till exempel innebära ny bebyggelse och bättre förutsättningar för service. Det kan också handla om vägar, cykelbanor, pendlingsmöjligheter och ökade möjligheter att driva företag. et Muharrem Demirok (C) säger att Linköpings landsbygd är attraktiv, med en resursstark och ganska ung befolkning. Han tror att arbetet med översiktsplanen är klart 2014, kanske tidigare. Men jag är mån om att medborgardialogen kring detta blir minst lika bra som den var kring översiktsplanen för staden, säger han. Vräkning ska förebyggas I oktober börjar ett vräkningsförebyggande team att arbeta i Linköping. Bakgrunden till satsningen är att det finns ett starkt samband mellan vräkning och hemlöshet. Den som har blivit vräkt kan ha svårt att åter komma in på bostadsmarknaden. Att förbygga vräkning är därför en viktig del i socialtjänstens arbete mot hemlöshet. Det team som nu har bildats inom socialtjänsten kommer att arbeta tillsammans med andra berörda aktörer, till exempel hyresvärdar, Kronofogden och psykiatrin. Medborgarkontoret i höst Medborgarkontor City i huvudbiblioteket bjuder på många aktiviteter i höst. Den 1 oktober är det öppet hus klockan 11 16, och den oktober är det dags för bostadsvecka. Den oktober arrangeras temadagar om att vara utsatt för brott. Den oktober visas en utställning om barnsäkerhet, och den 7 11 november kan du få tips om hur du skyddar dig mot inbrott. Den 14 november 2 december står halkskydd i fokus och den 5 9 december kan du lära dig mer om brandsäkerhet. Mer information läggs ut på inför aktiviteterna. Medborgarkontor City har telefon www. www. 3

3 Aktuellt aktuellt Nya fotbollsarenan på gång Det är verkligen efterlängtat Vid Linköpings kommuns presentation av Linköpingsbo 2016 fanns den framtida stadsdelen illustrerad i form av en tårta. Från vänster politikerna Muharrem Demirok (C), Kristina Edlund (S) och Paul Lindvall (M). Startskott för ny stadsdel Blir platsen för samhällsbyggnadsmässan Linköpingsbo 2016 Vi ska bygga en attraktiv, modern och hållbar stadsdel där arbete, fritid och boende blir en förebild för andra kommuner i Sverige och världen, säger kommunalrådet Muharrem Demirok (C). Linköpings kommun tar nu nya grepp för att utveckla framtidens stadsdelar. De kommande fem åren ska allmänheten och näringslivet bjudas in till dialog och samarbete. Det ska resultera i en ny stadsdel, som också blir platsen för samhällsbyggnadsmässan Linköpingsbo2016. Med Linköpingsbo2016 kommer vi att skapa en stor, nationell mötesplats för frågor som rör spännande och banbrytande stadsplanering, både i Sverige och utomlands, menar Muharrem Demirok. Avgjort till årsskiftet Var den nya stadsdelen ska ligga är i skrivande stund inte bestämt, men Demirok räknar med att detta är avgjort innan årsskiftet. Ett krav är att det handlar om en Annelie Johansson tycker att den nya stadsdelen skulle kunna byggas vid universitetet. Det får gärna vara lite restauranger och uteliv i stadsdelen, speciellt på vintern, säger hon. Foto: Staffan Gustavsson yta som har plats för omkring nya lägenheter. Stadsdelen behöver också kunna anslutas till infrastruktur som kollektivtrafik på ett bra sätt. Linköpingsbornas åsikter kring satsningen är också värdefulla. På stan träffar tidningen Dialog Annelie Johansson, som tycker att den nya stadsdelen kan byggas vid universitetsområdet. Det skulle behövas. Och det får gärna vara lite restauranger och uteliv i stadsdelen, speciellt på vintern, säger hon. Klimatsmarta bostäder Kommunens ekonomiska insats i projektet är tio miljoner kronor under fem år. Utöver detta gör andra aktörer investeringar i de fastigheter som ska byggas. Tanken är att satsningen ska stärka Linköpings profilering som tillväxtstad och spegla ledorden Där idéer blir verklighet. Kommunstyrelsens ord förande Paul Lindvall (M) poängterar att Linköpingsbo 2016 är mer än en bomässa. Här ligger fokus på samhälls byggnad, där vi ser på hur helheten ska fungera för människor. Det är en samhällsbyggnadsmässa. et Kristina Edlund (S) är övertygad om att satsningen är bra för Linköpingsborna. Linköpingsbo2016 kommer att lyfta frågor om hur vi ska bo i framtiden och hur vi kan skapa moderna, klimatsmarta bostäder för alla, i hållbara, levande och trygga stadsdelar. Arbetet med den nya arenan i Kallerstad är igång och beräknas vara klart i november Året därpå är Linköping en av värdstäderna för damfotbolls-em. Den 29 augusti togs de första spadtagen för arenabygget på Kallerstad. På plats fanns bland andra fotbollsspelare från Linköpings Fotboll Club, LFC. En av dem som satte spaden i den leriga jorden var forwarden Kosovare Kosse Asllani. Det är stort för fotbollen i Linköping att få arenan. Det här visar att kommunen satsar på oss. Alla ser jättemycket fram emot att få gå på planen när den är klar. Även Svenska fotbollsförbundets ordförande Lars-Åke Lagrell gästade ceremonin: Detta är en lycklig dag för Linköping, jag vill gratulera Linköpings fotboll till den nya arenan. Det är kul även för svensk fotboll. Används hela året Den nya arenan planeras vara klar i november 2012, i god tid till dam-em 2013 där Linköping är en av spelorterna. Arenan får en publikkapacitet på personer, men kan byggas ut för att rymma åskådare. Tanken är att den ska vara fylld av verksamheter under hela året. Genom samverkan mellan kommunen och idrotten skapar vi förutsättningar för att Linköping ska bli Sveriges idrottskommun Med den nya arenan går vi mot en ljus framtid för våra fotbollsföreningar och deras publik, säger Carina Boberg (FP), idrottsansvarigt kommunalråd. Även kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall (M) ser fram emot att anläggningen ska bli klar. Det är verkligen efterlängtat med en modern fotbollsarena som uppfyller dagens och morgondagens krav. Här hoppas vi få fira framgångar för LFC och herrlagen. Christer Mård, styrelseordförande i LFC, intygar att arenan är viktig för klubben. Inom LFC känner vi nu att vi får förutsättningar att förverkliga vårt mål: Ett lag på högsta europeiska nivå som glädjer Linköpingsborna med toppfotboll, men Linköpings framtida arena. som också ökar värdet för Linköpings varumärke som en framtidsstad. Arenan kommer att ligga nära E4:an och det framtida resecentrum. Det ska vara enkelt för besökare att ta sig till anläggningen oavsett om man går, cyklar eller åker bil. Fotbollsarenan ska också vara en viktig del i den stora omvandling som sker av hela Kallerstadsområdet. Där ska det växa fram en ny stadsdel med bostäder, kontor och handel. Botrygg och LFC samarbetar om att bygga fotbollsarenan. Botrygg bygger och äger arenan, och hyr ut den till Linköpings kommun i 25 år. I slutet av augusti togs de första spadtagen för nya arenan. På plats fanns bland andra LFC:s fotbollsspelare (från vänster) Nora Holstad Berge, Kosovare Asllani och Ida Brännström. Bild: White Arkitekter 4 www. www. 5

4 östgötsk matkultur Ett av inslagen på mässan är tävlingen Årets östgötakock. Här syns en del av förra årets vinnarmeny; en varmrätt med bland annat nötfärsbalotin (korv) och strutssalami. Vinnarmenyn lagades av Pär Andersson. Foto: Gustaf Ridderström Louise Alenbrands matintresse sträcker sig långt tillbaka. Hon har bland annat jobbat som kock på svenska ambassaden i USA. Nu är hon med och arrangerar mässan Smaka på östgötamat. Hon sätter östgötsk mat på kartan Stor mässa fokuserar på lokala delikatesser Den 15 oktober är det dags för mässan Smaka på östgötamat i Konsert & Kongress. Det är femte året i rad som östgötska matproducenter, restauranger och andra matintresserade samlas kring landskapets delikatesser. En av personerna bakom mässan är Louise Alenbrand. Även om vi i genomsnitt spenderar ganska lite tid framför spisen på vardagarna så har mat blivit ett stort helgintresse för många. Och allt fler får upp ögonen för närproducerade livsmedel. Det konstaterar Louise Alenbrand i projektgruppen bakom mässan Smaka på östgötamat. Satsningen genomförs av Arenabolaget och Östgötamat ekonomisk förening/regional Matkultur, som Louise representerar. På mässan visar vi upp det bästa av Östergötland när det gäller livsmedel och restauranger som jobbar med lokalproducerat, säger hon. Ett annat inslag under dagen är tävlingen Årets Östgötakock, där fyra finalister ska göra upp om den åtråvärda titeln. Dessutom kommer gymnasieskolor att berätta om sina utbildningar inom området, och elever tävlar om att göra den finaste bordsdukningen. Mässan tipsar också besökarna om upplevelser och aktiviteter som företag arrangerar med koppling till mat. Ett exempel kan vara att rida mellan några lokala matproducenter på landsbygden. Sådana aktiviteter jobbar jag även mycket med i ett EU-projekt som heter Rätt och slätt Mat i Östergötland. Vi skapar paket tillsammans med entreprenörer på landet för att skapa en maximal upplevelse. Utländska turister är väldigt intresserade av matpaket i Sverige, säger Louise. Raggmunken landskapsrätt Vad är då typisk östgötsk mat? För några år sedan hade Louise svarat mångfald, för det tycker hon att landskapet erbjuder. Men för att lyckas profilera regionen gäller det att fokusera på några exempel. Därför har vi sagt att raggmunken är vår landskapsrätt. Det har tagits mycket väl emot. Hon pekar också på att vilt är stort. Hjort och vildsvin ska därför marknadsföras alltmer som östgötsk mat. Hon lyfter även fram exempel som vit saltgurka, körsbärssoppa och spickekorv som också kallas Östgötakorv. I regionen finns också lammproducenter och tillverkare av bland annat getost, marmelader och rapsolja. Louise påpekar att Östergötland delar mycket av mattraditionen med andra landskap. I marknadsföringen är det därför viktigt att också lyfta fram platserna och människorna bakom maten. Det gör Östergötland unikt och värt att resa till. Kock på ambassaden Louise Alenbrands eget matintresse sträcker sig långt tillbaka. Hon har bland annat jobbat som kock och föreläsare på arbetsplatser som Grythyttan, Linköpings universitet och Storgården i Rimforsa. Hon har även varit På mässan visar vi upp det bästa av Östergötland Louise Alenbrand om lokalproducerad mat 6 www. www. 7

5 östgötsk matkultur UNG kock på svenska ambassaden i USA under 1,5 år, vilket hon tycker var en kul erfarenhet. Jag serverade svensk mat för utländska besökare. Men det var inte alltid det föll i god jord. Sill är ju lite speciellt, skrattar Louise. Nuförtiden är hon projektledare i Östgötamat ekonomisk förening och i projektet Rätt och slätt Mat i Östergötland. Föreningen Östgötamat driver torgverksamheten Bondens egen marknad och arbetar med det europeiska nätverket Regional Matkultur, som har en kvalitetsmärkning för matupplevelser i olika regioner. Märkningen Regional Matkultur Östergötland kan användas av till exempel restauranger, gårdsbutiker och livsmedels producenter i vårt landskap. Kravet är att man ska ha slutproduktion i Östergötland. Restaurangerna ska kunna servera två rätter som har lokal karaktär. För att göra det lättare för konsumenter att hitta lokala varor i livsmedelsbutiker har föreningen Östgötamat även tagit fram märkningen Östgötamat. Märkningen finns på lokalproducerade produkter i ett femtontal butiker. Louise säger att marknadsföringen kring dessa produkter kommer att öka under hösten. Förhoppningsvis leder det till att volymerna blir ännu större, att producenterna kan satsa mer och att sysselsättningen ökar i Östergötland. Vill du veta mer? Mässan Smaka på östgötamat på Konsert & Kongress den 15 oktober är öppen för allmänheten. På Arenabolagets hemsida arenabolaget.se hittar du mer information om mässan och om biljetter. Telefonnummer till Arenabolaget är Löt Gårdsmejeri medverkade på förra årets mässa och återkommer även i år. Bakom disken syns Elisabeth Rydén, Erik Garberg och Björn Kvist. Foto: Gustaf Ridderström Gårdsmejeri visar upp sig En av utställarna på mässan Smaka på östgötamat är Löt Gårdsmejeri som ligger cirka två mil utanför Linköping. Mejeriet tillverkar östgötska mjölkprodukter från gårdens egna getter. I utbudet finns uppåt 16 olika sorters getost. Produkterna tillverkas småskaligt och hantverksmässigt och säljs genom den egna gårdsbutiken, på marknader och via vissa butiker och restauranger. Varför är ni med på mässan Smaka på östgötamat? Vi är medlemmar i föreningen Östgötamat och självklart ska vi vara med på mässan för att visa oss. Det är en viktig del av vår verksamhet. Det är bra att möta krögare och andra producenter för att visa vår produktion, säger Björn Kvist på Löt Gårdsmejeri. Vad är drivkraften i ert arbete? Att vi har hand om hela processen, från djurhållning till färdig produkt. Det är det som är kul. Att skapa någonting och kunna visa det för kunden bra produkter med bra kvalitet. Hur ser framtiden ut? Det ser ljust ut, det löper på fint. Detta är en ständig process där man hela tiden drivs framåt. Man stannar inte upp och är nöjd, utan jobbar med produkterna för att få en kvalitet som bara blir bättre och bättre. Kvalitet viktigt för Pär Pär Andersson som driver Väderstad Centralkrog sydväst om Mjölby utsågs till Årets östgötakock på förra årets upplaga av mässsan Smaka på östgötamat. I år är han med i kocktävlingens jury. Hur kändes det att bli årets östgötakock förra året? Fantastiskt, det var jättekul. Jag har jobbat ganska länge och aldrig varit någon direkt tävlingskock. Nu känns det bra att behärska de bitarna också. Pär Andersson lagar mat under förra årets upplaga av Årets Östgötakock. Foto: Gustaf Ridderström Vad tycker du att den östgötska maten står för? Det genuina östgötska skiljer sig inte så mycket från det genuina övriga Sverige. Men det jag tycker är trevligt är att det finns så många bra, små producenter. Det är bara att öppna dörren så har man ett skafferi utanför. Det driver mig att utveckla min matlagning vidare. Vilka grundtankar har du bakom din matlagning? Framför allt att aldrig ta några genvägar. Var ärlig mot dig själv och dina råvaror och var ärlig mot gästen. Man vinner på att hela tiden sträva efter högsta kvalitet. Det behöver inte vara hummer, tryffel och gåslever. Det går lika bra med en riktigt bra färs och att göra en bra pannbiff på det. Man förknippar ofta kvalitet med att det ska vara dyra råvaror, men det behöver inte vara det det behöver vara kvalitetsråvaror. Linda Shafik, Henrik Daun och två andra Linköpingsungdomar styr kosan till södra Spanien. På väg till träff i Sevilla Linköpingsungdomar deltar i projekt om ideellt arbete Fyra Linköpingsungdomar är med i ett EU-projekt om ideellt arbete. Den 3 8 oktober träffar de andra europeiska ungdomar i Sevilla för att utbyta tankar och erfarenheter.er. De fyra ungdomarna från Linköping valdes ut från en enkät som kommunen genomförde i våras. Två av dem är Henrik Daun och Linda Shafik. De ser fram emot konferensen i Sevilla, där de får träffa deltagare från Storbritannien, Tjeckien, Grekland, Italien, Rumänien, Spanien, Malta och Estland. Jag har varit ute och rest förut, men inte pratat särskilt mycket med folk om hur det är att leva i ett annat land, säger Henrik Daun. Jag gillar att träffa folk och att diskutera olika saker, säger Linda Shafik som har varit engagerad i elevrådet och hjälper till med arrangemang i Ryd genom satsningen Ung Röst i Ryd. Goda exempel EU-projektet genomförs under det Europeiska volontäråret 2011 och syftet är att utveckla möjligheterna för ideellt arbete. Att arbeta ideellt kan handla om allt från att hjälpa till med läxläsning i en skola till att vara ledare i en idrottsförening. På konferensen ska ungdomarna presentera goda exempel för varandra och även diskutera svårigheter och problem. En annan fråga som troligen tas upp är hur man kan validera den kunskap som ideellt arbetande personer får. Anna Bjärkmar, utvecklingsledare på kommunledningskontoret, arbetar med EU-projektet och menar att ungdomar lär sig massor genom att till exempel vara idrottsledare. Frågan är hur de kan få med det i sitt CV på ett bra sätt. Det förs diskussioner inom EU om att hitta gemensamma normer för detta. Det skulle kunna finnas intyg eller certifikat för att visa att personen har genomgått vissa saker. Fånga upp åsikter På konferensen deltar också beslutsfattare från de olika länderna. Från Linköping följer kommunalrådet Carina Boberg (FP) med. Hon menar att ideella organisationer och föreningar utför ett viktigt arbete i samhället och hon tycker att det är bra att fånga upp ungdomars åsikter och erfarenheter kring detta. Jag hoppas att vi ska få ett bra samarbete med andra länder och att våra svenska ungdomar ser hur de jobbar. Resultaten från projektet ska leda till rekommendationer för hur ideellt arbete kan utveckla det lokala samhället. Rekommendationerna ska presenteras på en hemsida som kan vara ett stöd för ungdomar och organisationer i Europa. 8 www. www. 9

6 skola skola Marcus Berggren går första året på industritekniska programmet med inriktningen svetsteknik på Anders Ljungstedts gymnasium. Han ser fram emot att komma ut i arbetslivet. Nya gymnasieskolan sjösatt Hur valde du ditt gymnasieprogram? I höst har Sverige fått en ny gymnasieskola. Den kan förbereda eleverna för vidare studier på högskolan eller för att gå direkt ut i arbetslivet. En av dem som har börjat gymnasiet i höst är Marcus Berggren, som valde att gå industritekniska programmet. I den gymnasieskola som nyligen har sett dagens ljus finns 18 nationella program, varav tolv är yrkesprogram och sex är högskoleförberedande. Ett av syftena med reformen är att utbudet av utbildningar ska vara överblickbart och kvalitetssäkrat. I det tidigare systemet har det varit tillåtet för skolor att utforma egna specialutformade program vid sidan av de nationella. Antalet lokala varianter ökade stort de senaste åren. Marcus Berggren som går första året på industritekniska programmet med inriktningen svetsteknik på Anders Ljungstedts gymnasium. Det är en intressant linje med mycket jobb. Min bror har gått svets. Han tyckte att det var bra lärare och bra utbildning på den här skolan. Marcus pekar också på att utbildningen kan ge certifikat. När det gäller högskolebehörighet så framhåller han att man kan läsa till detta om man vill. Men för min del är det lugnt, för jag vill komma ut i arbete så fort som möjligt. Marcus hoppas att arbetsmarknaden ser bra ut när han är klar med utbildningen och kan tänka sig att arbeta på exempelvis BT som tillverkar truckar. Eleverna har haft flera hundra studievägar att välja mellan. Det har varit svårt för elever, föräldrar och arbetsgivare att förstå vad utbildningarna leder till och vad eleven faktiskt lärt sig. Det är en uppstramning som genomförs nu, säger Jan Sydhoff, enhetschef på Skolverket. En del utbildningar har fått tillstånd att göra avvikelser från de nationella programmen. Elever som avslutat ett gymnasieprogram kan få en högskoleförberedande examen som ger grundläggande högskolebehörighet eller en yrkesexamen. Elever på yrkesprogram har rätt att läsa in de kurser som behövs för att få grundläggande högskolebehörighet. Inom yrkesprogrammen är det möjligt att välja gymnasial lärlingsutbildning, där eleverna genomför en större del av utbildningen på arbetsplatser. Även betygsskalan har förändrats. Den nya skalan har fler steg än den tidigare och sträcker sig nu från A till F. Tanken är bland annat att kunna ge en rättvisare bedömning. Större skillnad I maj presenterade Skolverket en förstudie om elevernas preliminära förstahandsval till detta läsår. I studien ingick sju län. Siffrorna visar att andelen sökande till högskoleförberedande utbildningar ökar mellan tre och tolv procentenheter i de undersökta länen, medan yrkesutbildningarna står för en minskning på mellan två och tolv procentenheter. Utvecklingen har sett ut så de senaste två åren, men skillnaden mellan yrkes- och högskoleförberedande utbildningar är större till detta läsår. Skolverket påpekar att den rikstäckande statistiken från den slutliga antagningen presenteras först våren Dessa siffror kan skilja sig från förstudien. Skolverket menar också att det inte går att dra några slutsatser om resultaten i förstudien har ett samband med den reformerade gymnasieskolan. De poängterar att andelen elever har sjunkit på yrkesförberedande program och utbildningar redan innan reformeringen. 10 www. www. 11

7 skola profilen Även i Linköping går utvecklingen mot att eleverna i högre grad väljer högskoleförberedande utbildningar. Sex procent fler väljer dessa program i år jämfört med förra året, säger Tommy Johansson, bildningschef i Linköpings kommun. Den nedåtgående trenden för yrkesprogrammen oroar honom. Det är inte bra för Sverige att eleverna väljer bort yrkesutbildningar. Vi kommer att få brist på kompetent arbetskraft i framtiden. I framtiden tror han att vuxenutbildningen får ta hand om mycket av den yrkesutbildning som nu ratas. Samtidigt tycker han att det är glädjande att ungdomar vill fortsätta att studera. När de går högskoleförberedande program är målet oftast att gå vidare. Det är positivt. Mycket förberedelser Tommy Johansson tror att höstens nedgång för yrkesprogrammen kan bero på att programmen inte med automatik ger högskolebehörighet. Ungdomarna vill kanske hålla alla dörrar öppna. Men det är viktigt att betona att möjligheten finns att läsa in högskolebehörigheten även om man går en yrkesutbildning, säger Johansson och menar att detta är något som kan lyftas fram ännu mer. Genomförandet av gymnasiereformen har inneburit en hel del förberedelser i Linköpings skolorganisation, ett arbete som Tommy Johansson tycker har löpt på bra. För det dagliga arbetet på en skola som Anders Ljungstedts gymnasium innebär gymnasiereformen att man nu arbetar med två parallella system under en tid. Eleverna i ettan går enligt det nya systemet, medan resten slutför sina utbildningar enligt det förra systemet. Hur valde du ditt gymnasieprogram? Emilia Johansson som går första året på samhällsvetenskapsprogrammet på Anders Ljungstedts gymnasium. Jag har alltid gillat att skriva, journalistik ligger mig varmt om hjärtat. Det var egentligen en slump att jag hittade det här programmet. Jag hade kanske tänkt att gå barn- och fritid eller restaurang- och livsmedel, säger hon. I en broschyr såg Emilia att hon skulle kunna läsa inriktningen Medier, information och kommunikation på samhällsvetenskapsprogrammet på Anders Ljungstedts gymnasium. Hon kände att detta vore helt rätt för henne. Att programmet är högskoleförberedande tycker Emilia är mycket bra. Som det känns just nu vill hon läsa vidare efter gymnasiet för att arbeta som journalist eller något liknande. En del av reformen handlar om att ge eleverna möjlighet att fördjupa sig i entreprenörskap. Anders Ljungstedts gymnasium samarbetar med Svenskt näringsliv och Ung Företagsamhet, UF, kring sådana frågor. På sikt kommer alla våra lärare att ha en UF-utbildning. Och alla våra elever ska ha möjlighet att starta ett UF-företag under årskurs tre, säger gymnasiechef Karin Nyman. På skolan finns både yrkesprogram och högskoleförberedande program. Antalet ansökningar till höstens utbildningar varierar, men generellt har de minskat till yrkesprogrammen. Fast bygg- och anläggningsprogrammet har fortfarande högt söktryck, det är jätteroligt, säger Karin Nyman. Hon berättar att många företagare som skolan träffar efterfrågar industrikompetens, till exempel utbildade svetsare. Där är dock inte söktrycket lika stort. Karin Nyman menar att medias rapportering om gymnasiereformen till stor del har förmedlat att elever som går yrkesprogrammen inte kan gå på universitetet sedan. Där har vi ett jobb att informera om att man visst kan göra det, om man läser in de kurser som behövs. Vill du veta mer? Artikeln tar upp en del av vad gymnasiereformen innebär. På Skolverkets hemsida skolverket.se kan du läsa mer. Källor: skolverket.se, Skolverkets bok Gymnasieskola 2011 Christel guidar till musiken i P3 Jag försöker eftersträva ett kompistilltal På lördagar klockan kan du höra Linköpingsbon Christel Valsinger leda radioprogrammet Musikguiden i P3. Hon gillar att dela med sig av ny musik och tycker att det är en häftig känsla att tala till personer som samtidigt befinner sig i helt olika situationer. Dialog-profilen: Christel Valsinger Yrke: Leder Musikguiden i P3 på lördagar, skriver om mode för Corren. Ålder: 39 år. Familj: Man och femårig son. Fritid: Umgås med familjen, syr, fotograferar, Text: Per Conning Foto: Staffan Gustavsson Musikguiden i P3 är ett samlingsnamn för radiokanalens musikprogram som sänds på olika tider, med olika programledare och med lite olika inriktningar. I Christel Valsingers lördagsprogram pratar hon bland annat med kanalens musikredaktörer om de låtar som spelas under veckan. Dessutom kan lyssnarna vara med och rösta i Låtduellen. Christel säger att hennes program når en ganska bred målgrupp. Därför vill hon inte att det ska kännas för smalt. Jag försöker eftersträva ett kompistilltal, där alla känner sig inkluderade. Samtidigt ska man inte bli övertydlig. Många som lyssnar på P3 är musikintresserade och vi är tidiga med ny musik. Skapa stämningar Christel Valsinger har jobbat med radio till och från under flera år. Sedan 1998 har hon även arbetat för Corren i omgångar, bland annat som reporter och nöjesredaktör. Hon skriver fortfarande en del för tidningen, främst om mode. Vilken är största skillnaden mellan att skriva och att prata i radio? Skrivandet får ta lite mer tid. Man kan jobba mer med formuleringar och att skapa stämningar. Den biten är väldigt rolig och jag skulle inte vilja släppa den helt. Radio handlar mycket om här och nu, och om rösten. Där skapar man stämningar och tilltal med andra verktyg; med musiken, med tempot. Men man skriver ju sina manus, så det finns skrivande iblandat, lägger hon till. Vad är roligast med ditt jobb? Det är nog all ny musik som jag får höra och dela med mig av till folk. Hon älskar även att kunna arbeta kreativt med ljud; att klippa ihop inslag och att lägga låtar efter varandra på ett snyggt sätt. Att lyssnarna befinner sig i olika situationer tycker hon också ger en häftig känsla. Några sitter i bilen när jag pratar, någon är på jobbet. En annan kanske befinner sig i en sorgsen situation någonstans, och någon sitter på bussen. Spelade i The Pusjkins Tidigare har Christel bland annat spelat gitarr och skrivit låtar i Linköpingsbandet The Pusjkins. Bandet startade 1992 och var aktivt under tolv år. Under den tiden släppte de två album och två EP. Och massor av demos innan dess, skrattar Christel. Ett av alla hennes minnen från tiden med bandet var när de åkte till den stora festivalen South by Southwest i Austin, Texas. Där såg de massor av konserter och fick själva uppträda. Det var otroligt häftigt. Och vi fick jättebra recensioner i dagstidningen i Austin. Det var mäktigt. Nuförtiden ägnar hon inte så mycket tid åt den egna musiken, men har skrivit och spelat in en del material. Hon tycker att det är skönt att inte behöva drömma om rocklivet längre, efter alla år med The Pusjkins. Även om jag inte var någon superstjärna så fick vi uppleva så himla mycket! arbetar i trädgården, går på loppisar. Lyssnar på: Bland annat kvinnliga singer/songwriters och P3-musik, som indiepop. Tittar på: Amerikanska tv-serier, t ex Mad men. Favoritplats i Linköping: Trädgårdsföreningen. 12 www. www. 13

8 BERGA BERGA Han återställer trädgården på Tinnerö gård Området får tidstypisk tidig 1900-talsstil Utvecklingen av Tinnerö eklandskap går vidare med upprustning av Tinnerö gård. Kring rundlogen sätts nygamla gärdesgårdar upp och trädgården återställs till tidigt 1900-tal. Av Sven-Åke Fasth Är du intresserad av natur och kultur? Då ska du ta en tur till Tinnerö eklandskap. Där har kommunekolog Anders Jörneskog under många år på kommunstyrelsens uppdrag arbetat med att på olika sätt återskapa ett kulturhistoriskt arv. Dialog har tidigare i olika omgångar skrivit om hur arbetet fortskrider. Från återskapandet av den biologiskt viktiga fågelsjön i Rosenkälla till arkeologen Gert Franzéns idoga jobb med att synliggöra de enorma arkeologiska skatter som finns bevarade i området. Nu har turen kommit till den tidiga 1900-talsgården i Tinnerö. Den pampiga mangårdsbyggnaden på Tinnerö gård kan på sikt bli renoverad till ursprungsskick och användas som kommunal möteslokal. Men under sommaren har arbetet på Tinnerö gård koncentrerats till utomhusmiljöerna. I den stora trädgården kring mangårdsbyggnaden har trädgårdsmästare Ruben Brage sedan våren 2010 arbetat med att återskapa den ursprungliga köksträdgården. Jag började med att ta bort gräsmattan. Därunder fanns bara lera så jag har fyllt på med jord. Trädgården är indelad i fyra så kallade kvarter där olika växter kan odlas, berättar Ruben Brage. Allt görs mycket noggrant och tar lång tid i anspråk. Fram till 2014 har trädgårdsmästaren gett sig själv tid innan trädgårdsarbetet kan gå in i en ny fas. VÄXELBRUK Vi har redan hunnit odla en del i trädgården. För att allt ska bli bra krävs att vi växlar de olika odlingarna mellan kvarteren en gång om året, det som brukar kallas växelbruk, säger Ruben Brage. I sommar har vi odlat gammal potatis som täckts med halm. Andra gamla växter som vi har här är bönor, ärtor, kryddor och hallon. Just nu sätter jag upp gamla växter som tagits fram inne, som kardonplantor som liknar sparris. Ruben Brage letar efter gamla sorter överallt. Både i trädgården och hos odlare med specialitet på gamla växter. Jag har fått tag på bondbönor som funnits här sedan 1200-talet. De kom nog hit med munkarna. Östgöta märgärt är en annan lokal gammal fin sort. Och så har vi gamla kålrötter, förklarar han. Trädgårdsmästaren har en vision om att på sikt kunna odla så mycket att det blir möjligt att sälja varor på torget. Allt som odlas på Tinnerö gård är genomekologiskt, som Anders Jörneskog uttrycker saken. NYA GÄRDESGÅRDAR Rundlogen på Tinnerö gård är från Den renoverades och är en paradbyggnad och ett landmärke i området. Rundlogar är en östgötsk specialitet som en arkitekt i början av 1900-talet såg i USA och lanserade i Östergötland. En fördel med rundlogar var att man fick ett stort utrymme i mitten för tröskning med häst. Men det var också något som förmögna storbönder byggde för att visa upp, menar Anders Jörneskog. Rundlogen på Tinnerö var förr omgärdad av gärdesgårdar. Nu har kommunen satt upp nygamla trägärdesgårdar av traditionell typ så kallad östgöta långgärdesgård. Dock inte i exakt samma lägen som de gamla. Kontakta dina politiker i Berga Kommunfullmäktige i Linköping har elva geografiska utskott, ett för varje kommundel. Vi är din länk till kommunen. Välkommen att höra av dig till oss om frågor i din kommundel! Berga utskott omfattar Berga församling med stadsdelarna Ramshäll, Vidingsjö, Berga församlings glesbygd, gamla delen av stadsdelen Vimanshäll nordväst om Söderleden, Garnisonen samt Övningsområdet. Gunilla Almesåker (fp) ordförande Tel bostad: Tel arbete: E-post: gunilla.almesaker& Anna Steiner Ekström (m) Tel bostad: Tel arbete: E-post: anna.steiner. ekstrom& Ali Hajar (s) vice ordförande Tel bostad: Tel arbete: E-post: ali.hajar& David Idebro (M) Mobil: Anders Jörneskog visar upp ett nyligen uppsatt lantstaket i tidstypisk stil från tidigt 1900-tal som bland annat håller vildsvinen borta från trädgården. KARTLAGDA FORNFYND Gert Franzén har fortsatt sitt arbete med att uppmärksamma fornfynd i markerna på Tinnerö. Hans senaste arbete handlar om kartläggning av gravfält från järnåldern. Främsta anledningen till insatsen är att allmänheten ska få vetskap om var gravfälten ligger. Man kan gå in på kommunens hemsida och ta del av kartläggningen. Det ska även bli informationstavlor om gravfälten vid parkeringsplatserna på området. Men vi vill inte ha ett skyltlandskap med tavlor vid varje gravfält, säger Anders Jörneskog. De åtta största gravfälten är nu kartlagda. Under 2012 är det meningen att hela arbetet ska vara klart. Ruben Brage sköter om odlingen av gammal potatis som täckts med halm. I bakgrunden syns mangårdsbyggnaden. Else-Marie Peterson (C) Tel bostad: Olov Öberg (MP) Tel bostad: OBS! Tecknet & markerar ska placeras i e-postadressen. Leif Tollén (S) Tel bostad: Mobil: E-post: leif.tollen& 14 www. www. 15

9 regionindelning regionindelning Linköping kan bli del av en Östra Götalandsregion De gamla länsgränserna blir allt mindre viktiga för Tillsammans med några grannar skulle Linköping och Östergötland kunna bilda en Östra Götalandsregion. Det behövs nya, starkare regioner som kan lösa gemensamma uppgifter som är viktiga för medborgarna, säger kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall (M). människors liv och vardag Om några år kan Sverige vara indelat i nya stor regioner, där Linköping kan ingå i en Östra Götalandsregion. Om vi östgötar gör gemensam sak med så många smålänningar och sörmlänningar som möjligt kan vi bilda en riktigt stark östsvensk region, anser kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall (M). De gamla länsgränserna blir allt mindre viktiga för människors liv och vardag. Det behövs nya, starkare regioner som kan lösa gemensamma uppgifter som är viktiga för medborgarna, säger Paul Lindvall. Han menar att det kan handla om allt från att skapa fler arbetstillfällen och underlätta pendling till att kunna stärka områden som utbildning, kultur, sjukvård och idrott. Frågan om regioner är högaktuell. Staten planerar att göra om sin regionala indelning av Sverige och just nu pågår därför en utredning. Idag har statliga verksamheter som exempelvis länsstyrelserna, Trafikverket och Försäkringskassan olika geografiska gränser för sina regioner. Utredaren Mats Sjöstrand ska ge förslag på hur statens regionala förvaltning kan bli tydligare, mer ändamålsenlig och mer samordnad i en ny länsindelning. Mats Sjöstrand ska vara klar med sitt förslag den 15 december De områden i Sverige som själva vill gå samman i gemensamma regioner måste vara klara med sina diskussioner redan till det kommande årsskiftet för att utredningen ska kunna ta hänsyn till deras synpunkter. Sedan tidigare finns Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Region Halland och Region Gotland. Regionerna har tagit över landstingens uppdrag för sjukvård, planering av infrastruktur och ansvar för regional utveckling. Regionerna leds av direktvalda politiker. Mindre sårbar Ansvaret för att bilda nya så kallade regionkommuner ligger hos de berörda landstingen. Men i Östergötland deltar även exempelvis kommunerna Linköping, Motala och Norrköping tillsammans med Regionförbundet Östsam i förberedelserna. De har tagit fram ett dokument som beskriver hur och varför en ny och större region bör skapas. Parterna menar att Kalmar län, Jönköpings län, Östergötlands län och delar av Södermanlands län Paul Lindvall (M) har förutsättningar till exempel genom sitt befolkningsunderlag för att bilda en Östra Götalandsregion. Parterna framhåller att en stor region är mer uthållig och mindre sårbar när det gäller finansiering av välfärdstjänster. De pekar också på att människor rör sig över allt större områden idag. Det gör det viktigare för kommuner och regioner att kunna samordna infrastrukturplanering och kollektivtrafik. En annan fördel är möjligheterna till starkare regional demokrati. Beslut som idag fattas av nationella myndigheter skulle istället kunna hanteras regionalt med bättre anpassning till regionala och lokala förutsättningar. Ett starkt universitetssjukhus i en region anses även ha stor betydelse, bland annat som centrum för forskning och högspecialiserad vård. Statliga investeringar Paul Lindvall menar att en stor region betyder mycket för att attrahera nya företag och jobb. Då är inte de gamla länen tillräckligt stora. Det behövs en arena där politiken kan hjälpa till att skapa en bra jordmån till exempel infrastruktur för att underlätta för företag. Demokratiskt är det också bättre med regioner som företräds av förtroendevalda politiker än av tjänstemannaorganisationer. Det finns många duktiga tjänstemän i länsstyrelsen och i andra statliga verk och myndigheter, men det är viktigt att politiken får en större möjlighet att prioritera, menar Paul Lindvall. Vi ser idag hur pengar styrs till västra Götaland och Skåne som är regioner Lena Micko (S). Lena Micko et Lena Micko (S) vill se en Östra Götalandsregion och framhåller bland annat regionernas betydelse när det gäller att locka till sig investeringar, till exempel från staten. Vi ser idag hur pengar styrs till västra Götaland och Skåne som är regioner. De klarar av att komma överens inbördes om hur pengarna ska styras till stora projekt, som kommunikationer. Vi har hamnat i strykklass under lång tid. Jag tror inte att regionen är svar på alla frågor, men den ger definitivt bättre förutsättningar, säger hon. Paul Lindvall tror att en östsvensk region blir verklighet, även om det just nu är svårt att säga exakt hur den ska se ut. Hans bedömning är att den kommer att bestå av städer som Linköping, Norrköping, Jönköping och Nyköping. Jag tror även att hela eller delar av Kalmar län kommer med. 16 www. www. 17

10 linköping-norrköping näringsliv Kommuner visar enad front Linköping och Norrköping på Nordens största fastighetsmässa För första gången marknadsför sig Norrköping och Linköping tillsammans på en mässa för att visa på regionens möjligheter för investerare. Av Annelie Sylvan Tillsammans kan vi erbjuda mer, säger projektsamordnare Jonas Sivervik, Norrköpings kommun. De båda kommunerna slår ihop sina monterytor på den stora fastighetsmässan Stockholm Business Arena i slutet av september. Mässan har funnits sedan 2003 och samlar årligen ledningspersoner och beslutsfattare i fastighetsbranschen och samhällsbyggnadssektorn från hela Sverige och från andra länder. Jonas Sivervik, Norrköpings kommun, Tove Frisk, kommunikatör på Linköpings kommun samt Cecilia Kertes, projektledare på Marknadsbolaget Fjärde Storstadsregionen, planerar den regionala insatsen och deltar i mässan tillsammans med ett antal förvaltningschefer från respektive kommuner. Vad hoppas ni få ut av att medverka i en fastighetsmässa för privata investerare? Regionen har ett fantastiskt logistikläge och både Norrköping och Linköping har många häftiga byggprojekt som ligger i startgroparna. På mässan får vi en chans att visa upp oss och de möjligheter regionen har för en ny större marknad. Vi kan knyta kontakter och hitta nya samarbetsvägar, säger Jonas Sivervik. Skarpa projekt Det är fler kommuner än Norrköping och Linköping som marknadsför sig på årets mässa. Kommuner har blivit en allt viktigare arena för investerare samtidigt som många På bilden ses från vänster Jonas Sivervik, Cecilia Kertes och Tove Frisk som planerar den regionala insatsen. Foto: Kenneth Trybom spännande satsningar pågår i landets kommuner. I år medverkar hela 15 kommuner i mässan, framhåller Cecilia Kertes. Vi bildar en spännande och intressant region Tove Frisk Hur marknadsför sig Norrköping och Linköping i ett sådant här sammanhang? Det har varit starkt fokus på stadsbyggande i de båda städerna under de senaste åren. Det finns många skarpa projekt som vi lyfter fram. Till exempel Industrilandskapet och Saltängens omvandling från hamn till innerstad i Norrköping samt utvecklingen av Kallerstad och Mörtlösa handelsområde i Linköping, säger Tove Frisk. Obduktionsbord I montern visas också det virtuella obduktionsbordet, men denna gång är det inte kroppens vindlingar som kan beskådas utan städernas stadskartor i 3D. En sådan sak gör att vi automatiskt väcker intresse samtidigt som det visar upp universitetets starka roll i våra städer. Det ger också en bild av att regionen har gott om teknikkunnande och företag som ligger i framkant när det gäller utveckling och forskning, säger Jonas Sivervik. Är det ovanligt att två kommuner samarbetar på mässan? Norrköping och Linköping är de enda kommuner som bett om att få slå ihop sina montrar. Det vi vill få fram är att vi är en region med två större städer. Att de båda städerna har ett mycket gott samarbete. Vi kompletterar varandra vilket gör att vi tillsammans bildar en spännande och intressant region, säger Tove Frisk. Studenterna i Mjärdevi Science Parks skuggstyrelse ska komma med synpunkter på hur teknikparken kan utvecklas. Från vänster: Linda Falk, David Eriksson, Sara Magnusson, Fredrik Lundén (som är ordförande, ej student), Magnus Helgosson, Maria Kushnir och Emma Holmquist Sköld. På bilden saknas Patrik Johansson och Niklas Hellström som också är med i skuggstyrelsen. De tycker till om Mjärdevi Studenter bildar skuggstyrelse i teknikparken Nu tar Mjärdevi hjälp från universitetet för att fler studenter ska få upp ögonen för teknikparken. Många har hört talas om Mjärdevi, men vet inte riktigt vad som händer där, säger studenten Linda Falk. Det kommunägda bolaget Mjärdevi Science Park AB:s uppgift är att på olika sätt bidra till utvecklingen av teknikparken. Det handlar både om att förbättra förutsättningarna för befintliga företag, men också att locka dit nya aktörer. Nu vill bolaget få ytterligare inspiration och samtidigt förbättra kontakterna med stadens studenter. Därför har fyra killar och fyra tjejer från Linköpings universitet valts ut för att bilda en skuggstyrelse. Skuggstyrelsen ska ha sina möten innan den ordinarie styrelsens sammanträden och arbeta med samma agenda. Fredrik Lundén som är ordförande i båda styrelserna tar med sig protokoll och beslutsunderlag från studenternas möte till den ordinarie styrelsen. Där fattas de formella besluten. Tanken är att fånga upp studenternas synpunkter på hur Mjärdevi kan utvecklas. Sedan är det inte säkert att styrelsen tycker att allt är bra. Men vi får en second opinion, säger han. Nya möjligheter En av studenterna är Linda Falk som pluggar till civilekonom. Hon är glad för sin plats i skuggstyrelsen. Liksom de andra i gruppen får hon även en styrelseutbildning av föreningen Styrelseakademien. Det känns otroligt spännande att få se hur det här kan fungera, säger hon. Linda tycker att det är roligt att få arbeta med samma agenda som den ordinarie styrelsen, och inte bara med frågor som rör ungdomar. Hon tror att hon kan bidra med en hel del, eftersom hon har erfarenhet av att både driva företag och att plugga på universitetet. Det kan komma väl till pass i det kommande arbetet med att stärka relationerna mellan Mjärdevi och studenterna. Många har hört talas om Mjärdevi, men vet inte riktigt vad som händer där och hur man kan involvera sig, säger Linda. Fredrik Lundén hoppas att fler från universitetet ska lockas att stanna kvar i Linköping och att Mjärdevi ska bli ännu mer attraktivt. Skuggstyrelsen ska till att börja med arbeta under ett år. Men Fredrik Lundén hoppas att satsningen faller så väl ut att den permanentas. Fakta: Mjärdevi Science Park l Startades Rymmer nu cirka 260 företag och personer. l I parken finns bland annat avknoppningsföretag från Linköpings universitet, internationella storföretag, forskargrupper och supportaktörer. Källa: mjardevi.se Foto gruppbild och Mjärdevi Center: EvaMarie Törnström/Mjärdevi Science Park AB 18 www. www. 19