Kvalitetsredovisning Mikael Elias Gymnasium Stockholm

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Mikael Elias Gymnasium Stockholm

2 Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal 3.2 Elever 4. Viktiga händelser under året 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan 5.4 Intern och/eller extern granskning 5.5 Klagomål och synpunkter 6. Vårt värdegrundsarbete 7. Resultat 7.1. Funktionell kvalitet Kunskapsresultat Sammanfattande analys Åtgärder för utveckling Värdegrundsresultat Sammanfattande analys Åtgärder för utveckling 7.2. Upplevd kvalitet Sammanfattande analys Åtgärder för utveckling 7.3. Ändamålsenlig kvalitet Sammanfattande analys

3 7.3.2 Åtgärder för utveckling 7.4. Våra utvecklingsområden under läsåret 8 Nya utvecklingsområden Sammanfattande analys Åtgärder för utveckling 8.1 Utvecklingsområde Bakgrund (varför har vi valt det?) Åtgärder (så här ska vi arbeta med det) 8.2 Utvecklingsområde Bakgrund (varför har vi valt det?) Åtgärder (så här ska vi arbeta med det) 8.3 Utvecklingsområde Bakgrund (varför har vi valt det?) Åtgärder (så här ska vi arbeta med det)

4 1. Information om huvudmannen Mikael Elias Gymnasium är en fristående gymnasieskola som startades 2007, som en del i bolaget NTI AB. Samtidigt som varumärket startade blev det en del av AcadeMedia. Idag är verksamheten ett eget bolag Mikael Elias Gymnasium AB och finns på åtta olika orter i Sverige; Eskilstuna, Falun, Göteborg, Karlskrona, Sollentuna, Stockholm, Sundsvall och Örnsköldsvik. Vi erbjuder gymnasieutbildning inom det naturvetenskapliga, tekniska, ekonomiska och samhällsvetenskapliga området med högskoleförberedande målsättning. Skolorna riktar sig mot studiemotiverade elever och värdegrunden för vår verksamhet vilar på trygghet, ansvar, inspiration, kreativitet och utmaning. Visionen är "Lust att lära, mod att förändra". Mer information om Mikael Elias gymnasium hittar du på 2. Information om vår skola Mikael Elias Gymnasium Stockholm startades 2007 och erbjuder sedan dess studieförberedande program. Vi finns i Stadshagen på Kungsholmen och idag går ca 370 elever på skolans fyra program: Ekonomi-, Teknik, Samhällsvetenskaps- och Naturvetenskapsprogrammet. Mikael Elias Gymnasium Stockholm är en modern skola där man som elev får möjlighet att växa, både kunskapsmässigt och som människa. Det är inget vi bara säger utan det är något vi också aktivt arbetar utifrån. Vi eftersträvar att arbeta studieförberedande, dvs. vi vill på så bra sätt som möjligt förbereda våra elever på vidare studier. Därav vårt motto: För dig som vill vidare. För att våra elever ska ha de bästa förutsättningarna att växa så jobbar vi utifrån tydliga mål, kontinuerlig uppföljning och feed-forward med digitala hjälpmedel som en självklarhet i vardagen. Här tror vi på elevens vilja och förmåga att nå ännu längre och därför utmanar vi att tänka nytt. Man möts kompisar som har valt oss för de tycker det är kul att plugga och som har bestämt sig för att de vill vidare. 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal

5 Gymnasieskolan - Personalstatistik med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne Valt läsår: 2015/16 Heltidstjänster Antal tjänstgörande lärare Valt uttag: Totalt antal Andel (%) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne Totalt antal Andel (%) med pedagogisk högskoleexa men Andel (%) med lärarlegitimatio n och behörighet i minst ett ämne AcadeMedia 981,4 74, ,6 73,9 MEG 89,7 75, ,4 73,8 Mikael Elias Gymnasium, Stockholm 16,4 84, ,2 72,7 Riket ,0 79, ,6 79,5 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgifterna avser de som var anställda i gymnasieskolan i oktober Gymnasieskolan Personalstatistik Antal lärare - heltidstjänster Valt läsår: 2015/16 Valt läsår: 2014/2015 Antal elever per Antal lärare - lärare heltidstjänster Antal elever per lärare AcadeMedia 1 565,3 15, ,0 15,2 MEG 104,7 16,4 114,1 17,3 Mikael Elias Gymnasium, Stockholm 19,8 18,7 17,6 21,0 Riket ,5 11, ,3 11,9 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgifterna avser de som var anställda i gymnasieskolan i oktober 2015 resp. oktober Skolans personal har detta läsår bestått av totalt 19,2 heltidslärartjänster. Samtliga skolans lärare är behöriga och legitimerade bortsett från två deltidsanställda vikarier som varit anställda under året. Detta avviker något från den offentliga statistik som finns i SIRIS och som avser föregående läsår (se ovan). I augusti 2015 tillträdde en ny rektor. Skolledningen har under det gångna läsåret bestått av rektor 100 %, en biträdande rektor 100 % samt en arbetslagsledare på 20 %. I skolans Elevhälsa ingår: Rektor (100 %), Biträdande rektor (100 %), Skolsköterska (50 %) Kurator (40 %), Studie- och yrkesvägledare (60 %), Specialpedagog (40 %), Skolpsykolog (två fasta tillfällen per termin och vid behov) samt Skolläkare (mottagning 2 heldagar per termin och vid behov). Skolans elevhälsoteam är samlat två dagar i veckan. Varje vecka träffas man i EHT-board där det är öppen dörr för undervisande lärare och mentorer att lyfta elevärenden. Under mötet diskuteras elevärenden och beslut fattas om eventuella åtgärder. Kontinuerligt och systematiskt följs ärenden upp och återkoppling sker till lärare och mentorer, elever och vårdnadshavare. Övergripande arbetar vi med speciellt närvaro, lärmiljö och värdegrundsarbete. På gruppnivå jobbar vi med handledning runt klasser eller grupper av elever, mentorskap och klassrumsobservationer och på individnivå med enskilda utredningar, anpassningar, särskilt stöd, samtal med enskilda elever och deras vårdnadshavare och övriga instanser inom hälso- och sjukvården.

6 I vårt förebyggande arbete har vi eftersträvat att ha en låg tröskel för mentorer och undervisande lärare att lyfta sin oro, samt handledning av personal i enskilda elevärenden och på klassnivå. Som hälsofrämjande insatser har vi satsat på att vara synliga för eleverna genom klassrumsobservationer, hälsosamtal med skolsköterska, pedagogiska luncher där personal har ätit tillsammans med eleverna, och ett aktivt värdegrundsarbete. Skolsköterskans hälsosamtal är en viktig del av det hälsofrämjande arbetet. Detta arbete sker även genom att elevhälsan samverkar med skolans pedagoger i arbetsmiljöfrågor samt med att skapa ett gott skolklimat. Likaså ingår i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet att elevhälsan uppmärksammar förhållanden i närmiljön som kan öka risk för ohälsa, utsatthet och kränkningar. Detta sker genom kartläggning tillsammans med eleverna. Skolan har under läsåret 15/16 haft två förstelärare. Deras uppdrag har varit att utveckla det kollegiala lärandet på skolan genom att utveckla IT för lärande och att organisera och genomföra auskultationer i kollegiet med syfte att utveckla undervisningen mot högre måluppfyllelse. En av förstelärarna har också varit IKT-pedagog med uppdraget att utveckla skolans kompetens inom IT för att använda IT som ett verktyg för lärande. I uppdraget har ingått att både utbilda och fortbilda personal och elever. 3.2 Elever Gymnasieskolan - Elevstatistik läsåret 2015/16 Program Elever i år 1 Elever i år 2 Elever i år 3 Summa program Ekonomiprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Summa årskurs Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgiften avser det totala antalet elever som var inskrivna i gymnasieskolans årskurs 1, 2 och 3 i oktober Närvaro (%), lå 2015/16, v Närvaro Förälderanmäld Anmäld frånvaro Oanmäld frånvaro Sen ankomst Mikael Elias Gymnasium Stockholm 83,9 11,7 0,7 3,3 0,4 Källa: Schoolsoft På Ekonomiprogrammet erbjuder vi inriktningarna Ekonomi och Juridik. Samtliga elever på programmet driver UF-företag i år tre där de får använda sig av sina kunskaper från sin tid på

7 programmet. Detta är ett mycket uppskattat inslag i utbildningen. På programmet går 47 % pojkar och 53 % flickor. På Naturvetenskapsprogrammet erbjuder vi inriktningarna Naturvetenskap och Samhällsvetenskap. Inriktningen Naturvetenskap är den populärare av de två med absolut merparten av eleverna på programmet. Uppskattade inslag i utbildningen är att eleverna kan läsa matematikspecialisering, en kurs där eleverna får föreläsningar på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. På programmet går 52 % pojkar och 48 % flickor. På Samhällsvetenskapsprogrammet erbjuder vi inriktningarna Beteendevetenskap och Samhällsvetenskap. Inriktningen beteendevetenskap är den populärare av de två med absolut merparten av eleverna på programmet. Kurser som sociologi, ledarskap och psykologi är populära inslag i utbildningen. På programmet går 29 % pojkar och 71 % flickor. På Teknikprogrammet erbjuder vi inriktningen Teknikvetenskap. Eleverna har under året bl.a. arbetat med att utveckla egna applikationer till smartphones vilket har varit mycket uppskattat och fantasin har flödat i klassrummet. På programmet går 83 % pojkar och 17 % flickor. Skolans upptagningsområde är i huvudsak Stockholms stad och Solna men det söker sig även elever från övriga kranskommuner till skolan vilket leder till en fin mångfald. Det råder en fin sammanhållning mellan skolans elever och en hög toleransnivå för var och ens olikheter, något som eleverna själva ofta lyfter fram som en av skolans styrkor. Inför året bytte ett femtontal elever skola. I samband med skolstart tillkom ett tiotal elever. I år började 140 elever i år 1 och under året har vi haft 142 elever. 4. Viktiga händelser under året Gemenskap och en personlig, trevlig känsla är viktigt för oss på Mikael Elias gymnasium i Stockholm. Vi satsar därför mycket på traditioner och aktiviteter som bidrar till att bygga en bra grund för gemenskap och att alla skall känna sig trygga och trivas hos oss. Vi har under året haft nationella tävlingar tillsammans med övriga Mikael Elias gymnasieskolor runt om i Sverige. Nobeldagen firas på skolan med arrangerade tävlingar mot de övriga Mikael Elias skolorna. I år stod skolan i Sundsvall för upplägget vilket fungerade väldigt bra och blev ett uppskattat inslag i elevernas studieår. Teoretiska spelen som varje år äger rum i september är en annan viktig händelse för att känna gemenskap också skolorna emellan. Alla elever i årskurs två från samtliga Mikael Elias skolor åker till Stockholm i tre dagar för att på Stockholm Stadion leka och tävla inom både traditionella friidrottsgrenar som lite mindre traditionella så som drickabacksklättring. På kvällarna dansar vi, äter gott, lär känna varandra lite bättre från de olika skolorna och har det allmänt trevligt tillsammans. På skolan finns ett aktivitetsråd bildat av elever, som stöttas av skolans musiklärare. Syftet är att arbeta för trivsel och sammanhållning på skolan. Exempel på aktiviteter de organiserar är fredagssamling var tredje vecka då hela skolan är välkommen. Samlingarna är frivilliga och brukar

8 locka till sig ca 200 elever. Gruppen genomför ett program där lekar, uppträdanden, frågesport tillsammans med skolledningens stående punkt, är exempel på inslag. Skolan har sedan augusti ny rektor som tillsammans med biträdande rektor har tagit fram nya rutiner för att bättre möta vissa utmaningar. Tydligare rutiner kring frånvaro har tagits fram där vi tidigare följer upp närvaro, tar reda på orsaker och tar fram åtgärder. Vi strävar efter att arbeta förebyggande gällande frånvaro och en viktig del av detta är att få eleverna att inse vikten av att vara på lektionerna. Under första delen av hösten, fram till höstlovet, arbetade personalen i arbetsgrupper kring ett antal utvecklingsområden. Under studiedagar v.44 presenterade grupperna sitt arbete och förankrade sina idéer i hela personalgruppen. Arbetsgrupperna uppkom efter skolans tidigare arbete inom den modell som kallas Bra blir bättre, BBB. Allt i syfte att förbättra måluppfyllelsen på skolan. En av skolans matematiklärare, Erik Corell, tilldelades våren 2015 AcadeMedias DIGI-stipendium för en utvecklad digital kunskapsmatris som förenklar lärarens bedömning av elevers kunskaper samt bidrar till elevers lärande inom ämnet matematik. Kunskapsmatrisen används av många skolor i hela landet och är en central del av vår matematikundervisning, där eleverna och lärare på ett enkelt och överskådligt sätt kan arbeta och följa kunskapsutveckling. Elevhälsans arbetssätt har under året förfinats och framförallt har vi förbättrat systematiken och sättet vi följer upp elevärenden och kunskapsutveckling. Återkommande under året har EWS, Early Warning System, och betygsprognoser gjorts, för att så tidigt som möjligt kartlägga elevernas kunskapsutveckling och resursfördela på bästa och mest effektiva sätt. Förutom att skolan erbjuder två resurstider i veckan för elever som har hamnat efter eller som vill komma längre, har grupper satts samman för att genomföra prövningar i exv. matematik. Erbjudandet har varit att erbjuda undervisning som en del av prövningsförfarandet. 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund Enligt 4 kap. 3 skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 4 kap. 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 4 kap. 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/

9 verksamheten? Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan I augusti redovisades förra årets resultat för samtlig personal och diskussion fördes om hur förbättringar kunde ske. Mål gällande andel gymnasieexamen togs fram för respektive program baserat på vår samlade kunskap om eleverna. Parallellt med detta under augusti och början av september genomförde rektor medarbetarsamtal/pedagogiska samtal med samtliga lärare. Syftet var att summera förra året vad gäller resultat och bakomliggande framgångs- och motgångsfaktorer. Eftersom skolans resultat förra året visade att vissa saker behövde förbättras var detta ett överskådligt sätt för ny rektor att skapa sig en bild av verksamheten och för den enskilda läraren att reflektera över hur förbättringar kunde göras. I samband med samtalet togs en plan fram för året med fokus på måluppfyllelse. Under hösten gjordes två EWS för att följa upp kunskapsutvecklingen på kurs- grupp- och individnivå. Denna plan följdes upp under december-januari i ett uppföljningssamtal mellan rektor och respektive lärare då även kursutvärderingar som alla elever besvarade i alla kurser genomfördes. Huvudmannen organiserade en betygsprognos under hösten och en under våren på kurs- och gruppnivå. Dessa följdes upp med samtal i kollegiet och åtgärder för att reducera antalet F både på kurs- och individnivå. Under juni genomfördes medarbetarsamtal/resultatsamtal mellan rektor och lärare och inför detta skrevs en individuell verksamhetsuppföljning. Uppföljning av resultat, satta betyg, framgångs- och motgångsfaktorer diskuterades, analyserades och samlas inför nästa års målsättningsarbete. Tanken är att alla ska känna verksamheten, förstå sin roll för måluppfyllelsen så att arbetssätt etc. kan diskuteras och förankras bland eleverna i samband med skolstart. Under året har kollegiet haft en mötestid i veckan då olika formera av möten har alternerats; ämneslag, personalmöte, pedagogisk mötestid. Grunden för vår systematik är också att vi regelbundet genomför undersökningar för att mäta och ta reda på hur elever och medarbetare uppfattar verksamheten. Kalenderåret inleds med att vi i januari följer upp våra tidigare elevers uppfattning om sin skoltid hos oss. I februari följer vi upp våra nuvarande elevers och medarbetares uppfattning genom NMI- (medarbetare) och NKIundersökningar (elever). Under våren har vi även genomfört en första utvärdering av undervisningen, vilket framöver kommer att genomföras vår och höst som ett ytterligare incitament för vårt ständiga förbättringsarbete. Vi genomför även Stockholms stads elevenkät. En undersökning som genomförs digitalt för alla elever i årskurs två på samtliga gymnasieskolor i Stockholms län. Resultatet av denna undersökning finns att läsa på Gymnasieantagningen där man även kan jämföra med andra skolor av intresse.

10 Resultaten från våra undersökningar analyseras i olika konstellationer och resulterar i nya mål och utvecklingsområden för verksamheten. Om något/några resultat skulle hamna lågt under 60 tas en särskild handlingsplan fram för att skolan direkt ska sätta in åtgärder under innevarande termin. Efter läsårets slut upprättar jag som rektor denna kvalitetsrapport som ett sammanfattande bokslut över vad vi gjort och hur det blev. Utifrån detta bokslut tar jag tillsammans med personalen fram relevanta utvecklingsområden och aktiviteter som beskrivs i skolans verksamhetsplan, som färdigställs i början av hösten. Kvalitetsrapport och verksamhetsplan utgör redskap för skolledningens planering, genomförande och uppföljning av verksamheten. Sammanfattningsvis leder jag tillsammans med mina medarbetare skolans verksamhet utifrån ett systematiskt årsflöde där mål definieras och omsätts i aktiviteter som utvärderas och leder till nya strategier och förbättrade resultat. 5.4 Intern och/eller extern granskning Tillsyner används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i författningarna och som drivande i vårt kvalitetsarbete. Därför använder vi dessa till att systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans lärare, rektor, huvudman träna på att se och bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav. Skolan hade inga granskningar under Klagomål och synpunkter Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendenas gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av rektor och huvudman gemensamt. 6. Vårt värdegrundsarbete Vi jobbar tillsammans för att stärka gemenskapen och betona alla människors lika värde. På Mikael Elias Gymnasium i Stockholm accepteras ingen form av mobbning, diskriminering eller annan kränkande behandling. Verksamheten ska präglas av en varm atmosfär som bottnar ömsesidig respekt, gemenskap och glädje mellan elever och personal. Tillsammans skapar vi en arbetsmiljö för att hitta det lustfyllda i kunskap och lärande. Vi agerar mot beteenden som kan upplevas som kränkande. Hos oss ska samtliga elever och personal vara trygga. I vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling beskriver vi hur vi arbetar för att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, sexuell läggning, eller funktionshinder. Rektor och kurator ansvarar för och leder arbetet med upprättande av skolans plan mot kränkande behandling. Planen uppdateras senast 1 november varje läsår efter samverkan med skolans elever och personal. Efter det presenteras och diskuteras planen med samtliga klasser. Under året har kurator och specialpedagog arbetat med klasser i år 1 kring temat respekt och likabehandling.

11 Vårt syfte är att arbeta förebyggande med frågor kring kränkande behandling, att tillsammans fånga upp eventuella signaler om att någon blivit utsatt för mobbning eller kränkande behandling och att sätta in åtgärder anpassade i varje sådant fall. 7. Resultat 7.1. Funktionell kvalitet Mäter i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten nås. Följs främst upp genom resultatstatistik över nationella prov och betyg Kunskapsresultat Gymnasieskolan - avgångselever, nationella program Andel (%) elever med examen GBP för elever med examen eller studiebevis GBP för elever med examen Program 2015/16* 2014/15** 2015/16* 2014/15** 2015/16* 2014/15** Ekonomiprogrammet 89,7 73,1 14,6 12,9 15,1 14,4 Ekonomiprogrammet - riket - 90,7-14,4-14,8 Naturvetenskapsprogrammet 77,8 90,6 15,6 14,7 16,8 15,2 Naturvetenskapsprogrammet - riket - 93,9-15,5-15,9 Samhällsvetenskapsprogram met 96,8 76,0 15,1 13,5 15,3 14,8 Samhällsvetenskapsprogram met - riket - 90,2-14,2-14,7 Teknikprogrammet 90,0 84,6 13,9 13,2 14,4 13,8 Teknikprogrammet - riket - 88,0-13,9-14,4 MEG Stockholm 88,8 81,7 14,9 13,6 15,4 14,6 Nationella program totalt - riket - 89,2-14,0-14,5 *Intern insamling, **SIRIS Avgångselever: elever som tagit gymnasieexamen samt elever som fått ett studiebevis där eleven är betygssatt i kurser som totalt omfattar minst 2500 poäng. Andel (%) med examen: procentuell andel elever som fått gymnasieexamen av samtliga avgångselever. GBP för elever med examen eller studiebevis: genomsnittliga betygspoängen för samtliga avgångselever. GBP för elever med examen: genomsnittliga betygspoängen för de elever som uppnått examen från antingen ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program.

12 Gymnasieskolan - Genomströmning (Gy 2011) Nationella program Valt startläsår: 2011/12 Program Andel (%) elever som slutfört med examen Inom 4 år (examen 2014/15) Inom 3 år (examen 2013/14) Ekonomiprogrammet 70,6 61,8 Ekonomiprogrammet riket 82,0 76,8 Naturvetenskapsprogrammet 81,5 76,9 Naturvetenskapsprogrammet riket 85,8 78,6 Samhällsvetenskapsprogrammet 82,1 78,6 Samhällsvetenskapsprogrammet riket 79,3 74,0 Teknikprogrammet 61,3 54,8 Teknikprogrammet riket 77,0 70,1 MEG Stockholm 75,3 69,6 Nationella program totalt riket 77,0 71,4 Källa: Skolverkets databas SIRIS, uppgifter för lå 2015/16 publiceras i december Gymnasieskolan - Relationen mellan nationella prov och kursbetyg, 2015/16* Totalt antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg Engelska ,5% 56,7% 35,8% Engelska ,6% 63,2% 14,2% Matematik 1B 78 0,0% 78,2% 21,8% Matematik 1C - Matematik 2B 39 0,0% 94,9% 5,1% Matematik 2C 29 0,0% 75,9% 24,1% Matematik 3B 23 0,0% 87,0% 13,0% Matematik ,0% 78,0% 22,0% Svenska ,1% 48,8% 34,1% Svenska ,5% 35,8% 54,7% Svenska som andraspråk 1 - MEG Stockholm 663 9,5% 61,5% 29,0% Riket (VT2015) ,1% 65,5% 26,3% *Intern insamling Sammanfattande analys Andel m examen och slutbetyg Under året har vi fokuserat på att öka andelen med gymnasieexamen, ett arbete som har gett mycket gott resultat, där vi sedan förra året har ökat andelen från 81,7 till 88,8% för skolan. Denna mycket viktiga siffra kommer fortsatt stå i fokus för oss och vår strävan är att nå 100%.

13 Tre av fyra program har ökat markant vad gäller andelen med gymnasieexamen, där framförallt Samhällsvetenskapsprogrammet ökar från 76 förra året till 96,8% i år, en siffra en bra bit över rikssnittet. Samtliga elever utom en fick en gymnasieexamen på detta program. Naturvetenskapsprogrammet är det enda som sjunker i andel med knappt 12 procentenheter. Detta är mycket allvarligt och vi vet vilka faktorer som ligger bakom, men har tyvärr under året inte hittat rätt åtgärder mot dem. Detta program ligger under rikssnittet, vilket är vår ambition att ändra på. Grundläggande i arbetssättet har varit analys, systematik och uppföljning. Frågorna: hur ser det? Varför ser det ut så? Vad ska vi göra? har ställts och har lett till planer både på grupp- och individnivå. Kopplat till detta har mentorskapet varit viktigt och delvis avgörande: mentor är den som följer eleven närmast och känner till hur det går i studierna och hur eleven mår. Mentor går tillsammans med elever igenom elevens studieplan för att hitta möjligheter att nå minst 2250p och att göra en plan för detta har visat sig mycket framgångsrikt. Alla elever i år 3 har på detta sätt haft en individuell plan för vad som behöver göras och hur vi som skola kan stötta dem i det arbetet. En framgångsfaktor har varit nytt prövningsförfarande med syfte att elever med F från tidigare kurser så snart som möjligt ska avsluta prövningar för att på så sätt öka chanserna för gymnasieexamen. Naturvetenskapsprogrammet har som sagt de elever som i lägst grad har uppnått gymnasieexamen, samtidigt har eleverna det högsta betygssnittet. Tyvärr har många elever valt att inte hörsamma vad som krävs för gymnasieexamen, utan många elever säger att de väljer att satsa på vissa ämnen som de tycker är intressanta, medan de har valt bort andra som de säger sig anse inte relevanta. Detta måste vi lära oss av och ta fram nya och andra åtgärder för. Skolans SYV har tydligt informerat om vad som krävs för gymnasieexamen och bedrivit ett aktivt arbete i klasserna för att följa upp hur arbetet går och vägleda i exv. kursval. Även skolans betygssnitt har gått upp, från 13,6 till 14,9. Här kan vi se skillnader mellan programmen där de elever som har Gymnasieexamen på Naturvetenskapsprogrammet har väsentligt högre snitt än övriga programs elever. Vi ser också att de elever som går Naturvetenskapsprogrammet, men som inte har en Gymnasieexamen har höga snittbetyg. Detta är mycket frustrerande och stöder vår tes att vissa elever prioriterar efter intresse och inte alltid har haft en gymnasieexamen som mål, trots de insatser framförallt SYV, mentor och rektor har gjort för att förtydliga vad som krävs och för att öka motivationen. Skolan har gjort insatser för att höja närvaron, vilken har varit hög bland år 3-eleverna på programmet, men tyvärr har vi inte lyckats med det arbetet. Skolans fördelning av samtliga betyg ser ut som följer: Betyg Antal Andel i % A % B % C %

14 D % E % F 425 7% Det vanligast förekommande betyget på skolan är alltså C, vilket får ses som glädjande. Vi ser också att lika många A-B sätts som D-E, ett kvitto som kan ses som att vi har duktiga och ambitiösa elever som får en undervisning som leder till bra resultat. Genomströmning Orsakerna till genomströmningen 2014/15 var flera. Skolan hade elever som avbröt sina studier i förtid på grund av olika anledningar. Somliga prioriterade bort gymnasiestudierna för arbete och andra hade annan problematik med exempelvis psykisk ohälsa som ledde till avhopp. En annan del i analysen handlar om närvaro i skolan. Det arbetssätt som rådde på skolan för tillfället anpassades inte i tillräcklig utsträckning till de behov som fanns och det förbyggande arbetet uteblev till vissa delar. Under läsåret 2015/16 har fokus på skolan därför varit att öka andelen med gymnasieexamen och minska andelen avhopp. Den analys som gjordes inför läsåret visade att insatser behövde göras för att öka närvaron, förtydliga vad som krävs för en gymnasieexamen och att personalen arbetar mer strukturerat och systematiskt kring eleverna på respektive program. Grundläggande har varit att under året stötta eleverna på ett tydligare sätt kring studierna genom ett mer aktivt mentorskap, Elevhälsans insatser etc. men också genom att systematiskt arbeta med elever som riskera att nå målen. Nationella prov: Vid jämförelse av resultat på nationella prov och kursbetyg ser vi skillnader i samtliga kurser. En grundläggande anledning till skillnaden är att det nationella provet inte är ett kursprov och därmed inte testar av alla kunskapskrav i en kurs. Vidare är det nationella provet ett underlag av många under en kurs och med dagens betygssystem så kan vi inte sätta betyg efter få, enstaka uppgifter. De nationella provbetygen är också summativa medan betygssystemet inte är det. För att förbereda eleverna inför de nationella proven har det övningsmaterial som Skolverket tillhandahåller använts i samtliga kurser. Dessutom har de förmågor som testas på de nationella proven prövats vid ett flertal gånger tidigare under läsåret, samt formativ feedback har getts till eleverna individuellt för att ge dem möjlighet att öva på och utveckla just de kunskaper som de behövde utveckla för att nå så goda resultat som möjligt. Samtliga prov har anonymiserats vid rättning och undervisande lärare har bytt prov med varandra vid rättning. På så sätt rättar man inte sina egna elever och man vet inte heller vems prova man rättar. Allt för att säkerställa likvärdighet. Samrättning och bedömning har skett ämnesvis.

15 Här följer en analys av avvikelserna i respektive ämne: Svenska: Många elever upplever att de inte kommer till sin rätt vid denna typ av provtillfällen. Det kan bero på olika diagnoser som inte på samma sätt som vid andra provtillfällen beaktas. Eleverna har arbetat processorienterat med sin skrivning under kursens gång. Det nationella provat prövar inte alla förmågor, vilket gör att eleven når andra resultat under kursen. De med lägre betyg än provbetyg har alltså rimligtvis inte visat förmågor tillräckligt djupt och brett. Att elevens slutbetyg är högre än elevens betyg på nationella provet beror på att eleven under kursens gång nått högre kunskapskrav än de gjort på nationella provet. En förklaring till detta kan ligga i arbetssättet. I t.ex. arbetssättet processkrivning får eleven respons på en skriven text, för sedan få i uppgift att bearbeta texten, varefter en slutgiltig bedömning sker. Nationella provet är även att betrakta som ett delmoment i kursen och är alltså inget slutprov. Bedömningen av nationella provet sker på ett kompenserade sätt. Om en elev uppnår betygen B, C och E på de olika delprovet resulterar det i nationellt provbetyg på en C-nivå. D.v.s. de två högre betygen kompenserar för det lägre. Dock skulle kursbetyget för samma elev bli betyget D, eftersom eleven enbart presterade på E-nivå på några av kunskapskraven. Matematik Många elever är inte vana att skriva matteprov i timmar och en del av dem har svårt att hålla koncentrationen under hela provet och får då ett lägre resultat. Många elever är oerhört nervösa inför och under det nationella provet och det kan också leda till att de presterar sämre än de har gjort under kursen. Två elever som skrev F på nationella provet med liten marginal fick E i betyg. Båda eleverna har specifika svårigheter vid stora examinationer som är kända av Elevhälsan. Båda dessa elever har enligt betygssättande lärare, med stöd från resursstöd, visat kunskaper på E-nivå under alla moment under kursens gång. De två resterande eleverna ligger på nationella provet väldigt nära gränsen för ett högre resultat och har under kursens gång visat nivån för det högre betyget. Engelska Nationella proven fungerar inte som kursprov, alltså räcker det inte att t ex endast göra NP för att få godkänt, eller ett högt betyg. I fallen där eleven får lägre betyg är orsaken att den inte gjort tillräckligt mycket under året för att kunna motiveras ett högre resultat. Alternativt förblir helhetsbedömningen oförändrad. I fallen där eleven får högre betyg är orsaken att de uppgifter som gjorts under årets gång väger tyngre, då de ger en bättre generell bild över elevens kunskaper, är mer specifika vad gäller kriterier och täcker mer än vad delarna i NP gör. Nationella Proven är summativa, därför kan resultatet vara missvisande beroende på om en elev fått bra resultat på en del och kanske lite sämre på en annan Åtgärder för utveckling

16 Nästa läsår kommer lärarna vara organiserade i fyra arbetslag, ett för varje av skolans program, som kommer ledas av förstelärare. Syftet är att formera sig med eleven i centrum för att kunna skapa en helhetsbild av programmets innehåll och rikta undervisningen mot examensmålen. Det blir också enklare att överblicka hur det går för eleverna när programmets elever till stor del har samma lärare. Vi kommer fortsätta arbetet med målet att nå 100 % med gymnasieexamen. En stor och viktig del av detta är hur vi kan åtgärda de F som faktiskt finns, dvs. hur elever kan läsa om kurser och/eller göra prövningar. Exempelvis kommer de elever i år 1 som har F i Ma1B läsa om kursen innan de går vidare med Ma2B. Vi kommer ha fler undervisningstillfällen för att bättre möta deras behov Värdegrundsresultat MEG Stockholm MEG totalt AcadeMedia Gymnasium Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt 62% 78% 75% 82% 68% 71% Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt 73% 73% 79% 83% 77% 80% Andel elever som känner sig trygga i sin skola 86% 91% 91% 94% 87% 90% Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan 54% 53% 65% 66% 60% 61% Andel elever som upplever att skolans personal tar hänsyn till vad eleverna har för synpunkter 63% 57% 71% 73% 69% 71% Källa: Markör Sammanfattande analys Andelen elever som uppger att de blir behandlade med respekt har sjunkit med 16 procentenheter och de elever vi har pratat med om detta har uppgivit att språkbruk och allmänt beteende elever emellan är anledningen. Man upplever helt enkelt att det finns en jargong i vissa elevgrupper som är hård och som man inte trivs i. Respekt har diskuterats i många olika sammanhang; mentorssamtal, kurator och specialpedagog har genomfört värderingsövningar etc., och en del elever uppger att de inte respekterar människor de inte känner. För oss som skola är det ett nytt resonemang och därför har vi fokuserat på dessa frågor under våren med mer fokus på sammanhållning och gemenskap. Värdegrundsresultaten kräver en bredare och djupare analys och den har vi gjort tillsammans med våra elever.

17 Känslan av trygghet har gått ner fem procentenheter och här anger många elever att stämning och beteende i skolans aula som används som studie- och uppehållsrum är en bidragande en stor anledning. Siffrorna för hur skolans personal tar hänsyn till elevernas synpunkter har gått upp och det är glädjande att se att våra ansträngningar att ha en tätare kontakt med våra elever har lyckats. Vi eftersträvar en tillgänglighet och att se våra elever och vi vill tro att detta är ett resultat av det. Generellt kan man konstatera att siffrorna är betydligt mer negativa än den bild vi får när personalen pratar med eleverna. Områden trygghet och studiero anges mest röra aulan och vissa utrymmen och till viss del lektionstid, då ofta kopplat till vissa lärare och situationer. Vi kan konstatera att de tydliga ordningsregler skolan inte alltid har efterföljts av alla lärare. Detta är naturligtvis inte acceptabelt och därför fokuserar vi framöver på att arbeta med att skapa en gemensam värdegrund där vi alla känner att vi arbetar tillsammans kring våra elever och att vi kan få stöd av varandra. Elevhälsan med stöd och handledning av vår psykolog leder arbetet sedan i maj Åtgärder för utveckling Under nästa år kommer vi arbeta mer enträget med elevernas attityd mot varandra. Vi kan i samtal med elever förstå att vissa är vana med en jargong som andra aldrig har stött på och inte alls uppskattar. Det är därför viktigt att vi som skola arbetar med attityder och beteende så att alla på skolan trivs. Studieron kommer stå i fokus genom att skolans ordningsregler kommer följas upp under året. Det elever, lärare och i slutändan rektor har beslutat om i början av året ska gälla. Skolan renoveras och byggs om under sommaren och vi kommer framöver använda aulan på ett annat sätt. Elever kommer inte vara där utan vuxennärvaro. Istället har varje program ett våningsplan med studierum och uppehållsrum. Vidare kommer matsalen att användas som studietorg och café när lunchen inte serveras. Som nämnts ovan kommer Elevhälsans arbetssätt att utvecklas och vi arbetar efter visionen Alla är Elevhälsan, dvs. att all personal tar ett gemensamt ansvar för alla elever. En gemensam värdegrund som är tydlig för alla på skolan är något vi eftersträvar. Därför jobbar vi med stöd och handledning av vår psykolog kring dessa frågor, för att definiera och öka delaktighet och engagemang. En ny organisation där programarbetslag, ledda av förstelärare, är grunden för att vi ska kunna arbeta mer övergripande och överskådligt kring våra elever. Varje program har ett eget våningsplan som man ansvarar för, där de lärare som undervisar eleverna i största möjligaste mån har sina arbetsrum. Vidare planeras undervisning, aktiviteter och åtgärder för ökad trivsel i respektive arbetslag.

18 7.2. Upplevd kvalitet Mäter hur nöjda våra kunder är med verksamheten. Följs främst upp genom undersökningar och utvärderingar. MEG Stockholm MEG totalt AcadeMedia Gymnasium NKI Rek. Grad Trivsel Studiemiljö Undervisning Källa: Markör Upplevd kvalitet MEG Stockholm MEG totalt AcadeMedia Gymnasium NKI Rek. grad Trivsel Studiemiljö Undervisning Sammanfattande analys NKI och rekommendationsgrad går ner något jämfört med förra året och i samtal med eleverna framkommer att det till stor del beror på att elevernas förväntningar inte alltid har infriats. Glädjande är att undervisning har gått upp och att eleverna är mer nöjda med denna i år. Det är dock lite motsägelsefullt eftersom eleverna i intervjuer säger att undervisningen påverkar i vilken grad de rekommenderar skolan. Resultaten har diskuterats i olika konstellationer: mentorer har diskuterat med sina klasser, rektor har samlat skolans elevråd tillsammans med slumpvis utvalda representanter från varje klass. I analysen blir vi lite förbryllade eftersom NKI-siffrorna inte är positiva, medan elevernas inställning till skolan i samtal är det. En förklaring som ges är att man gillar mycket med skolan men man ser undersökningen som en möjlighet att lyfta det man inte tycker är bra. Är man exv. missnöjd med en lärare så sätter man väldigt lågt på området Undervisning. Likaså vad gäller Trygghet; man anser att några elever på skolan stör ordningen, inte minst i aulan, och så sätter

19 man lågt på området för att markera sitt missnöje. Likafullt tar vi naturligtvis siffrorna på allvar och tar fram åtgärder för att förbättra uppfattningen. Många elever lyfter också skolans lokaler som något som har påverkat rekommendationsgraden. Många utrymmen är väldigt slitna och man upplever att skolans lokaler jämfört med andra skolor är omoderna Åtgärder för utveckling Kommande år kommer vi arbeta mer strukturerat med referensgrupper på respektive program som fortlöpande kommer ge återkoppling på skolans arbete gällande undervisning. Tanken är att komplettera Elevråd, klassråd etc. med en grupp som direkt kan lyfta frågor som rör elevernas vardag. Rektors och bitr. rektors strävan att vara närvarande i verksamheten kommer kompletteras med en struktur för elevinflytande och möjlighet att komma med synpunkter. Frågor liknande dem som ställs i dessa undersökningar kommer ställas fortlöpande i mentorssamtal och i kursutvärderingar för att vi snabbare ska få feedback på verksamheten. Skolan renoveras under sommaren för att modernisera lokalerna och vissa ombyggnationer syftar till att förbättra flödet i skolan, dvs. hur vi använder våra lokaler. 7.3 Ändamålsenlig kvalitet Mäter hur det går för våra elever sedan de lämnat verksamheten. Följs främst upp genom intervjuer. MEG Stockholm hade för få svarande på ändamålsenlig kvalitet Sammanfattande analys MEG Stockholm hade för få svarande på ändamålsenlig kvalitet Åtgärder för utveckling MEG Stockholm hade för få svarande på ändamålsenlig kvalitet. 7.4 Våra utvecklingsområden under läsåret Utvecklingsområde 1, IT för lärande Fokusområden: Implementera GoogleAppsForEducation Pröva, visa, inspirera Ta fram en gemensam miniminivå mot ettorna Utvecklingsområde 2, Auskultation för ökad undervisningskvalitet

20 En framarbetad Kurs och lektionspolicy som grunddokument Utvecklingsområde 3, Formativ bedömning och kommunikation för ett ökat lärande Arbetssätt Regelbundet kollegialt lärande via studiedagar och personalmöten. Utvecklingsområde 4, Arbetsmiljö och samverkan Skolans skyddsombud tillsammans med fackligt ombud och biträdande rektor kommer att arbeta mer systematiskt kring arbetsmiljöfrågor. Detta sker bland annat genom en tydlig mötesstruktur med avsatt tid för just arbetsmiljöfrågor. Gruppen samverkar även med rektor inför varje APT för att stämma av aktuella frågor Sammanfattande analys IT för lärande med fokus på att implementera Google Apps For Education i år 1 har gett goda resultat. Eleverna upplever systemet och arbetssättet som tydligt och vi kan se att den återkoppling man får som elev uppskattas. Nackdelen med att det har varit krav att introducera i år 1, men valfritt i andra årskurser, har varit att det är otydligt från lärare till lärare vilken information som ligger var, eftersom vi också har använt Schoolsoft som rapporteringssystem. Auskultationsarbetet har delvis haltat under året. Systematik och uppföljning har saknats och i kombination med att lärarna har getts för lite tid för gemensamt arbete kring detta har gjort att önskvärt resultat inte har uppnåtts. Dock har samtliga lärare auskulterat på varandra minst två gånger per termin. Det som saknas är en systematisk uppföljning och avstämning av hur undervisningen förbättras och utvecklas genom arbetet. Formativ bedömning och kommunikation är ämnen som kontinuerligt har diskuterats under året. Vi har strukturerat arbetat med hur vi kommunicerar med våra elever och vi ser fina resultat i den undervisningsutvärdering som gjordes under våren. Arbetsmiljö och samverkan har haft en struktur med månatliga samverkansmöte kring olika frågor inklusive arbetsmiljö. Dessa möten har också varit förberedande inför Arbetsplatsträffar(APT) Åtgärder för utveckling IT-policy tas fram för att tydliggöra vilken information som ligger var. Denna kommer kompletteras med en bedömningspolicy för att skriftlig bedömning och feedback i grunden ska se likadan ut i alla kurser. Auskultationsarbetet kommer fortsatt ledas av en förstelärare med fokus på individuella utvecklingsplaner för samtliga lärare.

21 8. Nya utvecklingsområden 8.1 Utvecklingsområde 1 Undervisningskvalitet och IT för lärande. Målet är att eleverna ska känna ökad lust att lära. Vidare vill vi att våra elever får en tydlig och stringent återkoppling som leder dem framåt i arbetet och mot bättre resultat Bakgrund Vi har valt att fokusera på detta område utifrån frågeställningarna som återfinns i elevundersökningen: Mina lärare gör så att jag får lust att lära mig mer Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så att det skall gå så bra som möjligt för mig Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen På min skola används digitala hjälpmedel i undervisningen på ett bra sätt Målet går tillbaka till olika faktorer vi ser påverkar årets resultat: närvaro, lust att lära, formativ bedömning Åtgärder IT- och kommunikationspolicy finns för att skapa tydlighet och enhetlighet hur vi kommunicerar med våra elever. Denna förankras i samband med uppstart både bland lärare och elever. Arbetet leds av IKT-pedagog, rektor och biträdande rektor. Arbetet med IT för lärande är en stående punkt över nästa läsår för att utveckla och följa upp lärares individuella utveckling. IT för lärande är en central strategi för att öka underlätta stöd av lärande och att öka elevernas lust att lära. Skolans IKT-pedagog kommer leda arbetet med fokus på att samtliga lärare känner sig bekväma med att använda digitala hjälpmedel, använda dem i sin undervisning och sträva efter att inspirera och väcka lust att lära hos eleverna. Vi kommer snarast möjligt arbeta fram en bedömningspolicy som syftar till att skapa enhetlighet i bedömning och därmed fungera som stöd för lärare. Policyn ska beskriva hur vårt formativa arbetssätt ska leda till högre måluppfyllelse. 8.2 Utvecklingsområde 2 Utveckla respektive program med tydligare inriktning mot examensmålen.

22 Syftet är att skapa en helhet och målbild för eleverna och beskriva vägen fram till gymnasieexamen. Målet är att alla våra elever ska nå en gymnasieexamen Bakgrund All undervisning ska utgå ifrån examensmål. Detta behöver förtydligas för eleverna, eftersom en del av dem inte har ett klart och tydligt syfte och mål med sina gymnasiestudier Åtgärder Respektive programlag under ledning av förstelärare tar fram en pedagogisk plan för de tre åren. Planen ska beskriva examensmål och aktiviteter under de tre gymnasieåren för att nå dit. Planerna ska genomsyra verksamheten och vara tydlig och förankrad hos eleverna. Planerna kommer vara klara efter gemensamma studiedagar v Utvecklingsområde 3 Öka skolans totala närvaro. Målet är att nå 90 % närvaro jämfört med året ca 84 %. Som elev behöver man förstå varför man ska vara i skolan Bakgrund Närvaro är en grundläggande förutsättning för goda studieresultat Åtgärder Vi kommer fortsätta arbetet med frånvaropolicy där mentor och elevhälsan snabbt följer upp elever som är frånvarande. Vi tror att en mycket viktig del i detta är att man som elev blir sedd och ifrågasatt på ett positivt sätt när man är frånvarande. Arbetet sker fortlöpande under året med början i augusti. Arbetet görs genom ett aktivt mentorskap och leds av Elevhälsan. Olika aktiviteter kommer göras under året, också tillsammans med vårdnadshavare, för att öka förståelsen för hur viktig närvaron är för studieresultaten. Läsåret inför vi programarbetslag som leds av förstelärare. Resp. arbetslag kommer disponera en tid i veckan för pedagogisk utveckling och det kommer finnas en gemensam mötestid för alla för ämnesdiskussioner, samarbeten etc. Skolan kommer ha fyra förstelärare. Tre kommer leda programarbetslag och den fjärde kommer leda auskultationsarbete med syfte att tillsammans med rektor ta fram individuella utvecklingsplaner för samtliga pedagoger.