Bifogat återfinns förslag, daterat , till inriktning på Utbildningsgruppens arbete 2002.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bifogat återfinns förslag, daterat 010408, till inriktning på Utbildningsgruppens arbete 2002."

Transkript

1 Utbildnings gruppen 19 april 2001 Till Utbildningsgruppen Inriktning på Utbildningsgruppens arbete 2002 Att satsa på utbildning och kompetensutveckling, på det livslånga lärandet, är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för en region / ett land. Det s.k. humankapitalet och dess gynnsamma utveckling är centralt i skapandet av hållbart välstånd. Regioner som har en välutbildad befolkning är attraktiva, drar till sig investeringar och växer och utvecklas därmed snabbt. Regioner av detta slag har också större förutsättningar att möta krav på omställning, flexibilitet, interorganisatorisk samverkan såväl som att hantera utmaningar som segregation, mångfaldens möjligheter och demokratins utveckling. En stor utmaning för framtiden är att etablera utbildningssystem som väl möter arbetslivets krav och som fångar upp alla växande och vuxna, intresserar dem för livslångt lärande och på så sätt gör dem anställningsbara och rustade för återkommande kompetensutveckling. Utbildningsinvesteringar är kostnadskrävande och kvalificerade satsningar, där regional samverkan inom utbildningssystemen bidrar till att skapa högre kvalitet till lägre kostnader. Med detta som utgångspunkt har GR etablerat en för landet unik samverkan på utbildningsområdet som idag inbegriper alla skolformer - från förskola till vuxenutbildning. Bifogat återfinns förslag, daterat , till inriktning på Utbildningsgruppens arbete Utbildningsgruppen föreslås besluta att föreslå förbundsstyrelsen antaga föreliggande förslag till inriktning på Utbildningsgruppens arbete 2002, daterat Göteborg Börje Rådesjö

2 Inriktning på Utbildningsgruppens arbete 2002 Livslångt lärande en framgångsfaktor Den bärande och grundläggande visionen för Göteborgsregionen som kunskapsregion är att den studerandes behov och önskemål sätts i främsta rummet. Den som studerar skall ha stor frihet att, i progressiva och spännande läromiljöer av mycket god standard, utveckla sina kunskaper och insikter, utan hänsyn till begränsningar av t ex geografisk, administrativ, social och kulturell art. Att satsa på utbildning och kompetensutveckling, på det livslånga lärandet, är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för en region / ett land. Det s.k. humankapitalet och dess gynnsamma utveckling är centralt i skapandet av hållbart välstånd. Regioner som har en välutbildad befolkning är attraktiva, drar till sig investeringar och växer och utvecklas därmed snabbt. Regioner av detta slag har också större förutsättningar att möta krav på omställning, flexibilitet, interorganisatorisk samverkan såväl som att hantera utmaningar som segregation, mångfaldens möjligheter och demokratins utveckling. En stor utmaning för framtiden är att etablera utbildningssystem som väl möter arbetslivets krav och som fångar upp alla växande och vuxna, intresserar dem för livslångt lärande och på så sätt gör dem anställningsbara och rustade för återkommande kompetensutveckling. Utbildningsinvesteringar är kostnadskrävande och kvalificerade satsningar, där regional samverkan inom utbildningssystemen bidrar till att skapa högre kvalitet till lägre kostnader. Stort intresse för skola och utbildning djup samverkan Under de senaste decenniet har engagemanget för skol- och utbildningsfrågorna ökat markant. På denna punkt utgör utvecklingen i Göteborgsregionen inget undantag. Intresset för barns, ungas och vuxnas lärande är stort. Insikten att gynnsamma villkor för lärande är intimt kopplade till ett lands / en regions välfärdsutveckling har givetvis bidragit till detta stora intresse. I GRs 13 medlemskommuner har ännu ett perspektiv på denna utveckling tillförts i och med det för landet helt unika samarbete som sedan sex år tillbaka etablerats på skol- och utbildningsområdet. Inom ramen för GR, har en kraftfull regional resurs vars verksamhet vänder sig till politiker, chefstjänstemän, medarbetare och brukare på utbildningsområdet byggts upp. Ingen annanstans i Sverige finns ett så brett, djupt och omfattande samarbete som i GR:s medlemskommuner, ett samarbete som idag inbegriper alla skolformer från förskola till vuxenutbildning.

3 Under GR:s sexåriga existens har exempelvis ett omfattande samverkansavtal på gymnasienivå vuxit fram med ökad kostnadseffektivitet och intensifierad kvalitetsutveckling som resultat. Vidare har läromedel för ca 270 miljoner kronor med en samlad kostnadsreduktion på drygt 100 miljoner kronor inköpts och distribuerats på ett ur miljövårdsperspektiv optimalt sätt genom att alla transporter härigenom minimerats. Över medielån till regionens cirka 550 skolor och drygt elever har effektuerats. Cirka gymnasieungdomar har tagits in på regionens 25 gymnasieskolor via det av GR framtagna datoriserade antagningsprogrammet Indra. Fler än pedagoger och skolledare har årligen deltagit i Pedagogiskt centrums kompetensutvecklande aktiviteter. Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk bedrivs helintegrerat Utvecklingen i GR:s medlemskommuner har på utbildningsområdet inneburit att verksamheten kunnat bedrivas med högre kvalitet och mer kostnadseffektivt än om varje kommun hanterat alla sina utbildningsuppgifter isolerat. Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk bedrivs helintegrerat på GR Utbildning, innebärande att de fyra verksamhetsdelarna, Utbildningssamverkan, Gymnasieintagningen, Pedagogiskt Centrum och Läromedel, har dels ett utvecklingsuppdrag, dels ett löpande serviceuppdrag. Detta integrerade arbetssätt får till resultat att sambruks- / serviceverksamheten står under konstant utvecklings- och förändringstryck, samtidigt som alla utvecklingsidéer snabbt kan prövas i praktiken och därmed få den verklighetsförankring som förutsätts för att nå framgång i arbetet med att bidra till utveckling av kommunal skol- och utbildningsverksamhet. Mervärden för kommunerna och regionen Denna samverkan grundas på att detta ger kommunerna och regionen uppenbara mervärden. Bland dessa kan följande nämnas: - Regionen som helhet utgör ett större underlag än varje enskild kommun för att tillhandahålla bredd, djup och kvalitet i olika former av service till regionens utbildningsanordnare. - Spjutspetskunnande i enskilda kommuner kan i det regionala samarbetet göras tillgängligt för övriga kommuner i regionen. - Regionens samlade tyngd ger större genomslag mot omvärlden i frågor, där kommunerna har gemensamma intressen att bevaka, än vad dessa skulle kunna åstadkomma genom enskilt agerande. Detta gäller t ex i det kommunala samarbetet med statliga myndigheter, universitet och högskolor.

4 Sambruksfördelar är således en gemensam egenskap för alla verksamheter som Utbildningsgruppen leder och som GR Utbildning driver. En ständig utmaning i detta arbete är att göra rätt avvägningar mellan två grundläggande och konkurrerande behov. Det ena är att verksamheterna skall vara konsekventa, uthålliga och långsiktiga. Det andra är att de skall vara lättrörliga, flexibla och förändringsbara, så att regionens utbildningsanordnare via bl. a GR kan följa den tekniska, organisatoriska och pedagogiska utvecklingen. Detta korstryck, vilket skapar dynamik och elasticitet, kommer att vara minst lika starkt framöver som hittills. Från att initialt ha arbetat med kommunernas frivilliga och obligatoriska skolformer har Utbildningsgruppens uppgiftsområde idag det livslånga lärandets perspektiv, vilket får till följd att helhetssyn på lärande / kunskapsbildning är ett avgörande förhållningssätt i arbetet med att utveckla Göteborgsregionen som en kunskapsregion. Vid sidan av detta allmänna anslag vill Utbildningsgruppen peka ut följande kärnverksamheter samt dessas utvecklingsperspektiv under nästkommande år. Utbildningssamverkan Implementering av samverkansavtalet för gymnasieskolan Genom årliga samverkansavtal mellan regionens gymnasieskolor breddas och fördjupas samarbetet fortlöpande. Detta skapar en överblick kring det samlade utbildningsutbudet och en möjlighet att diskutera olika skolors och utbildningsprograms kvalitet, vilket är ett viktigt inslag i det regionala samarbetet, där samverkan regionens skolor emellan skapar mycket goda förutsättningar för s k benchmarking. Inom ramen för avtalet fattas beslut om s.k. regionala garantier för smala, men strategiskt viktiga utbildningar. Denna utveckling leder till tydligare profilering av de program som erbjuds den studerande, vilket ses som helt nödvändigt. Alla utbildningar kommer inte att finnas överallt, men inom intagningsområdet skall ett brett utbud erbjudas eleverna, där tydliga programprofiler utvecklats. Fr o m 2002 finns ett fyraårigt samverkansavtal, vilket därmed omfattar hela nästa mandatperiod. Detta innebär att: - det samlade regionala utbudet av gymnasieutbildningar görs sökbart för alla ungdomar oavsett var de bor i regionen, - samarbetet även fortsättningsvis sker inom samverkansavtalets ram, - alla program kvalitetssäkras enligt regiongemensamma kriterier, - Utbildningsgruppen ges mandatet att fatta övergripande dimensioneringsbeslut, - uppföljnings- och utvärderingsarbetet intensifieras med anledning av det ytterligare fördjupade samarbete som inleds fr.o.m. läsåret 2002 / 2003,

5 - vidare betonas vikten av omfattande satsningar på studie- och yrkesvägledning med anledning av det stora utbildningsutbud, som genom detta avtal erbjuds alla ungdomar i GRs medlemskommuner. GR kommer i samverkan med gymnasierna att vidta en rad åtgärder i syfte att ge alla sökande en så relevant bild av utbudet som möjligt, - förankring och implementering av denna samverkan blir en huvuduppgift för Utbildningsgruppen och GR Utbildning under verksamhetsåret Samarbetet breddas genom att fördjupad samverkan, i lämplig form, också etablerats mellan regionens gymnasiesärskolor, vuxenutbildningar, för- och grundskolor samt fristående skolor. På dessa områden kommer ytterligare steg att tas med gymnasiesamarbetet som förebild. Interkommunal ersättning Under året kommer en uppföljning av prissättning för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan att ske för att få fram rättvisande interkommunala ersättningar. Detta samarbete kring prissättning är unikt för svenska förhållanden avseende såväl innehåll som antalet deltagande kommuner. Utvecklingsmöjligheterna är stora. Samarbetet fördjupas t ex i form av utvecklade finansieringsformer och en ökad gemensam kursverksamhet för elever med inriktning mot ett slags regiongemensamt gymnasium, som mäklar särskilda kurser och projekt mellan regionens elever och gymnasieskolor i samarbete med näringsliv och akademi. I detta sammanhang verkar också skolorna gemensamt och aktivt för att skapa ökade förutsättningar för regionens studerande att enkelt få tillgång till ett så stort kursutbud som möjligt. Intagning gymnasiesärskolan Underlag för kommunernas planering Under har ett samverkansavtal för gymnasiesärskolan kommit till och innehållet i detta utvecklas för att ge kommunerna en bättre överblick gällande elevsituationen i regionen samt för att ge möjligheter till ett bättre utnyttjande av regionens samlade resurser inte minst när det gäller samverkan kring lärarnas fortbildning. Utbildning av vuxna Vuxenutbildningen kommer under de närmaste åren att genomgå en omfattande omstrukturering, vilket påverkar kommunernas behov av samverkan. Detta kommer att leda fram till förändringar också i det mångåriga regionala samarbetet kring vuxenutbildningen. Observatörsprojektet Observatörsprojektet som nu startar innebär att kollegial utvärdering ska ge stöd i skolornas förbättringsarbete på så sätt, att deltagande observatörer ger respektive huvudman en överblick över situationen i de egna gymnasieskolorna i jämförelse med andra inom regionen. Observatörslag bestående av lärare, skolledare och elever ska alltså besöka andra skolor än dem de själva arbetar i. Under observationsperioden inriktas uppmärksamheten främst på i förväg bestämda fokusområden och besöken görs i undervisningssituationer.

6 Benchmarking relation, resurser resultat och opinion Över tid kommer uppföljnings- och utvärderingssystem (kvantitativa och kvalitativa, regionala "bilder") att etableras, vilka kommer att utveckla diskussionen om gymnasieskolans resultat, organisation och resurstilldelning / dimensionering samt relationerna dessa faktorer emellan. Denna regionala samverkan är ett av många bidrag till det kvalitetsutvecklingsarbete som nu genomsyrar arbetet vid regionens skolor. Utbildning på distans Distansmetoder och olika former av lärande med ny teknik, t ex Internet, som hjälpmedel kommer att stödjas och utvecklas i samarbete med skola, akademi och näringsliv. Internationalisering Ytterligare och särskilda insatser ska göras på internationaliseringsområdet. Medlemskommunerna bör sträva efter att bli de främsta i landet och ett föredöme i frågor kring undervisningens internationalisering och i denna strävan så bidrar GR Utbildning aktivt som katalysator och samordnare för idé- och erfarenhetsutbyte såväl inom regionen som externt med aktörer, som kan tillföra kunskaper och insikter till den regionala verksamheten. I samarbete med andra aktörer inom internationaliseringsområdet engagerar sig GR Utbildning i kompetensutveckling av lärare och ledare, i nätverk och erfarenhetsutbyte, i information och utveckling av pågående verksamhet i kommunerna, i profilering av internationella läromedel, samt i ett särskilt projekt som syftar till att bistå skolor i arbetet med att finna kvalificerade föreläsare och resurspersoner. Rörlighet bland skolpersonal Vidare är målsättningen att medlemskommunerna ska vara ledande i landet när det gäller att stimulera rörlighet inom regionen avseende yrkeskategorier i allmänhet och ledare / pedagoger på skolområdet i synnerhet och särskilda insatser kommer att företas för att underlätta detta inte minst genom webbsatsningar. Ur detta och andra perspektiv kommer kommunernas arbetsgivarroll att beaktas i det fortsatta regionala samarbetet. Lärarförsörjning Ett konstruktivt deltagande i det helt nödvändiga förändrings- och förbättringsarbetet inom lärarutbildningen är ett annat angeläget utvecklingsområde. I syfte att bidra till en gynnsam utveckling på detta för regionen så strategiskt viktiga fält skall samarbete i lämpliga frågor utvecklas med lärarutbildningen inom Göteborgs universitet (GU) inte minst gäller detta uppgiften att skapa en god dialog och effektiva återkopplingssystem mellan GU och regionens lärare, ledare och lärarstuderande. Representanter från GR och Utbildningsgruppen såväl som från regionens kommuner ingår i olika utvecklingsgrupper som arbetar med den nya lärarutbildningen. Motsvarande dialog med GU:s statliga rektorsutbildning genomförs för att medverka till att kommunernas intressen också här tillvaratas.

7 Pedagogisk projektledarutbildning startar Vid sidan av dialogen med GU verkar kommunerna genom GR för att kompletterande kompetens tillförs skolan i form av projektledarskap. En särskild och unik utbildning i pedagogiskt projektledarskap genomförs som förberedelse för yrkesverksamhet inom skola och övrigt arbetsliv. Matematik, naturvetenskap och teknik (MNT) Särskilda satsningar genomförs på lärare i matematik, naturvetenskap och teknik genom kompetensutveckling samt i projekt tillsammans med arbetslivet. Tidigare arbete fortsätter och utvecklas i nära samarbete med företrädare för näringsliv och med andra aktörer inte minst akademin. Rollspelspedagogik Ytterligare utvecklingsarbete kommer att företas kring användning av tvärvetenskapligt innehåll, inklusive integrering av IT- och media i undervisningen och kring upplevelsebaserad pedagogik såsom pedagogiska rollspel. Ökade satsningar kommer att göras med syfte att bidra till nya synsätt på lärande och nya former av utövande av detsamma. De lyckade försöken med pedagogiska rollspel kommer att utvecklas ytterligare. Samverkar skola / arbetsliv Nya former för samarbetet skola / arbetsliv håller på att utvecklas efter beslut i förbundsstyrelsen och flera omfattande satsningar har iscensatts på detta område. Bland dessa kan följande nämnas: - Kvalitetscertifiering av praktikplatser är en satsning i samverkan med arbetsmarknadens parter vilken syftar till att all form av arbetsplatsförlagd del av elevernas utbildning skall kvalitetssäkras enligt ett program som regionens skolor, arbetsgivar- och arbetstagarparter är överens om. - Dialog 2000, där GR i samverkan med Västsvenska Industri- och Handelskammaren organiserar en årligen återkommande mässa / konferens i samtliga medlemskommuner där företrädare för arbetslivet möter elever, skolpersonal, föräldrar och politiker. - Universeum, med vilket GR avser att samverka när det gäller studie- och yrkesvägledning i samband med de intressen som väcks bland barn och unga vid besök i anläggningen. - Inom ramen för Pedagogiskt Centrum sker fortlöpande kompetensutveckling av regionens studie- och yrkesvägledare. - Den under hösten 2000 startade treåriga akademiska yrkesutbildningen för studie- och yrkesvägledare i samarbete med Malmö Högskola, vilken kommer att vara avslutad våren Programnätverken för regionen, där skol- och arbetslivsföreträdare gemensamt utvecklar programmen, utökar sin verksamhet. - Även inom ramen för gymnasieintagningen kommer särskilda satsningar på skola / arbetslivsfrågorna att göras, vilka omnämns nedan.

8 Uppföljning av resurssvaga elever Under året avses att se över vad som händer med de elever som hamnar utanför och blir efter. Kan problemen åtgärdas på ett tidigt stadium blir detta resursbesparande på sikt. Uppgiften blir att beskriva och urskilja dessa elever, se vilka effekter som brister i systemet resulterar i och finna medel för att åtgärda dessa. GR som regionalt kommunförbund inom Svenska Kommunförbundet GR är nu också regionalt kommunförbund inom Svenska Kommunförbundet och vissa uppgifter tillkommer med anledning av detta. Bl. a förstärks GR:s roll som representant för medlemskommunerna i arbetsgivarfrågor, vilket på utbildningsområdet inte minst innebär aktiviteter kring de nya läraravtal som undertecknats, där det är angeläget att GR Utbildning erbjuder stöd till medlemskommunerna främst kring idé- och erfarenhetsutbyte avseende kommunernas arbete med att implementera avtalets intentioner. Vidare förutsätts deltagande i nätverksmöten och konferenser i Svenska kommunförbundets regi, framtagande av underlag på önskemål av Svenska kommunförbundet, arbete kring statliga remisser där förbundet är remissinstans, samordningsinsatser med de tre övriga regionala kommunförbunden som planeras inom Västra Götaland och uppdrag för det s k Västra Götalandsparaplyet, Västkom. Fristående skolor Antalet fristående skolor både grund- och gymnasieskolor - har under de senaste åren ökat markant, vilket har medfört nya förutsättningar för kommunerna i deras drift och planering av skolverksamheten. Ökningstakten av antalet fristående skolor kommer förmodligen att bestå ännu några år framöver. GR kommer här att tillsammans med regionens kommuner se över vilka åtgärder dessa måste vidta för att på bästa sätt anpassa sig till den nya situationen. Nationellt centrum för läsning Förbundsstyrelsen har till utbildningsministern ansökt om medel att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för läsning och lässvårigheter för att öka och vidmakthålla samhällets uppmärksamhet på denna färdighet, samt för att förmedla och utveckla kunskap inom området. Arbetet med att söka etablera detta centrum fortsätter också under nästkommande år. Mångfaldsarbetet GR kommer att aktivt medverka till att öka den etniska mångfalden på arbetsplatser inom regionens utbildningssektor. Detta arbete utgör del av målsättningen att sammansättningen bland kommunernas personal avspeglar befolkningens sammansättning. I regional samverkan skall mångfaldens möjligheter tillvaratas, där den utvecklingspotential som ligger i ett samhälle som berikats med etnisk mångfald utnyttjas.

9 Gymnasieintagningen Den gemensamma gymnasieintagningen har en lång tradition i regionen. Över ansökningar till gymnasiet administreras årligen. Som stöd för detta arbete har GR Utbildning tillsammans med medlemskommunerna utvecklat ett intagningssystem - Indra. En viktig utveckling av Indra har under år 2001 skett på informationsområdet. På grund av svårigheten att inhämta relevant information angående gymnasievalet har Gymnasieintagningen utvecklat en utbildningsguide, dvs. ett webbbaserat informationssystem där relevanta länkar kring utbildningsalternativ samlats - Indranet. Den är konstruerad på så sätt att eleven själv, på ett lättfattligt och handgripligt sätt, kan lotsa sig fram mellan de olika länkarna för att få information om önskad utbildning. Det finns även möjligheter att via e-post få svar på allmänna frågor, dvs. en slags studie- och yrkesvägledare "on-line". Utöver detta kan den enskilde eleven själv registrera sin ansökan till gymnasieskolan samt hämta information om själva intagningen. Webb-sidan riktar sig också till lärare, skolledare studie- och yrkesvägledaren. Under år 2002 kommer en fortsatt vidareutveckling av informationssatsningen "Vad skall jag välja Välkommen till gymnasiet!", att ske. Denna broschyr riktar sig numer inte bara till eleverna i åk 9 utan även till åk 8 och till lärare, skolledare och annan personal på skolan. Satsningen ingår i ett större åtgärdsprogram som bl.a. innehåller en utställning, Gymnasiedagarna, där alla regionens gymnasier och dessas utbildningsutbud presenteras för lärare, ledare, elever och föräldrar. Utöver detta kommer en tabliod att produceras i syfte att lyfta fram intressanta aspekter av gymnasieskolan i regionen. Pedagogiskt centrum inriktning 2002 Pedagogiskt centrum är ett regionalt resurscentrum med huvuduppgift att stödja personal inom utbildningssektorn i deras kompetensutveckling kring strategiskt viktiga frågor med fokus på pedagogiskt utvecklingsarbete. Pedagogiskt centrum har årligen ca besökare till seminarier, längre och kortare kurser, konferenser och andra arrangemang. Utöver volymtillväxt, med större utbud och fler besökare / deltagare som resultat, har satsningen också vidgats till att också omfatta politikers kompetensutveckling. Verksamheten erhåller numera också nationella uppdrag, som består i kompetensutveckling för olika målgrupper runt om i landet. Kompetensutveckling erbjuds såväl pedagoger / lärare, skolledare, utbildningschefer som politiker. Politikers och utbildningschefers kompetensutveckling genomförs på uppdrag som temadagar under året. Dessa bidrar till att stimulera den utbildningspolitiska debatten i regionen.

10 Nya målgrupper Verksamheten utökas kontinuerligt och når nya målgrupper inom skolans område. Exempel på detta under 2002 är utökat innehåll för studie- och yrkesvägledare, personal inom skolhälsovård / elevvård, lärare inom vuxenutbildningen och inom särskolan. Även utbudet för specialpedagoger kommer att öka i samband med att Pedagogiskt centrum införlivar den verksamhet som Specialpedagogiskt centrum tidigare erbjudit. Särskilt fokus ska läggas på insatser som medverkar till att regionens tillväxt främjas. De resurser som görs tillgängliga via Europeiska socialfondernas Mål 3, Växtkraft ska användas på ett bra sätt. Nätverksbildningar ska förbereda för gemensam kompetensutveckling. Pedagogiskt centrum ska medverka till att utbildningsprojekt initieras med dessa medel som bas. Skolledarsatsning De längre skolledarutbildningarna omfattar såväl rekryteringsutbildning, introduktionsutbildning, mentorskapsutbildning samt fördjupningskurser för deltagare som genomgått dessa. Ledarskapsutbildningar för skolledare med fler år i yrket kommer att erbjudas. Även under 2002 förväntas Pedagogiskt centrum få uppdraget av Utbildningsdepartementet att erbjuda skolledarutbildning inom satsningen på ITiS - IT som pedagogiskt verktyg. Även skolledare inom vuxenutbildningen ska inkluderas i detta arbete. Nyanställda lärare För nya lärare ska en kommunal / regional introduktionsutbildning erbjudas. Ett av syftena är att i nätverksform förmedla innehåll som inte ingått i den statliga grundutbildningen. Utbildningen ska också stötta nya pedagoger på väg in i förvärvslivet. Bidra till skolutveckling För skolans personal planeras ytterligare satsningar på kompetensutveckling såväl i seminarieform som under längre sammanhållna utbildningar. Utbudet ska stötta skolutveckling i stort och uppfylla behov, vilka kontinuerligt uppkommer i takt med att skolans målstyrning utvecklas. Såväl lokala, regionala som nationella mål ska beaktas. Verksamheten ska kännetecknas av flexibilitet och lyhördhet. Prioriterade områden Särskilt prioriterade områden är under 2002 insatser för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd, IT som pedagogiskt verktyg, frågor som rör värdegrund, demokrati, miljö- och hälsa, omvärldsbevakning, kultur, kvalitet och skola / arbetsliv. Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra verksamheten. Det internationella perspektivet ska belysas ur såväl ett europeiskt som ett globalt perspektiv. Samarbetet med t ex SIDA fortsätter. Invandrarpedagogik kopplas till denna del av verksamheten inte minst genom att också Invandrarpedagogiskt centrums verksamhet fr. o m halvårsskiftet 2001 införlivas i Pedagogiskt centrum. Även skolbiblioteket som en resurs i skolutvecklingen beaktas.

11 Helhetsperspektiv Utbudet speglar det livslånga lärandet. I så stor utsträckning som möjligt erbjuds personal, som arbetar med barn / ungdomar / vuxna, kompetensutveckling i blandade grupper, detta för att progressionstänkandet ska genomsyra innehållet. Distansmetoder Ytterligare utvecklingsarbete kommer att krävas kring användandet av distansmetoder. Försök ska inledas med att erbjuda handledare för APU en distansbaserad handledarutbildning. En ökning av andelen uppdragsutbildning förlagd i skola / kommun förväntas. Rollspelspedagogik integreras i större omfattning i kursutbudet. Samverkan Uppföljnings- och utvärderingsmodeller lyfts fram, olika former för bench-marking och erfarenhetsutbyte fortsätter att utvecklas. Speciellt beaktas samarbetet mellan skola och näringsliv. Särskilda målgrupper är studie- och yrkesvägledare samt lärare på program med yrkesämnen. Även goda modeller för APU och PRAO ska lyftas fram. Samarbetet kring Student- och Kunskapsmässan ska fortsätta. Pedagogiskt centrum medverkar till att aktuell forskning vid landets universitet och högskolor belyses. Kopplingen mellan forskning i teori och praktik tydliggörs. Under 2002 vidareutvecklas samarbetet med Korsvägen Vetenskapscentrum. Det finns då en konkret koppling mellan GR, Göteborgs Universitet, Chalmers och näringslivet. Samarbete sker också med ett flertal andra aktörer i regionen, exempelvis NCM, Regionbibliotek Västra Götaland, FN-föreningen, Svenska Mässan, SIDA, Västa Götalandsregionen, Länsstyrelsen och Skolverket. IT Pedagogiskt centrum är även fortsättningsvis ledande inom IT-utvecklingen speciellt med inriktning på IT och media som pedagogiska verktyg integrerat med annat innehåll. De arbetslag som ingår i satsningen på ITiS kan vända sig till Pedagogiskt centrum för kontinuerlig kompetensutveckling. Även lärare och ledare som inte deltar, stöttas i sitt arbete. En alternativ utbildning för arbetslag som inte beretts möjlighet att delta i ItiS erbjuds. IT som verktyg för uppföljning, såväl för skolans personal som för eleverna, ska lyftas fram, exempelvis kring statistiska databaser och portfoliometodik. Läromedel Visionen är att Läromedelsverksamheten på GR skall utvecklas till att bli ett skolans unika varuhus i allt från DVD-skivor (digitalvideo) till kvällskurser kring hur läromedel bäst används. Det som idag är en utställning kan givetvis vara den plats där man testar läromedel för att därefter på nätet, eller direkt över disk beställa det som inom någon dag sänds till skolan. Här sätter bara fantasin gränserna för hur väl GR kan mäkla dessa brukarnas önskemål till vara / leverantör med rätt innehåll, kvalitet och pris.

12 Med denna satsning blir GR både en fysisk plats för samtal kring läromedel såväl som en virtuell d:o där dialogen kring och användandet av läromedel kan utvecklas. GRs läromedelsverksamhet är idag landets mest utvecklade och omfattande. De senaste årens satsning på permanent läromedelsutställning och AV/ Mediebutik har givit en mycket stor grupp återkommande och nöjda brukare till resultat. AV/ Medie-lånen ökar stadigt i den kommunala skolan och de flesta av regionens friskolor som etablerats på senare år ansluter sig till denna service. Utvecklingen av webb-baserade tjänster går nu över i fas två och brukarna erbjuds att söka och beställa på en mycket inbjudande och effektiv webbplats. Virtuella paket Virtuella paket ger brukarna förslag på ett samlat utbud inom vissa ämnesområden, paket som då innehåller flera medier, såsom video, böcker, länkar och föredragshållare. Dessa skall utöver informationen innefatta en enkel beställningsordning. Här kommer samarbete att utvecklas med Skolbibliotekscentralen, SBC, i Göteborg. Läromedelsutställningen En tydlig exponering av material speciellt för lässvaga skall också ske i samverkan med SBC. Även GRs införlivande av Invandrarpedagogiskt centrum kommer att skapa ett nytt utbud i den permanenta läromedelsutställningen i GR-huset. Nya tekniker DVD (digital video) introduceras nu som nytt medium för skolan. Programutbudet är fortfarande begränsat och den nya tekniken kommer först på sikt att ersätta videomediet. Tekniken marknadsförs nu för speciella ändamål inte minst vid språkinlärning där detta nya medium visat sig vara ytterst verkningsfullt. Utbildningsradion, UR, har sjösatt en unik digital distribution av TV och radio - on line under rubriken Mediebiblioteket. Satsningen förutsätter omfattande bandbredd och kräver en server som kan hantera ett stort antal samtidiga användare. Dessa höga och kostsamma teknikkrav gör att UR-försöket hittills inskränkes till enbart UR-huset i Stockholm. GR förhandlar med UR om en medfinansiering av ett GR-försök i stor skala. Helvetesgapet Inom ramen för projekt Helvetesgapet skall skolbiblioteket som en resurs i skolutvecklingen beaktas. På detta område görs under innevarande och nästa år en regionala satsning som syftar till att lyfta fram skolbibliotek och mediatek som ett viktigt verktyg vid utveckling av det pedagogiska arbetet. Dels erbjuds kompetensutveckling inom ramen för Pedagogiskt centrum, dels kommer Internetbaserade skolbibliotekstjänster att erbjudas regionens elever och pedagoger.

13 Globalmedia Globalmedia syftar till att strukturera och tydliggöra utbudet av internationella läromedel. Globalmedia fångar vår omvärld i ett nytt perspektiv samtidigt som inriktningen fokuserar på det centrala i skolans värdegrund såsom etik, empati, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, demokratiska värderingar, jämställdhet och alla människors lika värde. Utbudet inventeras, kompletteras och presenteras i bl.a. webbform enligt en struktur med rubriker som Världen i Sverige, Regionernas Europa, Nationernas Europa, EU i världen, Världen, Globala system och organisationer. Videoredigering för alla För att möjliggöra arbetet med rörliga bilder i skolan, vilket nu finns tydligt markerat i Läroplanen, formas ett projekt som syftar till att erbjuda kompetensutveckling för lärare på ett brett och kostnadseffektivt sätt genom att nyttja GRs användarvänliga datorbaserade redigeringsprogram. Digital-TV I denna utveckling deltar GR Utbildning aktivt med fokus på de pedagogiska aspekterna inte minst genom samarbetet med SvT och under rubriken Euforia, där digital TV produceras och sänds av, med och för ungdomar. Gröna läromedel Verksamheten under 2002 kommer att karaktäriseras av att ännu fler miljökriterier införs, vilka utgör krav på de entrepenörer som anlitas i processen. Devisen Gröna Läromedel har blivit ett begrepp som kommer att exponeras i en lång rad sammanhang. En av GR oberoende miljöutredning har visat att GRs samverkan kring läromedel nedbringar trafikarbetet till 20% av vad det skulle ha varit om inte regional samverkan bedrivits. Forskning Ytterligare satsningar på ökade kontakter mellan förlag och högskolor kommer att genomföras. Genom webbsida kommer lärare aktivt att kunna följa den forskning som finns på läromedelsområdet. Nätverk som bedrivs inom Läromedel Följande nätverk träffas inom ramen för Läromedel; Läromedel / Globalmedia, Barn i behov av särskilt stöd, Skol- IT-ansvariga, GR ItiS referensgrupp, Infrabasgruppen, URs referensgrupp Medier i Utbildningen (ett landsomfattande nätverk), regionens bibliotekschefer samt kommun-it-chefer.

14 IT-utveckling GR Utbildning utgör en resurs åt den regionala utbildningssektorn och har ungdomsskolans barn och ungdomar som yttersta målgrupp. Verksamheten är intimt sammanflätad med målgruppernas verksamhet innebärande att den är underkastad de behov och det utvecklingsarbete som föreligger i regionens skolor. Utbildningsgruppens vision är en kunskapsregion karaktäriserad av progressiva och spännande läromiljöer av mycket god standard. Denna vision ställer ur en rad perspektiv krav på GR som aktör på det informationsteknologiska området. Framgångsrika läromiljöer utgår från de studerandes verklighet, behov och önskemål. En relevant och trovärdig regional service till brukare inom utbildningssektorn förutsätter således att den verksamhet som bedrivs utgör ett aktivt stöd till skolan i dess anpassning till informationssamhällets utmaningar. På detta område kan följande nämnas; - Verksamheten ska aktivt bidra till kompetensutveckling, för lärare och andra brukare, i informationsteknologi (IT), i syfte att utveckla såväl arbetssätt och förhållningssätt som specifika färdigheter i olika redskap. - Verksamheten skall verka för att den grundläggande service som bedrivs stimulerar brukarna till ökad användning av nya informations- och tekniska redskap och metoder samtidigt som den, särskilt med hjälp av tekniska / elektroniska verktyg (t.ex. webb), ska präglas av en mycket hög och ständigt ökande valfrihet åt brukarna, där tillförlitlighet, tids- och kostnadseffektivitet står i fokus. I detta sammanhang kan nämnas att en rad verktyg för att utveckla servicen gentemot brukarna utvecklats under senare år. Indra, kraftfulla programvaror för beställning av läromedel, för bokning av kurser såväl som ett antal specifika webbplatser för olika projekt ingår i GR Utbildnings satsning på IT till stöd för skolans arbete, där flera insatser vänder sig direkt till eleverna. - Verksamheten ska för övrigt, i regionala utbildningsprojekt, i största möjliga mån effektivt använda informationsteknologi som redskap vid tillämpningen för att gentemot brukarna illustrera dess möjligheter, främja dess användning och uppnå bättre kvalitet och resultat. I detta sammanhang intar arbete med olika IT-baserade distansmetoder en särställning. - Vid sidan av ovannämnda områden används också kvalificerade IT-resurser vid produktion av regionala, multimediala, interaktiva läromedel samt i den digitala TV-produktion som omnämnts ovan Framgångsrika resultat i GR Utbildnings verksamhet i enlighet med inriktning ovan ställer mycket höga krav på organisationen. För att kunna möta omvärldens och brukarnas förväntningar i det nya informationssamhället erfordras att verksamheten är väl anpassad avseende t.ex. arbetsformer, kompetens och tekniska hjälpmedel. Organisationen måste föregå med gott exempel och ytterligare satsningar måste göras 2002.

15 Nätverk och träffar för idé- och erfarenhetsutbyte Verksamheten är väletablerad på GR Utbildning och omfattar idag många medarbetare i Göteborgsregionens medlemskommuner. Det handlar om aktiviteter som snabbt kan anpassas till aktuella behov, där nätverk tillskapas för en viss uppgift och som avvecklas när densamma är slutförd såväl som mer långsiktigt arbetande grupper, vilka i många fall tar initiativet till och driver utvecklingsprojekt i samverkan. Utvecklingen på detta område handlar om att dels öka kvalitet, flexibilitet och resultatorienteringsgrad i arbetet, men också om att pröva ny former för nätverk på den digitala, interaktiva och multimediala arena, vilken nu finns tillgänglig i GR Utbildnings regi. Via Internet är konferensverksamhet sedan några år etablerad och detta område inrymmer en stor utvecklingspotential. GR:s hemsida, som utvecklats snabbt de gångna åren, kan fördjupas ytterligare och användas i syfte att sprida goda idéer, skapa kontakt resurspersoner emellan samt till att förteckna / lyfta fram intressanta utvecklingsprojekt i Göteborgsregionen såväl som i landet i övrigt. I detta sammanhang bör nämnas att Utbildningsgruppen sedan flera år tillbaka prövar former för användning av digital informationsteknik i syfte att bredda, fördjupa och effektivisera det demokratiska arbetet. Detta arbetssätt prövas även av Utbildningschefsgruppen och av flera av de nätverks- och arbetsgrupper som verkar inom GR Utbildnings olika områden. Exempel på grupper som arbetar med nätverk inom GR Utbildning är kvalitetsansvariga, gymnasierektorer, IT- och skol-it-ansvariga i kommunerna, skolekonomer, studie- och yrkesvägledare, vuxenutbildningsrektorer, mediepedagoger, schemaläggare, ett flertal gymnasieprogramnätverk, skolassistenter, ansvariga för skolans internationaliseringsarbete, m fl.. Utbildningsgruppen genom Vivi-Ann Nilsson Ordförande

Inriktning på Utbildningsgruppens arbete 2001

Inriktning på Utbildningsgruppens arbete 2001 Inriktning på Utbildningsgruppens arbete 2001 Utvecklingsfrågor och service - generella utgångspunkter Utbildningsgruppen har sedan starten 1995 på ett för svenska förhållandet helt unikt sätt utvecklat

Läs mer

Samverkansavtal för gymnasieskolorna i Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner

Samverkansavtal för gymnasieskolorna i Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner Samverkansavtal för gymnasieskolorna i Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner 2009-07-01 2013-06-30 Samverkansavtal för gymnasieskolorna i Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner 2009-07-01 2013-06-30

Läs mer

Regionalpolitiska utbildningsmål ett arbetsmaterial

Regionalpolitiska utbildningsmål ett arbetsmaterial Regionalpolitiska utbildningsmål ett arbetsmaterial Inledning De stora förändringar som idag sker inte minst på utbildningsområdet medför att behovet av regional samverkan, idé- och erfarenhetsutbyte är

Läs mer

Utbildningsgruppen. Utbildningsgruppen inför år Verksamhet och framtidsperspektiv

Utbildningsgruppen. Utbildningsgruppen inför år Verksamhet och framtidsperspektiv Utbildningsgruppen Utbildningsgruppen inför år 2000 - Verksamhet och framtidsperspektiv Utvecklingsfrågor och service generella utgångspunkter Utbildningssamverkan Pedagogiskt Centrum Läromedel, Ljud-

Läs mer

Regional satsning på vuxnas lärande

Regional satsning på vuxnas lärande PM 2008-11-18 Förslag till Regional satsning på vuxnas lärande Bakgrund och motiv Den arbetsgrupp som tillsatts för att på Utbildningsgruppens uppdrag ta fram ett underlag som ger möjlighet för Utbildningsgruppen

Läs mer

GR Förbundsstyrelsen Samverkansavtal Gymnasieskolan 2002/2003-2005/2006 2001-04-06 Bilaga 5

GR Förbundsstyrelsen Samverkansavtal Gymnasieskolan 2002/2003-2005/2006 2001-04-06 Bilaga 5 Ytterligare fördjupning av gymnasiesamarbetet i Göteborgsregionen Politisk viljeinriktning inför samverkansavtalet för gymnasieskolan 2002-2006 (Bilaga 5) Bakgrund Utbildningsgruppen har sedan starten

Läs mer

Regionalpolitiska utbildningsmål

Regionalpolitiska utbildningsmål Regionalpolitiska utbildningsmål Utbildningsgruppen september 2001 Regionalpolitiska utbildningsmål sammanfattning Inledning Utbildningsgruppens förslag till kvalitativa och kvantitativa mål för det livslånga

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Layout: Infogruppen GR Tryck: PROffset, 2002 Foto: GR Utbildning, ISGR, Universeum, BRG

Layout: Infogruppen GR Tryck: PROffset, 2002 Foto: GR Utbildning, ISGR, Universeum, BRG Samverkan och samarbete Utbildningsgruppens verksamhet 1995 2002 Layout: Infogruppen GR Tryck: PROffset, 2002 Foto: GR Utbildning, ISGR, Universeum, BRG 2 Samverkan och samarbete Göteborgsregionen är en

Läs mer

Protokoll från Utbildningsgruppens sammanträde

Protokoll från Utbildningsgruppens sammanträde Protokoll från Utbildningsgruppens sammanträde Tid: Torsdagen 31 augusti 2000, kl 14.00-16.30 Plats: GR-Huset, Gårdavägen 2, Rum Trappen Ledamöter Vivi-Ann Nilsson (s), Göteborg, Ordförande Hillevi Ottosson

Läs mer

Nätverk Syfte/Uppdrag Ordförande Sekreterare

Nätverk Syfte/Uppdrag Ordförande Sekreterare Nätverk Syfte/Uppdrag Ordförande Sekreterare APU - omvårdnad/sjukvård Syftet med avtalet är att höja kvaliteten inom omvårdnadsprogrammet genom att förbättra den arbetsplatsförlagda utbildningen både i

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

TEKNIKCOLLEGE. Teknikcollege. - kompetenscentra för effektiv resursanvändning

TEKNIKCOLLEGE. Teknikcollege. - kompetenscentra för effektiv resursanvändning Teknikcollege - kompetenscentra för effektiv resursanvändning Kriterier för Teknikcollege 1. Regionalt perspektiv 2. Infrastruktur för utbildningen 3. Tydlig profil 4. Samverkan med arbetslivet 5. Kvalitetssäkring

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Program för samverkan

Program för samverkan Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Information Samverkansavtal inom vuxenutbildningen i GR

Information Samverkansavtal inom vuxenutbildningen i GR Samverkansavtal Information Samverkansavtal inom vuxenutbildningen i GR UC 2003-10-24 1 Regionalpolitiska utbildningsmål (sept. 2001) Satsningar påp det livslånga lärandet l en regional framgångsfaktor

Läs mer

Gysam Verksamhetsplan 2015

Gysam Verksamhetsplan 2015 2014-11-27 Gysam Verksamhetsplan 2015 Tillsammans skapar vi attraktiva och framgångsrika gymnasieutbildningar! Bakgrund Med anledning av ett radikalt minskande elevunderlag i gymnasieskolan uppdrog MittDalaberedningen

Läs mer

Strategi för IT i skolan. Ett av stadens viktigaste framtidsdokument för förskola och skola

Strategi för IT i skolan. Ett av stadens viktigaste framtidsdokument för förskola och skola Strategi för IT i skolan Ett av stadens viktigaste framtidsdokument för förskola och skola Informationstekniken kommer kanske inte att rädda mänskligheten...men den är ett kraftfullt verktyg. Människor

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde Grundläggande värden Ramar Utvecklingsområden

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2014 2015 SISU Idrottsutbildarna Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab September 2013 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För förbundsstyrelsens (FS) ledning av verksamheten

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING. avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv. Fastställd i februari 2002 Rev.

AVSIKTSFÖRKLARING. avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv. Fastställd i februari 2002 Rev. avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv Fastställd i februari 2002 Rev. 2011-10-06 2 Bakgrund Arbetslivskontakter i ungdomsskolan och inom vuxenutbildningen

Läs mer

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad Plan för förskola och skola 2005-2007 Innehåll Kommunala skolplanen 2005-2007 Politisk vilja Vår skola skall kännetecknas av Verksamhetsmål och åtgärder - Normer och värden - Kunskaper och resultat - Elevers

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008

Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008 Förslag till Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008 1. Avtalsparter Avtalets parter utgörs av Göteborgsregionens kommunalförbunds

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen 2015-04-16 Christina Jansson Internationalisering som utvecklingskraft Se och reflektera Utbyta metoder och arbetssätt Förändra Utveckla något

Läs mer

Samverkansavtal för gymnasiesärskolan i Göteborgsregionens intagningsområde 2002/2003

Samverkansavtal för gymnasiesärskolan i Göteborgsregionens intagningsområde 2002/2003 Samverkansavtal för gymnasiesärskolan i Göteborgsregionens intagningsområde 2002/2003 1. Bakgrund Inom GR finns sedan 1997 ett avtal gällande gymnasiesamverkan inom Göteborgsregionens intagningsområde

Läs mer

Utbildningsförvaltningens. Chefs- och ledarprogram

Utbildningsförvaltningens. Chefs- och ledarprogram Utbildningsförvaltningens Chefs- och ledarprogram Tillsammans skapar vi resultat Chefs- och ledarstrategi beskriver hur du som chef skapar resultat i förhållande till mål och uppdrag. Du: har en uttalad

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015 Genom utmaningar och upplevelser i en trygg och jämställd miljö har varje elev utvecklat sina kunskaper, sin lust till livslångt lärande och sig själv som individ i vårt demokratiska samhälle lustfyllt

Läs mer

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2013/903 IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor IT-enheten Beslutsdatum 2014-01-20 Giltighetstid

Läs mer

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

Utvecklingsplan för IT inom BUN

Utvecklingsplan för IT inom BUN Utvecklingsplan för IT inom BUN 2006 2009 Godkänd i BUN 060615, 104 Inledning Med visionen i fokus; Barnet/eleven i centrum för bildning och fostran, är det av största vikt att man följer med i samhällsutvecklingen.

Läs mer

Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1

Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-10-27 1 (6) Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1 1 Underlag för denna handlingsplan är den av rektorerna framtagna handlingsplan för

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING. avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv

AVSIKTSFÖRKLARING. avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv Bakgrund Arbetslivskontakter i ungdomsskolan och inom vuxenutbildningen är enligt de statliga och kommunala styrdokumenten

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning?

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Statsbidrag till utvecklingsprojekt Kenneth Drougge, statsbidragsavdelningen kenneth.drougge@spsm.se 010-473 5387 En likvärdig

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svensk industri har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt.

Läs mer

Framtidens ledare Inriktning av arbetet med det regionala ledarförsörjningsprogrammet

Framtidens ledare Inriktning av arbetet med det regionala ledarförsörjningsprogrammet Framtidens ledare 2004 Inriktning av arbetet med det regionala ledarförsörjningsprogrammet Det regionala ledarförsörjningsprogrammet Inriktning 2004 Förbundsstyrelsen har beslutat att genomföra ett flerårigt

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN

SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kultur- och utbildningsnämnden 2010-11-09 SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN antagen av Kfm 101220 96 VARFÖR EN SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN? Grundläggande för all

Läs mer

SKOLPLAN 11 jan 2008

SKOLPLAN 11 jan 2008 SKOLPLAN Skolplan för KF Gymnasiet Kooperativa Förbundets skola för handel och ekonomi KF Gymnasiet erbjuder en bred ekonomisk utbildning med nära koppling mellan teori och praktik. Skolan har ambitionen

Läs mer

Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument

Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument Ale - målbeskrivningen är detaljerad och - ska skapa företagsförlagd utbild- - ska öka valideringsmöjligheterna - satsningar på alternativa undervisinriktar sig på verksamhetens ning/lärlingsutbildning

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå

Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå 1 (6) 2000-09-26 230.2000-607 Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå Vision, mål och uppdrag Utbildningskommunen Eksjö ska erbjuda:. en vuxenutbildning som

Läs mer

Förstagångstillsyn av skolenhet. Bedömningsunderlag. Skolform: Gymnasiesärskola. Översikt över innehåll. Dnr :225 1 (7)

Förstagångstillsyn av skolenhet. Bedömningsunderlag. Skolform: Gymnasiesärskola. Översikt över innehåll. Dnr :225 1 (7) 1 (7) Förstagångstillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasiesärskola Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt stöd 3. Arbetsplatsförlagt lärande

Läs mer

Avtal kring regionala utbildningar inom vuxnas lärande i Göteborgsregionen - Etapp 3.4 (utbildningar som startar våren 2009)

Avtal kring regionala utbildningar inom vuxnas lärande i Göteborgsregionen - Etapp 3.4 (utbildningar som startar våren 2009) Avtal kring regionala utbildningar inom vuxnas lärande i Göteborgsregionen - Etapp 3.4 (utbildningar som startar våren 2009) 1. Avtalsparter Avtalets parter utgörs av Göteborgsregionens kommunalförbunds

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Avtal kring svenskundervisning för invandrare (sfi) i Göteborgsregionen, Etapp 1

Avtal kring svenskundervisning för invandrare (sfi) i Göteborgsregionen, Etapp 1 Förslag till Avtal kring svenskundervisning för invandrare (sfi) i Göteborgsregionen, Etapp 1 1. Avtalsparter Avtalets parter är Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och följande medlemskommuner: Ale,

Läs mer

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete UPPLANDS VÄSBY KOMMUN OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet SWECO STRATEGY Innehåll 1. Beskrivning av befintlig verksamhet...

Läs mer

Det livslånga lärandet en regional framgångsfaktor Utbildningsgruppens arbete. Utdrag ur: Tio år med GR

Det livslånga lärandet en regional framgångsfaktor Utbildningsgruppens arbete. Utdrag ur: Tio år med GR Det livslånga lärandet en regional framgångsfaktor Utbildningsgruppens arbete Utdrag ur: Tio år med GR Göteborgsregionens kommunalförbund 1995 2004 1 Det livslånga lärandet en regional framgångsfaktor

Läs mer

Gemensam upphandling och samverkansavtal inriktning och vägval för en gemensam vuxenutbildningsregion

Gemensam upphandling och samverkansavtal inriktning och vägval för en gemensam vuxenutbildningsregion 2014-02-18 Jan Heimdahl Dnr KSL/14/0002-1. Ärendegång: KSLs arbetsmarknadsberedning 2014-04-02 Gemensam upphandling och samverkansavtal inriktning och vägval för en gemensam vuxenutbildningsregion Förslag

Läs mer

Avsiktsförklaring om samverkan inom utbildningsområdet, inom Fyrbodals kommunalförbund.

Avsiktsförklaring om samverkan inom utbildningsområdet, inom Fyrbodals kommunalförbund. sida 1 2013-10-30 Dnr: 2013-49 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Avsiktsförklaring om samverkan inom utbildningsområdet, inom Fyrbodals kommunalförbund. Enligt beslut i 2013-02-13 23 ställde sig kommunstyrelsen

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna 2012 2013

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna 2012 2013 Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2012 2013 Vi är där när idrotten lär! Det här är SISU Idrottsutbildarna Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation.

Läs mer

Konsten att se film direkt på datorn

Konsten att se film direkt på datorn Konsten att se film direkt på datorn - En guide till strömmande media på SLI.se - GR Utbildning Läromedel, Besök: Gårdavägen 4, Post: Box 507, 40 Göteborg AV/Media: Tel 0-5 50 5, Fax 0-5 5, E-post: avm@grkom.se

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Avtal kring fördjupad regional satsning på vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2012-01-01--2012-12-31

Avtal kring fördjupad regional satsning på vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2012-01-01--2012-12-31 Förslag till Avtal kring fördjupad regional satsning på vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2012-01-01--2012-12-31 1. Avtalsparter Avtalets parter är Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och följande

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

! " IT-mål01-03.doc 1

!  IT-mål01-03.doc 1 !" 1 GOTLANDS KOMMUN 2000-12-13 Barn- och utbildningsförvaltningen Handläggare: A Landin IT-STRATEGI - MÅL OCH VISIONER Inledning Föreliggande IT-strategi är avsedd att vara ett uttryck för BUN:s ambitioner

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Dnr 44-2015:9569 Aprendere Skolor AB Org.nr. 556455-9523 Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Min skola Östermalm belägen i Stockholms kommun 2 (8) Tillsyn i Min skola Östermalm har genomfört tillsyn

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Dnr 43-2016:4785 Säffle kommun kommun@saffle.se Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Herrgårdsgymnasiet C i Säffle kommun 2 (9) Tillsyn i Herrgårdsgymnasiet C har genomfört tillsyn av Säffle kommun

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram. Lust att lära. kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet

2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram. Lust att lära. kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet 2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram Lust att lära kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet Inledning Kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet Kraftkälla för medborgare och lärande

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Gemensamt planeringsdokument för gymnasieskolan och vuxenutbildningen

Gemensamt planeringsdokument för gymnasieskolan och vuxenutbildningen Gotlands kommun Bilaga 3 Barn- och utbildningsförvaltningen AN 2009-09-29 Gemensamt planeringsdokument för gymnasieskolan och vuxenutbildningen Övergripande vision, verksamhetsidé och gemensamma värderingar

Läs mer

Redovisning av Kvalitetsarbetet för perioden januari 2009-juni 2010

Redovisning av Kvalitetsarbetet för perioden januari 2009-juni 2010 Redovisning av Kvalitetsarbetet för perioden januari 2009-juni 2010 Vuxenutbildningen Ansvarig för redovisningen av kvalitetsarbetet: Anders Jelmbark 1 Redovisning av kvalitetsarbete Enhetens namn: Vuxenutbildningen

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 Handlingsplan

Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 Handlingsplan Barn- och Utbildningsnämnden Bilaga BoU-nämnden 2009-03-05 13 Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 2009-03-05 1 och riktlinjer för förskoleverksamheten Nulägesbeskrivning i förhållande

Läs mer

Projektarbetet 100p -där idéer blir verklighet

Projektarbetet 100p -där idéer blir verklighet Projektarbetet 100p -där idéer blir verklighet Förnamn Efternamn Sammanfattning Allting börjar med en idé. Inom projektarbetet är den studerandes väg från idé till färdigt resultat, till förverkligandet,

Läs mer

Gymnasieplan 2015-2018. Stenungsunds kommun

Gymnasieplan 2015-2018. Stenungsunds kommun STENUNGSUNDS KOMMUN Gymnasieplan 2015-2018 Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr 0526/14 Dokumentägare Sektorschef Sektor Utbildning Giltighetstid

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik 1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik Skolhuvudmannens namn (gäller kommunala, statliga och fristående huvudmän) Halmstads kommun Namn på skolhuvudmannens företrädare

Läs mer

Samverkansavtal för gymnasieskolan i Göteborgsregionens intagningsområde 2002/ /2006

Samverkansavtal för gymnasieskolan i Göteborgsregionens intagningsområde 2002/ /2006 Samverkansavtal för gymnasieskolan i Göteborgsregionens intagningsområde 2002/2003-2005/2006 1. Bakgrund och motiv Bakgrund och motiv till detta avtal återfinns i bilaga 5 (GRs förbundsstyrelses ärende

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser

Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-11-06 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor bestående

Läs mer