Bifogat återfinns förslag, daterat , till inriktning på Utbildningsgruppens arbete 2002.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bifogat återfinns förslag, daterat 010408, till inriktning på Utbildningsgruppens arbete 2002."

Transkript

1 Utbildnings gruppen 19 april 2001 Till Utbildningsgruppen Inriktning på Utbildningsgruppens arbete 2002 Att satsa på utbildning och kompetensutveckling, på det livslånga lärandet, är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för en region / ett land. Det s.k. humankapitalet och dess gynnsamma utveckling är centralt i skapandet av hållbart välstånd. Regioner som har en välutbildad befolkning är attraktiva, drar till sig investeringar och växer och utvecklas därmed snabbt. Regioner av detta slag har också större förutsättningar att möta krav på omställning, flexibilitet, interorganisatorisk samverkan såväl som att hantera utmaningar som segregation, mångfaldens möjligheter och demokratins utveckling. En stor utmaning för framtiden är att etablera utbildningssystem som väl möter arbetslivets krav och som fångar upp alla växande och vuxna, intresserar dem för livslångt lärande och på så sätt gör dem anställningsbara och rustade för återkommande kompetensutveckling. Utbildningsinvesteringar är kostnadskrävande och kvalificerade satsningar, där regional samverkan inom utbildningssystemen bidrar till att skapa högre kvalitet till lägre kostnader. Med detta som utgångspunkt har GR etablerat en för landet unik samverkan på utbildningsområdet som idag inbegriper alla skolformer - från förskola till vuxenutbildning. Bifogat återfinns förslag, daterat , till inriktning på Utbildningsgruppens arbete Utbildningsgruppen föreslås besluta att föreslå förbundsstyrelsen antaga föreliggande förslag till inriktning på Utbildningsgruppens arbete 2002, daterat Göteborg Börje Rådesjö

2 Inriktning på Utbildningsgruppens arbete 2002 Livslångt lärande en framgångsfaktor Den bärande och grundläggande visionen för Göteborgsregionen som kunskapsregion är att den studerandes behov och önskemål sätts i främsta rummet. Den som studerar skall ha stor frihet att, i progressiva och spännande läromiljöer av mycket god standard, utveckla sina kunskaper och insikter, utan hänsyn till begränsningar av t ex geografisk, administrativ, social och kulturell art. Att satsa på utbildning och kompetensutveckling, på det livslånga lärandet, är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för en region / ett land. Det s.k. humankapitalet och dess gynnsamma utveckling är centralt i skapandet av hållbart välstånd. Regioner som har en välutbildad befolkning är attraktiva, drar till sig investeringar och växer och utvecklas därmed snabbt. Regioner av detta slag har också större förutsättningar att möta krav på omställning, flexibilitet, interorganisatorisk samverkan såväl som att hantera utmaningar som segregation, mångfaldens möjligheter och demokratins utveckling. En stor utmaning för framtiden är att etablera utbildningssystem som väl möter arbetslivets krav och som fångar upp alla växande och vuxna, intresserar dem för livslångt lärande och på så sätt gör dem anställningsbara och rustade för återkommande kompetensutveckling. Utbildningsinvesteringar är kostnadskrävande och kvalificerade satsningar, där regional samverkan inom utbildningssystemen bidrar till att skapa högre kvalitet till lägre kostnader. Stort intresse för skola och utbildning djup samverkan Under de senaste decenniet har engagemanget för skol- och utbildningsfrågorna ökat markant. På denna punkt utgör utvecklingen i Göteborgsregionen inget undantag. Intresset för barns, ungas och vuxnas lärande är stort. Insikten att gynnsamma villkor för lärande är intimt kopplade till ett lands / en regions välfärdsutveckling har givetvis bidragit till detta stora intresse. I GRs 13 medlemskommuner har ännu ett perspektiv på denna utveckling tillförts i och med det för landet helt unika samarbete som sedan sex år tillbaka etablerats på skol- och utbildningsområdet. Inom ramen för GR, har en kraftfull regional resurs vars verksamhet vänder sig till politiker, chefstjänstemän, medarbetare och brukare på utbildningsområdet byggts upp. Ingen annanstans i Sverige finns ett så brett, djupt och omfattande samarbete som i GR:s medlemskommuner, ett samarbete som idag inbegriper alla skolformer från förskola till vuxenutbildning.

3 Under GR:s sexåriga existens har exempelvis ett omfattande samverkansavtal på gymnasienivå vuxit fram med ökad kostnadseffektivitet och intensifierad kvalitetsutveckling som resultat. Vidare har läromedel för ca 270 miljoner kronor med en samlad kostnadsreduktion på drygt 100 miljoner kronor inköpts och distribuerats på ett ur miljövårdsperspektiv optimalt sätt genom att alla transporter härigenom minimerats. Över medielån till regionens cirka 550 skolor och drygt elever har effektuerats. Cirka gymnasieungdomar har tagits in på regionens 25 gymnasieskolor via det av GR framtagna datoriserade antagningsprogrammet Indra. Fler än pedagoger och skolledare har årligen deltagit i Pedagogiskt centrums kompetensutvecklande aktiviteter. Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk bedrivs helintegrerat Utvecklingen i GR:s medlemskommuner har på utbildningsområdet inneburit att verksamheten kunnat bedrivas med högre kvalitet och mer kostnadseffektivt än om varje kommun hanterat alla sina utbildningsuppgifter isolerat. Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk bedrivs helintegrerat på GR Utbildning, innebärande att de fyra verksamhetsdelarna, Utbildningssamverkan, Gymnasieintagningen, Pedagogiskt Centrum och Läromedel, har dels ett utvecklingsuppdrag, dels ett löpande serviceuppdrag. Detta integrerade arbetssätt får till resultat att sambruks- / serviceverksamheten står under konstant utvecklings- och förändringstryck, samtidigt som alla utvecklingsidéer snabbt kan prövas i praktiken och därmed få den verklighetsförankring som förutsätts för att nå framgång i arbetet med att bidra till utveckling av kommunal skol- och utbildningsverksamhet. Mervärden för kommunerna och regionen Denna samverkan grundas på att detta ger kommunerna och regionen uppenbara mervärden. Bland dessa kan följande nämnas: - Regionen som helhet utgör ett större underlag än varje enskild kommun för att tillhandahålla bredd, djup och kvalitet i olika former av service till regionens utbildningsanordnare. - Spjutspetskunnande i enskilda kommuner kan i det regionala samarbetet göras tillgängligt för övriga kommuner i regionen. - Regionens samlade tyngd ger större genomslag mot omvärlden i frågor, där kommunerna har gemensamma intressen att bevaka, än vad dessa skulle kunna åstadkomma genom enskilt agerande. Detta gäller t ex i det kommunala samarbetet med statliga myndigheter, universitet och högskolor.

4 Sambruksfördelar är således en gemensam egenskap för alla verksamheter som Utbildningsgruppen leder och som GR Utbildning driver. En ständig utmaning i detta arbete är att göra rätt avvägningar mellan två grundläggande och konkurrerande behov. Det ena är att verksamheterna skall vara konsekventa, uthålliga och långsiktiga. Det andra är att de skall vara lättrörliga, flexibla och förändringsbara, så att regionens utbildningsanordnare via bl. a GR kan följa den tekniska, organisatoriska och pedagogiska utvecklingen. Detta korstryck, vilket skapar dynamik och elasticitet, kommer att vara minst lika starkt framöver som hittills. Från att initialt ha arbetat med kommunernas frivilliga och obligatoriska skolformer har Utbildningsgruppens uppgiftsområde idag det livslånga lärandets perspektiv, vilket får till följd att helhetssyn på lärande / kunskapsbildning är ett avgörande förhållningssätt i arbetet med att utveckla Göteborgsregionen som en kunskapsregion. Vid sidan av detta allmänna anslag vill Utbildningsgruppen peka ut följande kärnverksamheter samt dessas utvecklingsperspektiv under nästkommande år. Utbildningssamverkan Implementering av samverkansavtalet för gymnasieskolan Genom årliga samverkansavtal mellan regionens gymnasieskolor breddas och fördjupas samarbetet fortlöpande. Detta skapar en överblick kring det samlade utbildningsutbudet och en möjlighet att diskutera olika skolors och utbildningsprograms kvalitet, vilket är ett viktigt inslag i det regionala samarbetet, där samverkan regionens skolor emellan skapar mycket goda förutsättningar för s k benchmarking. Inom ramen för avtalet fattas beslut om s.k. regionala garantier för smala, men strategiskt viktiga utbildningar. Denna utveckling leder till tydligare profilering av de program som erbjuds den studerande, vilket ses som helt nödvändigt. Alla utbildningar kommer inte att finnas överallt, men inom intagningsområdet skall ett brett utbud erbjudas eleverna, där tydliga programprofiler utvecklats. Fr o m 2002 finns ett fyraårigt samverkansavtal, vilket därmed omfattar hela nästa mandatperiod. Detta innebär att: - det samlade regionala utbudet av gymnasieutbildningar görs sökbart för alla ungdomar oavsett var de bor i regionen, - samarbetet även fortsättningsvis sker inom samverkansavtalets ram, - alla program kvalitetssäkras enligt regiongemensamma kriterier, - Utbildningsgruppen ges mandatet att fatta övergripande dimensioneringsbeslut, - uppföljnings- och utvärderingsarbetet intensifieras med anledning av det ytterligare fördjupade samarbete som inleds fr.o.m. läsåret 2002 / 2003,

5 - vidare betonas vikten av omfattande satsningar på studie- och yrkesvägledning med anledning av det stora utbildningsutbud, som genom detta avtal erbjuds alla ungdomar i GRs medlemskommuner. GR kommer i samverkan med gymnasierna att vidta en rad åtgärder i syfte att ge alla sökande en så relevant bild av utbudet som möjligt, - förankring och implementering av denna samverkan blir en huvuduppgift för Utbildningsgruppen och GR Utbildning under verksamhetsåret Samarbetet breddas genom att fördjupad samverkan, i lämplig form, också etablerats mellan regionens gymnasiesärskolor, vuxenutbildningar, för- och grundskolor samt fristående skolor. På dessa områden kommer ytterligare steg att tas med gymnasiesamarbetet som förebild. Interkommunal ersättning Under året kommer en uppföljning av prissättning för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan att ske för att få fram rättvisande interkommunala ersättningar. Detta samarbete kring prissättning är unikt för svenska förhållanden avseende såväl innehåll som antalet deltagande kommuner. Utvecklingsmöjligheterna är stora. Samarbetet fördjupas t ex i form av utvecklade finansieringsformer och en ökad gemensam kursverksamhet för elever med inriktning mot ett slags regiongemensamt gymnasium, som mäklar särskilda kurser och projekt mellan regionens elever och gymnasieskolor i samarbete med näringsliv och akademi. I detta sammanhang verkar också skolorna gemensamt och aktivt för att skapa ökade förutsättningar för regionens studerande att enkelt få tillgång till ett så stort kursutbud som möjligt. Intagning gymnasiesärskolan Underlag för kommunernas planering Under har ett samverkansavtal för gymnasiesärskolan kommit till och innehållet i detta utvecklas för att ge kommunerna en bättre överblick gällande elevsituationen i regionen samt för att ge möjligheter till ett bättre utnyttjande av regionens samlade resurser inte minst när det gäller samverkan kring lärarnas fortbildning. Utbildning av vuxna Vuxenutbildningen kommer under de närmaste åren att genomgå en omfattande omstrukturering, vilket påverkar kommunernas behov av samverkan. Detta kommer att leda fram till förändringar också i det mångåriga regionala samarbetet kring vuxenutbildningen. Observatörsprojektet Observatörsprojektet som nu startar innebär att kollegial utvärdering ska ge stöd i skolornas förbättringsarbete på så sätt, att deltagande observatörer ger respektive huvudman en överblick över situationen i de egna gymnasieskolorna i jämförelse med andra inom regionen. Observatörslag bestående av lärare, skolledare och elever ska alltså besöka andra skolor än dem de själva arbetar i. Under observationsperioden inriktas uppmärksamheten främst på i förväg bestämda fokusområden och besöken görs i undervisningssituationer.

6 Benchmarking relation, resurser resultat och opinion Över tid kommer uppföljnings- och utvärderingssystem (kvantitativa och kvalitativa, regionala "bilder") att etableras, vilka kommer att utveckla diskussionen om gymnasieskolans resultat, organisation och resurstilldelning / dimensionering samt relationerna dessa faktorer emellan. Denna regionala samverkan är ett av många bidrag till det kvalitetsutvecklingsarbete som nu genomsyrar arbetet vid regionens skolor. Utbildning på distans Distansmetoder och olika former av lärande med ny teknik, t ex Internet, som hjälpmedel kommer att stödjas och utvecklas i samarbete med skola, akademi och näringsliv. Internationalisering Ytterligare och särskilda insatser ska göras på internationaliseringsområdet. Medlemskommunerna bör sträva efter att bli de främsta i landet och ett föredöme i frågor kring undervisningens internationalisering och i denna strävan så bidrar GR Utbildning aktivt som katalysator och samordnare för idé- och erfarenhetsutbyte såväl inom regionen som externt med aktörer, som kan tillföra kunskaper och insikter till den regionala verksamheten. I samarbete med andra aktörer inom internationaliseringsområdet engagerar sig GR Utbildning i kompetensutveckling av lärare och ledare, i nätverk och erfarenhetsutbyte, i information och utveckling av pågående verksamhet i kommunerna, i profilering av internationella läromedel, samt i ett särskilt projekt som syftar till att bistå skolor i arbetet med att finna kvalificerade föreläsare och resurspersoner. Rörlighet bland skolpersonal Vidare är målsättningen att medlemskommunerna ska vara ledande i landet när det gäller att stimulera rörlighet inom regionen avseende yrkeskategorier i allmänhet och ledare / pedagoger på skolområdet i synnerhet och särskilda insatser kommer att företas för att underlätta detta inte minst genom webbsatsningar. Ur detta och andra perspektiv kommer kommunernas arbetsgivarroll att beaktas i det fortsatta regionala samarbetet. Lärarförsörjning Ett konstruktivt deltagande i det helt nödvändiga förändrings- och förbättringsarbetet inom lärarutbildningen är ett annat angeläget utvecklingsområde. I syfte att bidra till en gynnsam utveckling på detta för regionen så strategiskt viktiga fält skall samarbete i lämpliga frågor utvecklas med lärarutbildningen inom Göteborgs universitet (GU) inte minst gäller detta uppgiften att skapa en god dialog och effektiva återkopplingssystem mellan GU och regionens lärare, ledare och lärarstuderande. Representanter från GR och Utbildningsgruppen såväl som från regionens kommuner ingår i olika utvecklingsgrupper som arbetar med den nya lärarutbildningen. Motsvarande dialog med GU:s statliga rektorsutbildning genomförs för att medverka till att kommunernas intressen också här tillvaratas.

7 Pedagogisk projektledarutbildning startar Vid sidan av dialogen med GU verkar kommunerna genom GR för att kompletterande kompetens tillförs skolan i form av projektledarskap. En särskild och unik utbildning i pedagogiskt projektledarskap genomförs som förberedelse för yrkesverksamhet inom skola och övrigt arbetsliv. Matematik, naturvetenskap och teknik (MNT) Särskilda satsningar genomförs på lärare i matematik, naturvetenskap och teknik genom kompetensutveckling samt i projekt tillsammans med arbetslivet. Tidigare arbete fortsätter och utvecklas i nära samarbete med företrädare för näringsliv och med andra aktörer inte minst akademin. Rollspelspedagogik Ytterligare utvecklingsarbete kommer att företas kring användning av tvärvetenskapligt innehåll, inklusive integrering av IT- och media i undervisningen och kring upplevelsebaserad pedagogik såsom pedagogiska rollspel. Ökade satsningar kommer att göras med syfte att bidra till nya synsätt på lärande och nya former av utövande av detsamma. De lyckade försöken med pedagogiska rollspel kommer att utvecklas ytterligare. Samverkar skola / arbetsliv Nya former för samarbetet skola / arbetsliv håller på att utvecklas efter beslut i förbundsstyrelsen och flera omfattande satsningar har iscensatts på detta område. Bland dessa kan följande nämnas: - Kvalitetscertifiering av praktikplatser är en satsning i samverkan med arbetsmarknadens parter vilken syftar till att all form av arbetsplatsförlagd del av elevernas utbildning skall kvalitetssäkras enligt ett program som regionens skolor, arbetsgivar- och arbetstagarparter är överens om. - Dialog 2000, där GR i samverkan med Västsvenska Industri- och Handelskammaren organiserar en årligen återkommande mässa / konferens i samtliga medlemskommuner där företrädare för arbetslivet möter elever, skolpersonal, föräldrar och politiker. - Universeum, med vilket GR avser att samverka när det gäller studie- och yrkesvägledning i samband med de intressen som väcks bland barn och unga vid besök i anläggningen. - Inom ramen för Pedagogiskt Centrum sker fortlöpande kompetensutveckling av regionens studie- och yrkesvägledare. - Den under hösten 2000 startade treåriga akademiska yrkesutbildningen för studie- och yrkesvägledare i samarbete med Malmö Högskola, vilken kommer att vara avslutad våren Programnätverken för regionen, där skol- och arbetslivsföreträdare gemensamt utvecklar programmen, utökar sin verksamhet. - Även inom ramen för gymnasieintagningen kommer särskilda satsningar på skola / arbetslivsfrågorna att göras, vilka omnämns nedan.

8 Uppföljning av resurssvaga elever Under året avses att se över vad som händer med de elever som hamnar utanför och blir efter. Kan problemen åtgärdas på ett tidigt stadium blir detta resursbesparande på sikt. Uppgiften blir att beskriva och urskilja dessa elever, se vilka effekter som brister i systemet resulterar i och finna medel för att åtgärda dessa. GR som regionalt kommunförbund inom Svenska Kommunförbundet GR är nu också regionalt kommunförbund inom Svenska Kommunförbundet och vissa uppgifter tillkommer med anledning av detta. Bl. a förstärks GR:s roll som representant för medlemskommunerna i arbetsgivarfrågor, vilket på utbildningsområdet inte minst innebär aktiviteter kring de nya läraravtal som undertecknats, där det är angeläget att GR Utbildning erbjuder stöd till medlemskommunerna främst kring idé- och erfarenhetsutbyte avseende kommunernas arbete med att implementera avtalets intentioner. Vidare förutsätts deltagande i nätverksmöten och konferenser i Svenska kommunförbundets regi, framtagande av underlag på önskemål av Svenska kommunförbundet, arbete kring statliga remisser där förbundet är remissinstans, samordningsinsatser med de tre övriga regionala kommunförbunden som planeras inom Västra Götaland och uppdrag för det s k Västra Götalandsparaplyet, Västkom. Fristående skolor Antalet fristående skolor både grund- och gymnasieskolor - har under de senaste åren ökat markant, vilket har medfört nya förutsättningar för kommunerna i deras drift och planering av skolverksamheten. Ökningstakten av antalet fristående skolor kommer förmodligen att bestå ännu några år framöver. GR kommer här att tillsammans med regionens kommuner se över vilka åtgärder dessa måste vidta för att på bästa sätt anpassa sig till den nya situationen. Nationellt centrum för läsning Förbundsstyrelsen har till utbildningsministern ansökt om medel att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för läsning och lässvårigheter för att öka och vidmakthålla samhällets uppmärksamhet på denna färdighet, samt för att förmedla och utveckla kunskap inom området. Arbetet med att söka etablera detta centrum fortsätter också under nästkommande år. Mångfaldsarbetet GR kommer att aktivt medverka till att öka den etniska mångfalden på arbetsplatser inom regionens utbildningssektor. Detta arbete utgör del av målsättningen att sammansättningen bland kommunernas personal avspeglar befolkningens sammansättning. I regional samverkan skall mångfaldens möjligheter tillvaratas, där den utvecklingspotential som ligger i ett samhälle som berikats med etnisk mångfald utnyttjas.

9 Gymnasieintagningen Den gemensamma gymnasieintagningen har en lång tradition i regionen. Över ansökningar till gymnasiet administreras årligen. Som stöd för detta arbete har GR Utbildning tillsammans med medlemskommunerna utvecklat ett intagningssystem - Indra. En viktig utveckling av Indra har under år 2001 skett på informationsområdet. På grund av svårigheten att inhämta relevant information angående gymnasievalet har Gymnasieintagningen utvecklat en utbildningsguide, dvs. ett webbbaserat informationssystem där relevanta länkar kring utbildningsalternativ samlats - Indranet. Den är konstruerad på så sätt att eleven själv, på ett lättfattligt och handgripligt sätt, kan lotsa sig fram mellan de olika länkarna för att få information om önskad utbildning. Det finns även möjligheter att via e-post få svar på allmänna frågor, dvs. en slags studie- och yrkesvägledare "on-line". Utöver detta kan den enskilde eleven själv registrera sin ansökan till gymnasieskolan samt hämta information om själva intagningen. Webb-sidan riktar sig också till lärare, skolledare studie- och yrkesvägledaren. Under år 2002 kommer en fortsatt vidareutveckling av informationssatsningen "Vad skall jag välja Välkommen till gymnasiet!", att ske. Denna broschyr riktar sig numer inte bara till eleverna i åk 9 utan även till åk 8 och till lärare, skolledare och annan personal på skolan. Satsningen ingår i ett större åtgärdsprogram som bl.a. innehåller en utställning, Gymnasiedagarna, där alla regionens gymnasier och dessas utbildningsutbud presenteras för lärare, ledare, elever och föräldrar. Utöver detta kommer en tabliod att produceras i syfte att lyfta fram intressanta aspekter av gymnasieskolan i regionen. Pedagogiskt centrum inriktning 2002 Pedagogiskt centrum är ett regionalt resurscentrum med huvuduppgift att stödja personal inom utbildningssektorn i deras kompetensutveckling kring strategiskt viktiga frågor med fokus på pedagogiskt utvecklingsarbete. Pedagogiskt centrum har årligen ca besökare till seminarier, längre och kortare kurser, konferenser och andra arrangemang. Utöver volymtillväxt, med större utbud och fler besökare / deltagare som resultat, har satsningen också vidgats till att också omfatta politikers kompetensutveckling. Verksamheten erhåller numera också nationella uppdrag, som består i kompetensutveckling för olika målgrupper runt om i landet. Kompetensutveckling erbjuds såväl pedagoger / lärare, skolledare, utbildningschefer som politiker. Politikers och utbildningschefers kompetensutveckling genomförs på uppdrag som temadagar under året. Dessa bidrar till att stimulera den utbildningspolitiska debatten i regionen.

10 Nya målgrupper Verksamheten utökas kontinuerligt och når nya målgrupper inom skolans område. Exempel på detta under 2002 är utökat innehåll för studie- och yrkesvägledare, personal inom skolhälsovård / elevvård, lärare inom vuxenutbildningen och inom särskolan. Även utbudet för specialpedagoger kommer att öka i samband med att Pedagogiskt centrum införlivar den verksamhet som Specialpedagogiskt centrum tidigare erbjudit. Särskilt fokus ska läggas på insatser som medverkar till att regionens tillväxt främjas. De resurser som görs tillgängliga via Europeiska socialfondernas Mål 3, Växtkraft ska användas på ett bra sätt. Nätverksbildningar ska förbereda för gemensam kompetensutveckling. Pedagogiskt centrum ska medverka till att utbildningsprojekt initieras med dessa medel som bas. Skolledarsatsning De längre skolledarutbildningarna omfattar såväl rekryteringsutbildning, introduktionsutbildning, mentorskapsutbildning samt fördjupningskurser för deltagare som genomgått dessa. Ledarskapsutbildningar för skolledare med fler år i yrket kommer att erbjudas. Även under 2002 förväntas Pedagogiskt centrum få uppdraget av Utbildningsdepartementet att erbjuda skolledarutbildning inom satsningen på ITiS - IT som pedagogiskt verktyg. Även skolledare inom vuxenutbildningen ska inkluderas i detta arbete. Nyanställda lärare För nya lärare ska en kommunal / regional introduktionsutbildning erbjudas. Ett av syftena är att i nätverksform förmedla innehåll som inte ingått i den statliga grundutbildningen. Utbildningen ska också stötta nya pedagoger på väg in i förvärvslivet. Bidra till skolutveckling För skolans personal planeras ytterligare satsningar på kompetensutveckling såväl i seminarieform som under längre sammanhållna utbildningar. Utbudet ska stötta skolutveckling i stort och uppfylla behov, vilka kontinuerligt uppkommer i takt med att skolans målstyrning utvecklas. Såväl lokala, regionala som nationella mål ska beaktas. Verksamheten ska kännetecknas av flexibilitet och lyhördhet. Prioriterade områden Särskilt prioriterade områden är under 2002 insatser för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd, IT som pedagogiskt verktyg, frågor som rör värdegrund, demokrati, miljö- och hälsa, omvärldsbevakning, kultur, kvalitet och skola / arbetsliv. Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra verksamheten. Det internationella perspektivet ska belysas ur såväl ett europeiskt som ett globalt perspektiv. Samarbetet med t ex SIDA fortsätter. Invandrarpedagogik kopplas till denna del av verksamheten inte minst genom att också Invandrarpedagogiskt centrums verksamhet fr. o m halvårsskiftet 2001 införlivas i Pedagogiskt centrum. Även skolbiblioteket som en resurs i skolutvecklingen beaktas.

11 Helhetsperspektiv Utbudet speglar det livslånga lärandet. I så stor utsträckning som möjligt erbjuds personal, som arbetar med barn / ungdomar / vuxna, kompetensutveckling i blandade grupper, detta för att progressionstänkandet ska genomsyra innehållet. Distansmetoder Ytterligare utvecklingsarbete kommer att krävas kring användandet av distansmetoder. Försök ska inledas med att erbjuda handledare för APU en distansbaserad handledarutbildning. En ökning av andelen uppdragsutbildning förlagd i skola / kommun förväntas. Rollspelspedagogik integreras i större omfattning i kursutbudet. Samverkan Uppföljnings- och utvärderingsmodeller lyfts fram, olika former för bench-marking och erfarenhetsutbyte fortsätter att utvecklas. Speciellt beaktas samarbetet mellan skola och näringsliv. Särskilda målgrupper är studie- och yrkesvägledare samt lärare på program med yrkesämnen. Även goda modeller för APU och PRAO ska lyftas fram. Samarbetet kring Student- och Kunskapsmässan ska fortsätta. Pedagogiskt centrum medverkar till att aktuell forskning vid landets universitet och högskolor belyses. Kopplingen mellan forskning i teori och praktik tydliggörs. Under 2002 vidareutvecklas samarbetet med Korsvägen Vetenskapscentrum. Det finns då en konkret koppling mellan GR, Göteborgs Universitet, Chalmers och näringslivet. Samarbete sker också med ett flertal andra aktörer i regionen, exempelvis NCM, Regionbibliotek Västra Götaland, FN-föreningen, Svenska Mässan, SIDA, Västa Götalandsregionen, Länsstyrelsen och Skolverket. IT Pedagogiskt centrum är även fortsättningsvis ledande inom IT-utvecklingen speciellt med inriktning på IT och media som pedagogiska verktyg integrerat med annat innehåll. De arbetslag som ingår i satsningen på ITiS kan vända sig till Pedagogiskt centrum för kontinuerlig kompetensutveckling. Även lärare och ledare som inte deltar, stöttas i sitt arbete. En alternativ utbildning för arbetslag som inte beretts möjlighet att delta i ItiS erbjuds. IT som verktyg för uppföljning, såväl för skolans personal som för eleverna, ska lyftas fram, exempelvis kring statistiska databaser och portfoliometodik. Läromedel Visionen är att Läromedelsverksamheten på GR skall utvecklas till att bli ett skolans unika varuhus i allt från DVD-skivor (digitalvideo) till kvällskurser kring hur läromedel bäst används. Det som idag är en utställning kan givetvis vara den plats där man testar läromedel för att därefter på nätet, eller direkt över disk beställa det som inom någon dag sänds till skolan. Här sätter bara fantasin gränserna för hur väl GR kan mäkla dessa brukarnas önskemål till vara / leverantör med rätt innehåll, kvalitet och pris.

12 Med denna satsning blir GR både en fysisk plats för samtal kring läromedel såväl som en virtuell d:o där dialogen kring och användandet av läromedel kan utvecklas. GRs läromedelsverksamhet är idag landets mest utvecklade och omfattande. De senaste årens satsning på permanent läromedelsutställning och AV/ Mediebutik har givit en mycket stor grupp återkommande och nöjda brukare till resultat. AV/ Medie-lånen ökar stadigt i den kommunala skolan och de flesta av regionens friskolor som etablerats på senare år ansluter sig till denna service. Utvecklingen av webb-baserade tjänster går nu över i fas två och brukarna erbjuds att söka och beställa på en mycket inbjudande och effektiv webbplats. Virtuella paket Virtuella paket ger brukarna förslag på ett samlat utbud inom vissa ämnesområden, paket som då innehåller flera medier, såsom video, böcker, länkar och föredragshållare. Dessa skall utöver informationen innefatta en enkel beställningsordning. Här kommer samarbete att utvecklas med Skolbibliotekscentralen, SBC, i Göteborg. Läromedelsutställningen En tydlig exponering av material speciellt för lässvaga skall också ske i samverkan med SBC. Även GRs införlivande av Invandrarpedagogiskt centrum kommer att skapa ett nytt utbud i den permanenta läromedelsutställningen i GR-huset. Nya tekniker DVD (digital video) introduceras nu som nytt medium för skolan. Programutbudet är fortfarande begränsat och den nya tekniken kommer först på sikt att ersätta videomediet. Tekniken marknadsförs nu för speciella ändamål inte minst vid språkinlärning där detta nya medium visat sig vara ytterst verkningsfullt. Utbildningsradion, UR, har sjösatt en unik digital distribution av TV och radio - on line under rubriken Mediebiblioteket. Satsningen förutsätter omfattande bandbredd och kräver en server som kan hantera ett stort antal samtidiga användare. Dessa höga och kostsamma teknikkrav gör att UR-försöket hittills inskränkes till enbart UR-huset i Stockholm. GR förhandlar med UR om en medfinansiering av ett GR-försök i stor skala. Helvetesgapet Inom ramen för projekt Helvetesgapet skall skolbiblioteket som en resurs i skolutvecklingen beaktas. På detta område görs under innevarande och nästa år en regionala satsning som syftar till att lyfta fram skolbibliotek och mediatek som ett viktigt verktyg vid utveckling av det pedagogiska arbetet. Dels erbjuds kompetensutveckling inom ramen för Pedagogiskt centrum, dels kommer Internetbaserade skolbibliotekstjänster att erbjudas regionens elever och pedagoger.

13 Globalmedia Globalmedia syftar till att strukturera och tydliggöra utbudet av internationella läromedel. Globalmedia fångar vår omvärld i ett nytt perspektiv samtidigt som inriktningen fokuserar på det centrala i skolans värdegrund såsom etik, empati, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, demokratiska värderingar, jämställdhet och alla människors lika värde. Utbudet inventeras, kompletteras och presenteras i bl.a. webbform enligt en struktur med rubriker som Världen i Sverige, Regionernas Europa, Nationernas Europa, EU i världen, Världen, Globala system och organisationer. Videoredigering för alla För att möjliggöra arbetet med rörliga bilder i skolan, vilket nu finns tydligt markerat i Läroplanen, formas ett projekt som syftar till att erbjuda kompetensutveckling för lärare på ett brett och kostnadseffektivt sätt genom att nyttja GRs användarvänliga datorbaserade redigeringsprogram. Digital-TV I denna utveckling deltar GR Utbildning aktivt med fokus på de pedagogiska aspekterna inte minst genom samarbetet med SvT och under rubriken Euforia, där digital TV produceras och sänds av, med och för ungdomar. Gröna läromedel Verksamheten under 2002 kommer att karaktäriseras av att ännu fler miljökriterier införs, vilka utgör krav på de entrepenörer som anlitas i processen. Devisen Gröna Läromedel har blivit ett begrepp som kommer att exponeras i en lång rad sammanhang. En av GR oberoende miljöutredning har visat att GRs samverkan kring läromedel nedbringar trafikarbetet till 20% av vad det skulle ha varit om inte regional samverkan bedrivits. Forskning Ytterligare satsningar på ökade kontakter mellan förlag och högskolor kommer att genomföras. Genom webbsida kommer lärare aktivt att kunna följa den forskning som finns på läromedelsområdet. Nätverk som bedrivs inom Läromedel Följande nätverk träffas inom ramen för Läromedel; Läromedel / Globalmedia, Barn i behov av särskilt stöd, Skol- IT-ansvariga, GR ItiS referensgrupp, Infrabasgruppen, URs referensgrupp Medier i Utbildningen (ett landsomfattande nätverk), regionens bibliotekschefer samt kommun-it-chefer.

14 IT-utveckling GR Utbildning utgör en resurs åt den regionala utbildningssektorn och har ungdomsskolans barn och ungdomar som yttersta målgrupp. Verksamheten är intimt sammanflätad med målgruppernas verksamhet innebärande att den är underkastad de behov och det utvecklingsarbete som föreligger i regionens skolor. Utbildningsgruppens vision är en kunskapsregion karaktäriserad av progressiva och spännande läromiljöer av mycket god standard. Denna vision ställer ur en rad perspektiv krav på GR som aktör på det informationsteknologiska området. Framgångsrika läromiljöer utgår från de studerandes verklighet, behov och önskemål. En relevant och trovärdig regional service till brukare inom utbildningssektorn förutsätter således att den verksamhet som bedrivs utgör ett aktivt stöd till skolan i dess anpassning till informationssamhällets utmaningar. På detta område kan följande nämnas; - Verksamheten ska aktivt bidra till kompetensutveckling, för lärare och andra brukare, i informationsteknologi (IT), i syfte att utveckla såväl arbetssätt och förhållningssätt som specifika färdigheter i olika redskap. - Verksamheten skall verka för att den grundläggande service som bedrivs stimulerar brukarna till ökad användning av nya informations- och tekniska redskap och metoder samtidigt som den, särskilt med hjälp av tekniska / elektroniska verktyg (t.ex. webb), ska präglas av en mycket hög och ständigt ökande valfrihet åt brukarna, där tillförlitlighet, tids- och kostnadseffektivitet står i fokus. I detta sammanhang kan nämnas att en rad verktyg för att utveckla servicen gentemot brukarna utvecklats under senare år. Indra, kraftfulla programvaror för beställning av läromedel, för bokning av kurser såväl som ett antal specifika webbplatser för olika projekt ingår i GR Utbildnings satsning på IT till stöd för skolans arbete, där flera insatser vänder sig direkt till eleverna. - Verksamheten ska för övrigt, i regionala utbildningsprojekt, i största möjliga mån effektivt använda informationsteknologi som redskap vid tillämpningen för att gentemot brukarna illustrera dess möjligheter, främja dess användning och uppnå bättre kvalitet och resultat. I detta sammanhang intar arbete med olika IT-baserade distansmetoder en särställning. - Vid sidan av ovannämnda områden används också kvalificerade IT-resurser vid produktion av regionala, multimediala, interaktiva läromedel samt i den digitala TV-produktion som omnämnts ovan Framgångsrika resultat i GR Utbildnings verksamhet i enlighet med inriktning ovan ställer mycket höga krav på organisationen. För att kunna möta omvärldens och brukarnas förväntningar i det nya informationssamhället erfordras att verksamheten är väl anpassad avseende t.ex. arbetsformer, kompetens och tekniska hjälpmedel. Organisationen måste föregå med gott exempel och ytterligare satsningar måste göras 2002.

15 Nätverk och träffar för idé- och erfarenhetsutbyte Verksamheten är väletablerad på GR Utbildning och omfattar idag många medarbetare i Göteborgsregionens medlemskommuner. Det handlar om aktiviteter som snabbt kan anpassas till aktuella behov, där nätverk tillskapas för en viss uppgift och som avvecklas när densamma är slutförd såväl som mer långsiktigt arbetande grupper, vilka i många fall tar initiativet till och driver utvecklingsprojekt i samverkan. Utvecklingen på detta område handlar om att dels öka kvalitet, flexibilitet och resultatorienteringsgrad i arbetet, men också om att pröva ny former för nätverk på den digitala, interaktiva och multimediala arena, vilken nu finns tillgänglig i GR Utbildnings regi. Via Internet är konferensverksamhet sedan några år etablerad och detta område inrymmer en stor utvecklingspotential. GR:s hemsida, som utvecklats snabbt de gångna åren, kan fördjupas ytterligare och användas i syfte att sprida goda idéer, skapa kontakt resurspersoner emellan samt till att förteckna / lyfta fram intressanta utvecklingsprojekt i Göteborgsregionen såväl som i landet i övrigt. I detta sammanhang bör nämnas att Utbildningsgruppen sedan flera år tillbaka prövar former för användning av digital informationsteknik i syfte att bredda, fördjupa och effektivisera det demokratiska arbetet. Detta arbetssätt prövas även av Utbildningschefsgruppen och av flera av de nätverks- och arbetsgrupper som verkar inom GR Utbildnings olika områden. Exempel på grupper som arbetar med nätverk inom GR Utbildning är kvalitetsansvariga, gymnasierektorer, IT- och skol-it-ansvariga i kommunerna, skolekonomer, studie- och yrkesvägledare, vuxenutbildningsrektorer, mediepedagoger, schemaläggare, ett flertal gymnasieprogramnätverk, skolassistenter, ansvariga för skolans internationaliseringsarbete, m fl.. Utbildningsgruppen genom Vivi-Ann Nilsson Ordförande

GR Förbundsstyrelsen Samverkansavtal Gymnasieskolan 2002/2003-2005/2006 2001-04-06 Bilaga 5

GR Förbundsstyrelsen Samverkansavtal Gymnasieskolan 2002/2003-2005/2006 2001-04-06 Bilaga 5 Ytterligare fördjupning av gymnasiesamarbetet i Göteborgsregionen Politisk viljeinriktning inför samverkansavtalet för gymnasieskolan 2002-2006 (Bilaga 5) Bakgrund Utbildningsgruppen har sedan starten

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008

Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008 Förslag till Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008 1. Avtalsparter Avtalets parter utgörs av Göteborgsregionens kommunalförbunds

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Gysam Verksamhetsplan 2014

Gysam Verksamhetsplan 2014 2014-01-27 Gysam Verksamhetsplan 2014 Tillsammans skapar vi attraktiva och framgångsrika gymnasieutbildningar! Bakgrund Med anledning av ett radikalt minskande elevunderlag i gymnasieskolan uppdrog MittDalaberedningen

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Välkommen till GR:s nystartade nätverk inom Servicesektorn!

Välkommen till GR:s nystartade nätverk inom Servicesektorn! 080908 Till: Ansvariga för utbildningar inom Handel/Turism/Hotell o Restaurang inom gymnasieskolan samt motsvarande personer inom Vuxenutbildningen. Inbjudna: En skolledare och en lärare per ingående program

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning?

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Statsbidrag till utvecklingsprojekt Kenneth Drougge, statsbidragsavdelningen kenneth.drougge@spsm.se 010-473 5387 En likvärdig

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2014 2015 SISU Idrottsutbildarna Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab September 2013 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För förbundsstyrelsens (FS) ledning av verksamheten

Läs mer

Utbildningsförvaltningens. Chefs- och ledarprogram

Utbildningsförvaltningens. Chefs- och ledarprogram Utbildningsförvaltningens Chefs- och ledarprogram Tillsammans skapar vi resultat Chefs- och ledarstrategi beskriver hur du som chef skapar resultat i förhållande till mål och uppdrag. Du: har en uttalad

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Vägen till en framgångsrik lärlingsmodell

Vägen till en framgångsrik lärlingsmodell Vägen till en framgångsrik lärlingsmodell Våra rekommendationer är inom fyra huvudpunkter: Modellens utgångspunkt Organisering Pedagogens nya roll Marknadsföring till nya och befintliga målgrupper Men,

Läs mer

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen 2015-04-16 Christina Jansson Internationalisering som utvecklingskraft Se och reflektera Utbyta metoder och arbetssätt Förändra Utveckla något

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna 2012 2013

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna 2012 2013 Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2012 2013 Vi är där när idrotten lär! Det här är SISU Idrottsutbildarna Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation.

Läs mer

Samverkansavtal för gymnasiesärskolan i Göteborgsregionens intagningsområde 2002/2003

Samverkansavtal för gymnasiesärskolan i Göteborgsregionens intagningsområde 2002/2003 Samverkansavtal för gymnasiesärskolan i Göteborgsregionens intagningsområde 2002/2003 1. Bakgrund Inom GR finns sedan 1997 ett avtal gällande gymnasiesamverkan inom Göteborgsregionens intagningsområde

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Redovisning av Kvalitetsarbetet för perioden januari 2009-juni 2010

Redovisning av Kvalitetsarbetet för perioden januari 2009-juni 2010 Redovisning av Kvalitetsarbetet för perioden januari 2009-juni 2010 Vuxenutbildningen Ansvarig för redovisningen av kvalitetsarbetet: Anders Jelmbark 1 Redovisning av kvalitetsarbete Enhetens namn: Vuxenutbildningen

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 November 2010 Karina Ruderfors Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 Bakgrund Frågan om studie- och yrkesorienteringen har aktualiserats på nationell nivå de senaste åren.

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Pressmeddelande 2012-06-27 från GRs gymnasieantagning

Pressmeddelande 2012-06-27 från GRs gymnasieantagning GR Utbildning 2012-06-27 Pressmeddelande 2012-06-27 från GRs gymnasieantagning Informationen gäller definitivantagningen till gymnasieskolan i Göteborgsregionens kommuner, där GR gör antagning till 27

Läs mer

GR Utbildning. Utbildningsgruppens verksamhet 2004

GR Utbildning. Utbildningsgruppens verksamhet 2004 Utbildningsgruppens verksamhet 2004 1 Utbildningsgruppens verksamhet 2004 Innehållsförteckning Sid. Inledning 4 Årets verksamhet i sammanfattning 4 Utbildningsgruppen 2004 5-6 Stort intresse för det livslånga

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost 1 Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2010 Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3-4 2.

Läs mer

SYV SKOLPLANER SE MÖJLIGHETER!

SYV SKOLPLANER SE MÖJLIGHETER! SKOLSAMVERKAN SYV = Hela skolans ansvar SKOLSAMVERKAN SYV SKOLPLANER SE MÖJLIGHETER! Välkomna Skolledare, studie- och yrkesvägledare, syvsamordnare, utvecklingsledare/förvaltning, arbetslagsledare, lärare,

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Konsten att se film direkt på datorn

Konsten att se film direkt på datorn Konsten att se film direkt på datorn - En guide till strömmande media på SLI.se - GR Utbildning Läromedel, Besök: Gårdavägen 4, Post: Box 507, 40 Göteborg AV/Media: Tel 0-5 50 5, Fax 0-5 5, E-post: avm@grkom.se

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Rapport från Förskolenätverket att se över bristen på förskollärare i regionen

Rapport från Förskolenätverket att se över bristen på förskollärare i regionen Rapport från Förskolenätverket 2014-03-20 Johan Borvén Rapport från Förskolenätverket att se över bristen på förskollärare i regionen Den 18 oktober 2013 gav Utbildningschefsnätverket följande uppdrag

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets

Läs mer

Utbildningsgruppens verksamhet 2007

Utbildningsgruppens verksamhet 2007 Utbildningsgruppens verksamhet 2007 1 Innehållsförteckning Utbildningsgruppens årsberättelse 2007 Den studerandes behov och önskemål skall sättas i främsta rummet 4 Årets verksamhet i sammanfattning 4-5

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Utvecklingsavdelningen 2015-02-04 Dnr 8.1.1_2015:183 1 (5) Entreprenörskap i skolan 2015 Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Skolverket har i uppdrag av regeringen att stimulera arbetet med

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling

Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling Verksamhetsidé Vision Bowlingsporten ska vara framgångsrik, kul, socialt engagerande och tillgänglig för alla. Bowling en sport för alla En idrott alla kan

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE På väg mot VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE för dig som vill arbeta inom vården Utbildning och arbetsliv i samverkan i sydöstra Skåne 1 REKTORERNA Vi gör det tillsammans! Behoven av välutbildad personal inom vård

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL. VO-College. Göteborgsregionen

SAMVERKANSAVTAL. VO-College. Göteborgsregionen SAMVERKANSAVTAL VO-College Göteborgsregionen 2013-2017 Samverkansavtal Vård- och omsorgscollege i Göteborgsregionen Bakgrund Göteborgsregionens vård- och omsorgscollege (GR VO-College) Vård- och omsorgscollege

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2013 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

Skolambassadör för EU. Vad innebär det? Vad är det?

Skolambassadör för EU. Vad innebär det? Vad är det? Skolambassadör för EU Vad innebär det? Vad är det? Varför har vi en skolambassadör på vår skola? Kan stimulera till ett ökat ansvar för EU-frågor på skolan. En inspiratör framför allt när det gäller internationalisering

Läs mer

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit!

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Pelle Skoglund, utvecklingsledare Jan Danielsson & Maude Wildow, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten & fristående skolhuvudmän NU RESER VI! 2010-09-27

Läs mer

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY 1 Innehåll Ledar- och medarbetarpolicy...3 Universitetets värdegrund och förhållningssätt...4 Medarbetarskap och ledarskap

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun... 2 Definition av studie- och yrkesvägledning... 2 Mål för studie- och yrkesvägledningen...

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning Anette Christoffersson Utvecklingsledare Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll... 1 Inledning... 3

Läs mer