SÄKER SPÅRVÄG I INTEGRATION MED BEBYGGELSE KUNSKAPSSTÖD VID PLANERING OCH PROJEKTERING RAPPORT 2012:07 VERSION

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SÄKER SPÅRVÄG I INTEGRATION MED BEBYGGELSE KUNSKAPSSTÖD VID PLANERING OCH PROJEKTERING RAPPORT 2012:07 VERSION 1.0 2013-06-27"

Transkript

1 SÄKER SPÅRVÄG I INTEGRATION MED BEBYGGELSE KUNSKAPSSTÖD VID PLANERING OCH PROJEKTERING RAPPORT 2012:07 VERSION

2 Dokumentinformation Titel SÄKER SPÅRVÄG i integration med bebyggelse, kunskapsstöd vid planering och projektering. Rapport nr 2012:07 version 1.0 Författare Roger Johansson samt Camilla Pärlbäck, Charlotte Berglund, Claes Johansson, David Edman, Emma Agneman, Emma Johansson, Lilia Bidar Halsen, Katarina Lagerkvist, Krister Isaksson, Kristina Mattsson, Malin Rosén, Marie Rörstad och Stefan Andersson. SWECO Infrastructure Kvalitetsgranskning Henrik Hvoslef, SWECO Infrastructure Foto Malin Rosén, Charlotte Berglund, Roger Johansson Beställare Spårvagnar i Skåne Kontaktperson: Johanna Appelberg Spårvagnar i Skåne Besök: Stationshuset, Bangatan, Lund Post: Stadsbyggnadskontoret, Box 41, Lund

3 FÖRORD FÖRORD Trafiksäkerhet och spårvagnstrafik är en viktig fråga i planeringsarbetet för samtliga parter inom samarbetet Spårvagnar i Skåne, SPIS. I denna rapport sammanställs och åskådliggörs kunskap om sambanden mellan trafiksäkerhet och utformning av stadsrum, vagn och körsätt. Tyngdpunkten i denna rapport ligger på stadsrummets utformning. Underlaget för beskrivningen av sambanden i denna rapport hämtas ur bland annat nedanstående skrifter samt ur underlagen till dessa. Handledning för spårvägsplanering i Skåne Integrerad Spårväg, med fokus på trafiksäkerhet Trafiksäkerhetsinspektion och -revision av Bybanan i Bergen, Norge. Trafiksäkerhetsrevision av Spårväg City i Stockholm. Trafiksäkerhetsrevision av Spårväg Skeppsbron i Göteborg. Trafikksikkerhetshåndboken, Transportøkonomisk Institutt, Norge Dessutom har kompletterande kunskap lyft från relevanta källor. Källhänvisningarna är rikliga. Dessutom görs en studie av spårvägslinjer i Frankrike, underlagsrapport ACCIDENTOLOGY OF TRAMWAYS, vars olycksbild är känd, analyserad och dokumenterad. När planering och projektering av spårsystemet genomförs måste kunskapen som redovisas i denna rapport sammanfogas med stadsbyggandet, människors beteende och de regelverk som kan ge stöd för god trafiksäkerhet. En sammanhållen och väl balanserad bedömning behövs för att ge en bra helhetslösning. Denna rapport avser att vara ett operativt stöd för arbetet med planering och projektering och ge en tydlig handledning för de hänsyn som behöver tas. iii (134)

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Då spårväg infogas i transportsystemet Stöd för ett utvecklat transportsystem Nollvision och etappmål Barnperspektivet Ansvaret bör delas efter varje parts förmåga Spårvagnsolyckor, en fallstudie från Frankrike Spårvagnsolyckor, en fallstudie från Sverige Spårvägolyckor, liten risk men med stora konsekvenser Ökad kunskap ger högre acceptans för god trafiksäkerhet Grundläggande principer för trafiksäker spårvägstrafik Generella principer Hastighet, spårvagn och beteende Omvärldsbevakning av trafiksäkerhetsarbete Trafiknätets utformning Spårvagnens utformning Hållplatsens utformning Hastighetsanpassning Spårvagnsförarens körsätt Kvalitetssäkring och uppföljning av trafiksäkerhetsarbetet Gör först en hastighetsplan Val av hastighet Spårvagnens stopp och bromssträcka Siktsträcka för spårvagnsförare vid olika hastigheter Anpassa gatuutformningen till hastigheten Spårområdets sektion och linjeföring Fasta hinder och skyddsavstånd vid spårområdet Avgränsning av spårområdet Siktsträcka för gående Trafiksituation i spårområdet där oskyddade trafikanter passerar Spårvagnens hållplatser Gångpassage över spårområde Cykelpassage av spårområde och korsning Cykeltrafik på sträcka längs spårvagnsspåret Spårvägstrafik i gatukorsning Begrepp Referenser - Rapporter och publikationer Referenser - Web-sidor Bilaga - Lagar iv (134)

5 1. DÅ SPÅRVÄG INFOGAS I TRANSPORTSYSTEMET 1 DÅ SPÅRVÄG INFOGAS I TRANSPORTSYSTEMET Det inledande kapitlet avser att lägga grund för ett synsätt om hur trafiksäkerhet ska hanteras som ett hänsynsmål vid ett stadsutvecklingsprojekt med ny spårväg. Utgångspunkterna ska medverka till att länka samman den specifika kunskap som presenteras i de följande kapitlen med en sammanhållen tanke om ett väl balanserat och ansvarsfullt stadsbyggande. Rapporten fokuserar på att lyfta fram hänsynsmålet trafiksäkerhet i samband med spårvägsplanering. Insikt, kunskap och erfarenhet bland berörda beslutsfattare, tjänstemän, konsulter och andra berörda, av trafiksäkerhet och spårvägstrafik är mycket varierande. Insikten varierar från bristfällig kunskap till en väl balanserad uppfattning om risker, såväl sannolikhet som konsekvens. Det inledande kapitlet avser att ge stöd för att lyfta kunskapsläget. 1.1 STÖD FÖR ETT UTVECKLAT TRANSPORTSYSTEM Sverige har antagit övergripande mål om att minska utsläppen av klimatgaser för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. Transportsystemet står för en betydande del av utsläppen av klimatgaser och måste därför ta sin del av den nödvändiga minskningen. Det finns ett flertal strategier som driver utvecklingen mot att våra resor och transporter ska ske på ett hållbart sätt. Det handlar bland annat om att erbjuda hållbara alternativa färdmedel men också att bygga samhället så att resorna minimeras och utförs på ett så miljöeffektivt sätt som möjligt. I omställningen av transportsystemet krävs att kollektivtrafikens attraktivitet ökar för att kunna ta en större uppgift. Om detta ska ske behöver kollektivtrafikens utbud utvecklas och erbjuda fler linjer, fler turer och i vissa fall även ges ökad kapacitet. Många städer utreder möjligheten att införa spårvagnstrafik. Argumenten är större kapacitet och allmänt större attraktivitet jämfört med busstrafik. Det betyder att om spårvagnstrafiken ökar så kan en större överflyttning av resor från bil till kollektivtrafik förväntas. De större städerna i Sverige växer och till stor del sker tillväxten i stadskärnorna. Utvecklingen går mot att stadskärnorna ges ett mer varierat innehåll av bostäder, verksamheter och handel. Detta innebär att resorna ökar, att det blir fler personer som vistas i stadskärnorna samt att det blir fler personer som får så korta avstånd till målpunkterna och att det blir attraktivt att gå eller cykla. I dagsläget är de befintliga transportsystemen ofta uppbyggda kring biltrafik och dess anspråk på utrymme vilket i många fall inverkar negativt på både framkomlighet och trafiksäkerhet för övriga trafikslag. SÄKER SPÅRVÄG I INTEGRATION MED BEBYGGELSE, KUNSKAPSSTÖD VID PLANERING OCH PROJEKTERING 1 (134)

6 1. DÅ SPÅRVÄG INFOGAS I TRANSPORTSYSTEMET STÖD FÖR STADSUTVECKLING För att stödja stadsutvecklingen behöver transportsystemet förändras så att de hållbara färdmedlen blir attraktiva. En viktig strategi är att arbeta med stadsrummet så att utrymmet fördelas på ett mer balanserat sätt mellan färdmedlen jämfört med idag. Den befintliga stadsstrukturen med täta stadskärnor och glesa ytterstads- och förortsmiljöer ger olika förutsättningar för omställningen. Möjligheterna till att erbjuda kollektivtrafik i de mer glesa delarna i staden är begränsade medan det omvända gäller för de mer tättbebyggda delarna. Att införa spårvagnstrafik ger ett flertal effekter. Spårväg ger ett större avtryck i stadsbilden jämfört busstrafik genom sin infrastruktur med spår och kontaktledningar men också genom att fordonen är större och tyngre. I stadskärnorna är utrymmet ofta begränsat varför spårvagnstrafiken i många fall måste integreras och samspela med andra färdmedel. I dessa fall kan det därför vara problematiskt att förena kraven på hög trafiksäkerhet med god framkomlighet. Ett attraktivt stadsrum ska vara inbjudande att vistas i och även vara tryggt och trafiksäkert. I handboken Rätt fart i staden finns en modell för att förklara olika samspelssituationer mellan skyddade och oskyddade trafikanter. Utgångspunkten är de olika fem stadsrummen enligt den s.k. livsrumsmodellen. Det finns tre huvudrum, frirum, mjuktrafikrum och transportrum, samt två mellanrum, integrerat frirum och integrerat transportrum. Figur 1 Olika livsrum (Källa: Rätt fart i staden, Trafikverket 2008) 2 (134) SÄKER SPÅRVÄG I INTEGRATION MED BEBYGGELSE, KUNSKAPSSTÖD VID PLANERING OCH PROJEKTERING

7 1. DÅ SPÅRVÄG INFOGAS I TRANSPORTSYSTEMET Frirum Integrerat frirum Oskyddade trafikanter Prioriterad Äger Närvaro Frånvaro Mjuktrafikrum Samspel Samspel Integrerat transportrum Närvaro Prioriterad Transportrum Frånvaro Äger Skyddade trafikanter Figur 2 Samspelssituationer mellan oskyddade och skyddade trafikanter i olika stadsrum, stadsrum enligt livsrumsmodellen (Källa: Integrerad spårväg) Vid spårvägstrafik finns två dimensionerande samspelssituationer, en med oskyddade och en med skyddade trafikanter. Dessutom finns en situation där spårvägen har prioritet. Figuren nedan visar de tre situationerna. Bild från Mulhouse Samspel oskyddade trafikanter/ spårvägstrafik Samspel skyddade trafikanter/ spårvägstrafik Prioritet för spårvägstrafik Figur 3 Visar de två samspelssituationerna mellan spårvagn och oskyddad resp. skyddad trafikant och en separerad trafiksituation. För att skapa en trafiksäker stadsmiljö måste denna utformas så att den fungerar i samspel med trafikanterna eller är separerad ifrån andra trafikanter. Ansvaret för att utforma en god och säker trafikmiljö ligger på stadsplanerarna. Trafikanterna, såväl oskyddade som skyddade, har ansvar för sitt eget beteende och för att de gör vad de kan för att medverka till en väl fungerande trafiksituation. I stadskärnorna är utrymmet begränsat vilket betyder att spårvägen måste utformas efter samspelssituationerna. Hastigheten för spårvagnen i denna situation måste begränsas så att även föraren av spårvagnen kan medverka till ett väl fungerande samspel. I ytterområdet finns oftast mer utrymme, där kan spårvägen separeras och få en egen avgränsad banvall, då blir den prioriterad. SÄKER SPÅRVÄG I INTEGRATION MED BEBYGGELSE, KUNSKAPSSTÖD VID PLANERING OCH PROJEKTERING 3 (134)

8 1. DÅ SPÅRVÄG INFOGAS I TRANSPORTSYSTEMET SAMBAND MELLAN ÅTGÄRD OCH DESS KONSEKVENSER FÖR SAMHÄLLET Effektsamband avser sambanden mellan åtgärder och deras konsekvenser för samhället. Kunskapen om effektsamband är ett viktigt stöd i planering, projektering och uppföljning av alla slags åtgärder inom transportsystemet. Då kan ett utvecklat transportsystem på ett optimalt sätt uppfylla medborgarnas och näringslivets behov och nå de mål som regeringen och riksdagen har satt upp. Kunskapen om effektsambanden ska dock inte enbart användas för att analysera effekter av vissa åtgärder. De kan även användas för att analysera vilka olika åtgärder som kan bidra till att uppfylla de uppsatta målen på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. För att ett transportsystem ska kunna fungera på avsett sätt ska ett antal villkor vara uppfyllda. När det gäller spårvägstrafik ska det vara trafiksäkert, tryggt, bekvämt, ha god tillgänglighet och framkomlighet samt ha god regularitet. Dessutom måste linjenät, tidtabeller och betalsystem vara begripliga för alla resenärer LOKALISERING AV SPÅR OCH HÅLLPLATSER Lokaliseringen innebär att spårvägen läggs där det finns många oskyddade trafikanter är det särskilt viktigt att tillgodose trafiksäkerhetskraven vid detaljutformningen av sträckor, korsningar, gångpassager och hållplatser. Samtidigt kan kort avstånd mellan spårvägstrafik och bebyggelse ge problem med säkerhet. Kort avstånd till bebyggelse gör att exponeringen för de boende ökar, de får en ökad risk på närmare håll än om spårvagnen legat med distans SAMSPEL MED/ELLER SEPARERING FRÅN ANDRA TRAFIKSLAG När spårväg läggs i ett område där många andra trafikanter vistas, i stadskärnor, ökar kraven på samspel och/eller separeringen. Att blanda spårvagnar och fotgängare på samma yta ställer stora krav på utformning och trafikering. När detta sker måste villkoren för samspelet mellan trafikanterna vara tydliga och ömsesidiga så att kritiska trafiksituationer undviks, kan redas ut och att konsekvenserna av dem inte leder till död eller svåra personskador. Ett införande av spårvagn i staden, som linje eller ett mer heltäckande system, får konsekvenser för cykelvägnätet. Cykelstråk kan komma att ändras eller försvinna. Barriärer skapas, passager kommer att ändras alternativt minska till antalet. Detta kan leda till mer eller mindre besvärliga konsekvenser för cykeltrafiken, dvs. cykelsystemet minskar i attraktivitet och konkurrenskraft. En genomgång av cykelolyckor i Sverige och utomlands visar att när det gäller spårvagnstrafik är det största trafiksäkerhetsproblemet för cyklister spårvagnsrälen. En majoritet av cyklisterna skadas då fram- eller bakhjul kommer i kontakt med rälen och cyklisten cyklar omkull och skadar sig. För att motverka dessa negativa konsekvenser för cykeltrafiken vid införandet av spårvagn bör en analys av cykelvägnätet genomföras. Avsikten med analysen är att finna kompenserande åtgärder för att säkerställa kvaliteten på cykelnätverket. Helst bör cykelvägnätet utvecklas och förbättras. 4 (134) SÄKER SPÅRVÄG I INTEGRATION MED BEBYGGELSE, KUNSKAPSSTÖD VID PLANERING OCH PROJEKTERING

9 1. DÅ SPÅRVÄG INFOGAS I TRANSPORTSYSTEMET 1.2 NOLLVISION OCH ETAPPMÅL NOLLVISIONEN Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. Riksdagen beslutade hösten 1997, i enlighet med regeringens förslag, att det långsiktiga målet för trafiksäkerheten ska vara att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet samt att vägtransportsystemets utformning och funktion ska anpassas till de krav som följer av detta. Trafiksäkerhetsarbetet enligt Nollvisionen utgår från att allt ska göras för att förhindra att människor dödas eller skadas allvarligt. Samtidigt som åtgärder ska vidtas för att förhindra olyckor, måste vägtransportsystemet utformas med hänsyn till insikten om att människor gör misstag och att trafikolyckor därför inte helt kan undvikas. Den ofelbara människan finns inte. Nollvisionen accepterar att olyckor inträffar, men inte att de leder till död och allvarliga personskador ETAPPMÅL Enligt regeringsproposition Mål för framtidens resor och transporter (prop. 2008/09:93) gäller etappmålet för säkerheten inom vägtransportområdet att antalet omkomna halveras och antalet allvarligt skadade minskar med en fjärdedel mellan 2007 och Särskilt bör åtgärder som syftar till att förbättra barns trafiksäkerhet prioriteras. Vidare måste trafiksäkerhetsarbetet drivas effektivt och målinriktat. För att jämna ut för årliga variationer valde regeringen att beräkna antalet omkomna för basåret 2007 som ett medelvärde för de tre åren Regeringen påtalade att man på samma sätt vid en uppföljning av målet bör beräkna ett medelvärde. Målet om en halvering skulle därmed motsvara en minskning från cirka 440 omkomna till cirka 220 till år I en resolution från september 2011 stöder Europaparlamentet helt och fullt målet om en halvering av antalet döda i vägtrafiken mellan år , men efterlyser samtidigt fler tydliga och mätbara mål, särskilt för att minska antalet. omkomna barn upp till 14 år i vägtrafiken med 60 procent omkomna fotgängare och cyklister i vägtrafiken med 50 procent personer som fått livshotande skador med 40 procent. Det är med stor sannolikhet så att regeringen kommer att ta beslut om att ansluta sig till EU:s ambitioner och utgå från halveringsmålet från 2010 istället för 2007, viket skulle innebära ett mål för 2020 på högst 133 dödade i trafiken om man bara utgår från det exceptionella året Gör man som tidigare att utgå från medelvärdet över tre år, , blir målet i stället högst 157 omkomna. SÄKER SPÅRVÄG I INTEGRATION MED BEBYGGELSE, KUNSKAPSSTÖD VID PLANERING OCH PROJEKTERING 5 (134)

10 1. DÅ SPÅRVÄG INFOGAS I TRANSPORTSYSTEMET Analyserna som gjorts visar att nuvarande mål för antal dödade år 2020 (220 dödade) kommer att nås som en effekt av den utveckling av fordon och infrastruktur som kan prognostiseras fram till år Den största förbättringen blir för skyddade trafikanter. Analysen visar att det är möjligt att skärpa målen, innebärande en halvering av antal dödade och en minskning av antal mycket allvarligt skadade med 40 procent mellan år Men då krävs ytterligare åtgärder, utöver de som ligger i prognosen, motsvarande cirka 70 färre dödade och 210 färre mycket allvarligt skadade på årsbasis. 1.3 BARNPERSPEKTIVET BARNKONVENTIONEN År 1989 antog Förenta Nationerna (FN) en konvention om barnets rättigheter. Konventionens budskap kan sammanfattas i, Barn ska respekteras. Konventionen säger att barn är en utsatt grupp i samhället, med särskilda behov. De har rätt att få sina behov tillgodosedda och som samhällsmedborgare uttrycka sin mening och bli respekterade. Med barn menas personer i åldern 0-18 år I barnkonventionen har fyra huvudprinciper identifierats: Varje barn, utan undantag, har rätt att få ta del av sina rättigheter, artikel 2 Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn, artikel 3 Barnets rätt till liv och utveckling ska säkerställas till det yttersta av samhällets förmåga, artikel 6 Barnet har rätt att säga sin mening och få den respekterad, artikel 12 Enligt principen Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn, ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Principen bygger på att barn har samma människovärde som vuxna men att de behöver särskilt stöd och skydd. Regeringen säger också att barnets bästa bör prägla beslutsfattandet som rör barn, inte minst inom samhälls- och trafikplanering. Detta innebär att vid varje åtgärd som rör barn bör det göras en prövning om vad som är barnens bästa. Barnen bör höras som samhällsmedborgare och få rätt att uttrycka sina åsikter i frågan BARNKONVENTIONEN I SVERIGE 1990 skrev Sverige under Barnkonventionen utan reservationer. Trots att Sverige har godkänt Barnkonventionen är den inte i och med det direkt tillämpbar av svenska myndigheter och domstolar. För att internationella lagar och konventioner skall gälla fullt ut i Sverige krävs att dessa inarbetas i den nationella lagstiftningen. En sådan inarbetning och anpassning tar tid. Vid en konflikt mellan svensk lagstiftning och Barnkonventionen är det, till skillnad från i länder som USA, Holland och Frankrike, den nationella lagstiftningen som gäller. Regeringen och riksdagen har det yttersta ansvaret för att konventionen efterföljs fattade riksdagen ett beslut om en nationell strategi för att förverkliga barnkonventionen. Barnperspektivet ska finnas med i det statliga budgetarbetet, lagstiftning och även beslut som rör den fysiska miljön, som till exempel samhälls- och trafikplanering. Det är varje enskild myndighets ansvar att arbeta i enlighet med barnkonventionen. 6 (134) SÄKER SPÅRVÄG I INTEGRATION MED BEBYGGELSE, KUNSKAPSSTÖD VID PLANERING OCH PROJEKTERING

11 1. DÅ SPÅRVÄG INFOGAS I TRANSPORTSYSTEMET Ett nytt politikområde för frågor som rör barn tillkom till följd av strategin och idag finns en ansvarig barnminister. Utöver det finns även Barnombudsmannen som har till uppgift att företräda barns rättigheter och intressen och som bevakar hur konventionen följs. I juni 2012 fick Barnombudsmannen i uppdrag av regeringen att kommunicera den nationella strategin till kommuner, landsting och statliga myndigheter och i oktober 2012 föreslog regeringen vidare en utredning om barnkonventionen bör införlivas i svensk lagstiftning i sin helhet BARNKONSEKVENSANALYS Ett sätt att arbeta för barns bästa är att ta fram en barnkonsekvensanalys, vilket FN:s barnkommitté också rekommenderar. En barnkonsekvensanalys beskriver hur barn och unga påverkas av ett beslut och genomförs på ett systematiskt sätt. Där prövas och konsekvensbeskrivs de åtgärder och utformningar som är bäst för barn. Syftet med en barnkonsekvensanalys är att säkerställa att särskild hänsyn tas till barns behov i samhället, utifrån deras bästa. Barns behov kan innefatta en god tillgänglighet i samhället, vilket innebär att de, vid tillräcklig trafikmognad, på egen hand ska kunna ta sig till sina målpunkter som skola, fritidsaktiviteter, vänner m.m. Barnen ska dessutom inte utsättas för olycks- och hälsorisker eller känna sig otrygga och rädda under sin resa. Samhället och trafikmiljön bör därför planeras så att dessa behov tillgodoses så att barnen får en trygg och säker uppväxtmiljö samt lätt kan röra sig fritt och utforska sin närmiljö. Vägverket/Trafikverket har en lång tradition av att arbeta med frågorna. I detta arbete har man utgått ifrån Barnombudsmannens modell för hur arbetet med en barnkonsekvensanalys kan gå till. På Trafikverkets hemsida 1 finns information och ett antal publikationer kring frågan främst utifrån ett vägperspektiv. Även om det pågått ett intensivt arbete inom Vägverket/Trafikverket kring frågorna så är området fortfarande i sin linda, och mycket av en försöksverksamhet. Inom spårvagnsområdet har det exempelvis gjorts relativt lite. Nedan lyfts därför fram de aspekter som kan anses vara generellt viktiga i arbete med barn samt de aspekter som kan anses vara speciellt viktiga i arbetet utifrån ett barn/spårvagnsperspektiv VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ NÄR DET GÄLLER ATT ARBETA MED BARN I arbete med barn är det viktigt att tänka på: Barn har svårt att tänka abstrakt, speciellt de yngre barnen. Det kan därför vara svårt för barnen att svara på frågor om en kommande spårväg. Däremot kan de svara på frågor om var de rör sig idag, vad de har för behov och vad de upplever är bra och dåligt i den nuvarande miljön. Att möta barn i olika konstellationer och i olika åldersspann, barn i grundskolan och/eller barn i gymnasieskolan. Detta för att de ska känna sig trygga med att uttrycka sin åsikt. Det är även viktigt att få med sig barn i olika åldrar, med olika kön och bakgrund från alla grupper i samhället, för att få med alla aspekter. 1 SÄKER SPÅRVÄG I INTEGRATION MED BEBYGGELSE, KUNSKAPSSTÖD VID PLANERING OCH PROJEKTERING 7 (134)

12 1. DÅ SPÅRVÄG INFOGAS I TRANSPORTSYSTEMET Att möta barnen, i en för dem trygg miljö exv. den egna skolan eller deras förskola, för att samla barn från ett område. Att möta barnen utan deras föräldrar. Föräldrarna och barnen ser ofta på frågorna ur olika perspektiv. Genom att föräldrarna deltar finns risk att det blir deras perspektiv som genomsyrar samtalen snarare än barnens. Däremot kan det vara bra att exv. en lärare deltar, under förutsättning att läraren fått tydliga instruktioner om att inte delta med egna åsikter utan endast stödja barnen i att våga förmedla sina. Pedagoger har utbildning och erfarenhet av att se och möta barn och kan därför oftast enklare ta denna roll än en förälder. Att lyssna till vad barnen menar snarare än vad de säger. Att ett barn uttrycker att här behövs en gångbro, betyder inte självklart att det just behövs en gångbro utan att barnet har svårt att ta sig över vägen. När en ny spårväg ska anläggas är det viktigt att barn får information om vad som händer under byggtiden. De behöver veta varför t.ex. gatan rivs upp eller deras lekplats blir avspärrad. Informationen behövs för att de inte ska känna sig oroliga över sin närmiljö utan trygga. Förslagsvis kan informationsmöten med barn anordnas. I Skåne är barnen inte vana vid att möta spårväg i stadsrummet. Spårvägen kan skapa otrygghet, osäkerhet och göra barnen rädda, vilket innebär en barriär i staden för barnen. Detta är en viktig aspekt att ta med sig i arbetet med ny spårväg. Barnen kan i detta fall behöva lära sig att förstå hur en spårväg/spårvagn fungerar och hur de ska bete sig i detta samspel. Detta är dock inte likställt med att säkra trafikmiljön genom att lära barn bete sig rätt. För en säker trafikmiljö krävs en säker fysisk utformning BARNS INTRESSEN BÖR VARA MED I HELA BESLUTSPROCESSEN En parameter som är viktig att tänka på vid anläggandet av t.ex. spårväg är att barnets bästa lyfts och tas omhand igenom hela beslutsprocessen. En del där det är speciellt viktigt att barns intressen bevakas är under byggskedet med t.ex. transportvägar för massor, tillfälliga avstängningar av t.ex. gång- och cykelvägar, områden m.m. 8 (134) SÄKER SPÅRVÄG I INTEGRATION MED BEBYGGELSE, KUNSKAPSSTÖD VID PLANERING OCH PROJEKTERING

13 1. DÅ SPÅRVÄG INFOGAS I TRANSPORTSYSTEMET UTFORMNING, BULLER, BYGGTID OCH SÄKERHET När det gäller barn och spårväg är det viktigt att tänka på: Utformning Spårvägen får inte utgöra en barriär för barnen i staden, inte begränsa barnens rörelsefrihet. Spårvägens utformning måste vara tydlig, enkel, enhetlig och lättförståelig så den syns, hörs och går att förstå även för mindre barn. Detta kan gälla utformning av hållplatser, skyltar, tidtabeller, högtalarutrop, spårområde m.m. Spårvagnens utformning är också viktig speciellt för barn. Att t.ex. skydd eller annan utrustning finns fram på spårvagnen för att skydda barn och andra från att hamna under vagnen. Staket och andra avstängningar i anslutning till spårvägen bör vara anpassade till barnen. Staket och avstängningarna bör inte ge vika, som är väl synliga med kontrastfärger samt har tillräckligt skydd vid marken och tillräcklig höjd så att barn inte kan slussas ut i trafiken av misstag. Barn är särskilt känsliga för avgaser och partiklar från t.ex. bromsbelägg. De är korta till växten och uppfattar inte situationer på samma sätt som längre människor. Barn är särskilt känsliga för ljud och buller, särskilt plötsliga ljud från t.ex. inbromsningar. Under byggtiden Barn är nyfikna och vill gärna upptäcka och utforska nya saker som t.ex. spännande fordon vid arbetsplatser, nya arbetsområden m.m. Det är därför viktigt att se till att barn inte kan ta sig in på arbetsplatser vare sig under arbetstid eller efter. Arbetsplatser bör förses med stängsel, grindar och portar. Att ordna besök för förskolor och skolor kan vara ett sätt att ta hand om nyfikenheten. Anläggandet av spårväg kan innebära lagring av stora mängder massor inom arbetsområdet. Dessa lagringsställen kan också vara spännande för barn att utforska och bör vara väl avgränsade. Förändring av gång- och cykelbanor under byggtid påverkar barn eftersom de använder dessa på väg till skola och fritidsaktiviteter. Det är därför viktigt att det finns omledningsvägar som är säkert utformade. Omledningsvägarna bör vara väl avgränsade, innefatta säkra passager över vägarna, vara väl skyltade så att barnen förstår vart de leds. Lämpliga avgränsningar bör t.ex. vara barriärer, som är väl synliga samt ha tillräckligt skydd vid marken och tillräcklig höjd. Barriärerna bör också vara utformade så att de inte lätt går att flytta. Under byggtiden kommer en del tung trafik till byggandet, dessutom kan vanlig trafik ledas om. Hänsyn bör tas till barnens säkerhet med t.ex. säkra passager och väl avgränsade gång- och cykelbanor. Vid placering av tillfälliga busshållplatser är det också viktigt att detta görs på ett säkert sätt. Vägen till och från hållplatsen ska också vara tydligt utmärkt och säker med trygga passager. SÄKER SPÅRVÄG I INTEGRATION MED BEBYGGELSE, KUNSKAPSSTÖD VID PLANERING OCH PROJEKTERING 9 (134)

14 1. DÅ SPÅRVÄG INFOGAS I TRANSPORTSYSTEMET 1.4 ANSVARET BÖR DELAS EFTER VARJE PARTS FÖRMÅGA Trafiksäkerhetsarbetet i Nollvisionens anda innebär att vägar, gator och fordon i högre grad ska anpassas till människans förutsättningar. Ansvaret för säkerheten delas mellan dem som utformar och dem som använder vägtransportsystemet. Systemutformarnas ansvar regleras av lagar och förordningar ETT DELAT ANSVAR Den enskilda människan är ansvarig för att följa lagar och bestämmelser, medan systemutformarna ska se till att hela systemet är säkert. Förutom väghållare, fordonstillverkare och transportföretag hör också beslutsfattare, tjänstemän, lagstiftande myndigheter och polisen till systemutformarna. Trafikanternas ansvar är att följa de regler som systemutformarna fastställer, exempelvis hastighetsbegränsningar och användning av bilbälte. Om trafikanterna inte följer spelreglerna och/eller om personskador uppstår, är det systemutformarna som ska se till att liknande händelser inte sker igen. Systemutformarna ska ständigt göra allt de kan för att förhindra att människor dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Som en följd av Nollvisionen läggs det yttersta ansvaret på systemutformarna. Säkerhetsproblemen i trafiken tyder på brister i vägtransportsystemets utformning, exempelvis osäkra vägar. När en olycka inträffar är systemets utformning avgörande för om trafikanterna utsätts för ett yttre våld som är större än vad människokroppen tål. Den juridiska bedömningen har dock inte förändrats. Enskilda trafikanter är med få undantag de enda parterna i de rättsliga processer som följer efter en trafikolycka SPÅRVAGN ÄR INGET FORDON Enligt vägtrafikdefinitionen är spårvagnen inget fordon. Detta skapar problem för trafikanterna, speciellt i en blandtrafikmiljö. Spårvagnen har ett eget regelsystem som inte är detsamma som för alla trafikanter. Skillnaden ger upphov till oklara situationer då t.ex. buss och spårvagn använder samma yta. Deras relation till sina medtrafikanter är inte reglerad på samma sätt. Bussen ska lämna företräde vid passage av övergångsställe, den gående ska ge spårvagnen företräde på samma plats. Spårvagnarna har inte generell väjningsplikt, inte ens ordet är relevant. Det finns dock möjlighet att genom en lokal trafikföreskrift och utmärkning med vägmärke bestämma att spårvagnen ska lämna företräde åt andra trafikanter. En spårvagn är enligt Lag om Trafikdefinitioner (SFS 2001:559) inget fordon och spårvägens interna säkerhet regleras i en särskild lag TYDLIGT ANSVARSFÖRHÅLLANDE, MEN ÄNDÅ PLATS FÖR MEDANSVAR I juridisk mening är ansvarsförhållandet mellan spårtrafik och övrig trafik strikt reglerad. När det gäller ansvaret för att olyckor inte ska inträffa är det som nämnts ovan ett delat ansvar men eftersom det kan vara svårt för många trafikanter att förstå spårvagnens egenskaper t.ex. stoppsträcka och inse riskerna med spårvägstrafik blir kravet på systemutformaren, väghållare, trafikhuvudman och utförare, extra viktiga. 10 (134) SÄKER SPÅRVÄG I INTEGRATION MED BEBYGGELSE, KUNSKAPSSTÖD VID PLANERING OCH PROJEKTERING

15 1. DÅ SPÅRVÄG INFOGAS I TRANSPORTSYSTEMET SPÅRVÄGSTRAFIKENS FORMELLA ANSVAR ENLIGT GÄLLANDE REGELVERK From den 1 januari 2013 ska planering av spårväg kunna ske enbart genom detaljplaneläggning enligt Plan- och Bygglagen, tidigare har lagen krävt en obligatorisk dubbelprövning. Det kan förekomma att spårväg förläggs till ett område som saknar detaljplan och där utförandet av spåranläggningen inte ger anledning till att upprätta ny detaljplan. I sådana fall ska järnvägsplan upprättas i stället. Processen går från inledande och översiktliga studier till detaljerad projektering. En förstudie och därefter en systemhandling tas fram där olika lösningar undersöks. Därefter tas en miljökonsekvensbeskrivning fram som ska godkännas av Länsstyrelsen. Detaljplaner för sträckan upprättas och antas av berörd kommun. När detaljplanerna vunnit laga kraft kan spårvägsanläggningen byggas. Spårvägstrafik i Sverige regleras genom lag, förordning, föreskrifter och tillstånd. Grunden för spårvägstrafik i Sverige finns i Lag (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg. Regeringen har i Förordningen (1990:1165) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg ytterligare utvecklat reglerna från lagarna. Transportstyrelsen är den myndighet som genom föreskrifter har att detaljreglera området. Dessa föreskrifter publiceras i Järnvägsstyrelsens författningssamling (JvSFS). För att få driva och förvalta spåranläggningar krävs tillstånd av Transportstyrelsen. Transportstyrelsens järnvägsavdelning utfärdar tillstånd för spårtrafikens aktörer. Spårvägstrafik ska per definition kunna fungera tillsammans med vägtrafik. Den som planerar för spårvägstrafik måste förstå att konflikter och olyckor kan vara av annat slag än vad som är vanligt i vägtrafik. Transportstyrelsen håller på att arbeta fram förslag till bestämmelser där Förordningen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg upphävs och att det i trafikförordningen införs bemyndigande till berörda myndigheter, främst kommuner, att särskilda trafikregler som meddelas genom lokala trafikföreskrifter även kan avse spårväg. Transportstyrelsen arbetar med förslag på att göra en översyn av Trafikförordningen i syfte att inordna spårvagn i bestämmelserna. Förslag arbetas fram på ändringar i Järnvägsstyrelsens författningssamling för att anpassas till den spårvägstrafik som finns i Sverige idag. Järnvägsinspektionen ställer ett antal säkerhetskrav på personal gällande: Hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten (BVFS 2000:4) Utbildning för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten (BVFS 2000:3) Om spårvägen framförs på särskild banvall kommer en korsning med väg eller gata att betraktas som en plankorsning enligt Förordning om vägtrafikdefinitioner (2001:651). Skyddet för korsningen kommer då att regleras i ett antal bestämmelser och skiljer sig väsentligt från de anordningar som används inom vägtrafiken. Enligt Transportstyrelsens föreskrifter om internkontroll för tunnelbana och spårväg JvSFS 2007:5, 9 skall "När ny teknik, nya principer, väsentliga förändringar i existerande organisation eller oprövade lösningar som har en trafiksäkerhetsmässig betydelse avses att införas ska riskanalys, eller i enklare fall riskbedömning, utföras, verifieras och dokumenteras". I Transportstyrelsens föreskrifter om olycksrapportering för tunnelbana och spårväg, TSFS 2011:87 anges hur rapportering av olyckor, tillbud och brister ska ske och om säkerhet vid spårvägsolyckor ska undersökas. SÄKER SPÅRVÄG I INTEGRATION MED BEBYGGELSE, KUNSKAPSSTÖD VID PLANERING OCH PROJEKTERING 11 (134)

16 1. DÅ SPÅRVÄG INFOGAS I TRANSPORTSYSTEMET ÖVRIGA VIKTIGA REGELVERK FÖR EN TRAFIKSÄKER SPÅRVÄG I bilaga finns en utförligare text om nedanstående regelverk. Lag (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg Trafikförordning (1998:1276) Förordning (1990:1165) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg. Förordning (2009:217) Lag (2001:559) om vägtrafikdefinitioner Järnvägsstyrelsens föreskrifter om trafiksäkerhetsinstruktion för tunnelbana och spårväg JvSFS 2008:9 Järnvägsstyrelsens föreskrifter om järnvägens säkerhetsbestämmelser vad gäller trafik och arbeten på spår, JvSFS 2008:8 Järnvägens föreskrifter om säkerhetsordning för tunnelbana och spårväg, JvSFS 2007:4 Dessutom berör följande regelverk spårvägstrafik, i mindre omfattning: Föreskrifter om besiktning och underhåll av spåranläggning, BvFS 1997:2 Föreskrifter om besiktning, funktionskontroll och underhåll av fordon, BvFS 2000:1 Föreskrifter om godkännande av spåranläggning eller fordon för tunnelbana och spårväg, TsFS 2010:115 Förordning om behöriga myndigheter på järnvägstrafikområdet, SFS 2009:983 Järnvägsstyrelsens föreskrifter om spåranläggningar som inte är järnvägsinfrastruktur, JvSFS 2005:2 Regelbok för spårbunden trafik 2012, Transportstyrelsen (2012) 12 (134) SÄKER SPÅRVÄG I INTEGRATION MED BEBYGGELSE, KUNSKAPSSTÖD VID PLANERING OCH PROJEKTERING

17 1. DÅ SPÅRVÄG INFOGAS I TRANSPORTSYSTEMET 1.5 SPÅRVAGNSOLYCKOR, EN FALLSTUDIE FRÅN FRANKRIKE Frankrike är ett av de länder som har återinfört spårväg under senare år i en stor omfattning. Efter att inledningsvis ha haft ett mycket litet underlag för bedömning av trafiksäkerhet och spårväg har nu intresset växt till sig och underlaget blivit stort. En samlad bedömning av moderna spårvägar kan göras med underlag av data från Frankrike. Ny spårväg skiljer sig från gamla spårsystem i flera avseenden. Spårvagnen går i stomlinjer i ny spårtrafik, i gammal spårtrafik går spårtrafiken i stadens gamla rutnät. Hastigheten kan bättre anpassas i nya system, i gamla system är rutnätet mycket omfattande och hastighetsanspråken kommer i stark konflikt med andra anspråk. Frankrike väljs som fallstudie därför att majoriteten av nätet är av ny karaktär och det finns samlade data att analysera OLYCKSDATA FÖR SPÅRVAGNSOLYCKOR I FRANKRIKE Service Technique des Remontées Mécaniques et des Transports Guidés, STRMTG ansvarar för en olycksdatabas för spårvägsolyckor där spårvägens trafikhuvudmän är skyldiga att rapportera in olyckshändelser. Varje år görs en sammanställning och analys som visar olycksstatistik för innevarande år och jämförelse med tidigare år. Databasen har existerat sedan Följande analys bygger på rapporterna från Datamaterialet som sammanställts i rapporten omfattar 45 linjer från 19 städer. Antal linjer, antal fordons km, antal resor och öppningsår visas i nedanstående tabell: SÄKER SPÅRVÄG I INTEGRATION MED BEBYGGELSE, KUNSKAPSSTÖD VID PLANERING OCH PROJEKTERING 13 (134)

18 1. DÅ SPÅRVÄG INFOGAS I TRANSPORTSYSTEMET Figur 4 Städer, antal linjer, antal fordons km, antal resor och öppningsår. I kolumnen Type anges spår (rail) eller gummihjul (tyres). *) Omfattar trafiknät där en eller flera linjer inte trafikerades under ett helt år i skadeundersökningsperioden. Källa: Tramway accident report 2010 November 2011, STRMTG. 14 (134) SÄKER SPÅRVÄG I INTEGRATION MED BEBYGGELSE, KUNSKAPSSTÖD VID PLANERING OCH PROJEKTERING

19 1. DÅ SPÅRVÄG INFOGAS I TRANSPORTSYSTEMET ANDELEN OLYCKOR PER KM Andelen spårvagnsrelaterade olyckor var år ,343 2 per fordonskilometer i olycksdatabasen. Totalt rapporterades ca olyckor, av dessa var ca 781 personskadeolyckor. Många av olyckorna var passagerarolyckor och kollisioner med extern part utanför spårvagnen. Extern part utanför spårvagnen är fotgängare, cykel, motorcykel, bil, lastbil och övrigt. Andelen spårvagnsolyckor har sedan år 2004 minskat. I rapporten från olycksdatabasen görs en jämförelse med bussrelaterade olyckor, där var andelen 0,711 per fordonskilometer. Figur 5 Antal spårvagnsolyckor/ fordonskilometer. Käla: Tramway accident report 2010 November 2011, STRMTG. 2 Accidentology of tramways, sida 15, Service Technique des Remontées Mécaniques et des Transports Guidés 3 Accidentology of tramways, sida 13, Service Technique des Remontées Mécaniques et des Transports Guidés SÄKER SPÅRVÄG I INTEGRATION MED BEBYGGELSE, KUNSKAPSSTÖD VID PLANERING OCH PROJEKTERING 15 (134)

20 1. DÅ SPÅRVÄG INFOGAS I TRANSPORTSYSTEMET OLYCKSFÖRDELNING FÖR OLIKA TRAFIKANTGRUPPER (PASSAGERARE VS EXTERN PART UTANFÖR SPÅRVAGNEN) spårvagnsrelaterade olyckorna år 2010 i Frankrike medförde att personer skadades. Av dem var516 5 passagerare och 227 gående, cyklister eller annan trafikant utanför spårvagnen. 439 passagerare fick lindriga skador och 7 fick allvarliga trafikanter utanför spårvagnen fick lindriga skador och 22 fick allvarliga skador och 7 avled. Figur 6 Antalet olyckor och skadade fördelat på olyckstyp och skadegrad. Källa: Tramway accident report 2010 November 2011, STRMTG. 4 Accidentology of tramways, sida 13. Service Technique des Remontées Mécaniques et des Transports Guidés 5 Accidentology of tramways, sida 17. Service Technique des Remontées Mécaniques et des Transports Guidés 16 (134) SÄKER SPÅRVÄG I INTEGRATION MED BEBYGGELSE, KUNSKAPSSTÖD VID PLANERING OCH PROJEKTERING

21 1. DÅ SPÅRVÄG INFOGAS I TRANSPORTSYSTEMET OLYCKSTYPER PASSAGERARE passagerare skadades under år Flertalet, ca 86 % 7, av alla passagerarolyckor är fallolyckor som inträffat i spårvagnen. 60 % av de skadade har fallit i samband med att spårvagnen nödbromsat. 6 % av de skadade har klämts inne i spårvagnen och 5 % av de skadade har fallit från spårvagnen vid hållplatsen. Andra olyckstyper är fall från plattform, meddragning av spårvagnen, fall från spårvagnen ner på spåret och skadegörelse. Figur 7 Olyckstyper för passagerarolyckor. Källa: Tramway accident report 2010 November 2011, STRMTG. OLYCKSTYPER SKADOR PÅ TRAFIKANT UTANFÖR SPÅRVAGNEN 227 trafikanter utanför spårvagnen skadades under år De flesta olyckor med en extern part skedde mellan spårvagn och bil. Kollisioner mellan spårvagn och fotgängare ger 33 % av alla skadade personer. Även kollisioner med cyklar, motorcyklar och övrigt ger fler skadade än vad antalet inträffade olyckor indikerar. 6 Accidentology of tramways, sida 13. Service Technique des Remontées Mécaniques et des Transports Guidés 7 Accidentology of tramways, sida 17. Service Technique des Remontées Mécaniques et des Transports Guidés SÄKER SPÅRVÄG I INTEGRATION MED BEBYGGELSE, KUNSKAPSSTÖD VID PLANERING OCH PROJEKTERING 17 (134)

22 1. DÅ SPÅRVÄG INFOGAS I TRANSPORTSYSTEMET Figur 8 Andel olyckor och skadade i kollisioner med extern part utanför spårvagnen. Källa: Tramway accident report 2010 November 2011, STRMTG. I korsningar sker flest kollisioner och flest personer skadas, både passagerarolyckor och kollision med extern part. Ca 30 % 8 av alla skadade skadas i korsningar och ca 35 % av alla olyckorna. Även på hållplatser och i spår skadas många. Många kollisioner sker också i cirkulationsplatser/ flervägskorsningar, i övergångar/passager och i korsningar. Det är stor risk för kollision mellan spårvagn och extern part när de är i gemensamma cirkulationsplatser/flervägskorsningar 9. Figur 9 Andel olyckor och skadade fördelat på plats där kollisioner med extern part utanför spårvagnen inträffade. Källa: Tramway accident report 2010 November 2011, STRMTG. 8 Accidentology of tramways, sida 24, Service Technique des Remontées Mécaniques et des Transports Guidés 9 Accidentology of tramways, sida 26, Service Technique des Remontées Mécaniques et des Transports Guidés 18 (134) SÄKER SPÅRVÄG I INTEGRATION MED BEBYGGELSE, KUNSKAPSSTÖD VID PLANERING OCH PROJEKTERING

23 1. DÅ SPÅRVÄG INFOGAS I TRANSPORTSYSTEMET Av de skadade fotgängarna så skadas knappt 50 % på hållplatsen, 25 % i separerade spårområden och 13 % vid korsningar. Av dem som skadas allvarligt inträffar 6 % vid hållplatser, 4 % i separerade spår, 2,5 % på gemensam/delad yta och drygt 2 % vid korsningar 10. Figur 10 Andel skadade fotgängare fördelat på plats där kollision med extern part utanför spårvagnen inträffade och år. Källa: Tramway accident report 2010 November 2011, STRMTG ANALYS AV OLYCKSORSAKER I FRANKRIKE Då en stor andel av passagerarolyckorna är fallolyckor relaterat till nödbroms (60 %), är orsakerna till dessa olyckor särskilt intressant att ta del av. Nödbroms föranleds av att föraren manövrerar vagnen för att undvika kollision med extern part. Vissa tekniska fel har också konstaterats som orsakat nödbroms som t.ex. felaktigt inställt dörrlås, felaktigt inställt nödstoppsystem. Det anges vidare att hala sitsar i vagnarna medför att passagerarna glider av säten vid nödbroms. En annan stor olycksandel är krock med fotgängare utanför vagnen. Andelen kollision med fotgängare är 10-15%, men de gående utgör 40 % av alla skadade personer. Statistiken visar att platserna där flest kollision med extern part utanför spårvagnen inträffar är på hållplatser, vid separerade spår och vid enkla korsningar. Detta sammanfaller med att fotgängare vistas mest på hållplatser och att separerade spår och enkla korsningar är vanliga. När däremot riskerna vid de olika platserna sammanställs, är det tydligt att det på hållplatserna finns en markant ökad risk för fotgängarolyckor, för övriga platser kan inga generella slutsatser dras. Följande graf visar detta. 10 Accidentology of tramways, sida 25, Service Technique des Remontées Mécaniques et des Transports Guidés SÄKER SPÅRVÄG I INTEGRATION MED BEBYGGELSE, KUNSKAPSSTÖD VID PLANERING OCH PROJEKTERING 19 (134)

24 1. DÅ SPÅRVÄG INFOGAS I TRANSPORTSYSTEMET Figur 11 Fördelning av fotgängarolyckor per olycksplats, särtryckt redovisning. Källa: Tramway accident, STRMTG. Orsakerna till fotgängarolyckorna anges inte specifikt i olycksstatistiken. Dock har operatörerna noterat ett antal olika situationer där olyckor inträffar: Fotgängare som korsar bakom en spårvagn som lämnar hållplatsen utan att se den ankommande spårvagnen. Denna situation med korsande spårvagnar förekommer också för andra platser. Fotgängare som passerar framför en spårvagn utan att se sig tillräckligt noga för. Fotgängaren har hörlurar och inte kan höra ljudsignalen från spårvagnen. Fotgängaren springer över hållplatsen för att hinna med spårvagnen på motsatt sida. Fotgängaren som pratar i telefon. Fotgängare som är berusade. Unga människor som leker och bråkar på plattformen. Fotgängare som tvekar så att föraren av spårvagnen missuppfattar situationen. 20 (134) SÄKER SPÅRVÄG I INTEGRATION MED BEBYGGELSE, KUNSKAPSSTÖD VID PLANERING OCH PROJEKTERING

25 1. DÅ SPÅRVÄG INFOGAS I TRANSPORTSYSTEMET ÅTGÄRDER LÄMPLIGA ATT VIDTA FÖR ATT HÖJA SÄKERHETEN ENLIGT DEN FRANSKA RAPPORTEN STRMTG har med stöd av dokumenterad olycksbild och ovanstående analys angivit 11 att följande åtgärder är lämpliga att vidta för att höja säkerheten: Staket/räcke på plattformarna för att förhindra passage mellan två vagnar, när hållplatsen kan rymma flera tåg. Infoga en sluss där passage går över spårområde. Infoga siktspeglar på plattformarna för att lättare se ankommande spårvagnar RIKTLINJER OCH REGELVERK FÖR TRAFIKSÄKERHET Några exempel på regelverk som finns att ladda ner från hemsidan 12 Riktlinjer för fysiska hinder i närheten av spårvägskorsningar, Version 2, jan 2012 (Guide d'implantation des obstacles fixes à proximité des intersections tramways / voies routières) Här anges riktlinjer för användningsområde, typer av fysiska hinder och avstånd (säkerhetszon) till fysiska hinder från korsningspunkten (korsning spårväg/väg). Syftet är att förebygga olyckor där bilar kläms mellan spårvagnen och fysiska hinder (stolpar o.d.). Trafiksignaler för spårbunden trafiknät typ spårväg eller liknande, Version 2, feb 2009 (Signal d'aide à la Conduite pour les réseaux de transports guidés type tramway ou assimilé) Dokumentet ger riktlinjer för utformning av trafiksignaler för spårväg samt trafikregler for dess användning. Ergonomi för förarhytt i spårvagn, kravspecifikation, Version 1, feb 2012 (Ergonomie des Postes de Conduite des Tramways) Specifikation anger minimikrav för utformning av förarhytten och förarens arbetsplats för bästa möjliga visibilitet och möjlighet att föra spårvagnen säkert. 11 Enligt epost av från Mr. Arras, STRMTG. 12 SÄKER SPÅRVÄG I INTEGRATION MED BEBYGGELSE, KUNSKAPSSTÖD VID PLANERING OCH PROJEKTERING 21 (134)

26 1. DÅ SPÅRVÄG INFOGAS I TRANSPORTSYSTEMET 1.6 SPÅRVAGNSOLYCKOR, EN FALLSTUDIE FRÅN SVERIGE Denna sammanställning beskriver olycksläget vid spårvägar i Sverige. Tre städer ingår i olycksanalysen Göteborg, Norrköping (sjukvårdsrapportering sedan 2010) och Stockholm UTTAG AV OLYCKS- OCH SKADEDATA Analysen är gjord med underlag av STRADA, Transportstyrelsens system för skade- och olycksdata. STRADA innehåller såväl sjukhus- som polisrapporterade beskrivningar av olyckor och skador. Tidsbegränsning för uttagen är olyckor och skadehändelser som har hänt från och med år 2007 till och med första halvåret Dessutom har ytterligare ett uttag gjort för år för spårvagn. För att det ska gå att använda både sjukvårdsinformation och polisinformation i sammanställningen så har skadegraden/allvarlighetsgraden jämförts och översatts enligt samma gränser som STRADA uttagswebb använder (ISS=Av sjukvården diagnosticerad skada på person.) ISS 0 = oskadad, ISS 1-8 = lindrigt skadad, ISS >9- = svårt skadad SPÅRVAGNAR OCH OFFICIELL STATISTIK INOM VÄGTRAFIKOMRÅDET Definitionen för en vägtrafikolycka beskrivs i Trafikanalys rapport Vägtrafikskador 2011 som: Olycka som inträffat i trafik på väg, vari deltagit minst ett fordon i rörelse och som medfört personskada. Såsom fordon räknas anordning på hjul, band eller medar eller liknande som är inrättad huvudsakligen för färd på marken och inte löper på skenor (Lagen om vägtrafikdefinitioner SFS 2001:559 2). Detta innebär att spårfordon inte räknas som fordon. En olycka där spårfordon eller gående varit enda delaktiga trafikelement räknas alltså inte som en vägtrafikolycka. I den här analysen har alla kända olyckor där spårvagn eller spårvagnsmiljön är inblandad tagits med. I analysen gäller alltså en vidare syn än enbart officiell statistik för vägtrafikolyckor TYPER AV OLYCKOR Vid spårvägar inträffar olyckshändelser i konflikt med spårvagnar men även miljön med spår i gatan skapar olyckor. 22 (134) SÄKER SPÅRVÄG I INTEGRATION MED BEBYGGELSE, KUNSKAPSSTÖD VID PLANERING OCH PROJEKTERING

27 1. DÅ SPÅRVÄG INFOGAS I TRANSPORTSYSTEMET Tabell 1 Sammanställning av trafikskador i spårvägstrafik i Sverige från år2007 fram till halvårsskiftet 2012, källa STRADA Händelse Lindrigt skadad Svårt skadad Död Summa Spv/fotgängare Spv/fordon Spv/spv Fall ombord spv Fall på/avstigning spv Spår/cyklist Spår/fotgängare Summa Nedan beskrivs några av de händelser som genererar personskador. KONFLIKT MELLAN SPÅRVAGN OCH FOTGÄNGARE Så gott som varje år dödas någon eller några fotgängare som blir påkörda av spårvagn. Enligt STRADA har det sedan 2007 fram till halvårsskiftet 2012 dödats 11 personer i konflikt mellan spårvagn och fotgängare. 10 av dessa olyckor har hänt i Göteborg och en har hänt i Stockholm. 32 personer har skadas svårt och 87 personer har skadats lindrigt. KONFLIKT MELLAN SPÅRVAGN OCH FORDON Vid konflikter mellan spårvagnar och motorfordon är det i de flesta fall endast personerna i motorfordonet som skadas. Men det har hänt att även förare och passagerare i spårvagnen har skadats. Det finns 215 personer som skadats vid kollision mellan spårvagn och motorfordon. 161 av dessa har vid olyckstillfället suttit i en personbil, sex personer har suttit i en buss, sju personer har suttit i lastbil, fyra har suttit på motorcykel och 30 personer har suttit i spårvagn. De flesta av dessa har endast fått lindrig skada medan sju personer har skadats svårt. SÄKER SPÅRVÄG I INTEGRATION MED BEBYGGELSE, KUNSKAPSSTÖD VID PLANERING OCH PROJEKTERING 23 (134)

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla Roger Johansson SWECO Infrastructure Shared space tredje generationen Möjlighet Attraktiva stadsrum för alla Harmoni mellan människors förmåga,

Läs mer

FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL

FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL MÅLSTYRDA KOMMUNALA TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM ROGER JOHANSSON SWECO, SE TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM - FÖR ATTRAKTIVA STADSRUM OCH ETT RIKT STADSLIV 1. Planering i tidigare skeden 2.

Läs mer

motorc för åren 2010-2020, version 1.0

motorc för åren 2010-2020, version 1.0 tning t a f n a m m a S å p t e h r e k ä s d a Ök d e p o m h c o l e k y motorc för åren 2010-2020, version 1.0 trategi s Gemensam Samverkan för gemensam strategi Både motorcyklar och mopeder fyller

Läs mer

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem 1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida

Läs mer

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna Juli 2013 Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna I dagsläget har det kommit in ca.170 st synpunkter och en del frågor på hastighetsplanen. Här kommer

Läs mer

STRADA Värmland 2007 2012

STRADA Värmland 2007 2012 Personskador i trafiken STRADA Värmland 2007 2012 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland 2 Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera Exempel på användning av STRADA-data

Läs mer

Trafiksäkerhet för barn och unga

Trafiksäkerhet för barn och unga Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i

Läs mer

Rätt fart i Falköping, Floby och Stenstorp. september 2010

Rätt fart i Falköping, Floby och Stenstorp. september 2010 september 2010 TITEL: Rätt fart i Falköping, Floby och Stenstorp tätort Dnr:. BESTÄLLARE: Tekniska nämnden - Falköpings Kommun KONSULT: Tyréns AB UPPDRAGSANSVARIG: Johan Larsson HANDLÄGGARE: Christina

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

Oskyddade Trafikanter

Oskyddade Trafikanter Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och

Läs mer

REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN. Tenhult. Lekeryd. Öggestorp. Gränna. Örserum. Tunnerstad

REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN. Tenhult. Lekeryd. Öggestorp. Gränna. Örserum. Tunnerstad REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN Tenhult Lekeryd Öggestorp Gränna Örserum Tunnerstad STADSBYGGNADSKONTORET Besöksadress V. Storgatan 16 Juneporten, 1 tr, Jönköping stadsbyggnad@sbk.jonkoping.se

Läs mer

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter

Läs mer

STRADA rapport för 2012

STRADA rapport för 2012 STRADA rapport för 2012 All data är hämtad från STRADAs internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson från transportstyrelsen. 1.

Läs mer

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen Särskilde utredaren: Europaparlamentarikern Kent Johansson Sekretariatet:

Läs mer

Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien.

Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien. Bilaga 2. Analys från konflikt- och observationsstudierna Trafiksäkerhet Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien. Olycksstatistik Trafiksäkerhetshöjande

Läs mer

År 2020 Fler rör sig i staden

År 2020 Fler rör sig i staden År 2020 Fler rör sig i staden Men färre skadas i trafiken Trafiksäkerhetsprogrammet 2010 2020 antogs av Trafiknämnden i december 2009. Programmet ger inriktningen för det gemensamma trafiksäkerhetsarbetet

Läs mer

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad Nya hastigheter i östra Mölndal Rätt fart för en attraktiv stad Mölndal skyltar om 2007 beslutade riksdagen att hastigheten på Sveriges vägar nu kunde sättas i steg om 10 km/tim. Syftet var att öka trafiksäkerheten,

Läs mer

Trafikregler innanför & utanför arbetsplatsen

Trafikregler innanför & utanför arbetsplatsen Trafikregler innanför & utanför arbetsplatsen Niclas Nilsson, utredare sektion vägtrafik, väg- och järnvägsavdelningen, Transportstyrelsen 1 Disposition Lagstiftning Trafikregler, vägmärken Lokala trafikföreskrifter

Läs mer

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan!

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Vi tycker att det skall finnas många bilfria ställen i stan och inte bara en dag Tobias och Ulf, 9 år Barn tillbringar största delen av sin tid i

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet Trafiksäkerhetsprogram 2015-2020 En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet Beslutat av kommunstyrelsen den 9 september 2015 147 Trafiksäkerhetsprogram 2015-2020 Trafiksäkerhetsprogrammet är ett

Läs mer

Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar

Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar 3.1 STATISTIKEN I RAPPORTEN Stockholms stads trafikolycksrapports olycksdata baseras på statistiken från STRADA, dvs. en sammanvägning

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas. 2005 Till Er som vill ställa ut blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Blomlådor för ökad trafiksäkerhet startade som ett projekt i Luleå 1992. Då det visat sig ha en mycket god effekt har modellen spritt

Läs mer

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län.

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län. Bilaga 1 Barnkonsekvensanalys Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län Projektnummer: Dokumenttitel:. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö.

Läs mer

HANDBOKENS UPPBYGGNAD. Globala och lokala motiv Nuvarande kunskapsläge Processen

HANDBOKENS UPPBYGGNAD. Globala och lokala motiv Nuvarande kunskapsläge Processen HANDBOKENS SYFTE Ett processinriktat arbetssätt, Peka ut prioriterade insatsområden, Lyfta fram mål och mått, Ange effektiva åtgärder, Skapa delaktighet, Lyfta fram kvalitetssäkring Medverka till att nå

Läs mer

Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007

Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007 Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 3 Notera 2. Personskador i trafiken, Värmland

Läs mer

NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN

NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN 1 NYA HASTIGHETER I UPPSALA KOMMUN 2013 beslutade Gatu- och samhällsmiljönämnden att påbörja en översyn av kommunens hastigheter i tättbebyggt område.

Läs mer

Cykelfält längs Värmdövägen

Cykelfält längs Värmdövägen PM Oskar Malmberg 2013-11-08 Louise Bergström Krister Isaksson Cykelfält längs Värmdövägen Bakgrund Nacka kommun har uppdragit åt Sweco att utreda konsekvenserna för ett anläggande av cykelfält längs Värmdövägen

Läs mer

Säkra och trygga skolvägar

Säkra och trygga skolvägar Säkra och trygga skolvägar Vägverket Region Mitt Britt-Inger Gustafsson Samhällsavdelningen Nattviksgatan 8 871 24 Härnösand britt-inger.gustafsson@vv.se 0611-441 83, 070-521 50 23 Samhällsmål och styrande

Läs mer

Som gående blir man luttrad

Som gående blir man luttrad HORNSTULL Det är stor skillnad mellan cykelbanor och cykelfält. Mellan Ansgariegatan och Hornstull fungerar det och känns säkert och bra. Viveka, cyklist Som gående blir man luttrad Annelie passerar över

Läs mer

Trafikskadade rapporterade via STRADA Sjukvård - dess betydelse för kommunernas trafiksäkerhetsarbete

Trafikskadade rapporterade via STRADA Sjukvård - dess betydelse för kommunernas trafiksäkerhetsarbete Trafikskadade rapporterade via STRADA Sjukvård - dess betydelse för kommunernas trafiksäkerhetsarbete Kristina Mattsson Claes Johansson 1 Syfte: Undersöka hur kommunerna använder sjukvårdsdata för att

Läs mer

I funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats:

I funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats: 3 Funktionsanalys Det befintliga vägsystemets funktion analyseras utifrån det transportpolitiska funktionsmålet och hänsynsmålet samt tillhörande preciseringar. Funktionsanalysen är uppdelad i en redovisning

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Vägtrafikolyckor. Handledning vid rapportering

Vägtrafikolyckor. Handledning vid rapportering Vägtrafikolyckor Handledning vid rapportering Titel: Vägtrafikolyckor, handledning vid rapportering Författare: Kristina Mattsson, Anci Ungerbäck, Transportstyrelsen, väg- och järnvägsavdelningen Publikation:

Läs mer

Personskador i trafiken STRADA Värmland

Personskador i trafiken STRADA Värmland Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2006 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera 2. Personskador i trafiken, Värmland

Läs mer

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss Jeffery Archer Trafikplanering 08-508 260 67 jeffery.archer@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-02-07 Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv.

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman

Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman 2015-05-19 2015-2085 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Trafikrådets handlingsplan 2015-2018 för ett trafiksäkert beteende

Läs mer

Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

Sida1.  Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun www.hassleholm.se Sida1 Tekniska förvaltningen Trafikolyckor 2015 Hässleholms kommun Förord Tekniska förvaltningen i Hässleholms kommun skall årligen ta fram en rapport med sammanställning av aktuella

Läs mer

Hastighetsöversyn i Ekerö tätort Ekerövägen, Bryggavägen, Jungfrusundsvägen, Väsbyvägen, Älvnäsvägen, Sanduddsvägen, Ekvägen, Granbacksvägen och

Hastighetsöversyn i Ekerö tätort Ekerövägen, Bryggavägen, Jungfrusundsvägen, Väsbyvägen, Älvnäsvägen, Sanduddsvägen, Ekvägen, Granbacksvägen och Ekerövägen, Bryggavägen, Jungfrusundsvägen, Väsbyvägen, Älvnäsvägen, Sanduddsvägen, Ekvägen, Granbacksvägen och Närlundavägen 2011-11-02 TITEL: Hastighetsöversyn i Ekerö tätort DATUM: 2011-11-02 BESTÄLLARE:

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN UPPDRAG Coop Tomtebo UPPDRAGSNUMMER 2433490000 UPPDRAGSLEDARE Krister Johansson, HIFAB UPPRÄTTAD AV Katarina Lindberg DATUM 10-05 Bakgrund och syfte Coop AB planerar att etablera en ny butik på en i dagsläget

Läs mer

Särö Väg- & Villaägareföreningar

Särö Väg- & Villaägareföreningar Trafikverket trafikverket@trafikverket.se; karin.danielsson@trafikverket.se no2 gällande planerad GC-väg på Guntoftavägen Diarienummer TRV 2012/8805 Med anledning av det möte som hölls den 18/11 med Karin

Läs mer

Trafiknät Stockholm. Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm. Säkerhet

Trafiknät Stockholm. Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm. Säkerhet Trafiknät Stockholm Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm En definition Säkerhet Frihet från incidenter eller förlust. Där det finns inte sådan som absolut säkerhet, säkerhet

Läs mer

Förslag till utformning av cykelöverfart

Förslag till utformning av cykelöverfart INFORMATIONSMATERIAL 2015-06-16 1 (6) Tillväxt och samhällsbyggnad Erik Levander Förslag till utformning av cykelöverfart Cykelöverfart innebär en prioritering av cykeltrafikens framkomlighet. Cykelöverfarten

Läs mer

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

PM Sammanställning av upplevda problem och brister PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats

Läs mer

Hastigheten en grundläggande faktor

Hastigheten en grundläggande faktor Lund 2013-12-12 Spårvagnar i Skåne Rapportnummer 2013:11 En god helhetslösning för spårvägen i staden Trafiksäkerhet som en integrerad del i stadsbyggandet och i människors beteende Ett övergripande mål

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

SMoKD 03.001 Dokumentförteckning

SMoKD 03.001 Dokumentförteckning SMoKD 03.001 Dokumentförteckning Giltig från: 2011-01-01 Giltig till: Tillsvidare Version Datum Beskrivning Handläggare 01 2010-03-30 Ny bestämmelse för ansökan om särskilt tillstånd B Fura 02 2010-08-18

Läs mer

Vikten av målstyrning och Nollvisionen. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Anders Lie, Specialist, Trafikverket

Vikten av målstyrning och Nollvisionen. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Anders Lie, Specialist, Trafikverket Vikten av målstyrning och Nollvisionen TMALL 0141 Presentation v 1.0 Anders Lie, Specialist, Trafikverket Vägtransportsystemet är ett öppet och komplext system Infrastruktur Fordon Trafikanter Transporter

Läs mer

STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011

STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011 STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011 All data är hämtat från STRADA s internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson

Läs mer

ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla

ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla Bild 1 ot2 Människan är byggd för att röra på sig men samhället är planerad för att spara tid och pengar. Barn kan inte göra

Läs mer

2014-06-12. LTF hastigheter i Långasand, Ugglarp, Skällentorp TN 2013/499

2014-06-12. LTF hastigheter i Långasand, Ugglarp, Skällentorp TN 2013/499 27 LTF hastigheter i Långasand, Ugglarp, Skällentorp TN 2013/499 Trafiknämnden beslutar enligt Stadsbyggnadskontorets förslag l. Vesslundavägen 40 km/h 2. Långasandsvägen 40 km/h från tbo till Hackspettsvägen.

Läs mer

Regelverk som påverkar gående

Regelverk som påverkar gående Dainis Ciparsons Transportstyrelsen dainis.ciparsons@transportstyrelsen.se 1 Disposition - Regelverket - generellt - Regler för - Regler för fordon mot - Utformning av trafikmiljöer 2 Trafikförordningen,

Läs mer

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet!

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet! ! 2010-04-21 Sida 2(5) Information för dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vilka regler som gäller kan du läsa mer om här. En grundförutsättning

Läs mer

Antal omkomna 2000-2014

Antal omkomna 2000-2014 Antal omkomna 2000-2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skyddade trafikanter

Läs mer

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Fotgängarnas förening (FOT) är positiva till att Stockholm stad tagit fram

Läs mer

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen LULEÅ KOMMUN Tekniska nämnden 2009 08 27 89 261 Tekniska nämndens arbetsutskott 2009 08 13 153 373 Dnr 2007/257.511 Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen Ärendebeskrivning Skurholmsgatans

Läs mer

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:607 av Stina Bergström och Lise Nordin (MP) Enklare att cykla Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Trafikanalys Drömgården

Trafikanalys Drömgården Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

Konsekvensutredning av föreskrifter om tillstånd för försöksverksamhet med självkörande fordon

Konsekvensutredning av föreskrifter om tillstånd för försöksverksamhet med självkörande fordon Konsekvensutredning 1 (8) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Yvonne Wärnfeldt Väg och järnväg Konsekvensutredning av föreskrifter om tillstånd för försöksverksamhet med självkörande fordon Transportstyrelsens

Läs mer

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD PM TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD SAMRÅDSHANDLING 2017-03-22 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie väg 282 resultat övning 1 vad fungerar idag och dagens brister

Åtgärdsvalsstudie väg 282 resultat övning 1 vad fungerar idag och dagens brister Åtgärdsvalsstudie väg 282 resultat övning 1 vad fungerar idag och dagens brister Vad som fungerar idag Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Turtäthet för busstrafiken Effektiv busstrafik med mera genom att

Läs mer

Sveriges bästa cykelstad

Sveriges bästa cykelstad Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken

Läs mer

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013 2013-05-02 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013 TN 2013/196-512 Förord Nacka kommuns Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet består av två dokument: Riktlinjer

Läs mer

Blomlådor för ökad trafiksäkerhet

Blomlådor för ökad trafiksäkerhet 1(6) Blomlådor för ökad trafiksäkerhet Information till dig som vill ställa ut blomlådor Information för dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

Läs mer

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring

Läs mer

BLOMLÅDOR för en bättre trafiksäkerhet. Information till dig som vill ställa ut blomlådor

BLOMLÅDOR för en bättre trafiksäkerhet. Information till dig som vill ställa ut blomlådor BLOMLÅDOR för en bättre trafiksäkerhet Information till dig som vill ställa ut blomlådor 2012-02-23 Sida 2(11) Information för dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:20

Läs mer

Information om projekt Riksväg 50/66, genomfart Ludvika, Bergslagsdiagonalen, Ludvika kommun

Information om projekt Riksväg 50/66, genomfart Ludvika, Bergslagsdiagonalen, Ludvika kommun Information om projekt Riksväg 50/66, genomfart Ludvika, Bergslagsdiagonalen, Ludvika kommun Informationsblad, juni 2014 Trafikverket och Ludvika kommun vill informera er om att beslut fattats om att genomföra

Läs mer

Den som ansvarar för blomlådorna måste bo på den gata där lådorna ställs ut.

Den som ansvarar för blomlådorna måste bo på den gata där lådorna ställs ut. 1 (6) SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN BLOMLÅDOR för en bättre trafiksäkerhet Information för dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vilka regler

Läs mer

Cykelpassager och cykelöverfarter

Cykelpassager och cykelöverfarter Cykelpassager och cykelöverfarter 1 Vem är fordonsförare? Fordonsförare är den som för ett fordon, dvs. en anordning på hjul, band eller medar. Bestämmelser om fordonsförare gäller även för den som rider

Läs mer

Säkrare cykling Gemensam strategi år Version 1.0. Johan Lindberg Trafikverket

Säkrare cykling Gemensam strategi år Version 1.0. Johan Lindberg Trafikverket Säkrare cykling Gemensam strategi år 2014-2020 Version 1.0 Johan Lindberg Trafikverket Utmaningen att cyklingen ska öka! Det förutsätter att säkerheten ökar! 2 2014-06-10 Ladda ner här: trafikverket.se/nollvisionen

Läs mer

Trafiksäkerhetsarbete i Umeå

Trafiksäkerhetsarbete i Umeå Brödtext Punktlista nivå 1 Punktlista nivå 2 Brödtext Trafiksäkerhetsarbete i Umeå kommun Ur innehållet Underlag - Mångårigt samarbete med Norrlands universitetssjukhus - Trafiksäkerhetsprogram - Trafikdatarapport

Läs mer

VV publikation 2002:120 2002-11

VV publikation 2002:120 2002-11 VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik Innehållsförteckning 10 Gång- och cykeltrafik 1 1 10.1.1 Definitioner 1 10.1.2 Planering för gång- och cykeltrafik 3 10.2 Nättillhörighet 7 10.2.1 Nätstruktur 7 10.2.2

Läs mer

ESKILSTUNA KOMMUNS HASTIGHETSPLAN

ESKILSTUNA KOMMUNS HASTIGHETSPLAN Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsförvaltningen Trafikavdelningen ESKILSTUNA KOMMUNS HASTIGHETSPLAN Eskilstuna kommun Hastighetsplan 2 (38) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 Bakgrund 4

Läs mer

Trafiksäkerhetsinstruktion för Industrispår Rågåker

Trafiksäkerhetsinstruktion för Industrispår Rågåker Trafiksäkerhetsinstruktion för Industrispår Rågåker Spårägare: Infrastrukturförvaltare: Borlänge kommun AB Borlänge Energi Box 834, 781 28 Borlänge Hid 1(9) Dokumenthistorik Datum Författare Beslutande

Läs mer

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009 2009-01-26 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009 Dnr TN 2007/355 Författare: Elenore Bjelke, Ivan Ericson, Christin Gimberger Förord Nacka kommuns Riktlinjer

Läs mer

Håll hastigheten för säkra vägar i Täby

Håll hastigheten för säkra vägar i Täby Håll hastigheten för säkra vägar i Täby Hastigheten påverkar trafiksäkerheten Vi är många som rör oss i trafiken i Täby. Men oavsett om vi ska till jobbet, affären eller barnens fotbollsträning är det

Läs mer

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum.

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum. Björnlunda Livsrumsindelning Transportrum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Frirum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Gnesta Livsrumsindelning Transportrum Integrerat

Läs mer

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Inledning Fotgängare är den trafikantgrupp som är mest utsatt för skador, hela 38 procent av alla som skadats i trafiken under åren 2003 2006 var fotgängare. Tidigare

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare. Mats Gummesson Sektion Tillgänglighet och hållbar utformning

Trafikverkets arbete med fotgängare. Mats Gummesson Sektion Tillgänglighet och hållbar utformning Trafikverkets arbete med fotgängare Mats Gummesson Sektion Tillgänglighet och hållbar utformning Presentationens innehåll Kort bakgrund Pågående arbete kring fotgängare Kort kring skadade fotgängare Fotgängare

Läs mer

Hur får man reglera trafiken på enskilda vägar

Hur får man reglera trafiken på enskilda vägar Hur får man reglera trafiken på enskilda vägar Kort presentation av vilka möjligheter vägföreningar m fl har och inte har att reglera trafiken på sina vägar. Ytterligare information : malin.klasson@vellinge.se

Läs mer

Säker och estetisk utformning av spårvägssystem. Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27

Säker och estetisk utformning av spårvägssystem. Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27 1 Säker och estetisk utformning av spårvägssystem Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27 2 Lars H Ericsson Säkerhetsdirektör Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting (också känt

Läs mer

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet BE;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet BE; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet BE; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:21

Läs mer

Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.

Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut. Elenore Bjelke Trafikplanering 08-508 260 35 elenore.bjelke@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-03-15 Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.

Läs mer

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring

Läs mer

Vägtrafikskador 2001. A. Allmänna uppgifter. SIKA Statistik 2002:6

Vägtrafikskador 2001. A. Allmänna uppgifter. SIKA Statistik 2002:6 Vägtrafikskador 2001 SIKA Statistik 2002:6 TK1004 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Transporter och kommunikationer A.2 Statistikområde Vägtrafik A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla 2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara

Läs mer

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen den 3 mars 2010, 53. Dnr: 160/10-352 REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN Trafiksäkerhet - farthinder Båstads kommun arbetar ständigt med att

Läs mer

Trafiknätsanalys i Munkedals tätort September 2001 Medverkande Munkedals kommun Lars Hultman Eva Grönberg J&W Samhällsbyggnad Catharina Rosenkvist Inger Jansson Inger Widstrand Trafiknätsanalys för Munkedals

Läs mer

Trafikantsäkerheten vid Högdalens tunnelbanestation. Svar på skrivelse från Malte Sigemalm (S).

Trafikantsäkerheten vid Högdalens tunnelbanestation. Svar på skrivelse från Malte Sigemalm (S). Lotten Backström Trafikplanering 08-508 262 15 lotten.backstrom@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-05-20 Trafikantsäkerheten vid Högdalens tunnelbanestation. Svar på skrivelse från

Läs mer

...för fotgängare, cyklister och bilister. Så kan Hornsgatan bli säkrare, trevligare och vänligare...

...för fotgängare, cyklister och bilister. Så kan Hornsgatan bli säkrare, trevligare och vänligare... Så kan Hornsgatan bli säkrare, trevligare och vänligare......för fotgängare, cyklister och bilister. Hornsgatan är ett av Stockholms viktigaste trafikstråk. Den är också en livlig stadsgata med många butiker,

Läs mer

BLOMLÅDOR för en bättre trafiksäkerhet. Information till dig som vill ställa ut blomlådor

BLOMLÅDOR för en bättre trafiksäkerhet. Information till dig som vill ställa ut blomlådor BLOMLÅDOR för en bättre trafiksäkerhet Information till dig som vill ställa ut blomlådor 2015-02-10 Sida 2(11) Information för dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska

Läs mer

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 2012-11-07 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 2012-11-07 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB si När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 212-11-7 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB SAFER Goals Phase #1 7122 Dödade

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2014:1035 Utkom från trycket den 29 juli 2014 utfärdad den 17 juli 2014. Regeringen föreskriver i fråga om trafikförordningen

Läs mer

Ramböll Sverige AB. Idéstudie--- Österåkers kommun. Söralidsvägen. Stockholm 2007-04-18

Ramböll Sverige AB. Idéstudie--- Österåkers kommun. Söralidsvägen. Stockholm 2007-04-18 Ramböll Sverige AB --- Österåkers kommun Söralidsvägen Stockholm 2007-04-18 Österåkers kommun Datum 2007-05-04 Uppdragsnummer Utgåva/Status Leverans ver. 3 Stefan Thelander Stefan Thelander Johanna Appelberg

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare

Trafikverkets arbete med fotgängare Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma

Läs mer

Dnr TE11/409. Blomlådor som farthinder. Reviderad

Dnr TE11/409. Blomlådor som farthinder. Reviderad Dnr TE11/409 Blomlådor som farthinder Reviderad 110429 Dnr Dnr 2/9 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Vad gäller för gatan där blomlådan ska placeras?... 3 3 Placering av blomlådor... 3 4 Det här

Läs mer

TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR LOMMA KOMMUN. Version 1.2 Remisshandling, 2014-12-12

TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR LOMMA KOMMUN. Version 1.2 Remisshandling, 2014-12-12 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR LOMMA KOMMUN Version 1.2 Remisshandling, 2014-12-12 Dokumentinformation Titel: Trafiksäkerhetsplan för Lomma kommun Version: 1.2 Beställare: Lomma kommun Konsult: Uppdragsnummer:

Läs mer

Förslag till nya trafikregler vid cykelöverfarter och på cykelbanor

Förslag till nya trafikregler vid cykelöverfarter och på cykelbanor TSV 2009:2856 PM 1(20) Förslag till nya trafikregler vid cykelöverfarter och på cykelbanor TSV 2009:2856 PM 2(20) Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Bestämmelser vid cykelöverfarter... 6 Beteende vid cykelöverfarter...

Läs mer