Träffgrupp: Praktik och arbete

Transkript

1 Träffgrupp: Praktik och arbete Datum: K U R S D E LTAG A R E N S NA M N

2 Inbjudan Träffgrupp: Praktik och arbete När: Var: Vad: Syftet med träffarna är att få tips och idéer som kan göra det lättare för dig som är på väg ut på en praktik. Du kommer få träffa andra personer som är i en liknande situation som du är. Träffarna är en del i kartläggningen. Under träffarna kommer vi att diskutera bland annat: Förväntningar av att ha ett arbete Skillnaden mellan praktik och arbete Vad som är viktigt på en arbetsplats Övrigt: Två personal är med vid varje tillfälle. Du förväntas närvara på alla träffar. Vi kommer att diskutera i gruppen och som stöd för detta kommer vi att dela ut diskussionsmaterial. Detta material får du vid första träffen. Välkommen!

3 Träffgrupp: Praktik och arbete 1. Presentationsrunda 2. Förtydligande av syftet med de kommande tre dagarna. 3. Gå igenom och bestämma gruppregler. 4. Diskussion om arbetslivet. 5. Information om hur vi arbetar som personal. 6. Exempel på hur en personal arbetar. 7. Information om Kartläggning 8. Fylla i materialet skillnader mellan praktik och arbete Diskussion om skillnaden mellan praktik och någon form av lönearbete. 9. Information om Lönebidrag, Aktivitetsersättning, Sjukersättning 10. Fylla i enkäten Vad är viktigt på en arbetsplats. Diskussion. 11. Diskussion om arbetslivet. 12. Diskussion kring arbetsplatser. 11. Instruktioner på en arbetsplats 12. Få tips på hur man skriver ett personligt brev. Diskussion kring att skriva ett personligt brev och syftet med det. Positiva egenskaper 13. Diskussion om vad som är viktigt att tänka på vid första besöket på en arbetsplats. 14. Utvärdering av de tre dagarna.

4 PRESENTATION AV SIG SJÄLV Vad heter du? Hur gammal är du? Var bor du? Vilka intressen har du?

5 Erfarenheter från arbete/praktik 1. Om du haft ett arbete/en praktik, vad var det? 2. Hur länge var du i så fall anställd/gjorde praktik? 3. Vad fungerade bra och vad fungerade mindre bra? 4. Om du inte haft arbete/praktiserat, vad har du för förväntningar på ett arbete/en praktik?

6 Vad gör personalen? Ger stöd till personer med arbetshinder i deras arbete. Vår arbetsmetod ger Dig möjlighet att få prova sig fram i lämplig takt. Tillsammans med dig gör vi en kartläggning, det innebär att: - Komma fram till vilka intressen, kunskaper och resurser som Du har. Vi letar sedan efter en arbetsplats som motsvarar Dina intressen och Dina resurser. Vi gör studiebesök tillsammans med dig på en eller flera arbetsplatser. Då du börjar praktisera/arbeta på en arbetsplats så anpassar vi tillsammans arbetet, efter Dina behov. Vi kan informera på arbetsplatsen om t ex funktionshindret eller om behovet av struktur, ifall Du vill det. Vi ger Dig det stöd som Du kan behöva och följer upp i arbetet. Vi kan förmedla kontakter med aktuella instanser. Om Du t ex har önskemål om att gå en utbildning.

7 Olle Olle börjar på våren Han och Jon (arbetskonsulenten) träffas därefter ca två gånger i veckan. Den första tiden innebär att lära känna Olle lite bättre och att komma underfund med vad han skulle vilja praktisera med. I början pratar de därför om Olles intresseområden, vad han kan tänka sig att praktisera med, vad han gjort tidigare. Olle berättar att han är intresserad av TV-spel och musik. Han har tagit truckförarkort då han gick på gymnasiet och skulle kunna tänka sig att jobba på ett lager. Han har tidigare praktiserat på ett filmlager. Jon och Olle pratar även lite om Olles diagnos och Jon får läsa den utredning som är gjord. Vid ett av tillfällena då de träffas går de iväg och fikar och åker sedan iväg med T-bana till en TV-spels butik. Efter ungefär en månad så åker Jon hem till Olle och träffar honom där. De funderar vidare på möjliga arbetsplatser där Olle skulle kunna tänka sig att praktisera. De kommer fram till ett antal områden som Olle är intresserade av, men det är framförallt ett jobb som påminner om det han hade på filmlagret som han skulle vilja ha. Jon söker en praktikplats på ett par TV-spelsbutiker i Stockholm där arbetsuppgifterna bl a består av att ta emot inkommande spel, placera ut på hyllor och liknande. I början av sommaren åker Jon och Olle på ett studiebesök till en TV-spelsbutik. Där får Olle höra vilka arbetsuppgifter som finns där och Olle får möjligheten att ställa frågor om den typen av arbete. Efter besöket tycker Olle inte att miljön i butiken riktigt passar honom. Han tycker att vi ska leta efter något lagerarbete på en större butik istället. Jon letar vidare efter den typen av arbetsplatser och de får i mitten på juni göra ett studiebesök på en butik som har ett stort lager i Kungens kurva. Då Jon och Olle kommer till arbetsplatsen för att göra studiebesöket så tar Peter, som är varuhuschef, emot dem. Han visar dem runt i lokalen, ute på lagret och berättar om företaget, arbetsuppgifterna mm. De sätter sig sedan i fikarummet och pratar om vad Olle skulle kunna ha för arbetsuppgifter. Till att börja med handlar det om att vara ute på lagret för att ta emot varor, köra ut varor till kunder samt att hålla ordning på lagret. I ett senare skede kan det bli aktuellt att köra ut varor i butiken. Olle tycker att det här låter bra. Arbetstiderna blir 9-17, måndag till fredag med en timmes lunch. Arbetskläder står företaget för. Den personal som ansvarar för lagret och kommer att bli kontaktperson och handledare för Olle heter Björn. Olle börjar veckan efter studiebesöket på arbetsplatsen. Olle är orolig för hur han ska komma upp på morgonen så det bestäms att han kan börja jobba klockan 9, men Olle kommer upp i tid varje dag och redan efter en vecka så vill han börja tidigare på morgonen och istället gå hem lite tidigare. Olle går därför upp vid femtiden på morgonen och tar första bussen så att han är där klockan sju. Under praktikperioden besöker Johan, arbetshandledare, Olle vid ett tillfälle i veckan för att kolla att allt fungerar. Efter en månad har Olle, Johan, Jon och Peter, varuhuschefen på butiken, en utvärdering av praktikperioden. Olle tycker att allt fungerat bra, han tycker om arbetsuppgifterna och samarbetet med de andra på lagret har fungerat bra. Peter tycker även han att det gått bra. Han tycker att Olle smält in i gruppen på ett bra sätt. Olle har även kommit i tid varje morgon. Då vi kommer in på framtiden så säger Olle att han vill fortsätta arbeta på lagret, men att han i framtiden vill att praktiken leder till en anställning. Peter bestämmer sig för att provanställa Olle i en månad. Olle arbetar därför i ca fyra veckor på heltid med lön. Då de fyra veckorna gått tycker Peter att det fortfarande finns behov av hjälp ute på lagret. Peter bestämmer sig därför för att anställa Björn månadsvis fram till årsskiftet. Anställningen är en projektanställning där det varierar hur mycket Olle jobbar under månaden, från halv till heltid, beroende på behovet av Olles hjälp ute på lagret. Olle och Jon har telefonkontakt ett par gånger i månaden. Olle har på det viset möjligheten att ta upp saker som han inte tycker fungerar bra.

8 Kalle Träffar Kalle i hemmet tillsammans med en kollega, Barbro. Vi pratar med Kalle om vad han gjort tidigare, skolgång, intressen mm. Vi börjar med att träffas några gånger i veckan. Vi gör olika saker för att lära känna varandra tex. gå på stan, fika på café, gå på museum, spela bowling och biljard, gå på konstutställning mm. Vi tittar i yrkeskortleken och pratar om olika arbeten och intresseområden som Kalle har. Vi fortsätter att träffas och göra olika saker, nu är det mer arbetsinriktat t ex arbetsförmedlingens intressetest. Under sommaren så deltar Kalle i olika aktiviteter som anordnas. Vi spelar minigolf, åker en dagstur till Åland, badar i en bassäng och sitter på uteserveringar och fikar mm. Efter sommaren så ordnar vi studiebesök på olika arbetsplatser som vi tror skall passa in på Kalles intresseområde. Ett av studiebesöken är på ett restaurangkök och där får Kalle prova på att arbeta några dagar. Efter att tag så hittar vi en annan arbetsplats som vi tror skall passa Kalle. Det är i ett storkök på ett servicehus för äldre. De behöver hjälp med bakning, dukning och andra förekommande arbetsuppgifter som finns i ett kök. Vi gör ett studiebesök där tillsammans med Kalle. Vi gör också en arbetsplatsanalys d v s vi tittar på olika saker på arbetsplatsen och funderar på hur det skulle passa Kalle att arbeta där. Kalle blir intresserad av att prova på att arbeta på arbetsplatsen. Han börjar att jobba tre halvdagar i veckan och vi från Misa finns med som stöd efter behov. Kalle trivs bra och jobbar kvar på arbetsplatsen. Det går bra för Kalle och han jobbar väldigt självständigt. Vi som personal är därför inte där i lika stor utsträckning, då Kalle klarar att jobba själv. Kalle har en handledare på arbetsplatsen som han kan fråga om det skulle bli något problem och som ger honom olika arbetsuppgifter. /Johan, arbetshandledare

9 Per En Arbetskonsulent börjar att träffa Per inne på kontoret första gången. De pratar om vad han gjort tidigare, skoltiden samt vad han kan tänka sig att praktisera inom för områden. Det går ganska trögt att prata första gången. De träffas en- två gånger/vecka och vissa gånger sitter de och pratar inne på kontoret och andra gånger är de ute på olika museer eller caféer. De gör detta för att lära känna varandra. Det går fortfarande trögt att prata. De använder yrkeskortleken för att kolla om det är något särskilt område Per är intresserad av men han har svårt att få fram något. Jag träffar Per första gången efter ungefär en månad. Vi går då ut och äter lunch tillsammans alla tre. Nu börjar det gå bättre att prata om olika saker. Vi går på promenader och olika utställningar. Per tycker att det är väldigt svårt att veta vad man vill göra, men han har stor erfarenhet av hundar och tror att det eventuellt kan vara något för honom. Misa får kontakt med ett hunddagis dit vi går tillsammans på ett studiebesök. Per får se hur miljön ser ut samt att han får möjlighet att träffa personalen som bl.a. berättar vad arbetsuppgifterna går ut på. Per och kontaktpersonen på hunddagiset bestämmer att de vill fundera lite på saken och vi skall höras per telefon efter en vecka. Både Per och personalen är positiva till att påbörja praktik där så jag och Per åker dit igen för att mer ingående komma överens om arbetstider och arbetsuppgifter. Vi berättar också för kontaktpersonen om Asperger syndrom och vad det innebär för Pers del, hon får även möjlighet att ställa frågor om Pers tidigare erfarenheter osv. Per börjar med att praktisera två dagar/ vecka 9-13 och jag är med hela tiden i början. Han är med och rastar hundarna under förmiddagspromenaden, oftast 2 promenader där han sköter 2-3 hundar /promenad. Varje dag avslutas med att vi alla äter lunch tillsammans. Efter några veckor vill Per prova att vara där själv en dag/vecka. Detta fungerar bra och ytterligare några veckor senare vill han utöka till att vara på praktikplatsen måndag-torsdag Nu deltar han även i eftermiddagspromenaden samt övriga arbetsuppgifter såsom skötsel av butiksdelen samt städning av lokalen. Jag är fortfarande med en fm/vecka. Under veckan ringer jag till praktikplatsen och deltagaren ungefär en gång var för att stämma av hur allt går och om det är något vi skulle behöva prata vidare om då vi ses nästa gång. Per trivs väldigt bra på praktikplatsen och han känner att han kan prata med och fråga handledaren på praktikplats om hjälp om han skulle behöva det. /Jennie, Arbetskonsulent

10 Kartläggning Syfte: Skapa förtroende. Komma fram till intresseområden. Kartlägga resurser och svårigheter samt vilket stöd som behövs. Hur går det till?: Träffas 1-2 gånger/vecka. Träffas på kontoret, på stan eller hemma. Vad gör man?: Berättar om sin bakgrund. Vad man gjort tidigare inom skola, praktik och/eller arbete. Vad fungerade bra? Vad fungerade mindre bra? Kartlägger intresseområden för arbete/praktik. Kartlägger intresseområden för fritid. Träffas ute på stan för att göra trevliga saker tillsammans och skapa förtroende. Man kan också göra studiebesök på några arbetsplatser för att få inblick i olika branscher/arbetsplatser. Då kartläggningen är klar: Sammanställer arbetskonsulenten en rapport som deltagaren läser igenom och vi diskuterar denna. Rapporten presenteras för handläggaren på ett möte. På mötet diskuterar vi om och hur vi ska arbeta vidare. På mötet gör vi upp en handlingsplan för fortsättningen. Ofta är målsättningen att utifrån resultatet av kartläggningen hitta en lämplig praktikplats.

11 Skillnader mellan praktik och arbete Fördelar med Praktik Fördelar med Lönearbete Nackdelar med Praktik Nackdelar med Lönearbete

12 Sjukersättning Du kan få sjukersättning om du är mellan år och om din arbetsförmåga är varaktigt nedsatt med minst en fjärdedel. Är din arbetsförmåga nedsatt under en begränsad tid, men minst ett år kan du få tidsbegränsad sjukersättning. Sjukersättningen består av en inkomstrelaterad ersättning som grundas på tidigare inkomster. Den som inte har haft några inkomster eller haft låga sådana kan få garantiersättning. Försäkringskassan kan räkna ut hur mycket du får. Innan sjukersättning kan beviljas ska alla möjligheter till återgång i arbete vara prövade. För att ha rätt till sjukpenning eller sjukersättning är du skyldig att ställa upp på rehabiliteringsåtgärder som Försäkringskassan föreslår. Om du inte har giltig orsak att vägra delta i en åtgärd kan ersättningen dras in eller minskas. Aktivitetsersättning Du kan få aktivitetsersättning om du är mellan år och om din arbetsförmåga är varaktigt nedsatt eller nedsatt under en begränsad tid (minst ett år) med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Du kan också få aktivitetsersättning om du på grund av ditt funktionshinder behöver förlängd skolgång. Då får du hel ersättning. Pröva ett arbete Om du har haft aktivitetsersättning under 12 månader kan du ansöka om vilande aktivitetsersättning om du vill pröva att arbeta. Upp till tre månader kan du arbeta och samtidigt få behålla aktivitetsersättningen, en så kallad prövotid. Du kan ha aktivitetsersättningen vilande under den återstående tid som aktivitetsersättningen beviljats för utan att rätten till aktivitetsersättning påverkas. Om du under denna tid vill ha tillbaka ersättningen behöver du bara göra en anmälan till Försäkringskassan. Vill du veta mer om vilande aktivitetsersättning kan du vända dig till Försäkringskassan.

13 Vad är viktigt på en arbetsplats? Hur viktigt är det att: arbetsplatsen ligger nära där jag bor det är tyst och lugnt det är få människor runt omkring jag får jobba utan att bli avbruten det finns någon i närheten som jag kan fråga om jag behöver hjälp jag får jobba ensam det alltid finns arbetsuppgifter att utföra jag får jobba i min egen takt jag kan ta rast då jag vill jag äter lunch med den övriga personalen arbetsuppgifterna är anpassade efter vad jag klarar av arbetsuppgifterna motsvarar mina intressen arbetet leder till en anställning Finns det något annat som du tycker är viktigt:

14 Erfarenheter från arbete/praktik 1. Vad kan man göra själv för att det ska fungera bättre på en arbetsplats? 2. Vad kan arbetsgivaren göra för att det ska fungera bättre?

15 Diskussion kring arbetsplatser Exempel på arbetsplatser:

16 När jag ska börja på en arbetsplats och får arbetsuppgifter som jag ska utföra. Hur vill jag få instruktioner om hur jag ska göra? Muntliga instruktioner Skriftliga instruktioner Någon visar Bilder/illustrationer Foton Annat:... En kombination av två eller flera av ovanstående Instruktionerna upprepas flera gånger Instruktionerna är omfattande och detaljrika Instruktionerna är korta och enkla Instruktionerna förklarar hur man gör steg för steg Jag skriver om instruktionerna med egna ord

17 Skriva ett presentationsbrev Berätta om dig själv. Beskriv vad du gjort tidigare. Vilken typ av arbetsuppgifter du söker. Lyft fram personliga egenskaper som kan vara en tillgång. Ta med eventuella referenser från tidigare arbeten/praktikperioder. Jag är mycket intresserad av att arbeta som byggnadsingenjör! Jag är en nyutexaminerad byggnadsingenjör som studerat vid Brunne Tekniska högskola. Jag söker anställning på ett företag där jag kan få användning av mina kunskaper inom huskonstruktion, utredningar, arbetsbeskrivningar och kalkyler. Mitt examensarbete på högskolan handlar om framställande av konstruktionsritningar, detta är också min starka sida. Jag har skaffat mig arbetslivserfarenhet genom arbete på Bygg AB och Närbygg. Där lärde jag mig ritning, träkonstruktioner och kalkylanbud. Jag trivdes bra med mina arbetsuppgifter, arbetskamrater och att arbeta i lag. Men jag arbetar också gärna självständigt. I övrigt kan jag nämna att jag klarar svenska språket i både tal och skrift, jag talar persiska flytande och engelska väl. På min fritid läser jag gärna, både på engelska och svenska. Jag är väldigt idrottsintresserad, min favoritsport är fotboll. Jag är gift och har ett barn. Till sättet är jag lugn, vänlig och ordningssam. Min önskan är att vi kan träffas och att jag då kan presentera mig närmare! Falun Med vänlig hälsning Said Tabatabai Exempel på presentationsbrev hämtat från Arbetsförmedlingens hemsida:

18 Exempel över starka sidor Energisk Van att arbeta hårt Frisk Entusiastisk Lätt för att lära God organisationsförmåga Tålmodig Vänlig Tillmötesgående Punktlig Ordningssinne Samvetsgrann Grundlig Kompetent Positiv Verbal Tjänstvillig Lojal Lyhörd Lugn Mångsidig Ärlig Balanserad Flexibel Klarar stress bra Gott självförtroende Artig, korrekt Utåtriktad Humoristisk Kreativ Noggrann Effektiv Öppen för idéer Erfaren Stabil Kan arbeta övertid Arbetar bra ensam Uppskattar högt tempo Uthållig God kontaktförmåga Pålitlig Uppskattar utmaningar God initiativförmåga Samarbetsvillig Tolerant Praktiskt lagd Självständig Proper, välklädd Bra minne Öppen

19 Meritförteckning/CV (Begreppen meritförteckning och CV används ofta synonymt.) En meritförteckning/cv är en sammanställning av utbildningar du gått, arbeten du haft och övriga erfarenheter som kan vara intressanta för en arbetsgivare. De kan delas upp i formella meriter och övriga erfarenheter. Formella meriter... kan styrkas med betyg eller intyg. Ex: Arbeten Utbildningar Kurser Praktik Värnplikt Körkort Förtroendeuppdrag Övriga erfarenheter... kan vara något som du gjort på din fritid och som gett erfarenheter som du kan använda i arbetssammanhang. Ex: Vård av barn Idrotta Sjunga i kör Språkkunskaper Samla frimärken Hantverk Vad innehåller en meritförteckning/cv? Basfakta Namn, postadress, telefonnummer dag/kväll, e-post. Utbildningar En förteckning över de utbildningar du har gått. Arbeten En förteckning över dina arbetserfarenheter. Övriga erfarenheter Sådant du inte har tagit upp under utbildningar och arbeten tex språkkunskaper och erfarenheter från föreningslivet. Referenser Här kan du uppge namnen på dina referenspersoner eller skriva att du lämnar dem på begäran eller vid personligt möte. Referenspersoner måste alltid veta om att du uppger dem som referenser. Betyg och intyg Du kan ange att kopior på betyg och intyg lämnas på begäran eller vid intervjutillfället. I en CV kan du dessutom - Ta upp dina positiva sidor som kan vara till nytta i jobbet du söker. Styrk gärna dina egenskaper genom att ge konkreta och kortfattade exempel. - Beskriva vad dina olika yrkesroller inneburit i praktiken - Berätta kort om innehållet i de utbildningar du har gått - Berätta om dina yrkesmässiga mål och vilka kunskaper du vill utveckla

20 Viktigt att tänka på vid första besöket på arbetsplatsen Inför besöket: Tänk på att vara ren och att ha hela och rena kläder på dig. Planera din resa så att du kommer i tid. Fundera på frågor som du kan ställa vid besöket. Om du vill kan du skriva ned dem. Exempel på frågor kan vara: - Vilka är arbetsuppgifterna? - Vilka är arbetstiderna? - Hur många anställda? - Var och när äter man lunch? - Har man raster? Vid besöket: Presentera dig med namn. Visa intresse genom att t ex ställa frågor. Berätta om ditt eget intresse för arbetet. Berätta om egna erfarenheter. Om du tycker att arbetsplatsen verkar intressant så berätta gärna det för den som hållit i studiebesöket. Glöm inte att säga hej då när du går.

21 Utvärdering Det har varit ok att vara i en grupp och arbeta Håller inte med Håller med Vi har diskuterat erfarenheter från arbetslivet Håller inte med Håller med Jag har fått information om Kartläggning Håller inte med Håller med Jag har förstått handledarens roll Håller inte med Håller med Jag har förstått skillnaden mellan praktik och lönearbete Håller inte med Håller med Vi har diskuterat vad som är viktigt på en arbetsplats Håller inte med Håller med Vi har pratat om vad som är viktigt att tänka på vid det första besöket på en arbetsplats Håller inte med Håller med Jag har fått tips på hur jag kan skriva ett personligt brev Håller inte med Håller med Jag tycker att handledarna presenterade innehållet på ett bra sätt Håller inte med Jag tycker att materialet som användes de här dagarna var bra Håller inte med Håller med Håller med Övriga synpunkter på de här dagarna _